Flasta mur

 Om Flasta var en socken under medeltiden råder det delade meningar om och en detalj är iallafall säker, det är rester efter en gårdskyrka som anlades under 1100-talet. Det är en gråstenskyrka som hade en kort tidsperiod som sockenkyrka. Skokloster kyrka var ursprungligen en klosterkyrka som övertog alltmer av Flasta under 1200-talet och kyrkan fick förfalla. När slottet började att byggas under 1600-talet besköt man kyrkobyggnaden med kanoner för att få byggnadsmaterial till slottet.

Upplänning blev benånad

 Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.

Skydd av fyrbåkar och sjömärken under 1760-talet

 I en artikel i Stockholms Dagblad den 7 januari 1886 finns det en notis eller beskrivande nyhet om hur man skyddade fyrbåkar och sjömärken under 1760-talet. En intressant artikel, men man behöver lite mer kunskap om detta antar jag. Här återger jag artikel i dess ordlydelse. 

Citat: 
På 1760-talet utkom derom en förordning af följande lydelse: "Vi - - göre veterligt: Alldenstund vi med missnöje måst inhemta, hurusom vanartige och illasinnade menniskor skola, å de i skärgårda
rne till sjöfarandes hjelp och rättelse upprättade fyr- och känningsbåkar, föröfva allehanda våldsamhet samt ej allenast bryta sönder ett och annat utan ock derjemte föröfva stöld; fördenskull och som allmänna lagen---stadgar, det hvar och en, som gör falska eldar eller sätter upp andra tecken eller visare att 
dermed förleda sjöfarande och gifva tillfälle till skeppsbrott skall plikta med 32 par spö, ändå att ingen skada sker och att samma lag skall vara om den, som af lika uppsåt bortrifver eller upptager vettar eller visare af sjögrund och strand----Ty och till framkommande af slik vanart hafva vi funnit i nåder godt att härigenom
 stadga och förordna, det hvar och en, eho han vara må, som på en fyr- eller känningsbåk uppsåtligen sönderbryter något eller stöld derå föröfvar och borttager något, det vare sig litet eller mycket, skall afstraffas med 32 par spö och sätta allt i sitt förra stånd; sker skada och skeppsbrott, varde halshuggen 
och steglad och skadan gäldas af "gods"(svårtydlig ord" hans och skall den, som på ett bevisligt sätt upptäcker, att banemannen varder dertill försvunnen, derföre undfå ett hundrade daler silfvermynta belöning; som vi ock bjude och befalle, det denna vår nådliga förordning bör tvenne gånger om året-----å åredikstolarne i kyrkan uppläsas". 

Förordningen är undertecknad av konung Adolf Fredrik och kontrasignerad af Sv Dahlgren 

Det var antagligen ett svårt brott att sabotera "kännetecken" inom 1760-talets sjöfart. Men frågan är 
ju ofta det förekom och om det kan sättas i paritet med annat sabotage. Denna artikel eller notis hittade jag på tidningsarkivet på Uppsalas universitetsbibliotek när jag sökte efter annat. Nu vet jag inte om det var någon eller några som straffades av påföljden och att 100 dl sm betalades ut till den som råkade vara vittnet. Det 
är ett stycke historia som vi antagligen inte vet nånting om idag som kanske kan bringa ljus någon gång i framtiden.

Donators åtta segrar på raken

 I mitten av 1990-talet började en segermaskin att husera på Sveriges nordligaste travbanor och kusken var Jan Norberg, iallafall körde han Donator ett flertal gånger. Donator var en brun valack som föddes 1992 efter Chauncey Lobell och Pershing-dottern Flying Away. Hans mor tillhör samma syskonskara som Ata Prince som föddes 1990 med Ata Star L som fader. Hans egen mor lämnade fem avkommor och samtliga kom till start, det var inga stjärnor direkt. Men det var Röbäckarn som tjänade in 319 450 kronor och han vann sju av 92 starter (efter Count’s Pride), enda stoet var Donera som vann 5 av 47 starter (far Sugarcane Hanover), hennes helbror var Donation som vann 4 av 28 starter och Norrland (efter Viking Kronos) som vann 7 av 52 lopp. 

Donator startade vid 71 tillfällen med segerraden 18-18-9 och tjänade in 922 950 kronor, med prissumman ligger han på fjärde plats bland faderns 141 startande svenskregistrerade avkommor. Han gjorde dock sin sista start den 3 oktober 2002 på Bergsåker och blev då femma, den sista segern togs den 31 juli 2001 på Umåker. Men det var under sviten på åtta segrar som denna artikel kommer att avslutas med. Den 26 juni 1996 diskades han p g a galopp på Solänget och därefter inleddes sviten. Den första segern kom den 4 juli på Boden och han vann på tiden 1.17,4 på 2140 meter, kom då före Floxi och Resurrection.

Övriga vinster)

Solänget 17/7; 1.19,0 på tung bana från sjunde spår

Dannero 25/7

Umåker 8/8 o 16/8

Solänget 29/8

Bergsåker 19/9

Skellefteå 14/10

Sviten avbröts i ett lopp inom rikstoton (V75) på Bergsåker den 30 november och startade då från spår 10 med bilstart. Han blev då tvåa bakom Bambino D’Hilly med Tommy Hanne i sulkyn. Efter detta lopp blev Donator borta ifrån travbanorna i drygt ett år. Lite kuriosa kan också meddelas, under V75 på Bergsåker fick en ensammen vinnare sexton miljoner kronor.

Källor:

blodbanken.nu

Svensk travsport

Egen anteckning

Källnot: Loppen finns med i denna film;

https://m.youtube.com/watch?v=lJImOb-2LyY&pp=ygUTVjc1IDE5OTYgQmVyZ3PDpWtlcg%3D%3D&ra=m

En betydande järnvägsman

 I april 1967 kom beskedet att Lars Ramstedt hade avlidit och han var en av de betydande i Svenska Järnvägsklubben, men han var också med inom järnvägen inom olika former. Han var baningenjör i såväl Borås som i Nässjö och hade olika befattningar inom järnvägsstyrelsen. Inom järnvägen inledde han på den 9:e bansektionen i Göteborg 1943 efter sin examen på KTH och han ansåg vara kunnigt. Enligt de två källorna som används i denna artikel så var han en betydande person där han vistades. Han var också styrelseledamot i Svenska Järnvägsklubben under 1960-talet och var väldigt intresserat av järnvägshistoriska frågor. Han blev inte gammal och var endast 48 år när han gick bort. Tyvärr var inte skribenten ens påtänkt när det tragiska beskedet kom och ändå har man har hört lite grann om honom samt läst om honom. Idag är väl inte så många som minns honom antar jag, men han var omtyckt av de som var samtida med honom och enligt en av källorna var han omtyckt. Han ligger begraven på Norra Begravningsplatsen i Stockholm och ligger i en familjegrav, gravrätten kommer att vara för all framtid. 

Källor:

Järnvägsteknik 4/1967

svenskagravar.se

Tåg 5/1967

Målexplosion i Stockholmsderbyt

 I ”Sportnotiser 8” som publicerades den 13 augusti 2013 finns en notis om att Djurgården bara gjorde 37 mål på 22 matcher  i Allsvenskan och trots detta vann de med 9-1 mot Hammarby och 7-1 mot Örgryte. Matchen mot Hammarby spelades inför 8 768 åskådare på Fotbollsstadion den 13 augusti 1990. Redan efter 38 sekunder gjorde Hammarbys Bo Larenius ett självmål och sedan rullade det på. Djurgården trummade alltså på och blev 5:a i Allsvenskan medan Hammarby slutade sist. Jens Fjällström, Thomas Martinsson gjorde två mål vardera för Djurgården och Hammarby kunde spräcka nollan när det stod 0-7 till Djurgården.

Källor: 

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll ”, 2011

https://www.hifhistoria.se/

Finnerrödja skogsjärnväg

Finnerrödja ligger nästan på gränsen mellan Västergötland och Närke, alltså den nordligaste delen av Västergötland. Syftet med järnvägen var att frakta virke mellan Skagersholms bruk till en brygga vid sjön Skagern och järnvägsstationen i Finnerrödja (Västra stambanan). Enligt uppgift fanns det ett sågverk i närheten av stationen i orten och även ett annat sågverk som numera är ombyggt till bostad. Själva järnvägen som hade spårvidden 600 mm anlades under åren 1899-1900 och huvudlinjen blev 5,7 km, det anlades ett par stickspår. Mellan 1899-1901 användes hästar och oxar för att dra vagnarna, trafiken bedrevs endast under somrarna. År 1901 inköptes ett begagnat ånglok ifrån agenturen Carl Ström i Stockholm och loket tillverkades av den tyska firman Märkische Lokomotivfabrik i Schlachensee och hade i början använts vid dubbelspårbygge i Tyskland. Tillverkningsåret var 1897 med tillverkningsnumret 200 och det vägde sex ton samt med axelföljden B (två drivhjul). Under tiden i Finnerrödja var loket också utlånat till Laxå-Röfors järnväg för bygget av bispåret mellan Röfors-Västra Laxsjön 1918. Finnerrödja skogsjärnväg nedlades 1921, den börjades att rivas två år senare och ändå tog det ända till 1934 då allt var klart. Loket skrotades på Laxå mekaniska verkstad i slutet på 1930-talet och det hade stått avställt där sedan 1924. Det mesta av frakten skedde i början av järnvägens drifttid för att sedan mattats av allteftersom. Under 1902 fraktades det 12 904 ton gods på banan, 1910 var det 4 429 och under 1921 (det sista året) 1 042 ton.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland ”, 1984

Ljungqvist Torbjörn, ”Finnerrödja-Skagerns järnväg”, i ”Skogen tar tåget”, 1992

Ramström Annica, ”Finnerrödja såg och kvarn”, 2018 (pdf)

Målskytt av rang

 Joe Baker som föddes egentligen i Liverpoolförorten Woolton i augusti 1940 och inledde inte sin fotbollskarriär i den engelska utan i den skotska ligan. P g a att hans mor var ifrån Skottland så växte han upp i denna del av Storbritannien och inledde sin karriär för Edinburgh-klubben Hibernian. Han var en fruktat målskytt som gjorde 103 mål på 117 matcher för the Hibs och vann skytteligan vid två tillfällen, säsongen 1959-60 gjorde han 42 mål vilket är klubbrekordet.

När han var 20 så såldes han för 75 000 pund till Torino och där blev han klubbkamrat med en annan skotte som hette Denis Law (från Manchester City, vann senare ligan för Manchester United). I Italien blev det endast sju mål på 19 matcher under åren 1961-62 och flyttade sedan till England för spel i Arsenal. Där blev det 93 mål på 144 matcher mellan 1962-66 och sedan blev det 41 mål på 118 matcher för Nottingham mellan 1966-69. För det engelska landslaget gjorde han tre mål på åtta landskamper mellan 1959-66 och han spelade under två förbundskaptener som Walter Winterbottom och sedan Alf Ramsay (den sistnämnde ledde England till VM-guldet 1966).

Baker fortsatte sedan med spel under kortare perioder i olika klubbar och han spelade då för Sunderland, Hibernian igen och avslutade karriären för Raith Rovers 1974. Baker var en fruktat målskytt men också underskattat och hans tid i Torino var inte heller så lyckat. Han var manager för den mindre ligaklubben Albion Rovers vid två tillfällen under 1980-ralet.

Källor:

https://www.historical-lineups.com/

Hugman Barry, ”Football League players records 1946-88”, London, 1988

Wikipedia, engelskspråkiga 

Källnot: Läs även denna artikel om Joe Baker och andra spelare från de brittiska öarna som har varit i Italien på https://thesefootballtimes.co/2018/12/07/how-joe-baker-one-of-britains-most-underrated-strikers-saw-his-career-turn-after-a-tumultuous-year-at-torino/

Runhällens Bois

 Runhällens Bois är en fotbollsklubb tillhörande Heby kommun i västra Uppland och denna klubb bildades 1936 (men en föregångare fanns i cirka tio år innan klubben bildades),  den kommer ifrån orten med samma namn. Klubben kom i seriespel under säsongen 1937-38 och blev då tvåa av fem klubb i en serie för nordvästra Uppland. Säsongen 1956-57 vann klubben division 5 (Upplands västra elitserie) på tio klubbar och kom då med i division 4 (Uppland). De mötte då bl a Sirius, BK Vargarna, Enköpings SK (som vann serien 1958), Gimo IF och IK Rex som är mera de kända klubbarna i Uppland. Samtidigt gjorde seriesystemet till vår-höst och 1959 blev klubben femma i division 4 (deras främsta placering någonsin) och denna säsong vann Sirius serien. Säsongen 1960 åkte de ur fyran och därefter har Runhällens BoIS mestadels pendlat mellan femman och sexan. Lite kuriosa är ju när klubben spelade i fyran hade de av Gösta Dunker som själv spelade i 161 allsvenska matcher för Sandvikens IF mellan 1924-36 samt 14 landskamper under denna tid.

Källor:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Runh%C3%A4llens&m=0

https://salahebyfotboll.se/2017/11/12/har-har-ni-historien-om-runhallens-boll-och-idrottssallskap/

svenskafotbollsklubbar

Svarta fläckar i ett odlingslandskap

 Ryda socken utanför Vara i Skaraborgs län(utifrån det gamla länsindelningen) finns det tre små områden söder om kyrkan finns det "svart fläck" på sammanlagt fem (varav tre jämsides med varandra)i fornlämningsregistret. Det rör sig om fornlämningarna 107, 106 och 105 om man går från väst till öster. Det är längs med en mindre väg i ett odlingslandskap. Dessa har olika storlekar och det är den västligaste "fläcken" som är en av de större, från fornlämningsregistret; Svart fläck oval ca 100x70 m med svart sandjord, intill 70 cm högre än omgivande plana mark. Uppgiftslämnare: Torbjörn ochAnders Johansson på Stommen. Området är ljusare på 1981 års flygfoto och som en mörkare fläck på 1961 års ekonomiska karta. Likaså är det samma som finns med två fornlämningar norr om dessa efter den nämnda vägen har svängt av norrut i 90 graders vinkel(96 och 97 i fornlämningsregistret för Ryda socken).

(Tidigare publicerat)

Liverpoolstatistik i topp

 I denna artikel handlar om historisk statistik om Liverpool och den har det främsta målsnittet är Gordon Hodgson gjorde 241 mål på 377 matcher som ger ett snitt på 0,639. Han var en fruktat målskytt för klubben under mellankrigstiden och född i Sydafrika, Han har också klubbrekordet med flest antal i mål i högsta divisionen 232 mål mellan 1925-35 före Ian Rush med 229 mellan 1981-95.,Den spelare som har näst främsta målsnittet är uruguayaren Luis Suarez som gjorde 82 mål på 133 matcher mellan 2011-14. Det fortaste målet gjorde Paul Walsh efter 14 sekunder mot West Ham i gamla division 1 den 27 augusti 1984 och matchen slutade 3-0. Andra snabba målskyttar för klubben är Dave Hickson efter 15 sekunder mot Derby County på bortaplan i gamla division 2 den 18 februari 1961 och klubbens snabbaste mål i näst högsta divisionen. På samma tid nätade guineanen Neba Keita mot Huddersfield i Premier League den 26 april 2019. Jimmy Stott var den första spelaren som gjorde det första hattricket i ligan och det var mot Middlesbrough Ironopolis i gamla division 2 den 7 oktober 1893. Slott spelade bara en säsong för klubben och spelade sedan fyra matcher för Newcastle mot just Liverpool. George Allan blev den första att göra fyra mål i en ligamatch mot Port Vale den 18 september 1895 som vanns med 5-1. Han gjorde om samma bedrift i samband med klubbens största seger som är 10-1 mot Rotherham Town den 18 februari 1896 då även Malcolm McVean gjorde tre mål. Tyvärr så avled Allan alledes för tidigt i oktober 1899 när han dog p g a tuberkulos, 24 år gammal. Frank Becton gjorde tre mål i bortamatchen mot Port Vale i gamla division 2 den 21 oktober 1895 och de föll med 4-5. Det första hattricket i gamla division 1 gjordes av Johnny  Walker mot Deeby County den 8 april 1899. Den 4 januari 1902 gjorde Andy McGuigan fem mål mot ett matförgiftat Stoke och det är klubbrekordet tillsammans med John Evans mot Bristol Rovers i gamla tvåan 15 september 1954 och Ian Rush mot Luton i gamla ettan den 29 oktober 1983. Flest hattrick är enligt denna topplista;

Gordon Hodgson 17

Ian Rush 16

Roger Hunt 12

Robbie Fowler 10

Michael Owen 10

Dick Forshaw 8

Källor:

Egen samling

www.free-elements.com

lfchistory.net

Pead Brian, Liverpool—-A complete record”, Derby, 1992

Två kolfyrar

 Två kolfyrar som var 2,5 meter höga anlades för flottan på Utklippan (ute i havs söder om Blekinge) under året 1812 och redan efter två år släcktes dessa kolfyrar. Dessa var öppna kolfyrar för att inte bli förväxlade med dem som var på Ölands Södra udde.

Källa: fyrwiki 

Olyckshändelse

 En 17-årig ung man omkom i samband med flyttning av en pråm i Göteborgs hamn den 23 juni 1887 och anledningen var att en ångare lättare skulle nå kajen. Mannen föll mellan två pråmar och var redan död när han plockades upp, trots att de plockade upp honom så gick inte hans liv att rädda.

Källa: Göteborgsposten 26 juni 1887

Stenbrytningen vid Lilla Skaftvik

 Vid byarna Stora och Lilla Skaftvik som ligger ett par kilometer öster om Oskarshamns flygplats har det förekommit brytning av granit. I boken ”Malmer , industriella mineral och bergarter i Kalmars län” står det att det förekom transport av blocken på räls i Lilla Skaftvik medan i Stora Skaftvik fanns det en kort utlastningspir. Båda orterna har stenbrytningen upphört sedan länge och det finns ingen indikering för detta i Fornminnesregistret. På båda orterna har det blivit mer eller mindre igenväxt och enligt en uppgift var bara stenbrotten till för husbehov. Återkommer om det finns mer i artikelserien om industribanor i Småland i ÖSJ-Bladet, annars är denna lilla artikel klar.

Tattershall Castle

 År 1911 var det en amerikansk miljonär som ville köpa slottet och frakta den över Atlanten, det stod så i bilder-tidningen Hvad 8 dar nr 41. Enligt den engelskspråkiga Wikipedia så byggdes slottet 1231 och fick sitt namn av sin byggherre (troligen) Robert De Tattershall. Det blev varken köp eller flytt för slottet eftersom den kom under National Trust (typ Statens Fastighetsverk eller Riksantikvarieämbetet) 1925. Slottet ligger i Lincolnshire och i närheten av orten med samma ortnamn. Slottet är byggt av cirka 700 000 tegelstenar.

Folkdansare eller folkdanslag

 

Bilden på folkdansarna är tagen ifrån midsommarafton ifjol och platsen är Trekantens festplats i Vattholma norr om Uppsala. Är folkdansare eller folkdanslag ur tiden? Såvitt vad man vet så har flera folkdanslag fått läggas ner p g a för få aktiva. Tittar man på exempelvis på Nygammalt från 1970- och 80-talen på YouTube eller på SVT:s arkiv så var det ungefär 20-30 dansande par även ifrån mindre orter (om man sätter gränsen till 20 000 invånare). När skribenten gick på högstadiet så hade vi gammeldans och det har man inte haft nytta av egentligen, men jag känner att det är skolkamrater som hade dansat gammeldans eller folkdans efter skoltiden. Min egen uppfattning antyder att folkdanser har snabbt fallerat sedan 1970-talet eller om det var ännu tidigare, antar att medelåldern låg på runt 35-50 år hos danslagen omkring 1980. Idag förmodar jag att flera har gått bort eftersom den antagna medelåldern skulle vara mellan 80-95 år idag. Gjorde en sökning på folkdanslag för typ ett år sedan och då såg jag att många hade blivit nedlagda.

Notiser

Brostugans Torvströfabrik

Denna torvströfabrik låg utanför/vid Skede i Småland och fabriken öppnades 1920, ut till Brostugumossen löpte två linjer med spårvidden 600 mm. Fabriken nedlades 1970 och ännu 1987 låg den kvar i nedfallen skick. Det är inga lok som är kända utan vagnarna drogs antingen för hand eller med hjälp av en lina.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland ”, del 5, ÖSJ-Bladet, 2/1997

Hur det kan se ut landsbygden

Än i idag kan man se spår i kulturlandskapet på landsbygden och i form av fält, en gammal bruksväg och ekonomibyggnader. Bilden är tagen under sommaren 2025 i Husby-Långhundra socken i Uppland.

Harper Arrows halvbroder

Francisco De Ginto tillhörde samma syskonskara som Harper Arrow som var en främsta unghästsstjärnorna omkring 1970. Harper Arrow var son till Captain Rodney medan hans yngre halvbror var son till Frances Nibs och den yngre halvbrodern föddes 1970, han kom trea i Kriteriet 1973 och samma placering i Sprintermästaren 1974, båda har Lady Ivory som mor.

Källa: blodbanken.nu

Anknytning till Newton Abbot

Ligaspelare som har haft någon anknytning med fotbollslaget Newton Abbot (söder om Exeter) är fem stycken och inga kända namn egentligen; det är Mike Green som spelade bl a för Gillingham 1968-71 o Plymouth 1974-77, Pat Parker i Southampton under 1950-talet, Robbie Robbins för Torquay i mitten av 1970-talet, Lew Tapp i samma klubb under 1930-talet och Ian Twitchin spelade 401 matcher också för Torquay mellan 1969-81 som back.

Källor:

enfa.co.uk

www.neilbrown.newcastlefans.com

Vårdsätra tegelbruk

Detta tegelbruk var i bruk såväl före som under 1800-talet och låg ungefär mittemellan vägen till Ekolnäs och Vårdsätra gård, på dagens fält strax intill Lövängsvägen. Enligt Fornminnesregistret finns det inget objekt registrerat längs denna väg och källan till uppgiften finns på tegelbruk.se. 

Hagebyhöga kyrka

Hagebyhöga kyrka ligger i det kyrktäta slättlandskapet mellan Vadstena-Motala-Mjöjby i Östergötland och ligger dryga halvmilen nordost om Vadstena. Kyrkan byggdes ungefär 1120 och är en romansk kyrka, den anses vara stor i den byggnadsstil som den uppfördes i (bilden togs under sommaren 2024).

Källor:

Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet 

Hedvall Rikard & Karin Lindblad, ”Det medeltida Östergötland”, 2007

Branden i Österbitterna kyrka

Bitterna socken bestod tidigare av två socknar, Väster- (som är nuvarande församlingskyrkan) och Österbitternas kyrka är ruin efter en brand 1781.

Källa: Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sörhaga sidospår

I Alingsås fanns det sidospår till Söshaga som togs bort 1941.

Källa: ”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Palace damlag

Crystal Palace fick ett damlag 1969 med namnet Crystal Dollies och de vann Home Counties League vid fyra tillfällen under de sju åren som laget var aktivt.

Källa: Neil McSteen, ”Crystal Palace miscellany”, 2009

Mordbrand i Västerbotten, gripande i Uppland

 En mordbrand som inträffade i Hållnäs stationssamhälle i Västerbotten under fredagen den 16 november 1923 uppdagades alltmer under helgen. Bland annat var det starkt lukt av fotogen i resterna av det brandskadade bostadshuset. Det var nämligen inte den skyldige som ägde detta hus utan en slaktare som han hyrde av. Slaktaren var säker på att det var den boende som hade tänt på och sedan tagit tåget söderut. Dörren och fönstren var dessutom igenspikade, lyckligtvis hann ditskyndande personer släcka elden innan den fick fäste. Förövaren greps i Skinna by utanför Enköping och hade blivit häktar i denna stad.

Källa: Dagens Nyheter 18 november 1923

Om en kraftledning

 Ett viktigt meddelande publicerades i källan strax före jul 1919 om en kraftledning med 20 000 volt skulle dras igenom den västra delen av Uppland. Det var Älvkarleby kraftverk som framförde det och det var om ledning som skulle dras mellan Heby och Enåker, socknarna som berördes var Västerlövsta, Enåker och Huddunge (samtliga inom dåvarande Västmanlands län). I meddelandet informerades om att spänningen kommer att sättas på den 21 december 1919 och allmänheten varnades för att komma i närheten av nedfallna träd som ligger över ledningen. Det var inte det enda meddelandet som Älvkarleby kraftverk låg bakom under dag utgivning.

Källa: Svenska Dagbladet 20 december 1919 (kb.se)

Källnot: Meddelanden utfördes den 18 december.

Om skörden 1911

 I Aftonbladet den 14 juli 1911 publicerades det en tabell hur skördarna var i de län som hade skickat in rapporten. Skördarna var någonlunda bra eftersom vädret var varmt under maj och i början på juni. Fr o m 10 juni blev det ett par frostnätter som gjorde att säden blev lite skadade. Själva medelskörden var satt till tre och för Uppsala län var siffrorna följande; höstvete 3,0, höstråg 3,0, korn 2,5, havre 2,7,  blandsäd 2,4, baljväxter 2,9, potatis 3,1, hö från vallar 2,0 och hö från ängar 2,1. I jämförelse med riket var det för höstvete 3,6, höstråg 3,8, korn 3,3, havre 3,1, blandsäd 3,2, baljväxter 3,1, potatis 3,4, sockerbetor 3,9, hö från vallar 2,5 och hö från ängar 2,6.  Sockerbetor var det bara från Östergötlands län (3,3) samt på Gotland, sydligaste länen och i Halland. På Gotland var skörden för sockerbetor 2,9 och i Malmöhus län var det på 4,0. Skördarna var över 4 på sina håll i Sverige och det var bl a 4,0 för höstvete i både Östergötlands och Jönköpings län samt 4,1 för Älvsborgs norra del. Det var 4,1 för havre i Norrbottens län och övrigt goda skördar i landets nordligaste län.

Slog ihjäl sin son

 I Vårdnäs socken i Östergötland slog föräldrarna ihjäl sin son under natten till den 17 januari 1749 och det finns ingen notering hur det gick för paret senare.

Källa: Mortalitetsrapporten Tabellverket på nätet

Folkmängden i Upplands socknar 1766

 Folkmängden i ett urval uppländska socknar 1766 enligt den dåvarande länsindelningen. Landskapet består av ungefär 200 socknar och det tar lite för stor plats (varav urvalet), dessutom var inte alla socknar med när Tabellverket startade 1749 med folkräkningen. De socknar som inte var med från början var bl a Gottröra, Lena och Villberga.

Uppsala län

Alunda 2 260

Balingsta 508

Biskopskulla 567

Björklinge 1 045

Bälinge 1 842

Danmark 1 065

Enköpings-Näs 687

Funbo 973

Hagby 387

Husby-Sjutolft 624

Hållnäs 1 453

Kalmar 481

Litslena 1 022

Morkarla 760

Rasbo 1 622

Skuttunge 1 018

Sparrsätra 671

Svinnegarn 468

Tensta 1 084

Uppsala-Näs 402

Vaksala 825

Viksta 779

Västland 1 486

Västra Ryd 561

Yttergarn 213

Ärentuna 679

Övergarn 832

Stockholms län

Adelsö 384

Almunge 1 467

Bladåker 639

Börstil 2 375

Edebo 1 475

Esterna 663

Faringe 678

Forsmark 554

Frötuna 1 184

Gräsö 716

Husby-Långhundra 925

Hökhuvud 1 035

Knivsta 591

Lagga 753

Lohärad 780

Länna 1 344

Malsta 282

Odensala 767

Rimbo 672

Roslagskulla 596

Skepptuna 770

Söderby-Karl 982

Täby 922

Ununge 967

Vassunda 622

Vidbo 512

Väddö 1 754

Össeby-Garn 272

Östuna 660

Västmanlands län

Altuna 787

Enåker 577

Frösthult 542

Huddunge 709

Härnevi 366

Simtuna 1 623

Torstuna 1 623

Vittinge 1 002

Västerlövsta 1 434

Östersunda 627

Källor:

Arbetsmaterialet, opublicerat C-uppsats, historiska institutionen, Uppsala universitet 

Folkmängdsredogörelssr, Tabellverket på nätet

Derbyt med Gimo i Höstettan

 Sirius tog emot Gimo i Höstettan den 12 augusti 1992 och matchen sågs av 1 783 åskådare på Studenternas i Uppsala, bl a skribenten var där. Gimo hade vunnit Division Södra Norrland på våren och det var en jämn match, gästerna ville verkligen spela bra mot Sirius. Matchen slutade 3-3, målen för Sirius gjordes av Tomas Pettersson, Tommy Sjölund och Robert Söderlund medan Lars Johansson, Conny Helén och Björn Andersson nätade för gästerna. Sirius ledde också med 3-0 innan Johansson som hade spelat en säsong för AIK gjorde det första målet.

I början av 1990-talet beslutade svenska fotbollsförbundet att det skall vara vår och höstserie med förflyttning mellan de olika nivåerna. De tyckte att fotbollen skulle vara som i ishockeyn och en anledning är minskande publiksiffror, året 1980 kom det 6 286 åskådare per match i Allsvenskan, 1985 var det 5 286 och 1989 var det bottenrekordet sedan 1920-talet när det kom 3 929 åskådare/match. Det var endast obetydliga ökningar av publiksnittet under 1990-talets första hälft. 

Åter till Sirius, på Idrottsgården i Gimo med 2-1 och blev trea på 24 poäng på 14 matcher medan Gimo blev nästjumbo med 15 poäng, men gjorde 25 mål (Sirius gjorde 31).

Källor:

https://www.european-football-statistics.co.uk/attn.htm

fotbollsdata.se

svenskafotbollsklubbar.se

Uppsala Nya Tidning 20 juli 2018 (historisk om Gimo med bl a Sirius)

Östers IF och den allsvenska säsongen 1981

 Östers IF inledde säsongen. 1981 med följande resultat och deras siffror först;

20/4 Hammarby (borta) 1-0

25/4 IFK Göteborg (hemma) 2-1

3/5   Brage(h) 2-0

10/5 Örgryte (b) 3-1

17/5 AIK (h) 5-0

21/5 Åtvidaberg (b) 2-1

24/5 Djurgården (h) 3-1

28/5 Malmö FF (b) 1-0

8/6.  Kalmar (h) 3-0

11/6 IFK Sundsvall (b) 4-0

Innan de spelade 2-2 mot IFK Norrköping på bortaplan den 14 juni och när den första förlusten kom den 16 augusti som slutade 1-2 på hemmaplan mot Malmö FF ledde de serien klart före övriga lag. Östers IF kunde ta sin tredje allsvenska seger genom att ta 40 poäng på  26 matcher och kom fyra poäng före IFK Göteborg och tog dessutom den andra allsvenska segern på raken. Under säsongen förlorade klubben dock den förra säsongens skyttekung Teitur Thordarsson till franska Lens. Flest mål gjorde IFK Göteborg med 62 mål och deras Torbjörn Nilsson vann skytteligan överlägset med 26 mål före Thomas Larsson (Örgryte) med 14 mål. Östers IF vann 19 matcher och förlorade fem, de flesta i slutet på säsongen samt hade målfacit 57-20. Både Halmstad och Elfsborg hängde sig genom kval mot Häcken o respektive IFK Eskilstuna.

I botten åkte IFK Sundsvall och Djurgården ut, samtidigt bantades allsvenskan ner till 22 matcher inför nästa säsong för att kunna avsluta med slutspel resten av 1980-talet. 

De främsta publiklagen var IFK Göteborg med 12 592 i hemmasnitt före Hammarby 8 308 och Örgryte 8 048.

Jan Mattsson blev Östers främsta målskytt med elva mål och han gjorde totalt 123 mål på 209 allsvenska matcher för klubben under två sejourer mellan 1969-84, han spelade i några säsonger i Västtyskland för Fortuna Düsseldorf och Bayer Uerdingen under några år också. Han kom tillbaka till klubben inför denna säsong.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll, 2010

fotbollsweden.se

national-football-teams.com

Tretton personer dog i Uppsala-Näs socken 1798

 Tretton personer dog under året 1798 i Uppsala-Näs socken strax söder om Uppsala och den största dödsorsaken var två av bröstfeber, lungsot, ålderdom och oangiven sjukdom. Det var för övrigt socknens sista rapport till Tabellverket ty den nästkommande rapporten kom år 1851, även den en mortalitetsrapport.

Socknen hade 1795 en folkmängd på 408 invånare.

Källor:
Folkmängdredogörelse, 1795, Tabellverket
Mortalitetsrapport, 1798, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Sheffield Wednesday under 1960-talet

 Klubben har mer eller mindre förknippat sig med sin blå/vit randiga dräkt och så har det inte alltid varit. Mellan 1965-72 spelade klubben i blåa tröjor med vita ärmar, vita byxor och blåa strumpor. Sheffield Wednesday vann den gamla division 2 säsongen 1958-59 med 62 poäng och en före Fulham. Den 20 december föll de med 0-4 i bortamatchen mot Swansea och under annandag jul vann de med 7-0 mot Lincoln City inför 36 403 åskådare hemma på Hillsborough. De gjorde 106 mål i ligan under denna säsong och säsongen 1959-60 blev de 5:a i gamla division 1. Den 28 november 1959 vann de med 7-0 inför 38 707 åskådare hemma mot West Ham och de som gjorde målen var John Fantham 2, Alan Finney 2, Bobby Craig, Keith Ellis och Derek Wilkinson. Säsongen 1960-61 blev de tvåa efter Tottenham som vann The Double denna säsong och satte stopp för deras svit med elva raka vinster i inledningen. De vann med 2-1 mot dem på hemmaplan den 12 november på hemmaplan genom mål av John Fantham och Billy Griffin. Det var Wednesdays främsta säsong under detta decennium och de gjorde 78 mål denna säsong (vann 23 matcher). Efter blev de sexa tre säsonger på raken och spel i Mässcupen vid två tillfällen samt finalist i FA-cupfinalen 1966 mot Everton. Backen Peter Swan stängdes av i mitten av 1960-talet p g a olovligt spelande och försök till matchfixning. I slutet på 1960-talet hamnade klubben på den undre tabellhalvan och säsongen 1969-70 blev de sist i högsta divisionen. Den redan nämnda Swan spelade totalt 273+2 ligamatcher och gjorde 14 mål mellan 1955-64 samt under säsongen 1972-73. Målvakten Ron Springett som spelade ett 30-tal landskamper för England stod i 345 ligamatcher mellan 1957-67, Fantham gjorde 147 mål på 381+7 ligamatcher mellan 1957-70 och Don Megson 386 ligamatcher med sex gjorda mål mellan 1959-70. De genomsnittliga publiksiffrorna på Hillsborough var bl a 26 247 under säsongen 1958-59, 29 229 under 1960-61, 28 401 under säsongen 1961-62, 31 461 under 1968-69 (19:e i gamla division 1) och 15 780 under säsongen 1970-71.

Källor:

https://www.adrianbullock.com/swfc/stats/swfcarch.htm

https://european-football-statistics.co.uk/attnclub/league/shew.htm

https://www.historicalkits.co.uk/Sheffield_Wednesday/Sheffield_Wednesday.htm

https://okandahandelser.blogspot.com/2018/04/historiska-fotbollssasonger-sheffield.html?m=1

Bygget av kraftverket i Viksjöfors

Bollnäs Kraft började att anlägga ett kraftverk 1959 vid sjön Grängen i Viksjöfors (Hälsingland) och vattnet ifrån Grängen började att ledas om till Viksjö som låg tjugo meter lägre än Grängen. Själva tunneln som vattnet skulle rinna igenom blev 720 meter långt och själva sprängningen/bortschaktning av massor så användes en bana med spårvidden 600 mm. Loket som drog några tippvagnar byggdes av Sala Maskinfabrik 1949 med numret 178. Loket var dieseldriven med en motor från den engelska firman Lister på 16 hästkrafter och hade tidigare använts i bygget av Sippmikks kraftverksbygge i Jämtland. Efter kraftverket i Viksjöfors så stod loket utanför Dönjes kraftverk i Bollnäs ända fram till 1990 då folket bakom museibanan Landafors hämtade detta lok.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland ”, 1992

Runvikens kalkbrott

Cirka två kilometer sydost om orten Runhällen i Uppland ligger ett område med lämningar efter kalkbrott och gruvhål inom en yta på cirka 410x210 meter i ett skogsområde. Det objekt som ligger längst till västerut är det förra kalkbrottet som anlades 1935 då en kalkugn byggdes och kalkbrottet drevs till 1945. Brottet hade en kort rälsbana som gick från upplaget till ugnen och var drygt hundra meter långt.

Källor:

Berggren Robert m fl, ”Industriella mineral och bergarter i Heby kommun, Uppsala län, 2021

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland, 1991

Småbanebladet 4/1986

E2 1046

Detta ånglok hade litteran E2 och nummer 1046 hos Statens Järnvägar och finns nu på museijärnvägen i Nora vars järnvägsstation syns bakom loket. Från svenska-lok.se kan man läsa följande ” För att förbättra gångegenskaperna och höja hastigheten ombyggdes åren 1935-51 sammanlagt 90 stycken åttakopplade godstågslok typ E genom förlängning av ramverk, montering av främre löpaxel och framflyttning av ångpannan i ramverket” Detta ånglok tillverkades på NOHAB i Trollhättan 1910 med tillverkningsnummer 946 som SJ:s E1046 och byggdes om till E2 1936. Loket fanns i Boden under några år under 1950-talet och Gävle 1967 och mellan 1968-91 fanns loket som beredskapslok och efter en kort stund som beredskapslok var det uppställt i Rättvik. Under året 2006 såldes loket till museibanan Norra Bergslags järnväg och bilderna togs under sommaren 2025. Lokets data är följande; längd 17,65 m, tjänstevikt 57,9 ton, ångtryck 12 atm och hastighet 70 km/h. Enligt uppgift provkördes E2 1046 och B 1695 i Grycksbo i början på året 1972

 

Kialunda

 Titta man på matcher med Anderlecht i slutet på 1960-talet så kan man se en afrikansk spelare som spelade för denna belgiska klubb. Hans namn är Julien Kialunda och var mittback, han var också en av de första afrikanska spelare som spelade i Europa (ett exempel är  Eusobio som var född Moçambique och spelade för Portugals landslag). Kialunda föddes i det belgiska Kongo 1940 och representerade Zaires landslag under 1972. För Anderlecht blev det 123 matcher mellan 1965-73 och vann fyra ligatitlar med klubben (1966, 1967, 1968 och 1972). För Zaire deltog han i det afrikanska mästerskapet 1972 och i Anderlecht var han lagkamrat med flera av Belgiens legendarer som t ex målvakten Jean Trappenirrs, Thomas Nordahl och Paul van Himst som länge hade rekordet för flest antal landskamper för Belgien. Kialunda avled i AIDS i Antwerpen i september 1987.

Källor:

https://www.national-football-teams.com/

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Wikipedia engelskspråkiga 

Banvakten rannsakades för stöld

 Banvakten Johan August Rydlund som föddes i december 1855 och mantalsskriven i Hargs socken i Stockholms län blev rannsakat p g a stöld i kronohäktet i Sundsvall. Men det var polismästaren i Ånge som meddelade om hans fall och han var häktat p g a det.

Källa: Polisunderrättelser nr 84, 23 juli 1881

Bild på Ärentuna kyrka

Ärentuna kyrka strax norr om Uppsala har anor från 1300-talet och kalkmålningar av den s k Ärentunamästaren.

 

Gästrike Hammarby

 Hammarby i Gästrikland ligger i landskapets sydvästra hörn inte så långt ifrån Storvik. Där var ursprungligen ett järnbruk och en hytta omtalades redan 1568. Efter detta var det två tyskhärdar som revs 1852 som installerades i slutet på 1600-talet och hela verksamheten för att framställa järn lades ner 1879 efter en konkurs, då hade bruket kämpat för att hålla igång allting sedan 1850-talet (järnbruket lades ner 1886). 

Efter man hade avvecklat järnet så började man satsa på sulfitproducering och i mars 1888 såldes anläggningen till det nybildade företaget Storviks Sulfit AB. En sulfitfabrik anlades under åren 1888-89 och tyvärr drabbades fabriken av en eldsvåda 1894, den återuppfördes snabbt efteråt och 1906 blev Storvik Sulfit AB dotterbolag till Kopparbergs, därefter 1937 till Kopparfors. I Gästrike Hammarby tillverkades cellulosafoder för Folkhushållningskommisionens räkning 1918-19 och under samma tid anlades även en sulfitspritfabrik. Fabriken upprustades kraftigt under åren 1955-61 och byggdes även ut mellan 1969-71, nedläggningen skedde i juni 1982 (de flesta byggnaderna revs därefter). 

En normalspårigt stickspår anlades från Toretorp längs med Norra Stambanan söder om Storvik 1889 och själva banlängden var tre kilometer. Den trafikerades av egna lok tills SJ tog över transporten 1963 och trafiken nedlades 1982, under året 1985 revs banan upp. Sulfitfabriken hade genom åren haft sju ånglok av olika fabrikat och det första loket som fabriken hade var ett Atlas-lok (Stockholm) som blev tillverkat 1889 med numret 20, skrotades 1934 och fick namnet Hammarby. Sedan var ett lok som tillverkades i Nyköping 1863 med tillverkningsnumret 8. Detta lok hade trafikerat på Söderhamns järnväg med namnet Rettig och deltog vid breddningen av denna bana i samband med övertagandet av SJ. Den byggdes om till normalspår 1892, loket avställdes 1910 och skrotades åtta år senare (hette Thoretorp i Hammarby. Ett lok som fick namnet Björn Starke hade blivit tillverkat av Atlas 1895 och var försett med en Lentzpanma, detta lok blev skrotat vid okänd tidpunkt (var skriven hos Ångpanneföreningen till 1936). Sedan var det två lok som hade blivit tillverkade av NOHAB i Trollhättan och ett av dem fick namnet Thor med tillverkning 1906 (skrotat 1956). Det andra loket tillverkades 1877 och hade tillhört SJ med litteran Kb 241 Brask och kom till Hammarby 1916 och fick namnet Thoretorp (skrotat 1961). Sedan kom två lok som hade tillverkats i Falun 1913, båda hade såväl trafikerat hos både Gävle-Dala Järnväg och SJ (K4) som kom till Hammarby 1958 o respektive 1964 (båda skrotades under 1960-talet). Det sista loket tillverkades av Peckett i den engelska Bristol 1897 och skrotat 1934.

Källor:

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar”, Stockholm, 1973

Freding Mats, @industrilok i Gästrikland & Hälsingland”, 1992

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Första Elitloppet

 Den sista söndagen i maj varje år brukar Elitloppet gå av stapeln på Solvalla och denna lilla artikel kommer enbart handla om den första upplagan av tävlingen. Den första upplagan gick dock inte under maj utan den 14 september och priset då var 30 000 kronor till vinnaren.

Loppet körde i två heat på 1600 meter och då var det inga kvalheat utan samtliga deltog i båda loppen. Det var den då sjuåriga fuxiga hingsten Permit som vann båda heaten och tog då hem segern, det första heatet kördes på 1.18,6 och det andra på 1.17,3. Tvåa i första loppet kom Magnifik med Tage Stridsberg i sulkyn medan i det andra heatet så kom detta ekipage på femteplats. Den svenska legendariska stoet Frances Bulwark som vann 80 av 130 lopp blev 4:a i det första heatet medan det andra slutade på en andraplats. Rollo som slutade 3:a i båda heaten slutade förstås på denna placering och Rollo som föddes i USA 1945 (blev tvåa i Hambletonian), blev avelshingst i Sverige med 418 avkommor. Frances Bulwark som kördes av Sören Nordin vann nästa års Elitlopp. I slutställningen blev Magnifik 4:a och Iran Scott 5:a.

Permit kördes under denna Elitloppet av tysken Walter Heitmann som levde mellan 1904-80 och Permit startade vid 124 tillfällen och vann 58 lopp. Han tävlade mellan 1948-54 och sprang in 460 000 D-Mark och under året efter vann han Prix D’Amerique samt blev trea i Elitloppet. Han blev far till 324 kända avkommor varav tio var svenskregistrerade och bland hans lilla svenska skara så lyckades Amit H bäst, som treåring vann han Kriteriet 1960, blev tvåa i Derbyt 1961 och vann 15 av 126 lopp. 

Källor:

blodbanken.nu

Wikipedia svenskspråkiga 

Ångslupen Prins Carl

 Den tråkiga händelsen som utspelades under en natt i maj 1900 skulle ta för stort utrymme. Men det går att skriva att det var Johan Filip Nordlund (24 år) sköt ihjäl fem personer och skadade åtta (han avrättades senare). Nu om själva ångslupen Prins Carl som byggdes på O A Brodins varv i Gävle och sjösattes samma år för trafik på sjön Siljan, hette då Österdalarne. Det visade sig att fartyget var för djupgående (2,4 meter) för att gå på denna sjö. Sedan hände inte mycket under många år med fartyget innan ångslupen såldes till ett rederi i Stockholm 1897 och blev då omdöpt till Prins Carl. Den byggdes då om och blev något större och byggdes återigen om 1919. Ångslupen hade flera olika ägare under mellankrigstiden och tillhörde exempelvis på nyårsafton 1934 då den såldes till kapten Gunnar Torslund för 500 kronor (den hade blivit sålt för halv miljon tio år tidigare) samt för 1 100 kronor i början av 1939 (till en firma på Vätö) och hade blivit om omdöpt till John Simson två år tidigare. I april 1939 uppgav firman på Vätö att ångslupen hade blivit skrotat och upphuggen.

Källor:

https://www.iglabo.se/b71/

skargardsbatar.se

https://www.steamboatassociation.se/

Bild: https://digitaltmuseum.se/021018501362/angbaten-prins-carl-pa-malaren

Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

En spårvägsolycka på nyårsafton

 Från Uppsala Nya Tidning 31 december 1906 och från kb.se

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ett fosterfördrivning i Tygelsjö 1894

 Under rättegångsärenden i Stockholms dagblad den 1 oktober 1894 stod det följande;

Den i denna brottmålssak anklagade enkan Anna Anderssons ombud, häradshöfdingen Lovén, yrkade på grund af läkarens intyg, att Anna Andersson skulle frikännas från åtalet. Efter en kort öfverläggning, meddelade rätten det utslag, att då vishetej vunnits, att fosterutdrifning förslegat, kunde de upplysningar, som under målets handläggning framkommit, ej föranleda hennes fällande, hvadan hon frikändes från åtalet samt skulle på fri fot genast försättas.

Tygelsjö som förut låg i Malmöhus län och det var väl tur att det löstes sig på ett sätt som gjorde att hon skulle bli kvitt ifrån beskyllningarna. Hon var född 1851 i Glostorp socken och hade fullvuxna barn vid denna tidpunkt. Sedan kan man alltid undrar hur häradshövdingen kunde få för sig att en nästan femtioårig kvinna skulle få ett barn som dessutom hade fem barn som var födda mellan 1872-83, helt plötsligt kunde få barn igen.

Källor: Även folkräkningen 1890 och 1900; Svarskatalogen

(Tidigare publicerat)

Cadman Cottage

 När jag besökte Sydney kring milleniumskiftet så besökte jag Australiens äldsta byggnad, den s k Cadman cottage i staden och det är en liten stuga som byggdes 1816.

Från den engelska wikipedia; The Rocks, situated on the west side of Sydney Cove, is the oldest part of Sydney which, dates back to the start of the city. Cadman's Cottage is the oldest surviving building in Sydney and was built in 1815/16. Cadman was a pardoned convict and made official government coxswain by Governor Lachlan Macquarie. 
En sevärdhet om man kommer till Sydney.
Uppkallad efter John Cadman som blev dömd för häststöld 1798 och deporterat till Australien.

Källa till den sista meningen; "Sydney", Eye-witness, 1996

(Tidigare publicerat)

Stora Aleryd Torvströfabrik

 Denna torvströfabrik låg vid Orramossen på gränsen mellan Småland och Östergötland och norr om Klintsjön. Innan man började med att riva upp torven via fabriken så hade det brutit i mossen under lång tid innan. Själva fabriken drogs igång omkring 1937 av en man med Holmberg i efternamn. Fabriken togs över 1973 och kom under namnet Tranås Torvfabrik. År 1981 drevs fabriken vidare av Tranås Torvförädling fram till när driften upphörde 1984. Själva järnvägen hade spårvidden 600 mm och var dryga kilometern lång, den gick mellan fabriken och mossen. Banan lades ut troligen när allt startade 1937 och hade från början hästdrift, ett lok av okänt tillverkning användes fr o m 1950-taler till 1981. Enligt en obekräftad uppgift så skall loket vara renoverat på en privatjärnväg omkring 2006.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland ”, 1987

En familj i Slaka socken

 Slaka socken ligger söder om Linköping och inom CEDAR (databaser) så finns det ett antal församlingar som man kan välja emellan. År 1750 kom Samuel Persson till världen och han föddes dock i Vårdnäs socken (också i Östergötland) 1750, han blev torpare till yrket och han gifte sig 1775 med Greta Ericsdotter som föddes 1745. De bodde i Göklund i Slaka socken och de fick fem barn, den äldsta är dock obekant under vilket år som hon föddes. Men de andra fyra barnen föddes mellan 1776-89. Samuel Persson gick bort i mars 1816 och dödsorsaken skrevs som ”slag och styng”. Hans fru gick bort i ålderdom i juni 1821 som mycket möjligt kunde har varit midsommarafton under detta år.

Källa: Familia, Cedar (databaser)

Antalet maskiner inom jordbruket

 Under 1900-talet kom antalet maskiner inom jordbruket alltmer och antalet traktorer i Uppsala län verkade att få ett stort genomslag. År 1937 fanns det 866 traktorer i Uppsala län i jämförelse med Jönköping 45, Kronoberg 30 och Blekinge. Ett län som hade många maskiner var bl a Östergötland som under 1937 hade 1 175 traktorer och tre år senare 2 386 traktorer. När det gällde antalet skördetröskor så hade några följande antal under året 1944; Stockholms län 9, Uppsala län 25, Södermanland 17, Östergötland 59, Kristianstads 39, Malmöhus 129 och Västmanland 26. Under endast de närmaste åren ökade dessa lavinartat och beskrivs det för varje län skulle det ta för stor plats (på nätet finns det ett verk som heter ”Jordbruket i siffror” som pdf-format). När det gällde utvecklingen av skördetröskor i Uppsala län så hade det ökat till 474 under året 1951 och sedan 1 725 under 1961 samt 2 224 under 1966. I Östergötlands län ökades detta enligt följande; 1951 979, 1961 2 187 och 1966 3 594. Gotland hade fler skördetröskor än Kalmars län 1944 med tio stycken gentemot fem för länet på fastlandet. För antalet maskiner så ger två olika källor i sin tur olika värden. När det gäller antalet traktorer inom Uppsala län så anger Historisk Statistik 3 855 stycken under 1951 medan ”Jordbruket i siffror” anger 4 125 stycken. Det var bara en liten genomgång på vad som fanns med tekniska maskiner inom jordbruket.

Källor: 

”Historisk statistik för Sverige (bl a jordbruk), Stockholm, 1959 (finns på nätet som pdf-format)

”Jordbruket i siffror”, Örebro, 2011

Kuuse Jan, ”Från redskap till maskiner”, Göteborg, 1970

Notiser

Gimo IF

Gimo IF bildades 1914 och har halv säsong i Sveriges näst högsta serie i fotboll och i början av 1990-talet kunde man gå upp efter en halv säsong. Året 1992 vann Gimo division 2 (Södra Svealand) och sedan blev klubben näst sist av åtta klubbar i Norra Höstettan (hade bara Kiruna FF efter sig).

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Spelaranknytng

Flera spelare haft anknytning med Arsenal och Tottenham som räknas som Derby och ett känt exempel är målvakten Pat Jennings. Övriga kan nämnas Clive Allen, Jimmy Brain, Laurie Brown, Sol Campbell, Lawrie Madden, Steve Walford och Willie Young.

Källa: enfa.co.uk

Häggebys kyrkklockor

Häggeby kyrka i Uppland har två kyrkklockor och som hänger sedan 1805 i kyrktornet, själva storklockan blev 1873 omgjuten sedan den hade spruckit kraftigt under ett besök av prins August. Ursprungligen är denna klocka från 1635 och blev gjuten av den välbekante klockgjutaren Jörgen Putensen. Medan lillklockan gjöts av en okänd gjutare eller mästare 1604.

Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Häggeby kyrka”, Strängnäs, 1967

Acke Åslund

Denna målare levde mellan 1881-1958 och var även grafiker, hans specialiteter var landskap, djurmotiv och porträtt.

Källor:

Konsten i focus, Stockholm, 1976

Norstedts uppslagsbok, 2003

Virta bro

Det är en träbro över vattendraget Koljonvirta i Koupio kommun i Finland och där Sandels seger över ryssarna ägde rum 1809.

Källa:Norstedts uppslagsbok ”, 2003

Manchester United vann med 7-1 på bortaplan 

Den 13 november 1937 vann Manchester United med 7-1 mot Chesterfield borta på Saltergate i gamla division 2 och Thomas Bamford gjorde fyra av målen (varav tre under den första halvleken). Den 26 mars vann United med 4-1 på Old Trafford.

Källor:

enfa.co.uk

https://www.mufcinfo.com/

Stadsmuren i Avila

I den lilla spanska staden Avila nordost om Madrid har en stadsmur som omgav staden redan under medeltiden med 88 torn och två portar. Den totala längden på stadsmuren är 2 500 meter.

Källor: 

Konsten i focus”, Stockholm, 1976

Wikipedia svenskspråkiga 

Målvakten som tjänade klubben i över 50 år

 Arthur Riley föddes i den sydafrikanska orten Boksburg i december 1903 och den 1 oktober 1924 mötte det representationslag från Sydafrika Liverpool i en vänskapsmatch inför drygt 12 000 hemma på deras hemmaarena Anfield Road som gästerna vann med 5-2. I augusti 1925 kom han till just Liverpool och fick då konkurrera med klubbens irländska målvakt Elisha Scott. Debuten kom mot Tottenham på bortaplan den  24 oktober 1925 som de föll med 1-3 (samtliga målen gjordes av Frank Osborne).

Det blev endast tre ligamatcher för Riley under hans första säsong och han fick vänta tills den 13 februari 1926 då Liverpool tog emot Burnley inför 29 059 åskådare hemma på Anfield. Liverpool vann med 3-2 och två av målen gjordes av Dick Forshaw. Nästa säsong blev det tio ligamatcher och säsongen 1927-28 blev det förutom 25 ligamatcher även två matcher i FA-cupen. 

Scott och Riley stod i mestadels av matcherna fram till mitten av 1930-talet och i april 1936 kom Alf Hobson från Chester City för 1 000 pund, då blev konkurrens med honom istället. Den främsta placeringen som Liverpool kom på under hans karriär var säsongen 1928-29 då klubben blev 5:a. Liverpool blev 7:a säsongen 1933-34 trots att de föll med 0-8 mot Huddersfield och 1-8 mot 30-talets giganter Arsenal, Riley stod i båda matcherna. Sedan var Liverpool nära att åka ur gamla division 1 när de blev 19:e säsongen 1935-36 och 18:e säsongen efter, men han tog i samtliga fem cupmatcher under säsongen 1937-38 (åkte ur femte omgången mot Huddersfield). Det blev 322 ligamatcher för Liverpool och han arbetade med att sköta gräsmattan samt Anfield Road än fram till början på 1980-talet. När han gick bort under sommaren 1984 så hade han bott i Sydafrika en tid.

Säsong-säsong; antal matcher i ligan—--Fa-cupen)

1925-26  3—0

1926-27. 10–0

1927-28. 25–2

1928-29. 20–3

1929-30. 34–1

1930-31. 27–1

1931-32.  5–0

1032-33. 15–0

1933-34. 32–0

1934-35. 39–2

1935-36. 39–2

1936-37. 10–0

1937-38. 28–5

1938-39. 35–0

Källor:

Egen samling

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/1977/10/01/arthur-riley-fifty-years-a-red/

Wikipedia engelskspråkiga 

John Ogston

 John Ogston var en skotsk målvakt som spelade 179 matcher för Aberdeen mellan 1958-66 och stod senare i 70 matcher för Doncaster Rovers i slutet på 1960- och början på 1970-talen. Mellan dessa två klubbar stod han endast en match för Liverpool och han kostade 10 000 pund när han värvades från Aberdeen i september 1965. På den tiden var Tommy Lawrence den ordinarie målvakten för The Reda och han spelade bara en ligamatch. Det var mot Newcastle United den 7 april 1967 i den högsta divisionen inför 44 824 åskådare på Anfield Road. Liverpool vann denna hemmamatch med 3-1 och två mål gjordes av Roger Hunt, Ian Callaghan nätade också för hemmalaget. Ogston släppte in ett när Wyn Davies gjorde sitt mål i den 68:e matchminuten och samtliga målen kom inom den andra halvleken.

Källor:

lfchistory.net

neilbrown.newcastlefans.com (all spelarstatistik efteråt andra världskriget).

Gäcktjärns järngruva

 Denna objekt som ligger uppe på Masugnsberget har tydligen inte haft någon utlagt räls och denna gruva låg inom Bjuråkers socken i Hälsingland. Själva gruvområdet är drygt 30x25 meter (no-sv) och började att bearbetas i början på 1730-talet, dock nedlades driften efter en kort tid. Driften återupptogs såväl 1784 som 1823 men nedlades återigen efter en kortare brytning och i mitten av 1870-talet nedlades gruvan för gott eftersom man hade stött på rödbräckt järn. Objektet ligger dryga kilometern öster om Österbo (där har funnits en masugn) längs med länsväg 305.

Källor:

Albrecht Lena m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Gävleborgs län”, 2009

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Bustorps tegelbruk

 Detta tegelbruk anlades 1860 cirka tre kilometer söder om Ronneby och hade olika ägare, bl a av Erik Mattelin under 1940-talet som ägde ett par andra tegelbruk i Blekinge (bl a Stora Vörta som finns på bloggen). Bruket var nedlagt 1916-18 och under en kort tid under 1950-talet, var i drift ifrån 1955 fram till nedläggningen 1964. Allting som berörde detta tegelbruk är nu rivet och idag finns det ett villaområde. På sin 1,2 km långa bana med spårvidden 600 mm använde tegelbruket två motorlok, dels ett av okänt tillverkning och ett av den tyska industrin Orenstein & Koppels tillverkning med typen RL16, det sistnämnda fanns enligt en referenslista från 1946 (båda loken skrotades under 1960-talet).

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Blekinge”, del 1, ÖSJ-Bladet, nr 1/2008

BMR Produkter

 BMR Produkter är en relativ ny torvindustri i Småland och anlades 1980 (många torvindustrier hade redan lagts ner då i landskapet). Denna objekt ligger i närheten av Malmbäck och är fortfarande i drift, själva spårvidden som användes är ovanligt i Sverige—480 mm. Torvindustrins loklista ser ut som följande;

Hulu, tillverkat omkring 1974 och kom 1980 från Hulu Torvindustrin där loket hade blivit tillverkat. 

Söderkvists mekaniska verkstad i Sävsjö, tillverkat omkring 1943, kom till BMR Produkter 1989 från Fagerdals industrier i Lannsskedr.

Vaggerydstillverkaren; 1980 med numret 3 och 1991 köpt av Lammhults torvindustri .

Precis som Hulu-loket ovan så fick denna industri även ett lok som hade blivit tillverkat på plats hos Källeryds Torvindustri omkring 1980 och kom till BMR Produkter 1993.

Vaggerydsgrävaren; omkring 1981 och kom från Söftemåla torvindustri 1995.

Enligt uppgift används inga sådana lok på platsen nu.

Källor:

https://bmrprodukter.se/om-oss/

Priedits Janis;

”Industribanor i Småland”, del 2, ÖSJ-Bladet, 3/1996

”Små tillverkare” (loklista), 2010

Ynglingen Omai

 Carl von Linnés lärjunge Daniel Sohlander följde med sir Joseph Banks(1743-1820) på James Cooks första världsresa 1768-71. På Tahiti plockade de med en yngling som antingen hade namnet Omai eller fick namnet Omai för att visa om honom för brittiska hovet, syftet var att visa den "ädle vilden" som de hette på den tiden. Enligt den engelskspråkliga Wikipedia föddes han runt 1751 och dog 1780.

Citat från Wikipedia
Omai served as an interpreter to Cook on both his second and third voyages. He settled in Huahine on his return to the Pacific. During the Bounty's visit to Tahiti in 1789, Captain Bligh was told Omai had died about two and a half years after Cook's departure in November 1777.
Han var en personlighet som var viktig på 1700-talet när bl a Asien inte ännu var utforskat och då såg de personer som levde i ännu outforskade delar som exotiska eller ädla som fallet med ynglingen Omai.

Källor:
http://www.captcook-ne.co.uk/ccne/themes/omai.htm
Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", Del 1, 2004
http://en.wikipedia.org/wiki/Omai

(Tidigare publicerat)

Kort presentation om Legolas

 Hur många är det som minns honom, valacken som tog hela svenska folket med storm i början av 1980-talet och han dog som sagt vad för några år sedan. Han är efter Glasgow-Karolina J-Pay Dirt, hans moder blev utnämnd till elitsto.

Han startade 93 gånger, vann 35 starter, tjänade ihop 3 012 770 kronor och gick som bäst på 1.12,5 med autostart. De främsta segrarna var segern i Åby Stora Pris och CL Müllers Memorial 1983(samma lopp som han blev tvåa i året senare).
Kusken var Thomas Nilsson, mannen som man har sett många gånger på TV under de senaste tio-femton åren.

Källa: Blodbanken.nu

(Tidigare publicerat)