Fyren på Sandhamn

 Fyren (består av två ledfyrar) på Sandhamn blev färdigt 1870 och under åren har det lite förändringar liksom på andra fyrar. År 1892 byggdes uthuset ut och tomten blev inhägnat. Året efter byggdes det en källare av betong för förvaring av fotogen. Sedan hände det inte så mycket på denna fyrplats  fram till 1913 då en ny brygga byggdes och två år senare en uppassningshus. Det var f ö utanför Sandhamn som man bärgade pansarbåten Tapperheten 1914. Bifyren släcktes 1929 och året efter installerades det el i huvudformen.

Källor:

fyrwikin

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Svartklubben

 

Vid Singös östra sida ligger Svartklubbens fyrplats med den svarta ovansidan och från Svartklubbens lotsplats finns en väg som går upp till ett gult hus. Därifrån har man en fin utkikt över Svartklubben som en gång i tiden var en av Sveriges första täckta stenkolsfyrar efter Löwenörnska principen. Den första fyren enligt denna princip var Östergarn på Gotland 1818 och två år senare blev just Svartklubben färdig. Svartklubben blev automatiserat 1961 och samma år blev den också avbemannat. De fyrbostäder som fanns är numera sålda till privatpersoner. Bilden är tagen den 4 augusti 2024 och klockan var strax efter 20:00. I gruppen ”Svenska fyrar” på Facebook som skribenten är med i var det några med personliga minnen från Svartklubben.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

”Fyrhandboken”, 2007

https://fyr.org/wiki/index.php/Huvudsida

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Högbonden

 Högbonden är såväl en ö som fyrplats i höjd med Nordingrå i Ångermanland och ligger ca två kilometer sydost om fiskeläget Bönhamn på fastlandet. Fyren byggdes 1909 p g a att det har funnits krav på en fyrplats sedan ångfartyget Piteå hade strandat där. Högbonden är efter Kullen på Bjärehalvön i Skåne Sveriges näst högst placerade fyr. För att få upp förnödenheter upp till fyren så användes en linbana som fortfarande finns kvar. Enligt en obekräftad uppgift skall också en kort järnväg har funnits på ön. 

Högbonden var bemannat mellan 1909-64, själva fyrtornet är 14 meter hög och eftersom fyren ligger på en höjd så är lyshöjden 75 meter. Själva lanterninen finns en lins av andra ordningen som tidigare suttit i fyren på Ölands Södra Udde mellan 1845-1906. Linsen hade luxljus, 1400 mm i omkrets, dioptrisk trumlins med totalt sex fack samt catadioptriskt krona med tolv ringar och krans med fem ringar.

År 1943 byttes luxljuset ut mot Dalen-ljus samt von Otters klippapparat som fanns från början byttes ut med intermittenshylsa med urverk. På 1960-talet inleddes arbetet med att automatisera Högbonden som detta arbeta pågick på de allra flesta fyrar i Sverige och därefter drog fyrpeesonalen in. Under samma tid drogs också en elkabel ut till ön.

Ett fiskekapell som byggdes 1659 finns i Bönhamn och detta kapell stod tidigare på grannön Höglosmen, kapellet flyttades över till fastlandet någon gång under 1800-talet. Man kan besöka Högbomden med båt och 1987 öppnades ett vandrarhem på fyrplatsen. Under tiden mellan nedläggningen 1964 och renoveringen på bostadshuset samt vandrarhemmets tillkomst så var än obebott.

På Högbonden finns även ett museum.

Källor:

https://fyr.org/wiki/index.php/H%C3%B6gbonden

Hillberg Esbjörn, ”Fyrhandboken”, Ljungby, 2007

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Rietz Magnus och Harry Sellman, ”Svenska fyrar”, 2009

Fyrplatsen Tistelön

 På ön Tistelören som ligger mitt i Norrtäljeviken anlades en obemannad ledfyr 1961 som drivs med AGA-ljus. År 1988 fick fyren elektriskt ljus som drevs av en solpanel och själva grundfundamentet är grön/vit, själva låsanordningen är vit på en grön fyrkur.

Höjden på fyren är 6,1 meter, radarkaraktär.

Källor:

Fornminnesregistret 

Fyrwikin

Flottsunds fyr

 Flottsunds fyrplats ligger precis i inloppet till Fyrisån utanför Uppsala och synlig när man kommer in från Ekoln. Sedan fyren uppfördes 1929 så har det inte mycket hänt med fyren. Den fick s k för AGA-ljus med lins av 6:e ordningen från början och lyshöjden är sju meter, står på en förrådskur. Flottsunds fyr var släckt i början på 1990-talet och under den korta tid som släckt så förföll fyren. Under 1980- och 1990-talen byggde Sjöfartsverket om sina gas-fyrar för att ersätta dem med solceller varav en av dessa var Flottsund.

Lästips: I detta nummer av Fyrsällskapets tidning Blänket finns en artikel och en bild på fyren.

https://fyr.org/wiki-files/BlanketAllYears/Bl1997-1.pdf

Källor:

https://fyr.org/wiki/index.php/Flottsund

http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen/byggnadsminnen-i-uppsala-lan/flottsunds-fyr/Pages/default.aspx (Död länk)

Fornminnen på Söderarm

 Själva fyrplatsen ligger på ön Storskärs och där finns det rester efter kompassros, ristning med ”Nils Sund 1756-60” och på den södra delen av ön så finns en annan rustning över årtalet 1772 och strax söder om denna finns en järnring som man förtöjde båtar med, denna järnring mäter 0,43 m i diameter. Fartygen var antagligen förtöjda i sundet mellan Torskär och Tyvskär, avståndet mellan dessa öar är drygt ett 80-tal meter. På den andra ön finns det tre fornlämningar som samtliga vetter mot den andra ön, alla är ristningar. Gemensamt för de båda öarna är att de har varit militära anläggningar med kanoner. 

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

https://www.soderarm.com/content/uploads/kustartilleriets-anl-pa-soderarm-andreas-wahlund.pdf

Storjungfrun

 Denna fyr ligger längs med Söderhamnsleden och exakt två mil sydost om denna ort, nu en liten festligt notis från Norrlandsresan under sommaren 2022. Det var i den lilla orten Vallvik så passade jag på att fråga ett äldre par (de var iallafall 10-15 år äldre än mig) om fyrplatsen, är det Stora Fjäderägg som ligger därute, Stora Fjäderägg ja sa dem, men kruxet är att denna fyrplats ligger i höjd med Umeå och där förväxlade vi fyrplatsen. Det är just Storjungfrun som ligger utanför Söderhamn. Storjungfrun byggdes under åren 1837-38 och fyren har enligt uppgift varit oförändrat i drygt hundra år (1924 gjordes den senaste förändringen. I slutet på 1800-talet byggdes såväl en kaj som en vågbrytare som numera är dålig underhållna. Lotsstationen flyttades från Storjungfrun till Rönnskär-Lilljungfrun 1897. Där fyren finns det några fornminnen och även fartygsvrak, på öns nordvästra sida finns s k åkstenar och på platsen åkte barnen till fyrvaktaren på stenarna nerför en häll under tidig 1900-tal.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

fyrwiki 

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Teckningen på Söderarm fyr

 När jag var drygt 12-13 år (omkring 1983-84) följde jag med min far till fyrplatsen Söderarm som ligger längs ut i kustbandet utifrån Kapellskär. Fadern parkerade bilen i Rävsnäs som ligger några kilometer norr om Kapellskär och sedan gick vi ombord på en mindre motorbåt, resan dit ut tog ett par timmar. Båten cirkulerade och körde zickzack förbi öar, kobbar och skär samt gryner som inte gick att se utan bara på sjökort. Vi var där i några timmar och vi var också uppe i fyren, Söderarm var ju en av de sista fyrarna som blev avbemannade. Ett par år senare gjorde jag en teckning över Söderarm som senare blev inramat, har skrivit om Söderarm tidigare och som publicerades för mer än tio år sedan.

https://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/soderarm.html?m=0

Byggda båtsliprar på Söderarm

 Det har byggts flera s k för båtsliprar på fyrplatsen Söderarm längs ut i kustbandet utanför Roslagen. Den första båtslipen byggdes 1848 då fyrplatsen hade funnits i drygt tio år. År 1893 byggdes det två båtsliprar som blev ersatt av en ny båtslip 1926. Tre år senare byggdes bryggan av betong som finns kvar än idag.

Källa: 

Dan Thunman, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Fyrplatsen Högby

 Denna fyrplats visades först på Stockholmsutställningen 1897 och påminner ganska mycket som en heidenstamare, men den ser ut att vara fackverksbyggt på höjda ytterben. Den restes på platsen 1898 och var tillverkat hos Bogesunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Den finns på en udde på den östra sidan av Öland. Tio år efter den hade blivit satt på plats så bytte man ut fotogenlampan mot lux-lus medan ombytet med elektrisk ljus skedde 1946. Högby fyr är troligen den enda fyren i Sverige som har en vindflöjel högst upp, iallafall i Sverige. Fyren blev 1973 förklarat som byggnadsminne och liksom Sveriges andra fyrar blev den automatiserat 1967.

Källor:

Fyrwiki fyr.org

Fyrhandboken”, Ljungby, 2007

Rietz Magnus, ”Svenska fyrar”, 2009

Djursten

Fyren Djursten uppfördes mellan 1838-39 och dessförinnan var det en fyrbåk på platsen. Denna fyrbåk uppfördes 1759 för att varna för en farlig passage mellan Gräsö och fastlandet. Åtta år senare anlades en enklare fyr som var koleldat och som var på platsen tills den nuvarande fyren byggdes, arkitekten var J T Byström. År 1854 byggdes det ett nytt bostadshus som blev panelat 1856 medan det förra bostadshuset från 1767 ändrades om till uthus. Ett fyrskepp lades 1872 ut vid den farliga passagen Länsmansgrundet och dess uppgift blev också att leda båttrafiken i det yttre Öresundsgreppet. Liksom andra fyrar blev även Djursten automatiserat och detta inträffade 1962, nio år tidigare hade en fyrmästarbostad blivit byggt. Den nuvarande fyren är femton meter högt, den förra fyrvaktarbostaden finns kvar, den nuvarande lanterninen är från 1862 och fyren blev byggnadsminnesförklarat 1935. Den sista fyrmästaren flyttade ut 1964 och Djursten är den äldsta bäst bevarade på östkusten.

Källor:

"Bygd att vårda i Uppsala län", nr 2, Uppsala, 1984
Faktakalendern 2002
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000

Blåstes ner på Understen

År 1866 sattes det upp en signalställning med information om fyrskeppen Finngrundet och Grundknallen på fyrplatsen Understen. Endast sju år senare blev denna anläggning nedblåst under en storm.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000

AGA-belysning på Söderarm

Jag har varit på Söderarm en gång i mina yngre år.

År 1928 kopplades fyren om till AGA-belysning och fick dessutom en ny lanternin. Källan till denna milstolpe är Dan Thunmans bok "Svenska fyrplatser" från 2000.

Söderarm

Fyren Söderarm ligger längst ut i Stockholms skärgård och uppfördes 1838-39. Fyren släcktes 1999 och liksom andra fyrar så har även Söderarm en del historiska minnen bakom sig. Den elektrifierades 1953 och redan då var det diskussion om att automatisera fyren som slutade med att protesterna blev för lycksamma. Efter denna händelse tjänade Söderarm även som sjöbevakningsstation och den ligger i ett sådant läge att den var viktig ur denna synpunkt.
År 1843 byggdes fyrvaktarbostaden som 1877 blev ersatt av en ny byggnad och sin tur blev av en annan 1903. Alltså så har tre olika byggnader tjänat som fyrvaktarbostad på ön. Vid fyrplatsen låg tidigare ett fyrskepp och brunnen verkar inte har blivit ersatt av en nyare variant, brunnen anlades 1883. Söderarm är en av de 24 fyrar som är föreslagna med särskild hänsyn av Riksantikvarieämbetet. Personligen var ute på Söderarm med min far någon gång på mitten av 1980-talet och fadern fick lämna bilen i Räfsnäs norr om Kapellskär.

Källor:

Faktakalendern 2002
Jansson Dan, "Fyrar med särskild skydd", NE-artikel, 2002-07-24
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", Stockholm, 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000