Byn Ovanberga

 Denna by låg vid korsningen Thunbergsvägen-Dag Hjalmarskölds väg i Uppsala på samma sida som Engelska parken. Man vet inte när byn försvann eller med exakthet vad den låg någonstans och enligt äldre källor så låg den vid Uppsalas västra utkant vid åsen. Enligt en skriftlig källa så hade byn 14 landbor 1530-33 och mellan åren 1540-55 redovisade byn olika antal tomter som exempelvis 25 mellan 1540-47 och 17 mellan 1551-55.

Källor:

Fornlämningsregistret; Uppsala, RAÄ-nr 527

"Det medeltida Sverige", Tiundaland, 1:2, Stockholm, 1984

Gudbyn

 Lännadagbokens författare skrev om Gudbyn och som jag har förstått så är det om en försvunnen by i Länna socken i Stockholms län. Alltså rör det sig om en gård eller en liten by inte så långt ifrån Grovsta samt Penningby i denna socken. I artikeln "En by som försvann. Vad hände Gudebyn? i tidskriften Lännabygden 1996-97 så slogs det en tanke hos artikelförfattaren att byn redan under 1300-talet hade blivit utplånat och en tanke är då digerdöden. Det var många gårdar i Sverige som utplånades under denna tidsperiod och det skulle dröja långt in på 1400-talet innan befolkningen nådde upp till den nivå som var innan digerdöden. Men skribenten skrev också att "Godebyn" var redovisat som skatteutjord i jordeboken som är från 1571.

Byn har haft många namn genom historien och enligt en karta för Länna socken 1639 så står det "Gudebyn". Jag citera en bit av texten ur Lännabygden; En allmän uppfattning bland ortnamnforskarna är att Gud kommer från mansnamnet Gudmund eller är det svaret som står på runstenen i Penningby. 

Enligt hembygdsforskaren Åke Söderman så försvann Godebyn eller Gudbyn redan under 1700-talet.

För att återknyta till bondedagboken från Grovsta så nämnde skribenterna vid ett par tillfällen Gudbyn, som de besökte och det var vid slutet av 1700-talet.

Källor:

Berg Johan och Janken Myrdal, "Svenska bondedagböcker", Saga och sed, 1981

Bondedagböcker; http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

"Lännabygden", 1996-97

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion---En forskningsöversikt, Scandia, 1985

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ab001/402310d1/p3/0000322a.pdf

(Tidigare publicerat)

Antalet gårdar och brukare i Jämtland 1600

 Antalet gårdar och brukare i några socknar i Jämtland år 1600 (urval)

Socken.                         Gårdar/Brukare

Hammersdal.                        20/71

Lit.                                        23/79

Ragunda.                              17/35

Håsjö.                                     6/15

Bräcke.                                   7/16

Brunflo.                                 24/96

Hackås.                                  20/25

Klövsjö.                                   2/20

Rätan.                                      9/26

Oviken.                                   41/113

Källa: Grunddragen i Jämtland och Härjedalens historia”, 1929

Siggbo rallarby

Ett par kilometer väster om Heby finns det lämningar efter Siggbo rallarläger. Detta läger anlades 1871 och bestod av fem arbetarbaracker som stod på grunder som rallarna själva hade anlagt, dessa byggnader var mobila enheter. Flera av rallarna var gifta och enligt Västerlövsta födelsebok så föddes det ett 20-tal barn mellan 1871-73 när Norra stambanan drogs igenom området. Det var etappen mellan Uppsala-Krylbo som anlades vid den tiden.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet
Nilsson Olof, "Tågtider", 2013

Antalet brukningsdelar öster om Göteborg 1860

Socknarna öster om Göteborg var under exempelvis under 1500-talet en oroshärd i gränsbygd. År 1860 hade exempelvis Bergstena socken 28 brukningsdelar och 45 "jordtorp".

Sn                         Brukningdelar-                     Jordtorp                  Hushåll(1860)

Bergstena                      28                                      45                                 86
Lerum                           114                                    168                              337
Skallsjö                          88                                     126                              335
Bergum                         141                                      77                              210
Bergum                         185                                     130                             333  

Källor:

BiSOS: Befolkning 1860
BiSOS: Jordbruk och boskapsskötsel 1860

Många gårdar i öde

Mellan 1610-32 fanns det mellan 749-754 gårdar i det småländska häradet Uppvidinge. Från att bara hade haft elva gårdar i öde 1610 så ökade detta antal lavinartat under de efterföljande åren. År 1615 fanns det 88 gårdar som låg i öde, två år senare hade det ökat till 123 gårdar och som mest i källan var det 145 gårdar i öde 1628. Under de nästföljande åren så sjönk detta antal till 49 ödegårdar 1640. Ett skäl till detta var att Sverige oftast var i krig och Småland utgjorde dels en oroshärd och dels gränsades till det dåvarande Danmark. Fast i Uppvidinge härad så var det inga brända gårdar mellan 1571-1640 och det var småländska härader som blev brända, exempelvis hade Konga härad 135 nedbrända gårdar 1571.

Källor:

Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Skalin Ole, "Gränsgårdar i centrum", Surte, 1979
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Byn Bista i Vidbo socken

Enligt karteringen av byn Bista i Vidbo socken (Uppland) som gjordes mellan 1637-39 bestod byn av tre gårdar (hemman). Byns totala areal var 226,70 hektar varav 54,43 ha var åkermark.

Källa: Örjan Kardell, rådatafiler

Hultängen

Det är namnet på ett torp i Boglösa socken i Uppland och som bara lämnade ett par spår efter sig. Det låg i Boglösa sockens östligaste del och 1544 fick fyra timmermän lön i natura sedan de hade rivit en lada i Hultängen.

Källa: "Det medeltida Uppland", del 1:9, Uppsala, 2010

Finnsholmen

Detta ortnamn finns i Harbo socken i Uppland och enligt jordeboken från 1716 var det ett frälsehemman. Enligt den lokala traditionen har finnar bott på platsen under 1600-talet och som kan antyda namnet därifrån, men själva namnet härstammar från mansnamnet Finn. Gården ligger på en mindre höjd vid Vretaån och innan ågrävningarna inleddes på 1890-talet var gården i princip omsluten av vårfloderna.

Källor:

Ortnamnsarkivet
Wahlberg Mats, "Bebyggelsenamnen i Våla härad", Uppsala, 1988

Gudbyn finns inte

Jag har tittat i ortnamnsarkivet och fornlämningsregistret efter ortnamnet Gudbyn utan att hitta den. Men i den skrivna artikeln så finns det flera källor i Länna socken i Roslagen som anger ortnamnet Gudbyn.

Källa: http://okandahandelser.blogspot.com/2008/06/gudbyn.html