Tofteryd kyrka och soldatgraven

 Tofteryd kyrka ligger utanför Skillingaryd i Småland och den nuvarande kyrkan är från 1833-35, den ersatte i sin tur en medeltida kyrkobyggnad som var i mycket dåligt skick vid sekelskiftet 17/1800-talen.

På kyrkogården ligger en svensk-amerikansk soldat begraven och hans namn är Eric Leander som var en av de drygt 4 200 amerikanska soldater som i början var födda i Sverige. Leander var född 1908 och han var bosatt i Illinois när han blev soldat för USA, tillhörde en pansardivision när han stred i tyska Bernstein. Han dog i strid i december 1944 och hans stoft fördes till hembygdens kyrka fem år senare. Det var drygt tusen personer som slött upp vid järnvägsstationen i Skillingaryd den 21 april 1949. Det var bl a hans åldrande mor och syskon, olika militära enheter och en hel del andra personer som följde kistan till hans sista vila.

Källor:

Gyllenhaag Lars, ”200 svenska sevärdheter från andra världskriget ”, 2022

Högberg Lars & Jan Erik Ohlsson, ”Hemliga utflykter”, 2018

https://jonkopingslansmuseum.se/wp-content/uploads/2018/01/Tofteryd-ka.pdf

https://www.rotter.se/uploads/gravstenar/6_93_708/leander_eric_rolf__.pdf

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).

Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900

Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/5c7388f7-ddc3-4e29-b2ea-e2ad82af64a5.pdf

Möklinta kyrka

Möklinta kyrka ligger runt en mil norr om Sala och den ligger på en höjd, vägen nedanför ligger på 71 m ö h medan själva kyrkobyggnaden ligger på 87 m ö h. Inte så stor skillnad egentligen men ändå har man utkik över de närmaste vidderna. Själva kyrkan är från 1200-talet!!! Bilderna är tagna under sommaren 2024.

Uppländska kyrkor med torn

 I denna artikel behandlas några av kyrkorna i Uppland som har ett västtorn och ett par kyrkor i landskapet har ett östtorn, dessa ligger i trakten av Märsta. Där rör sig om de äldsta kyrkorna i landskapet som förtjänas en egen artikel och därför inte berörs i denna artikel. Det är några utvalda kyrkor som kommer att publiceras i denna artikel. Under 1400-talet byggdes en del kyrkor och under samma sekel skedde även ombyggnationer och renoveringar på allra flesta kyrkor. 

En kyrka ligger vid Uppsalas östra utkant och det är Vaksala vars kyrktorn syns vida omkring. Denna kyrka är från 1100-talet och de äldsta delarna är västtornet samt långhuset. Redan under 1200-talet började man förändra kyrkan från romansk till unggotisk och det var process som i princip hela detta sekel.

Drygt en mil öster om Uppsala ligger Vänge kyrka vars tätort hette tidigare Brunna. I denna socken fanns troligen en träkyrka som fanns omkring 1000-talet medan själva stenkyrkan började att uppföras under 1100-talet och den äldsta urkunden av själva sockennamnet är från 1291 om ett s k jordsbyte. När själva kyrkoinvigningen skedde är dock osäkert, själva kyrkoplatsen är från tidig medeltid och under 1400-talet skedde en ombyggnad som gjorde att vissa antydningar gjordes att kyrkan är från denna tid. Själva kyrktornet som är spinkig var först bara en utprydnad när det tillkom under 1660-talet och kyrkklockorna hängde då i en stapel och 1750 flyttades dessa till själva tornet. Det kyrkan ser ut idag är efter en omfattande ombyggnad som blev färdigt under 1880-talet med korsarmar och korabsid.

Ett par mil söder om Uppsala och inte så långt ifrån riksväg 55 ligger Balingsta kyrka som troligen byggdes i slutet på 1100-talet med långhus, smalare kor och absid av gråsten. Något sekel senare byggdes tornet som har blivit förändrat genom åren och 1872 lämnades kyrkan åt sitt öde efter år av förfall. Det har nämligen byggts en kyrka av tegel söder om kyrkbyn med samma namn och sedan kom nya krafter igång alltmer under 1910-talet och i synnerhet när prästen E Holliday-Owen blev satt i socknen 1916. Med bl a ägaren till Wiks slott som var bankiren Alfred Berg som finansiär så renoverades den gamla kyrkan mellan 1917-19 och kyrkan upptogs igen, tegelkyrkan revs 1934 (där förekommer gudstjänster under sommaren).

I en bygd runt Öresundsbro är Biskopskulla kyrka en av tre kyrkor som har västtorn medan de två andra är Husby-Sjutolft och Torstuna. De andra är kyrkor med varsin klockstapel och Biskopskulla kyrka är från omkring 1200 och troligen hade en annan kyrka funnits på platsen. Mellan 1954-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering och i syfte om att kunna finna spår som tyder på tidigare skeden i kyrkans historia. 

Husby-Sjutolft kyrka ligger omkring 13 kilometer sydost om Biskopskulla om man utgår från fågelvägen och är gotisk kyrka från omkring år 1300. Kyrkan hade ursprungligen tre små gotiska fönster varav två var på sydsidan och ett över altaret. Tornet var i början lägre än idag och fr o m slutet av 1700-talet höjdes tornet, där hänger storklockan från 1675 samt lillklockan från 1739. 

Skepptuna kyrka ligger ett par mil nordväst om Märsta och är ett praktexempel på en kyrka som var från början romansk för att sedan bygga om under 1400-taler till en gotiskt kyrka. Tack vare kyrkans murar är orappade så kan man se spår efter tre små romanska fönster i kyrkans sydvägg som försvann när kyrkan förvandlades till en gotisk kyrka under 1400-talet. Trots förändringarna i kyrkan så har Skepptuna lyckats behållit sin medeltida prägel. Ca halvmilen väster om Knivsta ligger en annan kyrka med västtorn och det är kyrka som ligger om en annan kyrka med torn nämligen Alsike.

Kyrkan som nämndes är Vassunda kyrka som uppfördes under 1200-talet som en romansk kyrka med rektangulär långhus och smalare kor. Liksom många andra kyrkor så byggdes kyrkan om 1400-talet med valvslagningar och det blev kalkmålningar som var vanligt förekommande i uppländska kyrkor under detta sekel. Omkring år 1400 tillkom tornet som blev ersatt av ett torn med låg huv efter en brand.

Avslutande kyrkan ligger strax utanför Östhammar och det är Börstils kyrka som fick sitt torn sent, själva långhuset och koret är från 1300-talet. Men det har funnit en tidigare kyrka på platsen är kyrkohistorikerna relativt säkra på. På mitten av 1400-talet valvslogs kyrkan med stjärnvalv och samtidigt byggdes vapenhuset. Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad mellan åren 1850-52 då bl a västtornet tillkom. I närheten av kyrkan låg fattighus som eldhärjades i juni 1882 då ett 20-tal personer omkom.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Bonnier Ann-Cathreine, ”Medeltida Uppland”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981

Ehn Ola, ”Vaksala kyrka”, Strängnäs, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar;

”Vassunda kyrka”, Uppsala, 1968

”Husby-Sjutolft kyrka”, Strängnäs, 1980

”Börstils kyrka”, Katrineholm, 1987

Nilsson Bertil, ”Balingsta kyrka”, Uppsala, 1985

Norberg Rune, ”Vänge kyrka”, Katrineholm, 1983

Sundquist Nils, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Wilcke-Lindqvist Ingeborg, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

Ett par uppländska träkyrkor

 I Uppland finns det några träkyrkor och ett av dem finns beskrivna i denna artikel. Det finns dock inga byggnationer som är medeltida som t ex Tångeråsa i Närke och Granhult i Småland. Flera uppländska kyrkor har haft föregångare av trä (även de stenkyrkor som byggdes under medeltiden hade haft träkyrka innan) och de träkyrkor som finns nu är uppförda under den Nya tiden. 

Ett undantag är det dock Aspnäs kyrka utanför Östervåla som aldrig varit en egen församling eller socken utan har varit en gårdskyrka. Kyrkan uppfördes under 1300-talet och ligger längs med vägen mot Månkarbo en bit öster om Östervåla. 

I denna artikel kommer det att behandlas tre sockenkyrkor som samtliga ligger utmed den uppländska kusten varav en av dem ligger i Stockholms skärgård. 

Möja kyrka uppfördes av liggtimmer och den invigdes 1768, annars har den västtorn, sakristia i norr, vapenhus i söder. Kyrkan genomgick en restaurering 1839-40 när väggarna brädslogs och ett timrat vapenhus. 

Söder om Norrtälje inte långt ifrån Vira bruk ligger Roslagskulla som är en korskyrka med ett torn i sin centrala del. Kyrkan blev färdigställt 1706 och den är också gjort av liggande timmer. Man tror också att föregångare till dagens träkyrka också var en träkyrka som uppfördes under 1600-talet. Utvändigt av kyrkan har kyrkan även stående bräder och kyrkan har genomgått ett fåtal förändringar, enligt författaren till kyrkobeskrivningen är det en uppländsk raritet. Kyrkan har också haft en föregångare när det gäller klockstapeln Avslutningsvis skulle egentligen Singö kyrka bli behandlat i denna text och denna kyrka finns beskrivet i en annan artikel på denna blogg. Skribenten valde då att beskriva Gräsö kyrka istället. Denna kyrka är också gjorda av liggtimmer och den uppfördes mellan 1695-97 medan sakristian tillkom när en vägg byggdes till 1753 och själva klockstapeln tillkom under 1740-talet (flera reparationer har det blivit genom åren). Det var iallafall om några av de uppländska kyrkor och kapell som finns, men de flesta är byggda under ett senare skede än 1700-talet.

Källor: 

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/08/singo-kyrka.html?m=0

Bohrn Erik, ”Möja kyrka”, Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949

Kilström Bengt Ingvar, ”Roslagskulla kyrka, Eskilstuna, 1991

Ullen Miriam, ”Bygga i trä”, Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

Ornunga gamla kyrka

 Ornunga ligger i Vårgårda kommun och det finns två kyrkor i denna församling, dels den medeltida kyrkan som upphörde att vara församlingskyrka 1905 och dels den nya kyrkan som uppfördes en bit ifrån den gamla kyrkan. Den medeltida kyrkan är uppförd någon gång mellan 1100-talet och 1300-talets första hälft, långhuset är den äldsta delen av kyrkan som fick ett tillskott när vapenhuset tillkom under en ombyggnad 1720. Sakristian tillkom först nittio år efter själva vapenhuset och det är en enskeppig salkyrka med en kallmur runt kyrkogården. 

Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
"Träd i odlingslandskapet", Jordbruksverket, 1994
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/03/hamling.html

(Tidigare publicerat)

En ändring av Kaga kyrka

 Kaga kyrka strax norr om Linköping fick en förändring av kyrkan 1727 när den själva kyrkobyggnaden byggdes om utvändigt samtidigt som tornspiran byggdes om. I mitten av 1740-talet byggdes en ny sakristia medan den gamla revs.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

https://ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%C3%96g%2520kyrkor/kaga_kyrka.pdf

Om branden i Njurunda kyrka

En notis i Göteborgs-Posten den 22 juni 1870 tog upp branden i Njurunda kyrka söder om Sundsvall och som också var Medelpads äldsta kyrka. Den var inrett med bänkar, predikstol och altare. Det var en blixt som träffade  kyrkan under ett åskväder. Skribenten fotograferade kyrkoruinen i juli 2022.

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/10/njurunda-kyrkoruin.html?m=0

Vallstenas kyrka

Vallstenas kyrka ligger på Gotland och skribenten tog detta kort i september 2019, det är en av de 92 medeltida kyrkor på ön. Denna kyrka härrör från 1200-talet och ligger på den nordöstra delen av ön. Socknen gränsar i väster mot Källunge, norr Bäl, öster Boge, sydost Gothem och i söder Hörsne samt en del av Gothem. De äldsta delarna av kyrkan är nederdelen av tornet och långhuset som tillkom i början av 1200-talet. Kyrkan blev i stort sett färdigbyggt under detta sekel och bänkarna kom under samma tid, en bänk förvaras på Historiska museet i Stockholm. Kyrkklockan är från 1571, altarskåpet är från 1633 med anteckning om det på baksidan, predikstolen är från 1699. En målat bänkinredning är från mitten av 1700-talet och tornet blev skadat efter ett blixtnedslag 1788. I Vallstena socken bodde det 252 invånare 1780, 554 under 1805 och 625 under 1850.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tabellverkets material på nätet

 

Bilderna på Aspö kyrka

Själva notisen skrev jag för drygt 15 år sedan och den hittas på denna länk, men själva artikeln blev återpublicerat under 2019.

https://okandahandelser.blogspot.com/2019/08/aspo-kyrka.html?m=0

Bilderna togs för några år sedan!!!

Efterlysningar p g a kyrkostölder

 Enligt en landshövdingskungörelse så utfärdades en efterlysning den 30 september 1820 från dess ämbete i Uppsala om att det har begåtts flera kyrkostölder i bl a Moheda (Småland), Furingstad (Östergötland) och Kvillinge (också i Östergötland). Värst var det dock i Moheda där tjuven eller tjuvarna har tagit med sig förgylld brudkrona på femtio lod silver, silverkanna, paté och oblatask på varierande antal lod silver. Liknande inbrott har även Furingstads kyrka råkat ut för där det stals också en förgylld brudkrona som förvarades i en kopparask och sedan försvann också en kanna som skänktes till kyrkan av fru Maria Gethe på Lövstad. I Kvillinge kyrka hade någon tagit pengar som förvarades i sakristian. 

Källa: http://www.ukforsk.se/landshov/landshov.pdf

Hov

 

Hovs kyrka utanför Vadstena och från kyrkbyn in till Vadstena gick en hästvana som fraktade jordbruksprodukter (bl a sockerbetor) på under några år under 1870-talet. Kyrkan i Hov har en komplicerat historia enligt kyrkobeskrivningen. Enligt uppgift är kyrkan från omkring 1100-talet eller under 1200-talets första hälft. Under 1400-talet byggdes kyrkan om och man slog in valv inne i kyrkan. Kortet togs av skribenten i juli i år.

Länken om hästbanan:

https://okandahandelser.blogspot.com/2021/09/hastbanan-vid-vadstena.html?m=0

Hallsjö kyrkoruin

 Söder om Värnamo ligger kyrkoruinen efter Hallsjö kyrka och området tillhör numera Dörarps socken.

Toresunds kyrka

 Toresunds kyrka utanför Strängnäs byggdes i slutet på 1100-talet och bestod bara av långhus. Kyrkan tillbyggdes sedan med utbyggnader, torn, vapenhus och absid.

Veckholm kyrka i bilder

 Veckholm kyrka som också kallats för Trögdens domkyrka blev uppfört i slutet 1200-talet. Kyrkan var låst när besöket varade!!!

Försvunna föremål från uppländska kyrkor

 Jag har inte gått igenom alla de drygt 190 landsortkyrkorna i Uppland och har bara valt ut 14 kyrkor runt om i landskapet. Antag att omfattningen är mycket större än det som jag för närvarande känner till. De kyrkor som jag har valt ut utgör endast en mindre del av de verkliga totala antalet stölder i kyrkor. I denna artikel kommer jag inte bara skriva om stölder utan också det som kyrkorna har blivit av med. Det är framför allt tre olika kategorier som man kan dela in i när man skall skriva om försvunnen gods från kyrkorna.

• 1) Gustav Vasas konfiskation av kyrkskatt under 1500-talet. 
• 2) Stulna föremål och i synnerhet kyrksilvret. 
• 3) De kyrkogods som för närvarande är bevarade på Statens historiska museum.

I denna artikel har jag framför allt valt det andra alternativet, men kommer också att vidröra de andra två alternativen. De kyrkor som jag har valt ut är följande; Alunda, Boglösa, Hjälsta, Lillkyrka, Länna, Skuttunge, Tensta, Tillinge, Vallby, Vassunda, Vänge, Åkerby, Ärentuna och Östuna. De flesta av dessa kyrkor drabbades av inbrott under 1800-talet och då har oftast kyrksilvret blivit stulen. I exempel med Östuna så fördes vapensköldarna från kyrkan till klockstapeln för en renovering och där tog fattighjonen från de närliggande fattighuset vapensköldarna för att använda för uppvärmning. 
Det är uppenbart för mig att en eller flera ligor specialiserade sig på inbrott i kyrkorna under 1800-talets första hälft. Tre av kyrkorna drabbades i början av 1800-talet med ett mellanrum på cirka tio år, två av dessa gick det endast en månad emellan inbrotten. Dessa tre kyrkor ligger inte så långt ifrån varandra heller, drygt 10-15 kilometer ifrån varandra och det var antagligen lätt att nå dessa kyrkor. Vilka det är Vänge, Ärentuna och Åkerby, Vänge samt Åkerby drabbades av inbrott endast en månad emellan. I mars 1808 bröt en eller flera tjuvar in i sakristian till Åkerby kyrka och stal all kyrksilver, vid slutet av nästa månad råkade Vänge ut för samma sak. På grund av dessa kyrkors lägen så antar jag att det rörde sig om samma gynnare och det är lätt att tro det också, dels p g a att Vänge och Åkerby ligger enbart en mil ifrån varandra och dels om förrövarna bodde i området så kände de dessutom till dessa kyrkor. Ärentuna kyrka har genom årens lopp råkat ut för en del såväl försök som rena inbrott och om kyrkan låg närmare någon annan bebyggelse under 1800-talet känner jag för dagsläget inte till. Om kyrkbyn såg ut under början av 1800-talet som den gör idag så kan man nog påstå att kyrkans läge var mer eller mindre riskfyllt. Denna kyrka råkade ut för ett stor inbrott 1819 då nästan allting bestals. Kyrkan råkade dessutom ut för en relativt omfattande konfiskation under 1500-talet och efter det så införskaffades ett nytt kyrksilver.
Övriga kyrkor som jag nämnde i inledningen drabbades av motsvarande under mitten av detta århundrade. Skuttunge kyrka råkade ut för en stöld av en oblatask 1848 som påträffades senare och efter en reparation året efter så kom föremålet tillbaka till kyrkan. Alunda råkade ut för en stöld av kyrksilver 1851 och två år senare råkade både Tillinge samt Vassunda ut för samma händelse. Den förstnämnda kyrkan som råkade ut för inbrottet 1853 kunde de bestulna godset påträffats och då var det redan förstörd. År 1858 drabbades Lillkyrka ut för en omfattande kyrkostöld när denna kyrka blev av med i stort sett allting av värde. Tensta kyrka norr om Uppsala råkade ut för en stor stöld under 1860-talet.
Två kyrkor som båda är grannkyrkor nämndes ingenting om inbrott, däremot om Gustav Vasas konfiskation av kyrkoskatt under 1500-talet. I Boglösa kyrka strax utanför Enköping fick lämna en skatt på drygt sju kilo(34 lödiga mark och 7½ lod) under året 1545, samma år råkade även den närbelägna Vallby kyrka ut för samma sak och som dessutom råkade ut för en motsvarande konfiskation fjorton år tidigare(1531).
Länna kyrka sände två altarskåp till Historiska museet 1879 och det var ganska vanligt under denna tidsperiod att kyrkorna skickade in föremål till detta museum.

Källor(kyrkobeskrivningar)
Alunda, Bengt Ingmar Kilström, 1986
Boglösa, Mats Åmark, 1963
Hjälsta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Lillkyrka, Mats Åmark, 1999
Länna, Gustav Björklund, 1981
Skuttunge, Bengt Ingmar Kilström, 1991
Tensta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Tillinge, Bengt Stolt, 1979
Vallby, Mats Åmark(viss redigering av Kilström), 1981
Vänge, Rune Norberg, 1983
Åkerby, Åke Nisbeth, 1984
Ärentuna, Bengt Ingmar Kilström, 1996
Östuna, Åke Nisbeth, 1970

(Tidigare publicerat)

Markim och Orkesta kyrkor

 Båda kyrkorna ligger norr om Vallentuna och de ligger bara dryga halvmilen ifrån varandra. På bilden är kyrkobeskrivningarna för de båda kyrkorna (Markim till vänster och Orkesta till höger) som är skrivna av Jan Svanberg. Det är två romanska kyrkor, Markim byggdes omkring år 1200 och nämndes första gången 1287 av Swen Suneson till förmån för kyrkan. Grannkyrkan är något äldre och byggdes någon gång under 1100-talets andra hälft. Men Orkesta kyrka nämndes senare än Markim och den första gången var i samband med ärkebiskopen Nils Alleson visiterade kyrkan Båda kyrkorna består av långhus, kor och absid samt vapenhuset i söder. Orkesta har en sakristia som Markim inte har och trots att dessa två kyrkor ligger nära varandra så är kyrkorna inte helt av samma historia. I Orkesta uppfördes stiglucka under 1790-talet och drygt ett decennium senare revs två stigluckor. Året 1846 lades bogårdsmuren om och 1852 planterades det lönnar på kyrkoområdet. År 1776 planterades 74 rönnar och lönnar längs bogårdsmuren. Markim har kalkmålningar medan det inte är känt om Orkesta har haft det. Däremot båda kyrkornas klockstaplar har sina tillkomster under 1827. Båda kyrkorna ligger i en kulturbygd som en av de äldsta i Uppland.

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Källman Rolf, ”Markim och Orkesta—-två socknar i Mälardalen, Uddevalla, 1992

Svanberg Jan;

Markim kyrka, Eskilstuna, 1998

Orkesta kyrka, Eskilstuna, 1998

Alvastra klosterruin

 Alvastra klosterruin ligger i Västra Tollstad socken strax norr om Ödeshög i Östergötland och inte så långt ifrån kyrkan. Ruinen är efter ett kloster som drogs in p g a reformationen på 1500-talet efter order från Gustav Vasa.

Motala kyrka

 Den nya kyrkan från 1770-talet står på den gamla kyrkans grund.