Hacksta kyrka

 Hacksta kyrka ligger i södra Uppland och i det område som brukar kallats för Trögd eller trögden, alltså ligger Hacksta öster om Enköping. Kyrkan byggdes under 1200-talet i gråsten som är ett material som en del kyrkor byggdes av liksom grannkyrkorna i Löt och Villberga. Kyrkan har ett långhus med ett avsmalnat kor medan sakristian byggdes en gång och tyvärr revs den 1762 för att ersättas av en ny. Vapenhuset byggdes under en sekel som en del sådana byggdes och vapenhuset i Hacksta byggdes i slutet på 1400-talet (ett typiskt sekel för tillkomna vapenhus). Under 1400-talets sista kvartal slogs de båda valven inne i kyrkan och såväl under 1600-talet som 1700-talet genomfördes vissa ändringar i kyrkan. Bl a reparerades yttertaket 1618, sexton år senare (1634) förstorades bl a fönstren, bänkinredningen tillkom 1664 och predikstolen likaså 1680. En senare förändring var att kyrkan blev ljusare efter en renovering 1927 och långhusets storlek är 14x8 meter, socknen är inte stor (år 1540 fanns det 35 enheter i socknen varav 13 skattegårdar och åtta frålsegårdar). En runsten som en gång fanns i byn Ännesta flyttades 1927 till kyrkan.

Källor:

Det medeltida Sverige, Fjärdhundraland (Trögd) 1:9, Uppsala, 2010

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar, ”Hacksta kyrka”, Upplands kyrkor, VIII, Uppsala, 1964

Uppländska kyrkor med utan torn

 I januari 2025 publicerades en artikel om ett urval kyrkor med torn i Uppland och i denna artikel handlar om kyrkor med utan torn. Det har möjligtvis de två mest omtalande kyrkorna i Uppland som är Gamla Uppsala och Skokloster. Vars kyrkor det har skrivits tjocka böcker om tidigare och i denna lilla artikel och eftersom den förra inte innehöll några bilder så kommer inte denna artikel inte heller att ha bilder.

I denna artikel är det kanske mindre omtalande kyrkorna med och man börjar med Länna strax söder om Norrtälje. Många kyrkor i synnerhet Roslagen är byggda i natursten och kyrkan uppfördes 1303 då långhuset samt sakristan blev färdiga medan vapenhuset tillkom under 1400-talet. Slottet Penningby ligger bara dryga halvmilen från kyrkan och detta slotts ägare har haft stor inverkan på kyrkan. Det hörs lite om att själva vägen till kyrkan brukades även under medeltiden. 

Rö ligger inte långt ifrån Länna och ligger längs med gamla E3:an som senare blev E18. Denna kyrka är lite äldre än Länna och den började att byggas i slutet på 1200-talet. I väster finns klockstapeln som byggdes i nyklassicistisk stil på 1800-talet och det är igenom klockstapeln som man går in på kyrkogården. Denna kyrka är gjord av gråsten och har en dopfunt från det sekel som den byggdes. 

Strax utanför Uppsala ligger Uppsala-Näs som egentligen är en liten kyrka och i början var det en träkyrka på platsen, den medeltida sakristian ligger som ett monument på kyrkogården. Man vet inte när den den forna kyrkobyggnaden byggdes och man har föreslagit alltifrån mitten av 1200-talet till slutet på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes lite längre upp på kullen och blev klar under senmedeltiden eller närmare bestämt under 1400-talet. 

I nordöstra Uppland finns Hökhuvud som är gjord av gråsten och uppfördes i slutet på 1400-talet. Kyrkan har genomlevt många omdaningar sedan den stod färdigt och liksom många andra kyrkor har den också kalkmålningar. Kyrkan ligger i en del av Uppland som har de flesta kyrkor som är tornlösa förutom Börstil som finns med i artikeln om kyrkor med torn i landskapet. Kyrkan har också ett förnäm altarskåp som gjordes i belgiska Antwerpen i början av 1500-talet. På denna ort tillverkades på den tiden flera fina altarskåp.

Strax norr om Sigtuna ligger kyrkan i Haga som byggdes i början på 1300-talet och själva församlingen nämndes redan 1303 liksom många andra kyrkor när dessa visiterades av ärkebiskopen. Kyrkans byggnadshistoria tog fart efter en restaurering 1974 då all puts togs bort och man fick tillfälle i akt att närmare granska skarvar, fogar och påbyggnader (kyrkan kan också har tillkommit under 1200-talet). 

Runt halvmilen från Vattholma som ligger om norr om Uppsala ligger Tensta vars kor påminner om koret till Uppsala Domkyrka som också möjligen har bidragit till Tensta kyrka. Den tegelgjorda kyrkan byggdes under den senare delen av 1200-talet och är också relativt utsmyckat, man tror också att kyrkan har varit en s k patronatskyrka en gång i tiden eftersom den inte ligger så långt ifrån Salsta slott. 

Utanför Enköping och bara dryga kilometern ifrån riksväg 70 ligger kyrkan i Sparrsätra. Den har en klockstapel som påminner om andra tornlösa kyrkor i trakten och bl a i Fittja öster om Örsundsbro. Man tror att kyrkan hade nyligen uppfört när slaget i Sparrsätra var 1247 och åtminstone hade sakristian blivit uppfört då. Ojämnheter i sakristians murar tyder på att denna del hade blivit utvidgad åt norr och det hade även hänt med kyrkorna Hammarby samt Össeby-Garn i samma landskap.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

”Länna”, Norrtälje kommun, 2016

Kilström Bengt Ingmar;

Rö kyrka”, obekant tryckår

”Tensta kyrka”, Eskilstuna, 1994

Rosell Ingrid, ”Sparrsätra kyrka”, Strängnäs, 1972

Stenberg Ragnar, ”Hökhuvud kyrka”, Strängnäs, 1979

Strömsten Inger, ”Haga kyrka”, Eskilstuna, 1993

Stockholms länsmuseum hemsida

Mölle kapell

 Utanför Höganäs i Skåne ligger Mölle kapell och Mölle är en liten ort mellan Helsingborg och Höganäs. År 1899 startade sjökaptenen Axel Andersson en insamling för att bygga ett kapell i Mölle. Men det tog runt 30 år innan bygget kom igång och Mölle tillhör Brunnby församling.

Mer om Mölle kapell kan läsas i nedanstående länk och bilderna togs i juli 2024.

Livets gång

 I Ödeshög kyrka (Östergötland) finns denna tavla om själva livets gång från vaggan till graven. I dagsläget känner jag till närmare uppgifter om denna tavla förutom den kallats för ”Ålderdomstrappor” från 1736. Den påminner om eller är i modernare tappning än den kalkmålning som finns i Härkeberga kyrka (Uppland).

Kyrkostölden i Salems kyrka

 I ett rättegångsärende som informerades av Dagens nyheter den 15 januari 1867 bestod tjuvgodset av förgyld kalk(vägande 44 1/3 lod) från 1665, kommunionkanna av silver som vägde 100 lod med adelssläkten Höpken inristat och en oblatask av silver som vägde 36 lod samt mycket annat, bl a 100 riksdaler i penningar.

NE om silvretlodet´!!!

gammalt ord för silverhalt, silvers finhet eller finhalt, varvid 1 lod innebar viktandelen 1/16. En silverlegering där 75 % (12/16) av vikten utgörs av silver kan sägas ha finheten 12 lod, ha lödigheten 12 eller vara 12-lödig.

Samt en annan förklaring till lod(viktenhet); gammal svensk viktenhet. Som viktualievikt var 1 lod = 1/32 skålpund = 4 kvintin v 13,3 g. Som myntvikt var 1 lod v 13,16 g. Även andra värden har förekommit.

(Tidigare publicerat)

Omkring Malsta

 Den s k för Malstaätten dog ut på 1300-talet och ungefär samtidigt som kyrkan nämndes för första gången i en förteckning över kyrkogodsen i Attundaland. Själva kyrkan uppfördes omkring slutet på 1200- och början på 1300-talet, den har aldrig behövt byggas ut förutom lite åt söder i början på 1930-talet. Klockstapeln ligger på en höjd i närheten och kom till under 1600-talet. Själva kyrkan är som själva socknen liten och där har det bott omkring ett par hundra personer. Runt kyrkan finns också runristningar och söder om kyrkan ligger en vik av Malstasjön som kallats för Degaröviken. Där finns det ett inhägnat minnesmärke efter en kvinna och två barn som dog dysenteri (rödsot) under dess värsta år under 1809-10. Det skämdes man för eftersom man ansåg att rödsot bara drabbade fattiga och inte de rika, så man hävdade att de drunknade i sjön istället. Strax norr om kyrkan gick järnvägen mellan Rimbo och Norrtälje som lades ner 1969, men banvallen är fortfarande kvar.

Bilderna på såväl klockstapeln och kyrkan togs i slutet på juli 2023.

Längst in i denna vik av Malstasjön ligger minnesmärket vid en liten grotta, minnesmärket ligger något åt höger från vikens mitt på bilden.

Kyrkobeskrivningen av Malsta kyrka är skriven av Mereth Lindgren och publicerades i ”Upplands kyrkor”, nr 12 1975 och finns också i häftad version. Sedan har även används Fornminnesregistret som lanseras av Riksantikvarieämbetet.

Kyrkklockorna till Dannemora kyrka

 En klockstapel till Dannemora kyrka i Uppland har en vindflöjel med årtalet 1753 och de som byggde stapeln var G de Klau samt A Pouset. Storklockan är omgjuten 1843 medan lillklockan tillverkades 1790, båda gjordes i Stockholm. Den större klockan har medeltida ursprung och har latinska inskrifter att den är gjord på 1409-talet. I klockstapeln förvaras två stycken likbårar. Själva klockstapeln har också flera likheter med andra klockstaplar som finns i den norra delen av landskapet.

Källor:

Blent Karin m fl, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Norberg Rune, ”Dannemora kyrka”, Upplands kyrkor 10, Uppsala, 1969

Ockelbo kyrka

Ockelbo kyrka uppfördes 1791-93 och ersatte då en äldre medeltida kyrka (bilden togs av skribenten 2024).

 

Nytt plåttak

Iallafall under sommaren 1890 höll de på att bygga om eller renovera Skeppholmskyrkan i Stockholm. Man höll på att sätta dit plåttak på både kupolen och utbyggnader.

Källa: Stockholms Dagblad 10 juli 1890 kb.se)

Kulturhistorisk gravsten???

Denna gravsten finns på kyrkogården till Länna kyrka utanför Norrtälje och vid ett senare tillfälle observerade jag att det har kommit upp en skylt. På skylten ombeds anhöriga att kontakta pastorexpeditionen. Komministen var en stor ställning inom socknen en gång tiden och han blev inte så gammal heller. Frågan är hur mycket det blev hur betydelsefullt den mannen var och det var en sten som kostade en hel del. Han fru levde fram till 1956 och dottern dog i slutet på 1960-talet. Varför inte göra graven till kulturgrav istället, det kan man alltid undra.

 

Örberga kyrka

 

Örberga kyrka utanför Vadstena är Sveriges äldsta kyrka om man bortser från Dalby kyrka utanför Lund och som byggdes medan Skåne tillhörde Danmark. Det yngsta virket i kyrkans grundkonstruktion fälldes under vintern 1116-1117. Kyrkans torn påminner mycket om Husaby kyrka utanför Götene i Västergötland. Detta torn är gentemot den övriga kyrkokroppen en modernitet eftersom tornet ersatte ett medeltida som brann 1750. Inne i själva kyrkan finns det kalkmålningar från 1400-talet av den som kallades för Risingemästaren.  Fornlämningar inom Örberga kyrkas närområde är bl a en bytomt med arealen 390x215 meter och idag syns ingenting ovan jord, inom detta område låg en källardtuga från 1200-talet. I kyrkans omedelbara närhet av man funnit en sländtrissa och rester av en äldre kyrkolokal. Vid vägen söder om kyrkan finns en runristning och på fältet strax norr om kyrkan finns ett par högar av äldre mått. Kortet är tagen av skribenten i juli 2024 och finns tidigare med i artikeln om det historiska kulturmiljön mellan Vadstena och Ödeshög.

Edebomästaren

 Det är okänt mellan vilka år han levde och han var iallafall i början på 1500-talet. Ännu mindre var det var för ursprung och om han kom från Uppland eller annanstans. Klart är det att det var han som låg bakom målningarna i Edebo kyrka strax utanför Hallstavik i Uppland 1514. Dessa målningarna syns överallt inne i kyrkan och den kyrka som har målningar som är likt Edebo är Knutby i samma landskap.

Källa: Nationalencyklopedin 

Helgarö kyrka

 

Helgarö kyrka ligger utanför Strängnäs och på ett kyrkrikt näs i Mälaren. Kyrkan har sitt ursprung under medeltiden och var då tornlöst salkyrka. Tornet tillkom under 1700-talet och den har haft en omtalande historia som t ex 1668 förstördes kyrkan av en våldsamt eldsvåda. Den kunde då byggas upp igen sedan en rikskollekt hade anordnats.

Kyrkomiljön i Fläckebo

 Fläckebo kyrkomiljö utanför Sala är samtidigt ett tecken på en försvunnen miljö i Sverige eftersom kyrkstallarna står kvar på kyrkbacken. På kyrkogården finns många av de äldre gravarna fortfarande kvar och är värt ett besök även om kyrkan inte är öppen. I närheten ligger Fläcksjön som kyrkan och socknen har fått sitt namn ifrån, kyrkan härstammar iallafall från 1400-talet.Bilderna är klickbara!!!!

Hörsne kyrka på Gotland

 

Hörsne kyrka på Gotland är från medeltiden liksom de flesta av kyrkorna på ön, tornet som tidigare tillhörde en romansk kyrka med absidkor är 1200-talets första hälft och under samma sekel tillkom vapenhus och sakristia medan långhuset byggdes under början av 1300-talet (från Wikipedia). Kortet är tagen av skribenten i september 2019.

Åkerby kyrka norr om Uppsala

 Det har antagligen funnits en träkyrka under 1200-talet i Åkerby någon mil norr om Uppsala och denna träkyrka känner man inte till idag hur den såg ut. En anledning att man utgår ifrån detta är att kyrkans dopfunt är från detta sekel medan nuvarande kyrkan blev färdigt under 1300-talet och nästa århundrade målades kyrkan av en medarbetare till den kända kyrkomålaren Albertus Pictor.

Källa: Åke Nisbeth, ”Åkerby kyrka”, Katrineholm, 1984

Kila kyrka i Västmanland

Kila kyrka finns på ett par platser i Sverige och denna kyrka ligger någon mil söder om Sala, synlig från vägen till Västerås. I kyrkans långhus vars stora delar härstammar från 1300-talet finns 27 takstolar. Kyrkan är gjort av såväl natursten som mursten med putsat fasad.

 

Hamrånge kyrka

Harmånge kyrka som ligger drygt 3-4 mil norr om Gävle är ingen udda kyrka och det var ganska så vanligt att sockenborna längs med Norrlands kust rev den medeltida kyrkan som den i exempelvis Harmånge. Men på sina håll behöll man den gamla kyrkan som t ex Trönö, Enånger och Alnö. Kyrkan i Harmånge invigdes 1857 och ligger ca  130 meter från den gamla som idag är en ödeskyrkogård. 

 

Gudstjänst via telefon i Birmingham

 Tidningen Upsala skrev den 8 september 1883 om en händelse i den engelska staden Birmingham om att folk kunde sitta hemma och lyssna på gudstjänsten via telefoner som var kopplade dit som de troende var. Enligt notisen var det flera personer som följde gudstjänsten per telefon istället.

(Tidigare publicerat)

Medåkers kyrka

 

Medåkers kyrka utanför Köping har anor från 1200-talet och kyrkan har en hög spetsig tornspira, togs från en bil p g a ösregn.