Industribanan på Sladdarön

 Sladdarön är en ö som ligger drygt 1 1/2 kilometer från Idön som hör till Gräsön och sträckan är mätt där vägen slutar. Själva Sladdarön är ingen stor ö och är 3,4 kvadratmeter stor, tillhör Gräsö socken. 

På 1860-talet upptäcktes det en järnfyndighet på ön och 1865 såldes marken till en engelsk gruvägare som började att bryta på ön. En järnväg med den troliga spårvidden 1435 mm (normalspår) anlades och det är diffusa uppgifter kring denna järnväg. Längden var dryga kilometern och man skeppade över rullande materiel, inget är känt om vilket lok det var. Men man misstänker att det var ett ånglok från tillverkaren Manning & Wardle som hörde hemma i Leeds eftersom sådana fraktades på alla konstiga vägar och i synnerhet under det aktuella decenniet. 

Det tog snabbt slut med järnbrytningen på ön och fann att själva berget bestod av gråberg. Efter ett år så övergavs  gruvan på Sladdarön och enligt uppgift så skrev Norrteljebladet den 26 januari 1872 en notis om gruvdriften på ön. Själva järnvägen hade kostat 30 000 riksdaler och järnvägshistorikern Erik Sundström besökte ön i juli 1970 och han fann att järnvägen hade bara blivit terrasserat, järnvägen hade då blivit utlagt över en sträcka på drygt 300 meter. Han tyckte då att tidningen hade överdrivit en del om själva driften och det är inte många uppgifter som hade kommit fram. Gruvan på Sladdarön förekom i gruvstatistiken endast under 1863-64  och totalt utmålades det fem gruvhål eller gruvor på den lilla ön, de fick namnen Sladdarö Nygruva, Sladdarö Gårdsgruva, Södergruvan, Strandgruvan och Badhusgruvan. Strax norr om Sladdarön ligger Tjärholmen och där anlades Kersholms gruva. 

En genomgång av Fornminnesregistret så finns det lämningar efter fiskeläge, hamnområde på västra sidan av ön, förtöjningsanordning och förtöjningsanläggning samt en vögbank vars väg hade tidigare haft en annan sträcka på ön.

Källor:

Fornminnesregistret 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Sundberg Arne m fl, ”Malmer, industriella mineraler och bergarter i Uppsala län ”, Huskvarna, 2006

Sundström Erik, ”Ett besök på Sladdarö gruva”, Tidskriften Tåg, nr 4/1971

Wikipedia svenskspråkiga 

Notiser

 Nedanstående sju notiser är hämtade ur skribentens egna textarkivet och då är brödtexten mindre än vad brukar vara på denna blogg.

Exeters första ”ever-presents”

Klubbens första säsong i den engelska ligan var när den tredje divisionen grundades 1920 och när det blev två sådana serier året efter så spelade Exeter i den södra tredjedivisionen. Exeter City slutade på 19:e plats och två spelare deltog i samtliga 42 ligamatcherna, nämligen yttern John Dockray samt backen Jack Feeberry. Båda gjorde två mål under ligasäsongen och den sistnämnde gjorde sina båda mål på straffar.

Källa: allfootballers.com (en försvunnen databas)

Drottningens örlogsfartyg ”Svanen”

Ingen vet troligen inte när detta fartyg byggdes och 1592-93 angav det att det var drottningen Gunillas örlogsfartyg, namnet på fartyget var "Svanen". Fartyget blev iallafall skänkt till henne 1591 och tre år senare uppgav det att fartyget skulle säljas samt liknande öde 1598.

Källa: Jan Glete; "Svenska örlogsfartyg", 2003

Bränd av kokhett vatten

En person i Österlövsta socken blev dödat 1842 p g a kokhett vatten och i källan stod det inte vad som orsakade detta, men det är iallfall en händelse som har blivit utspelat i denna socken.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket

Ung kvinnas hämnd 1839

En ung kvinna, troligen piga, hämnades på sin husbonde genom att tända eld på hans uthus någonstans i Sverige. 
Källa: Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t; 1839

Hundra änkor 1840

I Länna socken 1840 så fanns det hundra kvinnor som var änkor mot nitton män som var änklingar.
Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Krögare i Kungsholmen församling 1820

År 1820 fanns det 52 krögare i Kungsholmen församling i Stockholm.
Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Grundlades under guldrushen

Staden Fairbanks i Alaska grundades 1902 under guldrushen och hade under 2012 en folkmängd på 31 600 invånare, är efter Anchorage delstatens näst största stad. 

Källor:

NE(CD-rom), "Fairbanks"

Wikipedia

Väderkvarnen öster om Singö kyrka

 Ett par kilometer öster om Singö kyrka ligger en kvarnsten som är 1,35 m i diameter och är drygt 15 cm tjock med en järnring på skodden. Fem stycken järndubbar är nedhuggna i berget och där kvarnstenen ligger har också en väderkvarn stått. Denna kvarn hade tillhört Tranviks by som ligger några hundra meter nordväst om kvarnplatsen. Antagligen försvann kvarnen redan innan 1800 om man utgår ifrån de rapporter som sändes till Tabellverket. År 1571 fanns det sex bönder i Tranvik och i framtiden fanns det nog ett behov av en kvarn.

Källor:

Folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Fornminnesregistret Singö 4

http://www.singo.dk/hembygd/SHBf/singo_forr/vboda_kartor.html

Det första loket från Ruston

 Lok som tillverkades av Ruston & Hornsby LTD förkortas med RH enligt Industribaneföreningen som jag är med i. Det första loket som tjänstgjorde på en industri i Sverige tillverkades 1943 med spårvidden 600 mm och tjänstgjorde bl a på Smöjens kalkbrott i Bohuslän mellan 1958-62, dessförrinnan i Upplands-Väsby.

 
Källa: http://www.johnbergman.se/ibf/skyddat/loklistor/rh.pdf

Hittebarnet i Lerum 1923

 I april 1923 påträffades ett hittebarn som var en flicka död i Lerum församling utanför Göteborg. Ingenting är närmare känt om flickan och hennes bakgrund är höjd i dunkel. Modern hade med all säkerhet fått henne utanför äktenskapet och ville bli av med barnet så fort som möjligt.

Källa: Sveriges dödbok 1901-2009

Kettering Town storseger 1953 i cupen

 I den tredje kvalomgången till FA-cupen vann Kettering Town med hela 12-0 mot Stamford under säsongen 1953-54 och det var en omspelsmatch sedan den första matchen hade slutat 3-3. I nästa kvalomgång vann Kettering med 3-0 mot Buxton på bortaplan innan ligaklubben Leyton Orient blev för svåra och de föll med 0-3 på bortaplan.

 
Källa: http://www.fchd.info/KETTERIT.HTM

Historisk om bron till Singö

 Bron över till Singö blev färdig 1951 enligt den skylt som brukar sitta under täcket på broar vid en av dess infarter.

Långhundra härad under 1500-talet

 I början av 1540-talet hade Långhundra härad i Uppland 849 hemman varav 118 var skattehemman och bestod då av nio socknar mot senare sex. De nämnda sockarna var Garn, Kårsta, Lagga, Östuna, Gottröra, Närtuna, Rö, Husby-Långhundra och Österåker. Under exempelvis 1800-talets andra hälft hade slagit ihop med Össeby samt Österåker med även Rö hade slagit ihop med ett annat härad. Under olika tidsperioder under 1500-talet så överfördes 44 jordegendomar inom den dåvarande Långhundra härad.

Källor:

BiSOS, ”Befolkning”, 1890

Lundberg Bertil, ”Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden”, Stockholm, 1972

Österberg Eva, ”Den gamla goda tiden”, Scandia, 1972

Järnvägsarbetare gjorde vägarna osäkra

 Enligt ett brev som kom till Dagens Nyheter från Arboga, daterat den 4 december 1866 och brevet innehöll bl a om att uppsagda järnvägsarbetare gjorde vägarna osäkra omkring denna ort. Det var skribenten som skrev att dessa f d arbetare drog sig runt på vägarna. Dessa hade bl a provocerat folk som de mötte, de som bodde längs med vägarna blev störda och kvinnorna blev ofredade. Med tiden ebbades det hela ut vart eftersom och skribenten hade tydligen fått vetskap att det var ett par individer som tog efter de avskedade järnvägsarbetarna eller om det var tvärtom.

Källa: Dagens Nyheter 7 december 1866

Japan utan husdjur

 Södermanlands läns tidning hade kring förra sekelskiftet en spalt med titeln ”Från skilda håll” och som kunde en del underliga eller udda berättelser från världen över. En av notiserna som publicerades den 31 oktober 1895 handlade om Japans brist på husdjur. Det fanns inga kor eftersom japanerna varken drack mjölken eller åt kokött. Hästar fanns det däremot i obetydliga antal och dessa användes av de utländska medborgare som hade en anknytning till landet på den tiden som också hade hundar (även den hårlösa japanska hunden var det bara utländska medborgare som hade). Japanernas egna kläder var gjorda av lin och bomull samt ull, som avslutning kan också nämnas att det fanns inga grisar heller.

Några ögonblick om Sirius på 1980-talet

 

Bilden är tagen av skriftställaren

Efter nedflyttningen från Allsvenskan 1974 så följde fem säsonger med blandat resultat i division 2 (Norra) med placeringarna 4:a, 10:a, 3:a, 7:a och 13:e. Säsongen 1979 blev Sirius näst sist i norrtvåan och åkte ur tillsammans med Enköpings SK och Gammelstaden. Bara två säsonger innan hade Sirius nosen på Allsvenskan igen när de blev 3:a efter Västerås SK och Sandvikens IF. När kräftgången inleddes i slutet på 1970-talet så bildades en s k Utredningskommitté som skulle gå igenom allt som berörde klubben och som borde göras (mer om det senare kanske). Ordningen i denna artikel är varken kronologisk eller tematisk, hoppas att det går bra ändå.

Sirius inledde med att sluta 4:a i division 3 (Norra Svealand) och nu inleddes en ökenvandring med bl a tre säsonger i division 4 (1983 o 1987-88). Det är några positiva ögonblick från 1980-talet som denna artikel kommer att handla om. En av de främsta milstolparna från denna tid var mötet mot GUSK (Gamla Uppsala SK) den 7 oktober 1983 som var dessutom motståndaren som kämpade om seriesegern denna säsong. 

I den sista omgången den 7 oktober 1983 så möttes GUSK och Sirius i en seriefinal på Gamlis IP och Sirius ledde med 32 poäng (32 plusmål) före GUSK med 31 poäng (36 plusmål). Det kom 1 137 åskådare till matchen som inte blev så jämn som många hade nog trott. Sirius ledde med 2-0 efter sju minuter och vann till slut med 6-1. Antar också att det var publikrekord för GUSK och även premiärmatchen 1980 mot Tierp borta på Vegavallen (den 4 maj) anses vara denna klubbs publikrekord när det kom 650 åskådare till matchen. Denna match hade blivit uppskjuten och Sirius vann med 2-1 genom ett hörnmål av Håkan Larsson och en straff av Jan Fors. 

Flyttar man fram ett par så möttes två f d allsvenska klubbar på Studenternas i Uppsala den 23 maj 1982 när Sirius tog emot Hallstahammar SK (två allsvenska säsonger under 1930-talet med några års mellanrum). Det kom bara 207 åskådare till Studenternas och Sirius vann matchen med 3-0 genom mål av Roland Järnqvist, Zaine Söderlund och Bo Bergman. I bortalaget spelade Tor-Arne Fredheim som senare skulle spela för IFK Norrköping och efter karriären även ha tränaruppdrag. På hösten 1982 så var det en mörk period och klubben hamnade i en svår svacka med flera förluster och med nedflyttning som följd. 

På mitten av 1980-talet kom måltjuven Lasse Pettersson till Sirius och han gjorde bl a två mål mot Råsunda IS den 2 september 1985 (en av de bättre lagen i division 3 på den tiden). 

Det kom ytterligare positiva minnen från den dystra 1980-talet är klubbens vinst med 8-0 mot Norrskedika den 25 september 1988 som troligen är den senaste matchen i division 4. Målen gjordes av Tommy Sjölund 2, Mats Eriksson 2, Johan Tesseus, Håkan Svedman, Lasse Pettersson och Dennis Karlberg. En annan milstolpe som numera är bortglömt är segern med 5-0 mot Hofors på Studenternas den 8 augusti och samtliga målen kom under de första 35 minuterna.

Källor:

Brinkhagen Svante, ”En vital del av Uppsala sedan 1907” (Siriusbibeln), Uppsala, 2021

Clas Glennings statistiksida

Lundh Håkan, ”I backspegeln”, 2019

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=9764

Uppsala Nya Tidning, diverse nummer

Stora Vörta tegelbruk

 Detta tegelbruk anlades utanför Nättraby som sin tur ligger cirka halvmilen väster om Karlskrona i Blekinge. Tegelbruket var känt sedan länge, men uppgifterna har varit mer eller mindre knapphändiga och allt började med att själva Stora Vörta gård anlades under 1700-talets första hälft. När tegeltillverkningen kom igång finns det ingen uppgift om och själva anläggningen brann ner under pingsten 1874. Den uppbrända anläggningen byggdes upp igen och grosshandlare med efternamnet Ruben var den som låg bakom det som byggdes upp igen under 1800-talets sista kvartal. Under våren 1890 tog släkten Mattelin över tegelbruket och de hade bruket tills den nedlades samt revs 1959. En bana med okänd spårvidd fanns på tegelbruket och det var också på drygt 300 meter långt. Det har antagligen funnits ett motorlok där och på 1800-talet användes en ångmaskin för malning av leran.

Källor:

Ericson Jan, ”Stora Vörta tegelbruk—-En tidigare okänd motorlokslokal”, Spårläget 1/2020

Fornminnesregistret 

Priedits Janis, ”Industribanor i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet 2/2009

Stormen 1795

 Den 9 maj 1795 drabbades norra delen av dåvarande Uppsala län samt vissa delar av Stockholms län av stormbyar. Det var bl a Frösåkers härad och Roslagen som blev drabbat av stormen. Stormen orsakade att många träd runt om det drabbade landskapet knäcktes. Jag har försökt få fram uppgifter i mortalitetsrapporter i demografiska databasen utan att finna någonting. Uppenbarligen hade en del människor i de drabbade områdena tur.

Källa: Fredric Wilhelm Badhoff, "Beskrifning öfver Roslagen", Norrtälje, 1910

(Tidigare publicerat)

Blyrand

 Blyrand var ett symtom som oftast drabbade arbetare i blyhyttan i Sala under slutet av 1800-talet och för att undvika blyrand med tandlossning som följd så stoppade arbetarna in snus för att skydda tandköttet. De fick också mycket mjölk för att få i sig kalk, en lovande metod enligt dåvarande provinsialläkarprotokoll.

Källa: Bob Engelbertsson, "Företagshistoria med nya infallsvinklar", Historisk Tidskrift, 1979

(Tidigare publicerat)

Några av Aberdeens legendarer

 Följande listan är varken kronologisk eller tematisk ordning och det är ett försök att skriva om Aberdeens legendarer, det blev dock nio stycken.

JOE HARPER

Joe Harper spelade för klubben vid två tillfällen och var en betydande forward som spelade fyra landskamper för Skottland. Kom från Huddersfield 1968 och gjorde då 68 mål på 102 matcher innan han gick till Everton, gjorde en sejour för Hibernian innan han återvände 1976. Säsongen 1971-72 gjorde han 33 mål på 34 ligamatcher för Aberdeen. Under fem år sedan återkomsten blev det ytterligare 57 mål på 102 matcher och han målrekordet för Aberdeen, gjorde bl a 122 mål i ligan av 205 sammanlagt. För klubben vann ligan 1980 och bl a cupen 1970.

BOBBY ARCHIBALD

Hans karriär varade lite mer än tjugo och han spelade för Aberdeen mellan 1914-20, det blev 16 mål på 109 matcher (skottska ligan fortsatte under första världskriget medan den engelska ligan hade uppehåll). En betydande vänsteryttern som spelade för ett tiotal klubbar i Skottland och avslutade i två engelska ligaklubbar.

BENNY YORSTON

Han kom till klubben i mars 1927 och var en fruktat målskytt som gjorde 101 mål på 143 matcher tills han såldes till Sunderland för 2 000 pund i januari 1932. Efter en match mot Kilmarnock den 14 november 1931 så misstänktes lagledningen att hela kedjan var involverat i en spelskandal som dock aldrig bekräftades att det hade ägt rum. Ingen av kedjan spelade för klubben igen och varför det blev så kan ingen svarar på idag, inte ens klubbens egna historiker. Matchen slutade 1-1 och Yorston svarade för målet i matchen. Hans brorson Harry spelade även för Aberdeen mellan 1947-57.

WILLIE MILLER

Född i Glasgow, men spelade hela sin karriär för The Dons och det blev 560 matcher mellan 1971-90 och var med att vinna Cupvinnarcupen mot Real Madrid i finalen på Nya Ullevi i Göteborg 1983.  Samma år vann klubben även den skottska cupen mot Rangers i finalen med matchens enda och Super Cup mot Hamburger SV inför bara drygt 15 000 på deras hemmaarena. Managern i Aberdeen var då Alex Ferguson som skulle vinna titlar senare med Manchester United. Willie spelade 65 landskamper för Skottland mellan 1975-89 och var manager i klubben mellan 1992-95.

ALEX MCLEISH

Han bildade Aberdeens försvarslinje med Willie Miller, en bra kombination efter Martin Buchan hade gått till Manchester United 1972 och han stannade där i ganska många år. McLeish spelade 493 matcher med 25 gjorda mål mellan 1977-95 och det blev även 77 landskamper för Skottland. 

FRED MARTIN

Han är en av klubbens största målvakter genom tiderna och som kom jämföras med Jim Leighton (1978-88 o 1997-2000), Bobby Clark (1965-80) och John Ogston (1958-66). Martin stod i 208 matcher mellan 1946-60 och var med när klubben vann ligan för första gången 1955 (Paddy Buckley blev klubbens främsta ligaskytt med 17 mål).

EOIN JESS

Född i Aberdeen och spelade vid två tillfällen för hemmaklubben. Fast han började i Rangers utan att få spela någonting och den första tidsperioden omfattade 1988-96 (201/50). Gick till Coventry och kom tillbaka året efter, den andra tidsperioden var 1997-2001 (111/29). Spelade 18 landskamper för Skottland och gjorde två mål.

PADDY MOORE

Han var bara 41 år när han dog i juli 1951 och föddes i 

Ballybough i närheten av Dublin, började i Shamrock Rovers. Spelade bl s för Cardiff och Tranmere Rovers i engelska ligan innan han återvände till Shamrock Rovers (han vann den irländska cupfinalen 1931 o 1932, gjorde mål i båda). Kom till Aberdeen i maj 1932 i samband med  att klubben fick tre irländska spelare och klubbkamraten Jimmy Daly blev även klubbkamrat i The Dons. Daly försvann snart från Aberdeen medan Moore gjorde 45 mål på 66 matcher till 1935. Spelade för Shamrock Rovers vid olika tillfällen under sin karriär.

DOD BREWSTER

Hans förnamn var egentligen George och spelade för The Dons mellan 1913-20 (119/9) och såldes till Everton, var en betydande centerhalv. Spelade en landskamp för Skottland.

Källor:

https://www.afcheritage.org/

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/

vintagefootballers.com

Wikipedia engelskspråkiga 

Liverpools svagare säsong efter ligatiteln

 Liverpool tog sin första ligatitel säsongen 1900-01 och starten på nästkommande säsong var inte så bra egentligen. Den första matchen för säsongen inleddes på en måndag med fem matcher i den gamla division 1 och mötet med Small Heath (nuvarande Birmingham City) var den enda matchen i toppdivisionen som slutade mållöst. Sedan föll de med matchens enda mål mot Stoke och sedan två oavgjorda matcher innan de vann med 3-1 mot Small Heath den 28 september 1901. Efter nio matcher av säsongen 1901-02 hade Liverpool vunnit en ligamatch, spelat oavgjort vid fem tillfällen och förlorat två med en 11-placering som följd. 

Den 2 november vann de med 3-2 mot Manchester City på bortaplan och en vecka senare vann de 4-1 mot Wolverhampton hemma på Anfield Road (målen gjordes av Andy McGuigan 2, Charlie Satterwaitte och straff av Tommy Robertson). De åkte då upp på 7:e plats i tabellen och det var jämnt eftersom de åkte ner fem placeringar när de föll med matchens enda mål mot Newcastle United den 23 november på St James Park (målet gjordes av Robert McColl). Den 30 november tog de emot 1890-talets storklubb Aston Villa inför drygt 18 000 åskådare på Anfield Road som då var lite grann på nedgång. Sam Raybould gjorde matchens enda mål i den 76:e matchminuten och Liverpool klättrade upp till en 6:e plats. 

Klubben förlorade tre raka ligamatcher i december och den 4 januari vann de med 7-0 mot Stoke City på Anfield Road, Andy McGuigan gjorde då fem mål mot svag motståndare och Stokespelarna blev mer eller mindre sjuka sedan de hade ätit dåligt fisk. Spelarna i Stoke lämnade planen tillfället för att …… och hade som lägst sju man på plan. Den 11 januari föll de med 0-4 mot Everton på bortaplan och samma motståndare som de slog ut i FA-cupens första omgång.De åkte dock ut mot Southampton som då höll till i Southern League. I ligan var de jämna matcher förutom när de vann med 4-0 mot Manchester City den 1 mars.

Liverpool blev elva i divisionen och de främsta målskyttarna i ligan var Sam Raybould 16, Andy McGuigan 9 och Tommy Robertson 5.

Källor:

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/calendar/c1901-02.html

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby. 1990

Goda härstamningar

 Guldkantad eller stjärnpackat härstamning förekommer ibland när man skriver om den historiska bakgrunden om en travare. Ett sådant exempel är Gloves som föddes 1999 med följande härstamning.

Far: American Winner
Mor: Classical Way
Morfar: Speedy Scot
Mormor: Kerry Way
Farfar: Super Bowl
Farmor: B.J.´s Pleasure
Morfarsfar: Speedster
Morfarsmor: Scotch Love
Mormorsfar: Star´s Pride

I stort sett samtliga i denna tablå har varit framgångsrika travare och några av dem har även gått in i travhistorien. Fadern som föddes 1990 vann bl a Hambletonian och Yonkers Trot som treåring, startade vid 27 tillfällen med 16 segrar som facit. Hans far Super Bowl är en av travhistoriens största giganter och som tävlingshäst vann han Triple Crown(Hambletonian, Kentucky Futurity och Yonkers Trot) som treåring. Fadern till Super Bowl är Star´s Pride som dock inte var så lyckat på tävlingsbanorna och fick sedan framgångsrika årgångar. Även han är en av historiens största avelsgiganter med bl a åtta Hambletonianvinnare och det är rekordet i USA. Det är värt att notera att Gloves har Star´s Pride på tre ställen i stamtavlan och liksom ett flertal amerikanska travare har han Peter The Great(född 1897) på 69 ställen. Scotland som föddes 1925 är far till Spencer Scott som är farfar till Speedster som föddes 1954.
Det är ett stycke travhistoria med Gloves härstamning, några andra drag, paret Star´s Pride-Pillow Talk som skapade Super Bowl är historiens mest legendariska par och Super Bowl som blev fader till Express Ride, Napoletano, Sandy Bowl, Somatic, Jet´s Spice, Delmegan och Armbro Keepsake fick sammanlagt 2 262 avkommor medan Pillow Talk också fick Loving Look efter Nevele Pride(en annan son till Star´s Pride) som blev moder till stjärnstoet Park Avenue Kathy som inte fick några avkommor. Pillow Talk är dotter till Rodney som också är far till Speedster och samma hingst är också fader till Classical Ways mormor Kerry Way.
Gloves mor Classical Way vann 32 av 53 starter under karriären och hon vann bl a Kentucky Futurity, International Trot som fyraåring samt Prix De France(samma år; 1981 blev hon trea i Prix D´Amerique. Hon föddes 1976 och kom till Sverige som femåring, fick tretton avkommor mellan 1983-99 varav hennes fyra första avkommor var USA-registerade(dock ej så framgångsrika).
Herr Jägermeister som föddes 1994 har också en klassiskt härstamning, hans moder deltog i bl a Elitloppet vid fem tillfällen och morfar är en av travhistoriens största klassiker.

Far: Sugarcane Hanover
Mor: Nealy Lobell
Morfar: Speedy Crown
Mormor: Normajean Hanover
Farfar: Florida Pro
Farmor: Sugar Hanover
Morfarsfar: Speedy Scot
Morfarsmor: Missile Toe
Mormorsfar: Star´s Pride

Sugarcane Hanover föddes i USA 1983 och kom till Sverige fem år senare. I Sverige har han 995 registrerade travare och de främsta är Kramer Boy, Good As Gold, Hot Tub, Je T´aime Dream, Perfect Sund, Grazing Lady samt Skogans Joker. Flera av hans främsta travare har startat på bl a V65/V75 i Sverige och en del av dem i olika storlopp. Nealy Lobell startade vid 114 tillfällen och vann 47 av dessa och hennes främsta avkomma är klart Herr Jägermeister som dessutom har blivit fader till två travare, en av dessa är Underberg.

Från min sammanställning "Travhistoria och travrekord";

CONNY NOBELL(f 2001), Pearsall Hanover-Ring The Peace-Peace On Earth, Conny Nobell har vunnit årgångslopp, det har inte de andra tre gjort, fadern är son till Valley Victory som är son till Baltic Speed e Speedy Somolli. Modern är efter Peace On Earth som är son till Ideal Du Gazeau som vann Elitloppet och Prix D´Amerique vid två tillfällen, förutom till 90% av amerikansk blod så har han också fransk blod. I hans fäderne finns Speedy Crown på tre ställen och även i hans möderne som morfar till Peach On Earth.
JADED(f 2002), Express Ride-Enough Is Enough-Mack Lobell, vann Kriteriet 2005, hans fader vann Peter Haughton Memorial för tvååriga hästar i USA 1985 medan hans morfar vann Elitloppet vid två tillfällen 1988 samt 1990. Express Ride är en son till Nevele Pride, Speedster återkommer på tre ställen i det femte ledet, Enough Is Enoughs fädernelinje är också berömd; Mack Lobell- Mystic Park-Noble Gesture-Noble Victory-Victory Song-Volomite och är en annan utlöpare från Peter Volo som är son till Peter The Great.

Källor:

blodbanken.nu
travsport.se
Min sammanställning; "Rekord och travhistoria"

(Tidigare publicerat)

Brouppträde

 På en gata i New York lockade en kvinna med sig två barn och gick upp på en bro. Där kastade hon ner barnen för att sedan hoppa själv i vattnet. Kvinnan själv blev själv uppdragen på land och i säkerhet, hon förnekade till att hon hade kastade ner barnen. Hon hade ingen heller förklaring till varför hon lockade med sig barnen. Det ena barnet dog och i källan stod ingenting om själva motivet.

Källa: Stockholmstidningen 7 november 1890

Avstickaren till Söderfors

 Uppsala-Gävle järnväg anlade en normalspårigt linje från huvudlinjen i Orrskog till Söderfors som öppnades för allmän trafik den 15 december 1874. Det var en sträcka som var nio kilometer. På nyårsdagen 1962 nedlades persontrafiken medan godstrafiken mötte samma öde den 1 oktober 1989 och under 1993 revs denna sidolinje.

Källa: Järnvägsdata”, 1999

Stenmurar

 Runt omkring i vårt avlånga land finns det stenmurar som började att anläggas under 1800-talet. Det var då man kunde anställa tillräckligt med arbetskraft för att kunna utföra detta. Runt Salnecke slott i Uppland finns det stenmurar och längs med vägen till Gryta kyrka förbi Salnecke finns det stenmurar längs med vägen. Vissa stenmurar är fornminnesmärkta medan andra inte är det, ett exempel på detta är just stenmurarna längs med Salnecke slott.

Källor:

Czelhalmi Niklas, ”Fårad mark”, 1999

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

”Stenmurar”, skrift från Jordbruksverket

Ulväng Göran, ”Herrgårdarnas historia”, Halmstad, 2008

Nord Mills med pumphuset

Under de första månaderna av detta år har Nord Mills rivits i Uppsala och nu finns inte så mycket kvar. Uppsala ångkvarn kan härledas till 1864 och sedan hette det Kungshörnet AB. Verksamheten lades ner vart eftersom under 2000-talet och förr i tiden gick det ett stickspår dit från bangårdens södra ände som i sin tur ersatte ett annat stickspår som korsade Kungsgatan vid Lindvalls kaffe. Det var ett T43-lok som förutom föraren även hade två personer med röda flaggor som stoppade trafiken på Kungsgatan. Syftet med rivningen av detta objekt är att det skall ge plats åt bostäder och en av de sista kvarvarande objekten fån industriområdet som låg inom gatorna Standbodgatan, Östra Ågatan och Kungsgatan, numera utgör Kungsängsesplanaden den naturliga gränsen i söder mellan industriområdet och nya bostadsområdet i Kungsängen. (Källan är Roland Agius bok ”Industriepoken i Uppsala” från 2017).

 

Hände i Uppland under 1700-talet

 I denna lilla sammanställning är det varken kronologisk eller tematisk ordning.

***I Balingsta socken föddes det 21 barn medan det var 14 som dog 1757, det var sju äktenskap som upplöstes genom äktenskapet. I samma socken var det sju barn under tio år som dog 1765.

***Börje socken hade 662 invånare 1749 och det fanns 124 hushåll. I grannsocknarna Åkerby var 162 invånare (31 hushåll) och ett gästgiveri, Vänge , 615 invånare, 81 hushåll och ett kaffehus och Läby började man en mortalitetsrapport 1753 medan den första folkräkningen var 1775 (182 invånare och 26 hushåll). 

***I Läby socken 1753 var det elva födda barn varav ett som föddes utom äktenskapet, nio människor dog, tre äktenskap upplöstes genom döden och inga vigslar ägde rum.

***I Biskopskulla socken avled en kvinna i samband med en förlossning och det var ett av två äktenskap som upplöstes genom döden. Samma år ägde fyra vigslar om i socknen. Det var 22 barn som föddes och nio människor som dog.

***I Husby-Sjutoft socken avled 14 personer under 1785 varav tre kvinnor/flickor dog av slag eller stickfluss, två män dog av bröstfeber, en man/pojke dog av lungsot och respektive andtappa och en pojke dog av okänd sjukdom. Det var 4 barn som dog innan de var ett år i socknen. I samma socken upplöstes det nio äktenskap genom döden 1795 och sedan skickades inte in mortalitetsrapport till Tabellverket förrän 1807. 

*** I Alsike socken föddes det 24 barn under 1761 och 15  som dog varav sju barn under tio år. En flicka/kvinna dog av näsblod i samma socken 1763.

***I Husby-Långhundra socken bodde det 819 personer fördelade på 95 hushåll 1858 och det fanns ett gästgiveri i socknen. Samma år upplöstes det sex äktenskap genom döden och åtta vigslar ägde rum. Fem personer vardera avled i lungsot och p g a hetsig feber.

***Sex personer dog av bröstfeber i Östuna socken 1790.

Källa: Tabellverkets material på nätet

Seriemördaren Klutuk

 Klutuk var en seriemördare (föddes omkring 1892-93) som gjorde Alaska osäkert under mellankrigstiden och det var i huvudsak Bristol Bay som han höll till. De första fallen kom omkring 1919-20 och det sägs att han dödade tjugo personer. Det hände också omkring Cook Inlet och Kuskowing River. Man jagade honom i runt tio år och trots att han var välkänd så var det svårt att få tag i honom, han hade också en svart hund med sig. 

Man kände till att han var runt 160 cm lång och vägde omkring 70 kg. Klutuk mördade två andra eskimåer1 1919, de försvann människor (oftast trappers) som man anade att dessa har blivit mördade. Under 1927 började ryktet spridas över ett stort område att det rörde sig en mördare i vildmarken i Alaska. Lokala sheriffer, frivilliga och vänner till de mördade/försvunna började att jaga honom. På våren 1928 försvann en man med namnet Jack Aho och ungefär samtidigt blev två andra män mördade. 

Omkring 1931 påträffades en död eskimå i sin koja och i närheten av honom fanns det en yxa och ett skjutvapen. Efter det så upphörde de oklara mordfallen i Alaska och där denna koja låg var också i närheten av den platsen där de två mannen påträffades döda under våren 1928.

Källor:

http://alaskaweb.org/blacksheep/index.html

https://www.outdoorlife.com/survival/klutuk-the-mad-trapper-of-bristol-bay/

Lista såg med kvarn

 I denna artikel finns källorna med i själva texten.

I byn Lista sydost om Kungsör i Södermanland så fanns det en såg med kvarnrörelse en gång i tiden. Sågverket hade eget spår men ingen dragkraft verkar det som och kan citera det som Lennart Ericson skrev i Småbanebladet 4/1977; ”Lista såg & Kvarn (SO Kungsör). Av de en gång ca 400 m långa 600-(mm) systemet finns nu ca 150 m kvar. Kvarligger mellan sågverk och sortering samt en bit ut mot f d brädgården. Flera växlaroch vändskivor har funnits. Av tidigare 12-15 vagnar finns nu 5 kvar. Utifrån Fornlämningsregistret finns det markering för runristning och fornlämningsliknande lämning där själva sockenkyrkan ligger. Ca 500 meter från kyrkan finns en tillverkningsindustri enligt den moderna kartan. Sedan beror det på om kvarnen drevs av vatten eller av själva vinden och de flesta kvarnar drevs av vatten, i närheten av Lista finns det 4-5 bäckar som också agglomerats med varandra. Utifrån den topografiska kartan som trycktes i början på 1960-talet fanns det ingen markering för ett sågverk (10 G Eskilstuna No) i närheten av Lista och själva tillverkningsindustrin fanns inte heller utsatt.Däremot finns sågverket utsatt i boken ”Industrilok i Södermanland” från 1982 och i listan över alla kända industriella objekt som har haft rälsburen trafik.

Arvid Bladh och lokalhistorien

 Han föddes 1891 i Lingbo(Hälsingland) och blev senare en betydande pastor för socknarna norr om Enköping. Han var dels kyrkoadjunk samt kyrkoherde för Härnevi-Torstuna-Österunda pastorat mellan 1927-40 och dels för Bred-Sparrsätra fram till sin död 1956. Han dog av sviterna efter en svår sjukdom i december under detta år. Han hade ett intresse och det var lokalhistoria, han försökte samla in allt som berörde dessa socknars historia och som f ö församlingsbor renskrev så det blev två böcker av det under 1970-talet. Det är boken "Tre sockenkrönikor" (Härnevi, Torstuna och Österunda) som jag använde som källa till denna artikel.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Ekholm Axel, "Det forna Fjärdhundralandet", Tierp, 1966

(Tidigare publicerat)