Försvunna bytomter

 I Fornminnesregistret finns det en rad markeringar på f d bytomter som är försvunna, har funnits i äldre kartmaterial, nutida bebyggelse har delvis eller helt blivit bebyggt på äldre bytomt. Den f d byn Flottsund som fanns på en karta från 1666 över den närliggande Kungshamn gård och bara drygt 75 meter från där vägskälet är med 255:an. Den f d byn Flottsund ligger alltså längs med vägen från Kungshamn till länsvägen.

Hassmyra gamla bytomt ligger i Fläckebo socken i Västmanland och 500 meter lite nordväst om kyrkan ligger denna bytomt som är 180x180 meter och det är känt att byn hade fem husgrunder med sprismursrösen, två grunder efter jordkällare. Hela byn brann ner efter ett blixtnedslag 1858 när alla var i kyrkan och nu ligger byn i närheten av kyrkan med ännu mera utspridda gårdar.

Ett byområde som en gång tiden var bebott och som numera är helt undanröjt p g a odlingar är Hummelsta i Litslena socken (ej förväxlat med Hummelsta väster om Enköping. Där spåren efter Hummelsta gamla bytomt är helt bortodlade och det är området längs med vägen mot Grillby efter korsningen där man kan köra antingen mot Skolsta eller rondellen vid Litslena kyrka. Enligt en boende (om han är fortfarande i livet) så togs det bort ett antal husgrunder 1976-77 för att få tillgång till mer åker.

I Vansö socken nordväst om Strängnäs finns en bytomt som idag är delvis bebyggt av ett par boningshus och ett antal uthus. Husby är ortnamnet åt många byar i Sverige och denna by var antagligen större tidigare än vad det är idag. Enligt den geometriska avmätningen som gjordes 1722 så fanns det fyra gårdar medan storskiftekartan från 1765 fanns det sju gårdar i Husby. 

Strax sydväst om byn Bälsunda i Övergran socken i Uppland finns ett område med bebyggelselämningar och denna bytomt är inte så långt borta ifrån platsen Fiskbrunna. År 1685 fanns det två gårdar och åtta byggnader på platsen. 

Tre byar i Uppland och en vardera i Södermanland och Västmanland, men det fler motsvarande bytomter i Fornminnesregistret.

Historiska drag i byar och gårdar

 Det finns historiska drag i de flesta byar runtom i landet om man inte räknar med de villor som började att byggas fr o m när landsbygdens befolkning börja öka igen under 1950-talet. Runt mitten av förra seklet började folk att fltta ut på landsbygden igen och dock var denna utflyttning liten jämfört med förr.

I denna artikel vill jag lyfta fram vissa historiska drag hos några byar i Sverige. En by har genomgått en rad av förändringar sedan medeltiden. Ett av dessa drag som en by har gått igenom är bl a laga skifte under 1800-talet när en stor del av bytomterna sprängdes. Ett antal gårdar flyttades då ut ifrån bytomten i samband med laga skiftet och det är detta som man kallar för att bytomterna sprängdes eller klövs. Det var bl a två byar i Uppland som inte genomgick detta skifte, dels var Ekeby i Vänge socken och dels Länna kyrkby, båda byarna har kvar sin historiska bytomt.

I Sverige har vi en god en god kännedom om byar, ensamgårdar och den agrara näringen i stort. Det är ekonomhistoriker, kulturgeografer och vanliga historiker som har forskat samt behandlat detta ämne. Bland annat har några forskare skrivit fembandsverket Det svenska jordbrukets historia som kom ut i handeln från slutet av förra decenniet och början på det nuvarande med bl a Janken Myrdal, Mats Morell samt Carl-Johan Gadd som författare. Sölve Göransson har bland annat jobbat med det öländska solskiftet samt med dess byar i stort, David Hannerberg med bl a två byar i Närke och Sigurd Erixon med ett antal byar i Sverige.

Hur skall man definera en by? Enligt NE:s definition är det följande; bebyggelseenhet på landsbygden, före laga skifte i Sverige på 1800-talet vanligvis ett antal gårdar med anknytning till jordbruket med dess binäringar. Det finns olika byformer runtom i landet, "klungbyar" är oregelbundna utbyggda byar och bebyggelsen ligger i olika grupper. Dessa grupperingar av gårdar var oftast släktanpassande och i stora klungbyar upp till femtio gårdar kan man se i Jämtland och Dalarna, i synnerhet i Leksandsområdet. Det finns olika skillnader med byar runtom i Sverige och i Uppland är det oftast radbyar. Då ligger byar längs med en väg som går igenom byn. De större byarna i Uppland kan räknas som Sävasta(Altuna socken), Brunnby(Övergran), Gästre(Frösthult) och Hållen(Hållnäs). Den sistnämnda är en av de fåtal klungbyarna i Uppland. I östra mellansverige med regionerna(landskapen) Östergötland, Öland, Mälarbygden, Närke och södra Dalarna är den lilla klungbyn på 3-5 gårdar, dessa byar blev sällan geometriskt reglerade i samband med laga läge.

I Dalarna fick en nybliven vuxen person oavsett kön en egen gård inom antingen byns eller gårdens gränser, där byarna expanderade kraftigt under såväl under 1600-talet som 1700-talet. Anledningen till detta var att varje barn fick ärva sin lika del av odaljord som också var i viss mån även i Västergötland. Det är Dalarna som har de största byarna i landet och oftast mer än 30 gårdar i en by. I såväl den sydvästra som östra delen av landets slättbygder fanns det byar med 15-20 gårdar under 1600-talet, i Skåne med även dess skogsbygder så låg genomsnittet på ungefär tio gårdar medan endast sex hushåll fanns i Dannike socken i södra Västergötlands skogsbygder. På Västergötlands slättbygder fanns det också större byar och ett exempel är Kungslena kyrkby som i början av 1800-talet hade 28 s k jordebokshemman. Även i Kumla socken låg de flesta bebyggelseenheter i byar och genomsnittet var åtta gårdar per by.

Nu tänker jag gå igenom storskiftet och laga skifte som drabbade många byar såväl under 1700-talet som 1800-talet med ingående, men inte direkt detaljerad. Storskiftet genomfördes efter ett beslut 1749 och laga skifte genomfördes fr o m 1827 och pågick igenom nästan hela detta sekel. Storskiftet gick ut på att tegarna skulle placeras utanför bytomten medan laga skifte flyttade ut vissa gårdar ifrån bytomten. Personerna som bodde på de gårdar som blev utskiftade fick dels hjälp av sina grannar och dels ekonomisk ersättning som stöd för de uteblivna angelägerheterna i fråga om skörd. I exempelvis Husby i Husby-Långhundra socken hade en gång i tiden sju gårdar, varav två flyttades ut i samband med laga skifte. Det finns relativt många uppgifter kring olika byar i Sverige som jag tänker avslutningsvis gå igenom i korta drag.

Ett exempel är hämtad från Härkeberga socken och på en karta från 1706 kan man se marken efter en försvunnen by som hette Gymninge som antagligen försvann redan under medeltiden. En grannsocken till Härkeberga är Litslena där tvillingsbyarna Västra och Östra Vällinge delade på sina åkrar, vilket det berodde på att inget staket fanns som avgränsde dessa två byar.

Återgår man till Brunnsta by i Övergran socken utanför Bålsta så är byn väl känt inom den akademiska världen. Det har varit en stor by som efter det s k enskiftet 1820-22 bestod av nio gårdar. I samband med det laga skiftet som genomfördes mellan 1866-67 skiftades endast byns inägor och en gård blev utflyttat. I byn fanns också fyra s k fiskala gårdar(hela mantal) i samband med den första kartan ritades av byn under slutet av 1600-talet.

Tissered i Gullared socken i Västergötland hade i början av 1600-talet fyra hemman som bestod av två vardera av skatte- och kronojord som tillsammans var på 1 3/4 mantal. I början av 1850-talet genomgick byn laga skifte som endast berörde en gård.

Byn Koivakylä i Norrbotten i närheten av Hietaniemis kyrka bestod 1648 av 17 gårdar och i princip samtliga var s k skattehemman och den största gården var på ½ mantal. Gårdarna var olika storlekar medan det saknades uppgifter om två gårdar. Senare "fakta" om byn visade att 17 hushåll fanns i byn 1697 och 38 under året 1820, exklusive en gård där omständigheterna var mer diffusa.

Hillinge i Hagby socken i Uppland visar en annan utveckling i jämförelse med de tidigare iaktagelser i denna artikel. Från att varit en by på fyra gårdar under 1700-talet när det var tätt mellan gårdarna och numera är det endast en gård, vid denna gård finns det en stor ekonomibyggnad som är byggt av dalkarlar.

Avslutningsvis lite grann om boskapstocken i en by, i byn Sista i Torstuna socken fanns under Gustav Vasas regenttid två gårdar. I en boskapslängd från 1624 hade byn bl a fem hästar, fyra oxar, 13 kvigor och 45 får.

Källförteckning
Amcoff Jan, "Samtida bosättning på svensk landsbygd", Uppsala, 2000
Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", 1979
"Bygd att vårda 1", 1979, Uppsala, med flera författare
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", 1998
Erixon Sigurd, "Svenska byar", Stockholm, 1960
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, 2000
"Hagunda-Kulturhistorisk byggnadsinventering", Upplandsmuseet, 1987
NE(CD-ROM), uppslagsord "by"
Sporrong Ulf, "Agrarian settlement and cultivation from a historical geographic perspective, Geografiska annaler, 1986
Hemsida
http://www.lansmuseum.a.se/ (Stockholms län---länsmuseum, databas)

(Tidigare publicerat)

Byn Ovanberga

 Denna by låg vid korsningen Thunbergsvägen-Dag Hjalmarskölds väg i Uppsala på samma sida som Engelska parken. Man vet inte när byn försvann eller med exakthet vad den låg någonstans och enligt äldre källor så låg den vid Uppsalas västra utkant vid åsen. Enligt en skriftlig källa så hade byn 14 landbor 1530-33 och mellan åren 1540-55 redovisade byn olika antal tomter som exempelvis 25 mellan 1540-47 och 17 mellan 1551-55.

Källor:

Fornlämningsregistret; Uppsala, RAÄ-nr 527

"Det medeltida Sverige", Tiundaland, 1:2, Stockholm, 1984

Gudbyn

 Lännadagbokens författare skrev om Gudbyn och som jag har förstått så är det om en försvunnen by i Länna socken i Stockholms län. Alltså rör det sig om en gård eller en liten by inte så långt ifrån Grovsta samt Penningby i denna socken. I artikeln "En by som försvann. Vad hände Gudebyn? i tidskriften Lännabygden 1996-97 så slogs det en tanke hos artikelförfattaren att byn redan under 1300-talet hade blivit utplånat och en tanke är då digerdöden. Det var många gårdar i Sverige som utplånades under denna tidsperiod och det skulle dröja långt in på 1400-talet innan befolkningen nådde upp till den nivå som var innan digerdöden. Men skribenten skrev också att "Godebyn" var redovisat som skatteutjord i jordeboken som är från 1571.

Byn har haft många namn genom historien och enligt en karta för Länna socken 1639 så står det "Gudebyn". Jag citera en bit av texten ur Lännabygden; En allmän uppfattning bland ortnamnforskarna är att Gud kommer från mansnamnet Gudmund eller är det svaret som står på runstenen i Penningby. 

Enligt hembygdsforskaren Åke Söderman så försvann Godebyn eller Gudbyn redan under 1700-talet.

För att återknyta till bondedagboken från Grovsta så nämnde skribenterna vid ett par tillfällen Gudbyn, som de besökte och det var vid slutet av 1700-talet.

Källor:

Berg Johan och Janken Myrdal, "Svenska bondedagböcker", Saga och sed, 1981

Bondedagböcker; http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

"Lännabygden", 1996-97

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion---En forskningsöversikt, Scandia, 1985

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ab001/402310d1/p3/0000322a.pdf

(Tidigare publicerat)

Antalet gårdar och brukare i Jämtland 1600

 Antalet gårdar och brukare i några socknar i Jämtland år 1600 (urval)

Socken.                         Gårdar/Brukare

Hammersdal.                        20/71

Lit.                                        23/79

Ragunda.                              17/35

Håsjö.                                     6/15

Bräcke.                                   7/16

Brunflo.                                 24/96

Hackås.                                  20/25

Klövsjö.                                   2/20

Rätan.                                      9/26

Oviken.                                   41/113

Källa: Grunddragen i Jämtland och Härjedalens historia”, 1929

Siggbo rallarby

Ett par kilometer väster om Heby finns det lämningar efter Siggbo rallarläger. Detta läger anlades 1871 och bestod av fem arbetarbaracker som stod på grunder som rallarna själva hade anlagt, dessa byggnader var mobila enheter. Flera av rallarna var gifta och enligt Västerlövsta födelsebok så föddes det ett 20-tal barn mellan 1871-73 när Norra stambanan drogs igenom området. Det var etappen mellan Uppsala-Krylbo som anlades vid den tiden.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet
Nilsson Olof, "Tågtider", 2013

Antalet brukningsdelar öster om Göteborg 1860

Socknarna öster om Göteborg var under exempelvis under 1500-talet en oroshärd i gränsbygd. År 1860 hade exempelvis Bergstena socken 28 brukningsdelar och 45 "jordtorp".

Sn                         Brukningdelar-                     Jordtorp                  Hushåll(1860)

Bergstena                      28                                      45                                 86
Lerum                           114                                    168                              337
Skallsjö                          88                                     126                              335
Bergum                         141                                      77                              210
Bergum                         185                                     130                             333  

Källor:

BiSOS: Befolkning 1860
BiSOS: Jordbruk och boskapsskötsel 1860

Många gårdar i öde

Mellan 1610-32 fanns det mellan 749-754 gårdar i det småländska häradet Uppvidinge. Från att bara hade haft elva gårdar i öde 1610 så ökade detta antal lavinartat under de efterföljande åren. År 1615 fanns det 88 gårdar som låg i öde, två år senare hade det ökat till 123 gårdar och som mest i källan var det 145 gårdar i öde 1628. Under de nästföljande åren så sjönk detta antal till 49 ödegårdar 1640. Ett skäl till detta var att Sverige oftast var i krig och Småland utgjorde dels en oroshärd och dels gränsades till det dåvarande Danmark. Fast i Uppvidinge härad så var det inga brända gårdar mellan 1571-1640 och det var småländska härader som blev brända, exempelvis hade Konga härad 135 nedbrända gårdar 1571.

Källor:

Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Skalin Ole, "Gränsgårdar i centrum", Surte, 1979
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Byn Bista i Vidbo socken

Enligt karteringen av byn Bista i Vidbo socken (Uppland) som gjordes mellan 1637-39 bestod byn av tre gårdar (hemman). Byns totala areal var 226,70 hektar varav 54,43 ha var åkermark.

Källa: Örjan Kardell, rådatafiler

Hultängen

Det är namnet på ett torp i Boglösa socken i Uppland och som bara lämnade ett par spår efter sig. Det låg i Boglösa sockens östligaste del och 1544 fick fyra timmermän lön i natura sedan de hade rivit en lada i Hultängen.

Källa: "Det medeltida Uppland", del 1:9, Uppsala, 2010

Finnsholmen

Detta ortnamn finns i Harbo socken i Uppland och enligt jordeboken från 1716 var det ett frälsehemman. Enligt den lokala traditionen har finnar bott på platsen under 1600-talet och som kan antyda namnet därifrån, men själva namnet härstammar från mansnamnet Finn. Gården ligger på en mindre höjd vid Vretaån och innan ågrävningarna inleddes på 1890-talet var gården i princip omsluten av vårfloderna.

Källor:

Ortnamnsarkivet
Wahlberg Mats, "Bebyggelsenamnen i Våla härad", Uppsala, 1988

Bolka by

Bolka ligger i Börstil socken i Uppland som liksom grannbyn Sund har bevarat sin ålderdoma prägel som det var innan laga skifte som genomfördes 1859-61 i Bolka. Laga skifte i Sund inträffade inte förrän i början av 1880-talet. Bolka är en viktig by för kulturgeografer eftersom den har historiska drag och den ursprungliga tomten ännu är bevarad.

Källor:

"Bygd att vårda för Uppsala län", band 2, 1984
Exkursion, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT, 2001
Hogdal Jon,"Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

Gudbyn finns inte

Jag har tittat i ortnamnsarkivet och fornlämningsregistret efter ortnamnet Gudbyn utan att hitta den. Men i den skrivna artikeln så finns det flera källor i Länna socken i Roslagen som anger ortnamnet Gudbyn.

Källa: http://okandahandelser.blogspot.com/2008/06/gudbyn.html