Sheffield Wednesday under 1960-talrt

 Klubben har mer eller mindre förknippat sig med sin blå/vit randiga dräkt och så har det inte alltid varit. Mellan 1965-72 spelade klubben i blåa tröjor med vita ärmar, vita byxor och blåa strumpor. Sheffield Wednesday vann den gamla division 2 säsongen 1958-59 med 62 poäng och en före Fulham. Den 20 december föll de med 0-4 i bortamatchen mot Swansea och under annandag jul vann de med 7-0 mot Lincoln City inför 36 403 åskådare hemma på Hillsborough. De gjorde 106 mål i ligan under denna säsong och säsongen 1959-60 blev de 5:a i gamla division 1. Den 28 november 1959 vann de med 7-0 inför 38 707 åskådare hemma mot West Ham och de som gjorde målen var John Fantham 2, Alan Finney 2, Bobby Craig, Keith Ellis och Derek Wilkinson. Säsongen 1960-61 blev de tvåa efter Tottenham som vann The Double denna säsong och satte stopp för deras svit med elva raka vinster i inledningen. De vann med 2-1 mot dem på hemmaplan den 12 november på hemmaplan genom mål av John Fantham och Billy Griffin. Det var Wednesdays främsta säsong under detta decennium och de gjorde 78 mål denna säsong (vann 23 matcher). Efter blev de sexa tre säsonger på raken och spel i Mässcupen vid två tillfällen samt finalist i FA-cupfinalen 1966 mot Everton. Backen Peter Swan stängdes av i mitten av 1960-talet p g a olovligt spelande och försök till matchfixning. I slutet på 1960-talet hamnade klubben på den undre tabellhalvan och säsongen 1969-70 blev de sist i högsta divisionen. Den redan nämnda Swan spelade totalt 273+2 ligamatcher och gjorde 14 mål mellan 1955-64 samt under säsongen 1972-73. Målvakten Ron Springett som spelade ett 30-tal landskamper för England stod i 345 ligamatcher mellan 1957-67, Fantham gjorde 147 mål på 381+7 ligamatcher mellan 1957-70 och Don Megson 386 ligamatcher med sex gjorda mål mellan 1959-70. De genomsnittliga publiksiffrorna på Hillsborough var bl a 26 247 under säsongen 1958-59, 29 229 under 1960-61, 28 401 under säsongen 1961-62, 31 461 under 1968-69 (19:e i gamla division 1) och 15 780 under säsongen 1970-71.

Källor:

https://www.adrianbullock.com/swfc/stats/swfcarch.htm

https://european-football-statistics.co.uk/attnclub/league/shew.htm

https://www.historicalkits.co.uk/Sheffield_Wednesday/Sheffield_Wednesday.htm

https://okandahandelser.blogspot.com/2018/04/historiska-fotbollssasonger-sheffield.html?m=1

Bygget av kraftverket i Viksjöfors

Bollnäs Kraft började att anlägga ett kraftverk 1959 vid sjön Grängen i Viksjöfors (Hälsingland) och vattnet ifrån Grängen började att ledas om till Viksjö som låg tjugo meter lägre än Grängen. Själva tunneln som vattnet skulle rinna igenom blev 720 meter långt och själva sprängningen/bortschaktning av massor så användes en bana med spårvidden 600 mm. Loket som drog några tippvagnar byggdes av Sala Maskinfabrik 1949 med numret 178. Loket var dieseldriven med en motor från den engelska firman Lister på 16 hästkrafter och hade tidigare använts i bygget av Sippmikks kraftverksbygge i Jämtland. Efter kraftverket i Viksjöfors så stod loket utanför Dönjes kraftverk i Bollnäs ända fram till 1990 då folket bakom museibanan Landafors hämtade detta lok.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland ”, 1992

Runvikens kalkbrott

Cirka två kilometer sydost om orten Runhällen i Uppland ligger ett område med lämningar efter kalkbrott och gruvhål inom en yta på cirka 410x210 meter i ett skogsområde. Det objekt som ligger längst till västerut är det förra kalkbrottet som anlades 1935 då en kalkugn byggdes och kalkbrottet drevs till 1945. Brottet hade en kort rälsbana som gick från upplaget till ugnen och var drygt hundra meter långt.

Källor:

Berggren Robert m fl, ”Industriella mineral och bergarter i Heby kommun, Uppsala län, 2021

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland, 1991

Småbanebladet 4/1986

E2 1046

Detta ånglok hade litteran E2 och nummer 1046 hos Statens Järnvägar och finns nu på museijärnvägen i Nora vars järnvägsstation syns bakom loket. Från svenska-lok.se kan man läsa följande ” För att förbättra gångegenskaperna och höja hastigheten ombyggdes åren 1935-51 sammanlagt 90 stycken åttakopplade godstågslok typ E genom förlängning av ramverk, montering av främre löpaxel och framflyttning av ångpannan i ramverket” Detta ånglok tillverkades på NOHAB i Trollhättan 1910 med tillverkningsnummer 946 som SJ:s E1046 och byggdes om till E2 1936. Loket fanns i Boden under några år under 1950-talet och Gävle 1967 och mellan 1968-91 fanns loket som beredskapslok och efter en kort stund som beredskapslok var det uppställt i Rättvik. Under året 2006 såldes loket till museibanan Norra Bergslags järnväg och bilderna togs under sommaren 2025. Lokets data är följande; längd 17,65 m, tjänstevikt 57,9 ton, ångtryck 12 atm och hastighet 70 km/h. Enligt uppgift provkördes E2 1046 och B 1695 i Grycksbo i början på året 1972

 

Kialunda

 Titta man på matcher med Anderlecht i slutet på 1960-talet så kan man se en afrikansk spelare som spelade för denna belgiska klubb. Hans namn är Julien Kialunda och var mittback, han var också en av de första afrikanska spelare som spelade i Europa (ett exempel är  Eusobio som var född Moçambique och spelade för Portugals landslag). Kialunda föddes i det belgiska Kongo 1940 och representerade Zaires landslag under 1972. För Anderlecht blev det 123 matcher mellan 1965-73 och vann fyra ligatitlar med klubben (1966, 1967, 1968 och 1972). För Zaire deltog han i det afrikanska mästerskapet 1972 och i Anderlecht var han lagkamrat med flera av Belgiens legendarer som t ex målvakten Jean Trappenirrs, Thomas Nordahl och Paul van Himst som länge hade rekordet för flest antal landskamper för Belgien. Kialunda avled i AIDS i Antwerpen i september 1987.

Källor:

https://www.national-football-teams.com/

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Wikipedia engelskspråkiga 

Banvakten rannsakades för stöld

 Banvakten Johan August Rydlund som föddes i december 1855 och mantalsskriven i Hargs socken i Stockholms län blev rannsakat p g a stöld i kronohäktet i Sundsvall. Men det var polismästaren i Ånge som meddelade om hans fall och han var häktat p g a det.

Källa: Polisunderrättelser nr 84, 23 juli 1881

Bild på Ärentuna kyrka

Ärentuna kyrka strax norr om Uppsala har anor från 1300-talet och kalkmålningar av den s k Ärentunamästaren.

 

Gästrike Hammarby

 Hammarby i Gästrikland ligger i landskapets sydvästra hörn inte så långt ifrån Storvik. Där var ursprungligen ett järnbruk och en hytta omtalades redan 1568. Efter detta var det två tyskhärdar som revs 1852 som installerades i slutet på 1600-talet och hela verksamheten för att framställa järn lades ner 1879 efter en konkurs, då hade bruket kämpat för att hålla igång allting sedan 1850-talet (järnbruket lades ner 1886). 

Efter man hade avvecklat järnet så började man satsa på sulfitproducering och i mars 1888 såldes anläggningen till det nybildade företaget Storviks Sulfit AB. En sulfitfabrik anlades under åren 1888-89 och tyvärr drabbades fabriken av en eldsvåda 1894, den återuppfördes snabbt efteråt och 1906 blev Storvik Sulfit AB dotterbolag till Kopparbergs, därefter 1937 till Kopparfors. I Gästrike Hammarby tillverkades cellulosafoder för Folkhushållningskommisionens räkning 1918-19 och under samma tid anlades även en sulfitspritfabrik. Fabriken upprustades kraftigt under åren 1955-61 och byggdes även ut mellan 1969-71, nedläggningen skedde i juni 1982 (de flesta byggnaderna revs därefter). 

En normalspårigt stickspår anlades från Toretorp längs med Norra Stambanan söder om Storvik 1889 och själva banlängden var tre kilometer. Den trafikerades av egna lok tills SJ tog över transporten 1963 och trafiken nedlades 1982, under året 1985 revs banan upp. Sulfitfabriken hade genom åren haft sju ånglok av olika fabrikat och det första loket som fabriken hade var ett Atlas-lok (Stockholm) som blev tillverkat 1889 med numret 20, skrotades 1934 och fick namnet Hammarby. Sedan var ett lok som tillverkades i Nyköping 1863 med tillverkningsnumret 8. Detta lok hade trafikerat på Söderhamns järnväg med namnet Rettig och deltog vid breddningen av denna bana i samband med övertagandet av SJ. Den byggdes om till normalspår 1892, loket avställdes 1910 och skrotades åtta år senare (hette Thoretorp i Hammarby. Ett lok som fick namnet Björn Starke hade blivit tillverkat av Atlas 1895 och var försett med en Lentzpanma, detta lok blev skrotat vid okänd tidpunkt (var skriven hos Ångpanneföreningen till 1936). Sedan var det två lok som hade blivit tillverkade av NOHAB i Trollhättan och ett av dem fick namnet Thor med tillverkning 1906 (skrotat 1956). Det andra loket tillverkades 1877 och hade tillhört SJ med litteran Kb 241 Brask och kom till Hammarby 1916 och fick namnet Thoretorp (skrotat 1961). Sedan kom två lok som hade tillverkats i Falun 1913, båda hade såväl trafikerat hos både Gävle-Dala Järnväg och SJ (K4) som kom till Hammarby 1958 o respektive 1964 (båda skrotades under 1960-talet). Det sista loket tillverkades av Peckett i den engelska Bristol 1897 och skrotat 1934.

Källor:

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar”, Stockholm, 1973

Freding Mats, @industrilok i Gästrikland & Hälsingland”, 1992

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Första Elitloppet

 Den sista söndagen i maj varje år brukar Elitloppet gå av stapeln på Solvalla och denna lilla artikel kommer enbart handla om den första upplagan av tävlingen. Den första upplagan gick dock inte under maj utan den 14 september och priset då var 30 000 kronor till vinnaren.

Loppet körde i två heat på 1600 meter och då var det inga kvalheat utan samtliga deltog i båda loppen. Det var den då sjuåriga fuxiga hingsten Permit som vann båda heaten och tog då hem segern, det första heatet kördes på 1.18,6 och det andra på 1.17,3. Tvåa i första loppet kom Magnifik med Tage Stridsberg i sulkyn medan i det andra heatet så kom detta ekipage på femteplats. Den svenska legendariska stoet Frances Bulwark som vann 80 av 130 lopp blev 4:a i det första heatet medan det andra slutade på en andraplats. Rollo som slutade 3:a i båda heaten slutade förstås på denna placering och Rollo som föddes i USA 1945 (blev tvåa i Hambletonian), blev avelshingst i Sverige med 418 avkommor. Frances Bulwark som kördes av Sören Nordin vann nästa års Elitlopp. I slutställningen blev Magnifik 4:a och Iran Scott 5:a.

Permit kördes under denna Elitloppet av tysken Walter Heitmann som levde mellan 1904-80 och Permit startade vid 124 tillfällen och vann 58 lopp. Han tävlade mellan 1948-54 och sprang in 460 000 D-Mark och under året efter vann han Prix D’Amerique samt blev trea i Elitloppet. Han blev far till 324 kända avkommor varav tio var svenskregistrerade och bland hans lilla svenska skara så lyckades Amit H bäst, som treåring vann han Kriteriet 1960, blev tvåa i Derbyt 1961 och vann 15 av 126 lopp. 

Källor:

blodbanken.nu

Wikipedia svenskspråkiga 

Ångslupen Prins Carl

 Den tråkiga händelsen som utspelades under en natt i maj 1900 skulle ta för stort utrymme. Men det går att skriva att det var Johan Filip Nordlund (24 år) sköt ihjäl fem personer och skadade åtta (han avrättades senare). Nu om själva ångslupen Prins Carl som byggdes på O A Brodins varv i Gävle och sjösattes samma år för trafik på sjön Siljan, hette då Österdalarne. Det visade sig att fartyget var för djupgående (2,4 meter) för att gå på denna sjö. Sedan hände inte mycket under många år med fartyget innan ångslupen såldes till ett rederi i Stockholm 1897 och blev då omdöpt till Prins Carl. Den byggdes då om och blev något större och byggdes återigen om 1919. Ångslupen hade flera olika ägare under mellankrigstiden och tillhörde exempelvis på nyårsafton 1934 då den såldes till kapten Gunnar Torslund för 500 kronor (den hade blivit sålt för halv miljon tio år tidigare) samt för 1 100 kronor i början av 1939 (till en firma på Vätö) och hade blivit om omdöpt till John Simson två år tidigare. I april 1939 uppgav firman på Vätö att ångslupen hade blivit skrotat och upphuggen.

Källor:

https://www.iglabo.se/b71/

skargardsbatar.se

https://www.steamboatassociation.se/

Bild: https://digitaltmuseum.se/021018501362/angbaten-prins-carl-pa-malaren

Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

En spårvägsolycka på nyårsafton

 Från Uppsala Nya Tidning 31 december 1906 och från kb.se

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ett fosterfördrivning i Tygelsjö 1894

 Under rättegångsärenden i Stockholms dagblad den 1 oktober 1894 stod det följande;

Den i denna brottmålssak anklagade enkan Anna Anderssons ombud, häradshöfdingen Lovén, yrkade på grund af läkarens intyg, att Anna Andersson skulle frikännas från åtalet. Efter en kort öfverläggning, meddelade rätten det utslag, att då vishetej vunnits, att fosterutdrifning förslegat, kunde de upplysningar, som under målets handläggning framkommit, ej föranleda hennes fällande, hvadan hon frikändes från åtalet samt skulle på fri fot genast försättas.

Tygelsjö som förut låg i Malmöhus län och det var väl tur att det löstes sig på ett sätt som gjorde att hon skulle bli kvitt ifrån beskyllningarna. Hon var född 1851 i Glostorp socken och hade fullvuxna barn vid denna tidpunkt. Sedan kan man alltid undrar hur häradshövdingen kunde få för sig att en nästan femtioårig kvinna skulle få ett barn som dessutom hade fem barn som var födda mellan 1872-83, helt plötsligt kunde få barn igen.

Källor: Även folkräkningen 1890 och 1900; Svarskatalogen

(Tidigare publicerat)

Cadman Cottage

 När jag besökte Sydney kring milleniumskiftet så besökte jag Australiens äldsta byggnad, den s k Cadman cottage i staden och det är en liten stuga som byggdes 1816.

Från den engelska wikipedia; The Rocks, situated on the west side of Sydney Cove, is the oldest part of Sydney which, dates back to the start of the city. Cadman's Cottage is the oldest surviving building in Sydney and was built in 1815/16. Cadman was a pardoned convict and made official government coxswain by Governor Lachlan Macquarie. 
En sevärdhet om man kommer till Sydney.
Uppkallad efter John Cadman som blev dömd för häststöld 1798 och deporterat till Australien.

Källa till den sista meningen; "Sydney", Eye-witness, 1996

(Tidigare publicerat)

Stora Aleryd Torvströfabrik

 Denna torvströfabrik låg vid Orramossen på gränsen mellan Småland och Östergötland och norr om Klintsjön. Innan man började med att riva upp torven via fabriken så hade det brutit i mossen under lång tid innan. Själva fabriken drogs igång omkring 1937 av en man med Holmberg i efternamn. Fabriken togs över 1973 och kom under namnet Tranås Torvfabrik. År 1981 drevs fabriken vidare av Tranås Torvförädling fram till när driften upphörde 1984. Själva järnvägen hade spårvidden 600 mm och var dryga kilometern lång, den gick mellan fabriken och mossen. Banan lades ut troligen när allt startade 1937 och hade från början hästdrift, ett lok av okänt tillverkning användes fr o m 1950-taler till 1981. Enligt en obekräftad uppgift så skall loket vara renoverat på en privatjärnväg omkring 2006.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland ”, 1987

En familj i Slaka socken

 Slaka socken ligger söder om Linköping och inom CEDAR (databaser) så finns det ett antal församlingar som man kan välja emellan. År 1750 kom Samuel Persson till världen och han föddes dock i Vårdnäs socken (också i Östergötland) 1750, han blev torpare till yrket och han gifte sig 1775 med Greta Ericsdotter som föddes 1745. De bodde i Göklund i Slaka socken och de fick fem barn, den äldsta är dock obekant under vilket år som hon föddes. Men de andra fyra barnen föddes mellan 1776-89. Samuel Persson gick bort i mars 1816 och dödsorsaken skrevs som ”slag och styng”. Hans fru gick bort i ålderdom i juni 1821 som mycket möjligt kunde har varit midsommarafton under detta år.

Källa: Familia, Cedar (databaser)

Antalet maskiner inom jordbruket

 Under 1900-talet kom antalet maskiner inom jordbruket alltmer och antalet traktorer i Uppsala län verkade att få ett stort genomslag. År 1937 fanns det 866 traktorer i Uppsala län i jämförelse med Jönköping 45, Kronoberg 30 och Blekinge. Ett län som hade många maskiner var bl a Östergötland som under 1937 hade 1 175 traktorer och tre år senare 2 386 traktorer. När det gällde antalet skördetröskor så hade några följande antal under året 1944; Stockholms län 9, Uppsala län 25, Södermanland 17, Östergötland 59, Kristianstads 39, Malmöhus 129 och Västmanland 26. Under endast de närmaste åren ökade dessa lavinartat och beskrivs det för varje län skulle det ta för stor plats (på nätet finns det ett verk som heter ”Jordbruket i siffror” som pdf-format). När det gällde utvecklingen av skördetröskor i Uppsala län så hade det ökat till 474 under året 1951 och sedan 1 725 under 1961 samt 2 224 under 1966. I Östergötlands län ökades detta enligt följande; 1951 979, 1961 2 187 och 1966 3 594. Gotland hade fler skördetröskor än Kalmars län 1944 med tio stycken gentemot fem för länet på fastlandet. För antalet maskiner så ger två olika källor i sin tur olika värden. När det gäller antalet traktorer inom Uppsala län så anger Historisk Statistik 3 855 stycken under 1951 medan ”Jordbruket i siffror” anger 4 125 stycken. Det var bara en liten genomgång på vad som fanns med tekniska maskiner inom jordbruket.

Källor: 

”Historisk statistik för Sverige (bl a jordbruk), Stockholm, 1959 (finns på nätet som pdf-format)

”Jordbruket i siffror”, Örebro, 2011

Kuuse Jan, ”Från redskap till maskiner”, Göteborg, 1970

Notiser

Gimo IF

Gimo IF bildades 1914 och har halv säsong i Sveriges näst högsta serie i fotboll och i början av 1990-talet kunde man gå upp efter en halv säsong. Året 1992 vann Gimo division 2 (Södra Svealand) och sedan blev klubben näst sist av åtta klubbar i Norra Höstettan (hade bara Kiruna FF efter sig).

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Spelaranknytng

Flera spelare haft anknytning med Arsenal och Tottenham som räknas som Derby och ett känt exempel är målvakten Pat Jennings. Övriga kan nämnas Clive Allen, Jimmy Brain, Laurie Brown, Sol Campbell, Lawrie Madden, Steve Walford och Willie Young.

Källa: enfa.co.uk

Häggebys kyrkklockor

Häggeby kyrka i Uppland har två kyrkklockor och som hänger sedan 1805 i kyrktornet, själva storklockan blev 1873 omgjuten sedan den hade spruckit kraftigt under ett besök av prins August. Ursprungligen är denna klocka från 1635 och blev gjuten av den välbekante klockgjutaren Jörgen Putensen. Medan lillklockan gjöts av en okänd gjutare eller mästare 1604.

Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Häggeby kyrka”, Strängnäs, 1967

Acke Åslund

Denna målare levde mellan 1881-1958 och var även grafiker, hans specialiteter var landskap, djurmotiv och porträtt.

Källor:

Konsten i focus, Stockholm, 1976

Norstedts uppslagsbok, 2003

Virta bro

Det är en träbro över vattendraget Koljonvirta i Koupio kommun i Finland och där Sandels seger över ryssarna ägde rum 1809.

Källa:Norstedts uppslagsbok ”, 2003

Manchester United vann med 7-1 på bortaplan 

Den 13 november 1937 vann Manchester United med 7-1 mot Chesterfield borta på Saltergate i gamla division 2 och Thomas Bamford gjorde fyra av målen (varav tre under den första halvleken). Den 26 mars vann United med 4-1 på Old Trafford.

Källor:

enfa.co.uk

https://www.mufcinfo.com/

Stadsmuren i Avila

I den lilla spanska staden Avila nordost om Madrid har en stadsmur som omgav staden redan under medeltiden med 88 torn och två portar. Den totala längden på stadsmuren är 2 500 meter.

Källor: 

Konsten i focus”, Stockholm, 1976

Wikipedia svenskspråkiga 

Målvakten som tjänade klubben i över 50 år

 Arthur Riley föddes i den sydafrikanska orten Boksburg i december 1903 och den 1 oktober 1924 mötte det representationslag från Sydafrika Liverpool i en vänskapsmatch inför drygt 12 000 hemma på deras hemmaarena Anfield Road som gästerna vann med 5-2. I augusti 1925 kom han till just Liverpool och fick då konkurrera med klubbens irländska målvakt Elisha Scott. Debuten kom mot Tottenham på bortaplan den  24 oktober 1925 som de föll med 1-3 (samtliga målen gjordes av Frank Osborne).

Det blev endast tre ligamatcher för Riley under hans första säsong och han fick vänta tills den 13 februari 1926 då Liverpool tog emot Burnley inför 29 059 åskådare hemma på Anfield. Liverpool vann med 3-2 och två av målen gjordes av Dick Forshaw. Nästa säsong blev det tio ligamatcher och säsongen 1927-28 blev det förutom 25 ligamatcher även två matcher i FA-cupen. 

Scott och Riley stod i mestadels av matcherna fram till mitten av 1930-talet och i april 1936 kom Alf Hobson från Chester City för 1 000 pund, då blev konkurrens med honom istället. Den främsta placeringen som Liverpool kom på under hans karriär var säsongen 1928-29 då klubben blev 5:a. Liverpool blev 7:a säsongen 1933-34 trots att de föll med 0-8 mot Huddersfield och 1-8 mot 30-talets giganter Arsenal, Riley stod i båda matcherna. Sedan var Liverpool nära att åka ur gamla division 1 när de blev 19:e säsongen 1935-36 och 18:e säsongen efter, men han tog i samtliga fem cupmatcher under säsongen 1937-38 (åkte ur femte omgången mot Huddersfield). Det blev 322 ligamatcher för Liverpool och han arbetade med att sköta gräsmattan samt Anfield Road än fram till början på 1980-talet. När han gick bort under sommaren 1984 så hade han bott i Sydafrika en tid.

Säsong-säsong; antal matcher i ligan—--Fa-cupen)

1925-26  3—0

1926-27. 10–0

1927-28. 25–2

1928-29. 20–3

1929-30. 34–1

1930-31. 27–1

1931-32.  5–0

1032-33. 15–0

1933-34. 32–0

1934-35. 39–2

1935-36. 39–2

1936-37. 10–0

1937-38. 28–5

1938-39. 35–0

Källor:

Egen samling

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/1977/10/01/arthur-riley-fifty-years-a-red/

Wikipedia engelskspråkiga 

John Ogston

 John Ogston var en skotsk målvakt som spelade 179 matcher för Aberdeen mellan 1958-66 och stod senare i 70 matcher för Doncaster Rovers i slutet på 1960- och början på 1970-talen. Mellan dessa två klubbar stod han endast en match för Liverpool och han kostade 10 000 pund när han värvades från Aberdeen i september 1965. På den tiden var Tommy Lawrence den ordinarie målvakten för The Reda och han spelade bara en ligamatch. Det var mot Newcastle United den 7 april 1967 i den högsta divisionen inför 44 824 åskådare på Anfield Road. Liverpool vann denna hemmamatch med 3-1 och två mål gjordes av Roger Hunt, Ian Callaghan nätade också för hemmalaget. Ogston släppte in ett när Wyn Davies gjorde sitt mål i den 68:e matchminuten och samtliga målen kom inom den andra halvleken.

Källor:

lfchistory.net

neilbrown.newcastlefans.com (all spelarstatistik efteråt andra världskriget).

Gäcktjärns järngruva

 Denna objekt som ligger uppe på Masugnsberget har tydligen inte haft någon utlagt räls och denna gruva låg inom Bjuråkers socken i Hälsingland. Själva gruvområdet är drygt 30x25 meter (no-sv) och började att bearbetas i början på 1730-talet, dock nedlades driften efter en kort tid. Driften återupptogs såväl 1784 som 1823 men nedlades återigen efter en kortare brytning och i mitten av 1870-talet nedlades gruvan för gott eftersom man hade stött på rödbräckt järn. Objektet ligger dryga kilometern öster om Österbo (där har funnits en masugn) längs med länsväg 305.

Källor:

Albrecht Lena m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Gävleborgs län”, 2009

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Bustorps tegelbruk

 Detta tegelbruk anlades 1860 cirka tre kilometer söder om Ronneby och hade olika ägare, bl a av Erik Mattelin under 1940-talet som ägde ett par andra tegelbruk i Blekinge (bl a Stora Vörta som finns på bloggen). Bruket var nedlagt 1916-18 och under en kort tid under 1950-talet, var i drift ifrån 1955 fram till nedläggningen 1964. Allting som berörde detta tegelbruk är nu rivet och idag finns det ett villaområde. På sin 1,2 km långa bana med spårvidden 600 mm använde tegelbruket två motorlok, dels ett av okänt tillverkning och ett av den tyska industrin Orenstein & Koppels tillverkning med typen RL16, det sistnämnda fanns enligt en referenslista från 1946 (båda loken skrotades under 1960-talet).

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Blekinge”, del 1, ÖSJ-Bladet, nr 1/2008

BMR Produkter

 BMR Produkter är en relativ ny torvindustri i Småland och anlades 1980 (många torvindustrier hade redan lagts ner då i landskapet). Denna objekt ligger i närheten av Malmbäck och är fortfarande i drift, själva spårvidden som användes är ovanligt i Sverige—480 mm. Torvindustrins loklista ser ut som följande;

Hulu, tillverkat omkring 1974 och kom 1980 från Hulu Torvindustrin där loket hade blivit tillverkat. 

Söderkvists mekaniska verkstad i Sävsjö, tillverkat omkring 1943, kom till BMR Produkter 1989 från Fagerdals industrier i Lannsskedr.

Vaggerydstillverkaren; 1980 med numret 3 och 1991 köpt av Lammhults torvindustri .

Precis som Hulu-loket ovan så fick denna industri även ett lok som hade blivit tillverkat på plats hos Källeryds Torvindustri omkring 1980 och kom till BMR Produkter 1993.

Vaggerydsgrävaren; omkring 1981 och kom från Söftemåla torvindustri 1995.

Enligt uppgift används inga sådana lok på platsen nu.

Källor:

https://bmrprodukter.se/om-oss/

Priedits Janis;

”Industribanor i Småland”, del 2, ÖSJ-Bladet, 3/1996

”Små tillverkare” (loklista), 2010

Ynglingen Omai

 Carl von Linnés lärjunge Daniel Sohlander följde med sir Joseph Banks(1743-1820) på James Cooks första världsresa 1768-71. På Tahiti plockade de med en yngling som antingen hade namnet Omai eller fick namnet Omai för att visa om honom för brittiska hovet, syftet var att visa den "ädle vilden" som de hette på den tiden. Enligt den engelskspråkliga Wikipedia föddes han runt 1751 och dog 1780.

Citat från Wikipedia
Omai served as an interpreter to Cook on both his second and third voyages. He settled in Huahine on his return to the Pacific. During the Bounty's visit to Tahiti in 1789, Captain Bligh was told Omai had died about two and a half years after Cook's departure in November 1777.
Han var en personlighet som var viktig på 1700-talet när bl a Asien inte ännu var utforskat och då såg de personer som levde i ännu outforskade delar som exotiska eller ädla som fallet med ynglingen Omai.

Källor:
http://www.captcook-ne.co.uk/ccne/themes/omai.htm
Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", Del 1, 2004
http://en.wikipedia.org/wiki/Omai

(Tidigare publicerat)

Kort presentation om Legolas

 Hur många är det som minns honom, valacken som tog hela svenska folket med storm i början av 1980-talet och han dog som sagt vad för några år sedan. Han är efter Glasgow-Karolina J-Pay Dirt, hans moder blev utnämnd till elitsto.

Han startade 93 gånger, vann 35 starter, tjänade ihop 3 012 770 kronor och gick som bäst på 1.12,5 med autostart. De främsta segrarna var segern i Åby Stora Pris och CL Müllers Memorial 1983(samma lopp som han blev tvåa i året senare).
Kusken var Thomas Nilsson, mannen som man har sett många gånger på TV under de senaste tio-femton åren.

Källa: Blodbanken.nu

(Tidigare publicerat)

Kyrkohistoriska notiser 2026

 Det är cirka sju år sedan som den senaste utgåvan kom med denna titel och den var kort med endast tre notiser. Det kan enda att det kan komma någonting eller liknande som har publicerats tidigare.

Västerlövstas äldsta orgel

Kyrkan i Heby som heter Västerlövsta hade sin första orgel 1609 och den hade 39 pipor, denna orgel stod på en läktare vid korets nordvägg. Denna orgel blev ersatt av en ny orgel i början på 1670-talet.

Källa: Åke Nisbeth, ”Västerlövsta kyrka”, Strängnäs, 1966

Byggande av Lids kyrka

Lids kyrka som ligger drygt 15 kilometer norr om Nyköping och kyrkan är berömd för att ha den kända kalkmålaren Albertus Pictors självporträtt som kalkmålning. Själva kyrkan byggdes någon gång i slutet på 1100-talet eller början på 1200-talet.

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Sörmland”, 2010

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tre fönster hos Viksta kyrka

Under året 1761 uppslogs tre fönster på nordväggen av Viksta kyrka i Uppland medan de tre på sydväggen förstorades upp.

Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Viksta kyrka”, Strängnäs, 1971

Ljuskronor

Biskopskulla kyrka i Uppland har fyra ljuskronor och samtliga är från 1700-talet och av malm.

Källa: Nils Sundquist, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Kyrkbåtarna på Siljan

Under varje söndag under sommarmånaderna så är man ute med kyrkbåtarna på sjön Siljan i Dalarna och de som var med hade sina högtidsdräkter på sig. Dessa var folket från Leksand, Rättvik och Mora, vars kyrkor ligger nära strandlinjen och efter båtturen lade de till vid bryggorna till sina kyrkor.

Källa: Svenska Dagbladet 10 november 1890

Väversundas kyrkklockor

Väversunda ligger i ett kyrkrikt område i Östergötland och kyrkan har två kyrkklockor; själva storklockan är gjuten i Jönköping 1704 medan lillklockan gjöts 1803 i samma stad.

Källa: Gunnar Lindqvist, ”Väversunda kyrka”, 2013

Danskarna tände eld på kyrkan

När danskarna härjade i Västergötland så tände de på den omtalade kyrkan Husaby nedanför Kinnekulle 1566 och taket brändes ner. Sockenborna fick nöja sig med halmtak till slutet på detta sekel.

Källor:

Antbring Stig, ”Husaby kyrka”, Götene, 1987

Thelander Claes, ”Det medeltida Västergötland”, 2004

Östhammars kyrka

Denna kyrka börjades att byggas 1663 medan själva invigningen ägde rum 1675 medan själva tornet tillkom 1837 medan själva invigningen skedde först åtta år senare.

Källa: Erik Bohrn & Bengt Ingvar Kilström, ”Östhammars kyrka”, Katrineholm, 1983

Kollekten tillföll barnhuset

När gudstjänsten i Nikolaj kyrka inför julen 1867 så tillföll kollekten Frimurarbarnhuset i Stockholm.

Post- och inrikes tidningar 24 december 1867 (KB)

Bogårdsmuren runt Torsvi kyrka

Torsvi kyrka ligger utanför Enköping och bogårdsmuren byggdes 1770-80.

Källa: Armim Tuulse, ”Torsvi kyrka”, Eskilstuna, 1995

Rik kyrka

Normlösa kyrka i Östergötland blev s k en biskopskyrka med en omfattning samling av kyrksilver och det inkluderade två stora kalkar, ett relikvarium och stor krona som hade tillhört en Mariabild (vägde två kilo).

Källa: Gunnar Lindquist, ”Normlösa kyrka”, Linköping, 2015

Lindfors (Åstorps)

 Strax söder om den värmländska orten Lindfors låg Åstorps Torvströfabrik som anlades 1919, den lades ner 1922 och för sedan öppnas igen 1924 med en ny ägare. Under 1930-talet drabbades fabriken av två bränder för att sedan byggas upp på nytt. Hasselfors AB köpte fabriken 1968 för att driva den till nedläggningen 1971 och stod sedan tom innan den slutliga rivningen skedde senare under detta årtionde. I närheten av torvfabriken anlades en såg 1924 som var igång fram till 1950-talet. Själva järnvägen på denna fabrik var 600 mm och den totala spårlängden var fyra kilometer. Tre motorlok är kända, det första tillverkades av Warrant i Vara innan 1923 eftersom detta lok fanns på plats då. Det andra loket var av okänd tillverkare men visades i en film i början på 1960-talet. Sedan kom ett bensindrivet motorlok som hade tillverkats av Bergsbolaget i Lindesberg 1942 och tjänstgjorde först på en torvmosse i Förarp i Småland och sedan 1950 till Södra Vi torvmossar (också Småland) och kom därefter till Lindfors 1960. Loket stannade i Lindfors tills det såldes till Säbylund (Närke) 1971 där det också skrotades.

Källor:

Industribanor i Värmland, försvunnen hemsida

”Järnvägsdata”, 1999

Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Från banorna

 HAMPETORP

Vid sjön Hjälmarens södra strand ligger den lilla orten Hampetorp och i dess hamn fanns en gång decauvillespår (600 mm), där man lastade ved och timmer. Enligt uppgift revs de sista resterna av spåret omkring 1939-40.

LENABERG

Detta kalkbrott någon kilometer sydost (något) om Vattholma och i början på 1930-talet hade bruket 24 smalspåriga järnvägsvagnar och arrenderande av Skutskärs Sulfat AB mellan 1918-37. En linbana gick mellan brottet och brännugnarna i Stenby omkring 1,5 kilometer bort.

GYTTORP

Hos Nitro-Nobel i den västmanländska orten fanns i slutet på 1960-talet 14 diesellok, 5 ackumulatorlok, 40 flakvagnar och 12 tankvagnar. 

DINGTUNA

En uppgift som cirkulerade bland s k småbaneforskare i mitten av 1970-talet och enligt uppgift i Småbanebladet nr 4/1976 så fanns det ett ånglok i en lada i trakterna av Dingtuna utanför Västerås. Ångloket hade spårvidden 600 mm och hade troligen tjänstgjort på en mosse utanför Dingtuna.

BLIXTERBODA

Vid denna ort utanför Frövi låg Häradsbackens Såg som var mycket förfallen i mitten av 1970-talet och hade inte då använts på drygt 15 år. Sågen byggdes under 1920-talet och det har också funnits decauvillespår samt trallor.

DOHNAFORS

Ligger enligt uppgift utanför Askersund i södra Närke och där har det funnits småindustrier i form av sågverk, gjuteri, kvarn, tegelbruk och en kraftstation. Enligt Fornminnesregistret användes stångjärnshammaren från 1725 (nedlagt 1899) till kvarnverksamhet under 1950-talet.

ORRESTA

På denna ort har förutom mejeriet som angavs i ”Från banorna” i mars 2025 även haft en snickerifabrik som var igång iallafall till 1970-talet. Spåranslutning på linjen Enköping och Västerås fanns en gång i tiden.

Hacksta kyrka

 Hacksta kyrka ligger i södra Uppland och i det område som brukar kallats för Trögd eller trögden, alltså ligger Hacksta öster om Enköping. Kyrkan byggdes under 1200-talet i gråsten som är ett material som en del kyrkor byggdes av liksom grannkyrkorna i Löt och Villberga. Kyrkan har ett långhus med ett avsmalnat kor medan sakristian byggdes en gång och tyvärr revs den 1762 för att ersättas av en ny. Vapenhuset byggdes under en sekel som en del sådana byggdes och vapenhuset i Hacksta byggdes i slutet på 1400-talet (ett typiskt sekel för tillkomna vapenhus). Under 1400-talets sista kvartal slogs de båda valven inne i kyrkan och såväl under 1600-talet som 1700-talet genomfördes vissa ändringar i kyrkan. Bl a reparerades yttertaket 1618, sexton år senare (1634) förstorades bl a fönstren, bänkinredningen tillkom 1664 och predikstolen likaså 1680. En senare förändring var att kyrkan blev ljusare efter en renovering 1927 och långhusets storlek är 14x8 meter, socknen är inte stor (år 1540 fanns det 35 enheter i socknen varav 13 skattegårdar och åtta frålsegårdar). En runsten som en gång fanns i byn Ännesta flyttades 1927 till kyrkan.

Källor:

Det medeltida Sverige, Fjärdhundraland (Trögd) 1:9, Uppsala, 2010

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar, ”Hacksta kyrka”, Upplands kyrkor, VIII, Uppsala, 1964

Upplands reglemente 1889

 Inskrivning och prövningar av totalt 948 man till Upplands reglemente gick av stapeln i april 1889 och här är en notis från tidningen Upsala den 16 april detta år. Det var iallafall en hög siffra av antalet som skrevs in på reglementet, 683 individer eller 72 procent av de som gjorde detta.

Patronen ”Vildkatten”

 Patronen med kalibern .25-06 kallades för Vildkatten eller på engelska ”wild cat cartridge” och började att tillverkas av den amerikanska vapentillverkare Remington  under 1920-talet. Den blev kallat för det p g a sin flacka kulbana och förblev så innan Remington standardiserade denna patron 1969. Denna patron blev uppskattat för att skjuta exempelvis rådjur och räv med. Även andra vapentillverkare började med denna kaliber som exempelvis Springfield .30-06 som Vildkatten var baserat på) och .250-3000 Savage som använde en .25-kalibrig kula. Springfields kaliber .30-06 lanserades redan 1906 för att användas av den amerikanska armén.

Källor:

Vapentidningen nr 6/1994 och nr 6/2010

Wikipedia engelskspråkiga 

Örskär

 Fyrplatsen Örskär som ligger strax norr om Gräsös nordspets i Uppland har blivit omskriven tidigare på bloggen i ”Uppländska notiser”. Örskär ligger på öns nordvästra udde och själva ön är inte stor, den ligger bara dryga kilometern från Gräsö över Örskärssundet. I många fyrar finns en trappa medan i Örskär är det en gång upp till toppen av fyren. Det har även cyklat inne i fyren som ritades av den kände hovarkiteken Carl Hårleman och fyren stod färdigt 1740 när den äldre fyren hade blivit träffat av blixten året innan ( byggt 1684 av trä). Den ursprungliga fyrapparaten byttes ut 1769 mot rörliga speglar (4 av förgylld koppar och 1 av stål) samt även en rovoljelampa. Denna apparatur tillverkades i Norberg i Västmanland och var troligen världens första blinkapparat. I början på 1850-talet fick fyren en ny lanternin i järn med 12 paraboliska speglar och några av speglarna fanns även rovoljelampor. Under juldagen 1877 drabbades öns befolkning av en svår tragedi när femton personer omkom när deras båt kapsejsade på väg över sundet och det var efter de hade besökt julottan i Gräsö kyrka. År 1893 ordnades en ny bagarstuga i det gamla bostadshuset från 1739. Fyren blev elektrifierat 1954, den blev delautomatiserat 1965 och vandrarhemmet på Örskär öppnades 1998.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken, 2007

Fyrwiki

https://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/upplandska-notiser.html?m=0

Rietz Magnus & Harry Sellmann, ”Sveriges fyrar”, 

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Matfors-Vattjoms järnväg

 Denna korta järnväg i Medelpad öppnades på mitten av 1880-talet mellan Matfors som var/är en järnvägsstation på Mittbanan som ursprungligen byggdes som Sundsvalls-Torphammars järnväg. Den var fyra kilometer långt och byggdes ursprungligen med spårvidden som var vanligt i sydöstra hörnet av Sverige (Blekinge samt sydöstra Småland), nämligen 1067 mm. Den korta linjen breddades och öppnades som normalspårigt i maj 1920. Förvaltningsort var i början Östersund innan Matfors blev det 1891och på tal om koncessioner så var det igång redan 1872 med en järnväg som skulle öppnats två år sedan medan en ny tillkom 1889. År 1931 nedlades den persontrafik som omfattade tre kilometer mellan Matfors och Vattjom. Tre år senare lades godstrafiken ner mellan Matfors-Ramsvik på en kilometer och 1967 den återstoden godstrafiken. Banan revs upp genom Matfors samhälle 1967 och resten omkring 1980. Sex ånglok trafikerade denna korta järnväg genom åren och ett av dessa lok köptes av Kristianstad-Hässleholms järnvägar 1919 och blev brandskadat 1920 med skrotning som följd, tillverkat av Beyer & Peacock i Manchester 1866.

Källor:

banvakt.se

ekeving.se

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

svenska-lok.se

Bois stora vinst 1979

 Enligt boken ”Hundra år med allsvensk fotboll” så är Landskrona Bois största vinst 11-0 mot IFK Eskilstuna den 18 maj 1928 i just Allsvenskan (jämsides med vinster med 12-1 i lägre division). Den 1 juli 1979 vann de med 9-1 mot Halmia i den högsta serien och det är Halmias senaste säsong medan Landskrona har återkommit till allsvenskan vid ett par tillfällen sedan dess (bl a spelade i Allsvenskan mellan 2002-05). I matchen mot Halmia gjorde bl a Sonny Johansson fyra av målen.

Källor: Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

https://boishistoria.se/visa-data/?what=match&id=2337&link=visa-data

Olyckligt grythändelse i Kalmar

 I Dagens Nyheter den 2 januari 1865 kan man läsa om en 1 1/2 år gammal pojke som ramlade baklänges i en gryta som hade ställts ner på golvet.

Räddare i nöden 1873

 Från Göteborgsposten den 21 februari 1873 kan man läsa om följande när en hund i Bergfors i Blekinge hoppade i vattnet för att rädda en pojke.

Uppländska kyrkor med utan torn

 I januari 2025 publicerades en artikel om ett urval kyrkor med torn i Uppland och i denna artikel handlar om kyrkor med utan torn. Det har möjligtvis de två mest omtalande kyrkorna i Uppland som är Gamla Uppsala och Skokloster. Vars kyrkor det har skrivits tjocka böcker om tidigare och i denna lilla artikel och eftersom den förra inte innehöll några bilder så kommer inte denna artikel inte heller att ha bilder.

I denna artikel är det kanske mindre omtalande kyrkorna med och man börjar med Länna strax söder om Norrtälje. Många kyrkor i synnerhet Roslagen är byggda i natursten och kyrkan uppfördes 1303 då långhuset samt sakristan blev färdiga medan vapenhuset tillkom under 1400-talet. Slottet Penningby ligger bara dryga halvmilen från kyrkan och detta slotts ägare har haft stor inverkan på kyrkan. Det hörs lite om att själva vägen till kyrkan brukades även under medeltiden. 

Rö ligger inte långt ifrån Länna och ligger längs med gamla E3:an som senare blev E18. Denna kyrka är lite äldre än Länna och den började att byggas i slutet på 1200-talet. I väster finns klockstapeln som byggdes i nyklassicistisk stil på 1800-talet och det är igenom klockstapeln som man går in på kyrkogården. Denna kyrka är gjord av gråsten och har en dopfunt från det sekel som den byggdes. 

Strax utanför Uppsala ligger Uppsala-Näs som egentligen är en liten kyrka och i början var det en träkyrka på platsen, den medeltida sakristian ligger som ett monument på kyrkogården. Man vet inte när den den forna kyrkobyggnaden byggdes och man har föreslagit alltifrån mitten av 1200-talet till slutet på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes lite längre upp på kullen och blev klar under senmedeltiden eller närmare bestämt under 1400-talet. 

I nordöstra Uppland finns Hökhuvud som är gjord av gråsten och uppfördes i slutet på 1400-talet. Kyrkan har genomlevt många omdaningar sedan den stod färdigt och liksom många andra kyrkor har den också kalkmålningar. Kyrkan ligger i en del av Uppland som har de flesta kyrkor som är tornlösa förutom Börstil som finns med i artikeln om kyrkor med torn i landskapet. Kyrkan har också ett förnäm altarskåp som gjordes i belgiska Antwerpen i början av 1500-talet. På denna ort tillverkades på den tiden flera fina altarskåp.

Strax norr om Sigtuna ligger kyrkan i Haga som byggdes i början på 1300-talet och själva församlingen nämndes redan 1303 liksom många andra kyrkor när dessa visiterades av ärkebiskopen. Kyrkans byggnadshistoria tog fart efter en restaurering 1974 då all puts togs bort och man fick tillfälle i akt att närmare granska skarvar, fogar och påbyggnader (kyrkan kan också har tillkommit under 1200-talet). 

Runt halvmilen från Vattholma som ligger om norr om Uppsala ligger Tensta vars kor påminner om koret till Uppsala Domkyrka som också möjligen har bidragit till Tensta kyrka. Den tegelgjorda kyrkan byggdes under den senare delen av 1200-talet och är också relativt utsmyckat, man tror också att kyrkan har varit en s k patronatskyrka en gång i tiden eftersom den inte ligger så långt ifrån Salsta slott. 

Utanför Enköping och bara dryga kilometern ifrån riksväg 70 ligger kyrkan i Sparrsätra. Den har en klockstapel som påminner om andra tornlösa kyrkor i trakten och bl a i Fittja öster om Örsundsbro. Man tror att kyrkan hade nyligen uppfört när slaget i Sparrsätra var 1247 och åtminstone hade sakristian blivit uppfört då. Ojämnheter i sakristians murar tyder på att denna del hade blivit utvidgad åt norr och det hade även hänt med kyrkorna Hammarby samt Össeby-Garn i samma landskap.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

”Länna”, Norrtälje kommun, 2016

Kilström Bengt Ingmar;

Rö kyrka”, obekant tryckår

”Tensta kyrka”, Eskilstuna, 1994

Rosell Ingrid, ”Sparrsätra kyrka”, Strängnäs, 1972

Stenberg Ragnar, ”Hökhuvud kyrka”, Strängnäs, 1979

Strömsten Inger, ”Haga kyrka”, Eskilstuna, 1993

Stockholms länsmuseum hemsida

Vann med 7-1 under två matcher

 När Nottingham Forest kom 2:a efter Leicester City i gamla division 2 säsongen 1956-57 så vann klubben två raka ligamatcher med 7-1. Den 2 februari vann de över Port Vale borta på Vale Park inför 18 185 åskådare när Jim Barrett gjorde tre mål samt två mål av Stewart Imlach. En vecka tog Forest emot Barnsley inför 25 994 åskådare på City Ground och då gjorde Tommy Wilson (som gjorde ett mål i förra matchen) fyra mål på bortakeepern Harry Hough varav tre kom under den första halvleken. Imlach gjorde också ett mål i denna match och detta mål kom i den 39:e matchminuten. Inför denna säsong kom Eddie Baily från just Port Vale och han vann ligan med Tottenham 1951. Han gjorde ett mål mot sina gamla lagkamrater och spelade även i matchen mot Barnsley. Den 16 februari spelade Nottingham på bortaplan mot just Barnsley i femte omgången av FA-cupen och vann med då med 2-1 inför 40 626 åskådare, åkte ur nästa mot Birmingham.

Källa: https://www.thecityground.com/season_details.php?season_id=1956-57

Boksta tegelbruk

 Boksta är en liten by cirka två kilometer sydväst om Vittinge (Uppland) och själva objektet ligger strax söder om Gillberga, cirka 600 meter nordväst om byn Boksta. Där har det legat ett småindustriområde med kvarn och såg samt ett tegelbruk. Detta tegelbruk anlades under åren 1917-18 och det var en kombination mellan dessa tre inriktningar som dock inte höll så många år. Efter 1923 var det bara tegelbruket som var igång och tillverkningen var på taktegel samt rörtillverkning (bruket hade föamugnar). Själva tegelbruket brann ner till grunden i september 1929 och återuppfördes under åren 1929-30. Verksamheten pågick fram till alledes i början på 1960-talet och själva bolaget AB Boksta tegelbruk (stiftat 1942) trädde i likvidation 1960 och senare i konkurs 1961. Tegelbruket i Vittinge använde sig av lertaget i Boksta och fraktade godset med lastbil fram till 1977 som antagligen var det sista året. I Boksta anlades en bana med  spårvidden 600 mm och den var kort eftersom lertaget låg nära bruket. På 1950-talet förlängdes dock banan och ett motorlok som hade blivit av engelska Simples i Bedford 1950 med numret 9530. Detta lok var dieseldriven med Dormanmotor på 28 hästkrafter och efter nedläggningen revs banan upp medan loket sändes Olsson & Rosenlunds tegelfabrik i Heby där det skrotades 1978.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Stefan Nordenskär

 

Idag pratas det i princip ingenting om Stefan Nordenskär som spelade för Sirius under mitten av 1970-talet och som tyvärr gick bort i slutet på augusti 2018 (född 1954). Han spelade först för Skövde AIK innan han gjorde en tripp till andra klubbar för att sedan återvända till Skövde. Han spelade för Sirius 1975, Örgryte i Allsvenskan 1976 och Västra Frölunda under 1977-78. Artikeln som bilden visar är från Uppsala Nya Tidning den 4 augusti 1975 sedan Sirius hade vunnit mot IFK Luleå med 5-0 och två av målen gjordes av Nordenskär. Det kom 1 611 åskådare till Studenternas och Sirius låg på tredje plats i tabellen efter IFK Sundsvall och Brynäs. Den andra källan till denna notis är Bolletinen nr 1/2019.

Mölle kapell

 Utanför Höganäs i Skåne ligger Mölle kapell och Mölle är en liten ort mellan Helsingborg och Höganäs. År 1899 startade sjökaptenen Axel Andersson en insamling för att bygga ett kapell i Mölle. Men det tog runt 30 år innan bygget kom igång och Mölle tillhör Brunnby församling.

Mer om Mölle kapell kan läsas i nedanstående länk och bilderna togs i juli 2024.

Ordnade hållplatsen åt sin familj

 VD:n Munthe var verksam på Visby-Visborgsslätts järnväg som endast blev sju kilometer långt. Denna linje för en ångspårvagn öppnades 1912 och tio år senare ordnade Munthe en egen hållplats åt sin egen familj. Denna driftplats blev endast lokalt utannonserat och togs bort vid en okänd tidpunkt medan järnvägen revs 1940.

Källor:

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Sveriges järnvägsstationer, Järnvägsmuseet 

Källnot: Hållplatsen kommer att taggas som järnvägsstation ändå!!!

Notiser

Tolv notiser under påsk!!!

Isläget vid juletid 1909

På sträckan Sandhamn-Landsort-Visby var det isfritt för fartygen och likaså var det mellan Svartklubben-Söderarm. Däremot var det en isränna där fartyg kunde gå i Norrtäljeviken och besvärligt var det för fartygen som skulle gå till/från Öregrund. Mellan Öregrund och Svartklubben kunde bara tyngre fartyg gå medan omkring Örskär var farlederna stängda p g a isbildningar.

Källa: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 22 december 1909

Födda och döda i Faringe socken 1757

Faringe tillhörde på denna tid Stockholms län och under detta föddes det femton varav tio av dem var pojkar. De som dog var fem av manskönet medan det var tolv av kvinnokönet varav åtta var barn under tio.

Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket på nätet

Rekordung rattfyllerist

En 12-årig pojke greps av polisen för rattfylleri av polisen på Skärholmen i Stockholm i slutet på september 1976. Det var enligt källnoten en ovanlig ung fyllerist som hade satt sig på förarsätet i en bil. Personligen tas inga händelser upp som inträffade under 1900-talets andra hälft, men det var så uppseendeväckande att det måste med ändå.

Källnot: Svenska Dagbladet 29 september 1976, utifrån den söksträng som publicerades på kb.se. 

Enköpings AIF

Denna klubb bildades 1900 och spelade bara i fotbollsserien under ett par under 1910-talet. Det var i Östsvenska serien som denna klubb spelade i och säsongen 1915 blev de 6:a och säsongen 1916-17 5:a och det var åtta klubbar i serien.

Källor:

klubbmärken.com

svenskafotbollsklubbar.se

Liverpools största segrar säsongen 1963-64

När Liverpool vann sin sjätte ligaseger säsongen 1963-64 så vann de med 6-0 mot såväl Wolverhampton som Ipswich samt vann med 6-1 mot Sheffield United. Liverpool kom då upp som samma antal ligatriumfer som exempelvis Aston Villa, Arsenal och Sunderland.

Källor:

lfchistory.net

Pead Brian, ”Champoins by Champions”, Derby, 1990

Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992

Olivelundska palatset

Man vet inte vilken arkitekt som låg bakom det Olivelundska palatset i Stockholm som låg vid Götgatan. Det byggdes omkring 1670 och revs 1930, låg också vid Myntgatan.

Källa: Claes Ellehn, ”Arkitekturen 1650-90”, Barocken, Signums Svenska konsthistoria, Kristianstad, 1997

I trakterna av Lybeck 

Den lilla orten Lübeck i Kärrbo socken i Västmanland är antagligen ett uppkallesenamn efter den tyska Hansastaden. Det finns däremot lite fornminnen runt denna by som ligger vid Mälaren och det är iallafall hägnader, bytomt, stensättning, röse och fångstanläggning.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Fältjägaren dömdes för mordbrand

Den 28-åriga gifta fältjägaren Carl Wilhelm Bergström Quisell dömdes för mordbrand under ett obekant år. Men det inträffade iallafall i Värmlands län och han själv avled på Långholmen 1853.

Källa: Göran Inger, ”Institutets insättande på bekännelse ”, Svensk rättshistoria, Lund, 1976

De medeltida föremålen

De medeltida föremålen är få i Rasbokils kyrka (Uppland) och en av dessa är en gotländsk dopfunt av kalksten, ingen känd tidpunkt förutom att man känner till att den är från medeltiden.

Källa: Nils Sundquist, Rasbokils kyrka”, Strängnäs, 1978

Skongo Riga

Skongo Riga är en fotbollsklubb från Lettland som bildades 1991 och sedan blev upplöst 2016 p g a konkurs. Men klubben har flest ligatitlar i den inhemska ligan med femton titlar varav 14 på raken mellan 1991-2004 samt 2010.

Källa: Wikipedia engelskspråkiga 

Wales besegrade England med 4-1

Den 17 maj 1980 vann Wales med 4-1 mot England på Wrexhams hemmaarena Racecourse Ground och målen gjordes av Mickey Thomas (Manchester United), Ian Walsh (Crystal Palace), Leighton James (Swansea) och ett självmål av Phil Thompson (Liverpool) medan tröstmålet gjordes av Paul Mariner (Ipswich Town).

Källor:

du-Football.info

Oliver Guy, ”The Guinness Book of World Soccer”, 1995

 

Travaren Rolling Stones

Det var valack som föddes på Mensgammar Stuteri 2010 och som blev nio år gammal. Han startades vid 36 tillfällen med segerraden 9-4-3 och inledde med åtta segrar varav fem togs på Solvalla 2013.

Källa: travsport.se

Hallstaviks bangolfklubb

När skribenten var med på Höstångan (se bildreportaget om denna resa, sök i mobila versionen) så passades även på att besöka den forna bangolfsanläggningen i Hallstavik. När man åkte dit från Uppsala och när man kom fram till orten så åker man igenom den tills man kommer till en vänstersväng och där skulle man svänga till höger. Där har skribenten varit med att spela vid ett par tillfällen och där var man med o vann guld i 10-manna 1999. När själva banorna togs bort var omkring 2005-15 nånting, det finns uppgift om för tillfället. Det som finns kvar är själva belysningen.

 

Colt New Service

 Det påstås att Colt New Service-revolvern var en av de sista klassiska revolverna som tillverkades när man började att lansera denna modell 1907. Denna revolver hade kalibern 455, vikt 1,1 kg, totallängd 273 mm, piplängd 140 mm, myningshastighet 198 m/h och principen är en double-action-revolver med sex skott i trumman. I jämförelse med andra revolvrar så var Colt New Service ett mångsidigt vapen som kunde har flera andra kalibrar än 455 och det fanns också sex olika piplängder mellan 102 till 190 mm. Med detta gjorde denna modell att man kunde använda den till både självförsvar och målskjutning på lite längre håll. Detta vapen användes av både amerikanska armén och av en del europeiska länders militära krafter. Denna modell tillverkades fram till slutet på 1940-talet.

Källor:

https://www.all4shooters.com/en/shooting/pistols/colt-new-service-1909-the-last-of-the-great-revolvers/

McNab Chris, ”Skjutvapen”, 2011

Man tågdödat 1907

 Den 15 augusti 1907 blev en man tågdödat mellan Sala och Broddbo stationer och han blev dödat av nattåget utan att tågpersonalen antagligen inte fick resa på det. Han påträffades tidigt på morgonen den 16 av banvaktspersonal. Enligt hans prästbetyg så var det en man som var född 1869 och hemmahörande i Nacka församling i Stockholm. Det var inte känt om han var resande på tåget eller om han råkade vara på banvallen när tåget kom.

Källa: Svenska Dagbladet 16 augusti 1907 (kb.se)

Föll inför säsongens högsta publiksiffra

 Säsongen 1946-47 höll Sheffield Wednesday till i botten av gamla division 2 och efter hemmamötet med Bury den 26 december 1946 så låg klubben näst sist före Newport County. Fast publiksiffran den dagen var den högsta för säsongen på Hillsborough och den var på 41 183 åskådare, medan publiksiffran på arenan var 26 851). Men Sheffield Wednesday lyckades inte att ta något poäng mot Bury som låg några placeringar högre upp i tabellen. Hemmalagets mål gjordes av Jimmy Dailey och George Hunt (den förstnämnda kom tvåa i interna skytteligan med 13 mål efter Tommy Ward med 18 som hade kommit ifrån icke-ligalaget Crook Town i november). Jack Lindsay gjorde tre av målen för The Shakers medan de andra skyttarna var Eddie Kilshaw samt Don Carter. Sheffield Wednesday slutade på 20:e plats och skulle rycka upp sig under de efterföljande säsongerna, säsongen 1949-50 blev de tvåa efter Tottenham.

Källor:

https://www.adrianbullock.com/swfc/stats/lg1947.htm

https://www.englishfootballleaguetables.co.uk/#google_vignette

https://www.european-football-statistics.co.uk/england.htm

Hugman Barry, ”Football League Players Records 1946-88”, London, 1988

Källnot: Enligt klubbens egna databas som dessutom gjordes som ett projekt under 1990-talet angav att publiksiffran mot Bury var 27 112 åskådare och den högsta publiksiffran var 34 858 åskådare mot Leicester City den 18 januari (förlorade med 1-3).

Amatörspelaren Kippax i Liverpool

 Peter Kippax var gästspelare (direkt översatt från ”guest-player) för en del klubbar under andra världskriget när den engelska ligan gjorde ett uppehåll. Han hade en amatörstatus som var tillåten fram till 1974 i den engelska ligan. Det blev bara en ligamatch för Liverpool efter han hade spelat ett tjugotal matcher för Burnley. Av någon anledning skrev han inte på något professionellt kontrakt med Liverpool och han spelade bara en match. Det var mot Birmingham City den 12 mars 1949 i gamla divison 1 som han deltog i sin enda match. Liverpool spelade då hemma på Anfield Road inför 43 753 åskådare och hemmalaget vann med matchens mål som gjordes av Cyril Done i den 59:e matchminuten sedan Bryan Williams stått för assisten. En av Liverpools legendaren som var Billy Liddell (född i Skottland) och han missade en straff som bortakeepern Gil Merrick (landslagsmålvakt för England) tog. Liddell gjorde f ö 215 mål på 494 ligamatcher för The Ress mellan 1946-61 så det var inga vilsna spelare som Kippax var lagkamrat med. Hur det gick för Kippax??? Han klarade nog säkert genom matchen, men tidningsrapporteringen om matcherna på den tiden var knapphändiga för enskilda spelare. 

Källor: 

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990