Historiska fotbollssäsonger, Arsenal 1922-23

Klubben leddes av Leslie Knighton mellan 1919-25 och spelade fotboll ett kort tag i början av 1900-talet, var tvungen att sluta p g a ankelskada. Han blev manager för den lilla klubben Castleford Town redan som 20-åring 1904 och hade även varit manager i bl a Manchester City innan han kom till Arsenal. 

Under säsongen 1922-23 använde Knighton 30 olika spelare och den som spelade flest ligamatcher (42 stycken) var Bobby Turnball som hade sitt ursprung i den klassiska arméklubben Royal Engineers med 35 matcher och han blev även klubbens främsta ligaskytt med 20 mål. I klubben spelade även Tom Whittaker som ytterhalv och som skulle vara manager i klubben mellan 1947-56 sedan han hade varit tränare under många år.

Arsenal inledde med en förlust med 2-5 mot Liverpool (vann ligan både 1922 och 1923) på bortaplan den 26 augusti sedan Dick Johnson gjort tre av målen. Det första målet för säsongen var antagligen Andrew Young som gjorde målet i en okänd minut under matchen. Efter 1-1 mot Burnley så vann de med matchens enda mål mot Liverpool och på den tiden mötte de varandra nästan på en gång med de båda matcherna. Den 7 oktober vann de med 3-1 mot West Bromwich på Highbury och förlorade på The Hawthorns en vecka senare med 0-7 som var säsongens största förlust. Denna förlustsmatch var också startskottet med en svit på åtta matcher med utan vinst och bara en oavgjord.

Turnball gjorde fyra mål vid två tillfällen; dels mot Bolton den 26 december på hemmaplan och dels i bortamatchen mot Blackburn Rovers den 1 januari, båda matcherna vann de med 5-0. Han gjorde också tre mål när Middlesbrough besegrades med 3-0 den 10 mars. Under denna säsong hade klubben även Billy Blyth som gjorde 45 mål på 314 ligamatcher mellan 1914-29 och Alf Baker med 23 mål på 310 ligamatcher mellan 1919-31. I ligan blev Arsenal 11:a med 41 poäng.

I cupen åkte de ur i den första omgången mot Liverpool och det var strax innan som klubbarna i högsta divisionerna inträde i tredje omgången.

Källor:

enfa.co.uk

Soar Phil & Martin Tyler, ”Official History Arsenal”, London, 1994

Vintage footballers

Birmingham ”hängde sig kvar”

 Säsongen 1948-49 slutade Birmingham City på 17:e plats i gamla division 1 trots att det bara gjordes 36 mål och samtidigt släppte de in 38 mål. De 37 poäng som de samlade på sig kom från 11 vinster och 15 oavgjorda. Nästa säsong när de åkte ur den högsta divisionen sedan hade slutat på 21:a plats och bara gjort 31 mål på de 42 ligamatcherna. 

Säsongen 1948-49 gjorde de som sagt vad 38 mål på 42 ligamatcher och minst gjorda mål i divisionen. Huddersfield som slutade på 20:e plats gjorde 40 mål och de slutade med en poäng tillgodo gentemot Preston som åkte ur tillsammans med Sheffield United. Everton som slutade på platsen under Birmingham gjorde 41 mål under säsongen. T o m de nedflyttande klubbarna gjorde fler mål än de nämnda klubbarna (Preston gjorde 62 medan Sheffield United gjorde 53, båda släppte också in flera mål och United släppte in 91 stycken.

Birminghams största seger under säsongen var 5-0 mot Everton på bortaplan den 4 september 1948 och målen gjordes av Jackie Stewart 2, Cyril Trigg 2 och Archie Garrett. Den 15 september skulle Stewart göra fyra mål mot Manchester City inför drygt 40 000 åskådare hemma på St Andrews som de vann med 4-1. Den 18 april vann de en meriterat seger när de slog denna säsongs mästarlag Portsmouth med 3-0 inför drygt 30 000 på St Andrews. Målen gjordes av Jack Badham, Stewart och ett självmål av Henderson, den största förlusten var 0-4 mot Sheffield United och klubben föll med matchens enda mål vid nio tillfällen. 

Klubbens bortafacit var 2 vinster, 8 oavgjorda, 11 förluster, 17 gjorda mål och 28 insläppta vilket det är ett bra facit för en klubb i nedre skiktet av tabellen. Klubben hade ett ramstarkt försvar under managern Bob Brocklebanks ledning och han ersatte Harry Storer (den f d målvakten i Liverpool) med tillträde på posten i januari. Brocklebank hade förflutet som spelare i Aston Villa och Burnley och han hade målvakten Gil Merrick (engelsk landslagsspelare) med 41 ligamatcher under säsongen, Ken Green, yttehalven/innerforward Fred Harris och centerhalven Ted Duckworth med 41 matcher i ligan, ingen spelare spelade i samtliga matcher. De som låg i toppen av klubbens interna skytteliga var de nämnda Stewart 11, Garrett och Trigg 5 fem vardera medan resten gjorde 1 eller 2 mål i ligan under säsongen.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

Matthews Tony, ”Birmingham City—-A complete records”, Derby, 1995

Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992

Exeters möte med Preston

 Säsongen 1936-37 blev Preston 9:a i högsta divisionen medan Exeter City slutade på 21:a i division 3 (Södra) och säsongen innan hade klubben slutat sist i divisionen. 

I cupens två första omgångar hade Exeter slagit ut två icke-ligaklubbar och i den fjärde omgången slog de ut Leicester City med 3-1 hemma på St James Park, denna klubb vann den gamla division 2.

Den 20 februari var det dags för mötet på Deepdale och 22 936 åskådare, trots sitt utsatta läge i sin division så gav de hemmalaget en lektion som verkade gå ut på ”underskatta oss inte”. Efter matchen mot Leicester så hade Exeter förlorat med 0-8 mot Crystal Palace och i matchen före mot ”The Foxes” så hade de dock spelat oavgjort mot Luton Town på bortaplan. 

Matchen på Deepdale inleddes med att Exeter nätade efter  tre minuter genom yttern Billy Owen innan Prestons Frank O’Donnell vände på matchen i slutet på första halvleken. O’Donnell gjorde mål i alla omgångar som Preston spelade i FA-cupen denna säsong. I andra halvlek kvitterade Exeter i den 47:e matchminuten och i den 60:e matchminuten gjorde Owen sitt andra mål. Exeter ledde då i drygt tio minuter då lillebrodern till Frank, Hugh O’Donnell kvitterade och då kunde inte Exeter hålla tillbaka Preston. I den 78:e matchminuten gjorde nämligen Frank sitt tredje mål på Exeters målvakt Arthur Chesters. I matchens sista minut fastställde hemmalagets Joe Beresford slutresultatet när han gjorde 5-3 och Preston gick till finalen på Wemblet där Sunderland blev för svåra.

Källor:

enfa.co.uk

fchd-info

https://grecianarchive.exeter.ac.uk/items/show/4650

Soar Phil, ”The Hamlyn’s A-Z of British Football records”, Twickenham, 1984

Charltons spelare säsongen 1963-64

 Säsongen 1963-64 slutade Charlton Athletic 4:a i gamla division 2 och Roy Matthews var den enda som spelade i samtliga 42 ligamatcherna, han var också klubbens främsta målskytt med 21 mål (två straffar). Han gjorde 46 mål på 160 matcher mellan 1959-67 och Charlton var hans enda klubb, flyttade till en klubb i Sydafrika. 

De övriga som gjorde målen för Charlton var Eddie Firmani som räknas till en av klubbens legendarer som spelade vid tre olika tillfällen för Charlton. Han föddes i Kapstaden 1933 och spelade också för italienska klubbar samt i det italienska fotbollslandslaget. Under den aktuella tidsperioden blev det 32 mål på 55 matcher 1963-65 och kom då ifrån italienska Genoa. Frimani gick sedan till Southend United och kom tillbaka igen två år senare. 

I försvaret hade de Mike Bailey som spelade 41 ligamatcher som back och skulle senare vinna meriter för Wolverhampton (blev också senare manager för Charlton). En annan försvarare var John Hewie som också föddes i Sydafrika och spelade 19 landskamper för Skottland, för Charlton blev det 495 matcher/37 mål mellan 1951-67 och Mike Kenning gjorde 13 mål på 39 ligamatcher under säsongen. Brian Kinsey var också en viktig kugge i försvaret med 41 ligamatcher och annan kugge för Charlton, Keith Peacock kunde fortfarande, det blev fem mål på elva ligamatcher. Han skulle spela 532 ligamatcher för klubben mellan 1961-79 och gjorde 65 mål, han var också klubbens första avbytare när detta blev tillåtet 1965. I målet stod Mick Ross i 34 ligamatcher och Peter Wakeham i åtta ligamatcher.

Källor:

Egen samling

Hugman Barry, ”Football league players records 1946-88”, London, 1988

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/charlton/charlton.html

Wikipedia engelskspråkiga 

Sex mål i första halvlek

 Liverpool vann med 8-2 mot Portsmouth i den gamla division 1 den 1 oktober 1927. Målen kom i den 3:e matchminuten genom Willie Devlin som också gjorde det andra målet två minuter senare. George Pither gjorde sitt enda mål för klubben i den 22:a matchminuten och han spelade tolv ligamatcher för klubben. Gordon Hogdson gjorde sedan två mål i matchminuterna 31 och 37 medan Devlin gjorde sitt tredje mål i den 44:e matchminuten. I andra halvlek gjorde först Hogdson det sjunde målet efter 67 minuter och Devlin igen nio minuter senare. Portsmouth mål gjordes av Alex Mackie i den 55:e och Fred.Cook det andra målet två minuter senare. Den skotskfödde målvakten i bortalaget Portsmouth John Jarvie stod i sin enda ligamatch för Pompey (hade stått i fem ligamatcher för Leicester i högsta divisionen säsongen 1925-26). Devlin som gjorde fyra mål var också född i Skottland och gjorde 15 mål på 19 ligamatcher för Liverpool mellan maj-december 1927.

Publiksiffran på Anfield Road: 25 525

Det var också Portsmouth första säsong i den högsta divisionen.

Källor:

Egen samling

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—A complete record”, Derby, 1990

Annandagsjul 1938

 Redovisas här i sammandrag från den 26 december 1938

DIVISION 1

Den största segern var när Aston Villa bortaslog Sunderland med 5-1 och målen gjordes av Frank Broome 2, Freddie Haycock, Frank O’Donnell och Eric Houghton medan Raich Carter gjorde tröstmålet för Sunderland. Manchester United hemmaslog inför 26 332 åskådare på Old Trafford med 3-0 över Leicester och Billy Wrigglesworth gjorde två av målen. Övriga tvåmålsskyttar var Alex McIntosh för Wolverhampton när de vann på bortaplan mot Grimsby Town med 4-2 och Tommy Sale (Stoke) mot Liverpool på hemmaplan som slutade 3-1. Ingen av de åtta ligamatcherna var mållösts som slutade tre med hemmavinster, en bortavinst och tre oavgjorda (flest mål var mellan Everton-Derby som slutade 2-2).

DIVISION 2

Tranmere Rovers hade inte lätt under sin första säsong i näst högsta divisionen och på 42 ligamatcher förlorade de 31 matcher samt släppte in 99 mål (slutade sist med 17 poäng). Denna dag förlorade de med 3-9 mot Manchester City inför 13 338 åskådare hemma på Prenton Park. Jack Milsom som hade kommit från Bolton i februari 1938 och han gjorde fyra av målen. Stan Docking som hade kommit från Newcastle tidigare under året gjorde två mål i matchen mot City som också hade två tvåmålsskyttar i form av Ernie Toseland och Peter Doherty (båda var viktiga när Manchester City vann ligan 1937 med degradering året efter). Sheffield United vann med 5-1 mot Southampton hemma på Bramall Lane, Luton vann med 4-2 mot Nottingham på bortaplan och som även Plymouth gjorde mot Coventry när de vann med 2-1. De övriga tre var det målsnålt och en match blev det mållöst (Bradford Park Avenue-Chesterfield).

DIVISION 3 (NORRA)

I denna division spelade det tio matcher och ingen av dessa slutade mållöst, Beaumont Asquith gjorde båda sina mål på straffar när Barnsley slog Accrington Stanley med 4-1 på deras hemmaarena Oakwell. I två matcher vann bortalaget med 2-5 och vilka det var dels Chester som vann i Hartlepool och dels Carlisle United som vann i Wrexham. I båda matcherna redovisades det två spelare som gjorde två mål under matcherna; Bill Pendergast och Bill Horsman (Chester) samt Sydney Hamilton (Carslisle). Southport slog Rochdale med 4-1 och med samma siffror vann York City mot Crewe också på hemmaplan.

DIVISION 3 (SÖDRA)

Inför 9 023 åskådare vann Swindon Town med 8-0 mot Newport County sedan Ben Morton som blev klubbens första fyrsiffriga köp när han köptes från Torquay United i oktober 1937. Cliff Francis gjorde två mål och övriga mål gjorde av Eddie Jones, Billy Lucas och Arthur Barraclough (tidigare Chelsea), dagen efter vann Newport med 6-4 mot Swindon på sin hemmaarena. Ipswich vann hemma med 5-1 mot Mansfield Town på hemmaplan och det var deras första ligasäsong, Bill Chadwick gjorde två mål. Crystal Palace vann med 3-0 mot Aldershot på sin hemmaarena sedan Ernie Steele, Bert Robson och Bert Dawes gjort målen. Lite kuriosa; trots förlusten i Swindon så ledde Newport divisionen före Crystal Palace och Reading som spelade 1-1 hemma mot Walsall.

Källnoter:

Denna artikel är gjord på sin egen samling samt de klubbar som finns i skribentens ägor av serien A complrte record och en del klubbars historiska hemsidor. Även enda.co.uk och vintagefootballers som innehåller biografier av spelare som gjorde sina debut innan andra världskriget.

Engelsk annandag-jul fotboll 1963

 Den 26 december 1963 gjordes det 66 mål på tio ligamatcher i den högsta divisionen. Ingen av dessa matcher slutade mållös och två klubbar gjorde inte något mål(Bolton och Everton). Nedan följder korta referat om varje ligamatch.

Blackpool-Chelsea 1-5; Bortalaget rivstartade i första halvlek och som ledde med 4-0 i halvtid. Barry Brides gjorde två mål i matchen. Efter halvtid dämpades Chelsea upperbarligen ner och andra halvleken slutade 1-1 inför 17 562 åskådare. Chelseas andra mål gjordes av Albert Murray, Peter Houseman och Terry Venables medan Blackpools mål gjordes av David Durie.

Burnley-Manchester United 6-1; Burnleys mål gjordes av Andy Lochhead som blev fyramålsskytt och två mål gjordes av Willie Morgan medan David Herd gjorde tröstmålet för Manchester United. Morgan gick sedan till Manchester United och spelade 236+2 ligamatcher(25 mål) medan det blev 183 ligamatcher(19 mål) för Burnley. Burnley ledde med 2-1 i paus inför 35 764 åskådare.

Fulham-Ipswich Town 10-1; Den största segern för omgången och de båda lagens största seger o resp förlust, matchen spelades inför 19 374 åskådare. Målen gjordes av Graham Leggat(4 mål),  Bobby Howfield 3, Bobby Robson, Alan Mullery och Maurice Cook medan Gerry Baker gjorde tröstmålet för Ipswich.

Leicester City-Everton 2-0; Hemmalaget ledde med 2-0 i paus och båda målen gjordes av Ken Keyworth inför 30 004 åskådare.

Liverpool-Stoke City 6-1; Efter en jämn första halvlek genom Ian St John(Liverpool) och John Ritchie(Stoke) satte hemmalaget fart i andra halvlek. Roger Hunt blev en av de tre fyramållsskyttar under denna dag i högsta divisionen. Ian Arrowsmith gjordes också ett mål inför 49 942 åskådare.

Nottingham Forest-Sheffield United 3-3; Där båda klubbarna hade varsin halvlek, Nottingham den första och Sheffield U den andra. Hemmalagets mål gjordes av Frank Wignall, Geoff Vowden och Ian Storey-Moore medan bortalagets mål gjordes av Mick Jones 2 och Len Allchurch inför 23 800 på City Ground.

Sheffield W-Bolton 3-0; Hemmalaget ledde med 2-0 i halvtid och två mål gjordes av Colin Dobson samt av Mark Pearson inför 31 501 åskådare på Hillsborough.

West Bromwich-Tottenham 4-4; De stod 2-3 till bortalaget i paus och i hemmalaget fanns det enbart enmålsskyttar; John Kaye, Clive Clark, Mick Fudge och Don Howe. För Tottenham gjorde Jimmy Greaves två mål, Bobby Smith samt Cliff Jone varsitt inför 34 500 på The Hawthorne.

West Ham-Blackburn 2-8; I halvtid stod det 1-4 och det var två tremålsskyttar i matchen; Fred Pickering samt Andy McEvoy. Gerry Byrne gjorde båda målen för hemmalaget medan Bryan Douglas och Mick Ferguson gjorde varsitt mål för Rovers. Matchen sågs av 20 500 åskådare och två dagar senare bortaslog West Ham alltså Blackburn med 3-1.

Wolverhampton-Aston Villa 3-3; Efter en mållöst första halvlek så blev det sex mål i den andra halvleken. Ray Crawford gjorde två mål för hemmalaget medan den andra målskytten var Terry Wharton. Aston Villas mål gjordes av Dave Countney, Tony Hateley och Vic Crowe.

Jimmy Greaves som kom till Tottenham efter en kort sejour i AC Milan och spelade dessförrinnan i Chelsea. På juldagen 1957 gjorde han fyra mål när Chelsea besegrade Portsmouth med 7-4 och två år senare gjorde han båda målen när Chelsea spelade 2-2 mot Newcastle United på Stamford Bridge.
Wolverhampton vann med 7-0 mot Manchester United på annandagen 1931 i dåvarande division 2 och klubben vann denna division efter en frånvaro ifrån den högsta divisionen sedan slutet på första decenniet av 1900-talet. 
Wolverhampton vann två år senare även en annan match under julhelgen med 8-0 mot Manchester City efter tre mål av Charlie Phillips, på juldagen föll de borta med 2-6 mot Aston Villa och vann returen på hemmaplan med 4-2.
Arsenal gav Sunderland en tuff julafton 1949 genom att vinna med 5-0 på Highbury medan de föll mot Manchester United på annandagen.

Källor:

Matthews Tony; "Wolves-A Complete Record", Derby, 1994
Ollier Fred, "Arsenal-A Complete Record", Derby, 1995
Shoot, 19-26 december 1992

(Tidigare publicerat)

När Sheffield United spöade Bolton 1902

 På annandags jul 1902 så var Sheffield United målfarliga mot bortaelvan i Bolton och matchen spelades inför 21 806 åskådare på Bramall Lane. Det var två tvåmålsskyttar i matchen som var Alf Common och Walter Bennett samt gjorde Boltons målvakt Dai Davies ett självmål i matchen. Bert Lipsham som var vänsterytter i United och Herbert Chapman (senare framgångsrik manager i Huddersfield och Arsenal) gjorde varsitt mål i matchen medan Laurie Bell gjorde tröstmålet på hemmakeepern Bill Foulke (en av de tyngsta i ligans historia). Av matcher i den högsta divisionen under denna dag så var denna match målrikaste och de övriga matcherna blev det som mest två mål i. Sheffield United låg vid dagsläget på tredjeplats medan Bolton låg sist i gamla division 1.

Källa: Egen samling

Källnot: http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1902-03/1902-12-26.html

Matchfakta Kettering och Leyton Orient

 Ett tidigare artikel här på bloggen handlade bl a om icke-ligalaget Kettering Towns framfart i kvalomgångarna till FA-cupen under säsongen 1953-54. Klubben framfart tog slut i den första omgången då London-klubben med bara en säsong i den högsta divisionen (1962-63), Leyton Orient blev lite för svåra för Kettering. Denna säsong blev Leyton Orient 11:a i division 3 (Södra) och klubben skulle gå till sjätte omgången, där åkte de ur mot suveränen Port Vale i dicvision 3(Norra). Matchen mot Kettering Town var hemma på Brisbane Road inför 15 048 åskådare. Matchen vanns av Leyton Orient med 3-0 genom mål av George Poulton 2 och Ken Facey. 

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/League%20Tables/Football%20League%20Only/1953-54.htm

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/kettering-town-storseger-1953-i-cupen.html?m=0

https://leytonorientprogrammes.com/season/1953-54/page/2/

Notiser om brittisk fotboll

Motherwells Arnott

Dougie Arnott gjorde 58 mål på 240 matcher för Mothrrwell mellan 1986-98 som mittfältare och han blev klubbens främsta ligaskytt säsongen 1991-92 då Motherwell blev i skottska elitdivision. Han gjorde båda målen i bortamatchen mot Celtic den 20 november och matchen slutade 2-2. I de tre sista matcherna som slutade med förlust (avslutade med fem förluster på raken) så gjorde Arnott klubbens mål (1-3 mot Dunfermline på bortaplan och sedan 1-2 på hemmaplan mot Rangers och Dundee United).

Källor:

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/player8/dougiearnott.html

Rothmans Football Yearbook 1992-93

Trippel i skyttetoppen

Säsongen 1948-49 vann Bernhard Lester (Transport), Eugene Noonan (Waterford) och Paddy O’Leary (Cork Athletic) skytteligan i irländska ligan med 12 mål vardera) och det upprepades igen säsongen 1963-64 då Eddie Bailham (Shamrock Rovers), Jimmy Hasty (Dundalk) och Johnny Kingston (Cork Hibernians) slutade med 18 mål vardera. Visserligen räknas inte Irland  till Storbritannien men tas med ändå eftersom denna liga hamnar då lite i skymundan.

Källa: https://www.rsssf.org/tablesi/iertops.html

Grimsbys Glover

Ted Glover gjorde 182 mål i ligan för Grimsby Town mellan 1930-39 varav 42 i gamla division 2 säsongen 1933-34.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1993-94

Hedley vann tre cupfinaler

George Hedley vann FA-cupen tre gånger; 1899 och 1902 med Sheffield United och 1908 med Wolverhampton.

Källa: https://playupliverpool.com/2000/01/01/players-merits-h-to-m/

Sheffield United köpte Mercer

David Mercer gjorde sex mål för Hull City mot Sheffield United den 4 januari 1919 och i november 1920 köpte just denna klubb Mercer för 4 500 pund. Denna match hade vänskapskaraktär och spelades dagen efter mötet med South Shields i gamla division 2 på bortaplan som slutade med förlust med 1-7 (Mercer gjorde målet för Hull). Matchen innan hade de vunnit 10-3 mot Wolverhampton och Mercer gjorde fyra av målen.

Källor:

Rothmans Football Yearbook 1992-93

https://tigerbase.hullcity.com/season-profile.php

Målgörande Cowdenbeath

Cowdenbeath gjorde 115 mål på 34 ligamatcher i skottska ligans division 2 säsongen 1937-38 och de vann med 10-0 mot Brechin City den 20 november.

Källa: Gordon Smailes, ”Scottish Football Records”, Derby, 1995

Dunfermline cupvinnare 1968

Dunfermline vann den skottska cupfinalen 1968 med 3-1 mot Hearts i finalen och i den första omgången slog de mästarlaget Celtic (med nio raka ligamästerskap mellan 1965-74) på bortaplan med 2-0. I ligan föll de båda mötena med Celtic medan matcherna mot Hearts slutade med bortavinster.

Källa: Gordon Smailes, ”Scottish Football Records, Derby, 1995

Kidderminster 1930

Denna klubb spelade i ligan i den engelska ligan under fem säsonger mellan 2000-05 och säsongen 1929-30 blev de 7:a i Birmingham League.

Källa: https://www.fchd.info/KIDDERMH.HTM

Oförändrat lag

Preston gick till FA-cupfinal 1954 där de föll med 2-3 mot West Bromwich och de ställde upp med samma lag i varje bestående av fem engelsmän, fem skottar och Joe Marston som var från Australien. Charlie Wayman gjorde mål i varje omgång och det även ett mål i finalen.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1993-94

Mordet på Tommy Ball

 Mordet på Tommy Ball är hittills den enda på en proffsspelare i England och detta inträffade på kvällen den 11 november 1923. Han kom till världen den 11 februari 1900 (vissa källor anger att det var samma månad som året innan), han kom till Newcastle United utan att spela någon match för The Magpies 1919 innan han gick över till Aston Villa i januari 1920. Ball var en betydande centerhalv som spåddes en framtid i det engelska landslaget.

För Aston Villa spelade han sin första ligamatch mot Bolton den 13 mars 1920 och det var bortaplan som Aston Villa föll med 3-6. Det var hans enda match för säsongen och när Frank Barson gick över till Manchester United blev det lättare att ta en plats i laget. Det blev 74 liga- och tre matcher i Fa-cupen och flest matcher blev det under säsongen 1922-23 då det blev 35 ligamatcher. Säsongen 1923-24 hade han bara missat två ligamatcher och hade spelat 14 ligamatcher, hans sista match var mot Notts County på bortaplan den 10 november.

Den 11 november hade han och hans hustru (de gifte sig året innan) besökt Church Tavern och där Tommy hade tagit en pint öl (ale). Grannen hette George Stagg och var en f d polisman, det var honom som det unga paret hyrde en stuga av. På något sätt hade Stagg stört sig på dem och ville bl a förgifta sina egna kycklingar för att ge dem skulden och därefter vräka dem. När paret Ball kom hem så gick Tommy ut igen för att hämta parets hund. Då sköt Stagg honom och hustrun rusade ut, den f d polismannen svarade då med att skjuta över hennes ena axel. Han dog snart av de skador skottet hade orsakat och Stagg gjorde inga att varken fly eller göra motstånd när polisen kom för att hämta honom. Han dömdes till livstids fängelse och dog 87 år gammal på ett mentalsjukhus i Birmingham i februari 1966. En insamling gjordes och cirka hundra pund (drygt 6 000 idag) gick till hans änka. Stagg skadades för livet när han deltog i första världskriget och hade själv fyra barn, om det gjorde honom avundsjuk på paret som hyrde av honom återstår att se. 

Källor:

https://amp.theguardian.com/sport/blog/2014/dec/17/forgotten-story-tommy-ball-aston-villa-life-death

Goodyear David & Tony Matthews, ”Aston Villa—A complete record”, Derby, 1992

https://www.vintagefootballers.com/product/ball-tommy-image-2-aston-villa-1922/

Rochdale läckte som en såll

 Rochdale har varit en av de mindre klubbarna i de fyra högsta divisionerna som omfattar professionella ligaklubbarna i England som numera återfinns i National League (den femte nivån). Sedan den fjärde divisionen bildats 1958 så har Rochdale spelat i den tredje nivån som dock denna artikel inte kommer att handla om.

En av de sämre säsongerna var 1932-33 och denna säsong spelades 40 matcher istället för 42 i division 3 (Norra) sedan Wigan Borough (dagens Wigan Athletic bildades i efterkölningen av denna klubb 1932) hade varit tvungna att lämna ligan och fick deras resultat borttagna för säsongen. 

Rochdale slutade sist i division 3 (Norra) säsongen 1931-32 och på 40 matcher vann de fyra matcher, spelade oavgjort vid tre tillfällen, förlorade 33, gjorde 48, släppte in 132, elva poäng och 13 poäng bakom nästjumbon New Brighton. De främsta målskyttarna i ligan var Reg Watson 8 (tidigare Oldham o Southampton), Joe McAteer 7, Jack Everest och Fred Brown på sex vardera. Samtliga fyra segrarna togs hemma på Spotland och den största segern var 3-1 mot Doncaster Rovers den 3 oktober, de vann med 4-3 mot Carlisle United den 12 september. Ingen vinst blev det efter nyåret och de största förlusterna var 1-9 mot Tranmere Rovers (Farewell Watts gjorde fem av målen), 0-6 mot Barrow och 2-7 mot Chester City. Rochdale förlorade 17 matcher i följd under denna säsong. Darwen släppte in 141 mål i gamla division 2 säsongen 1898-99 och det är ett rekord liksom de 33 förlusterna för Rochdale.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/Club%20Profiles/rochdale.htm

Smailes Gordon, ”Football league records”, Derby, 1992

Soar Phil & Martin Tyler, ”Encyclopedia of British Football, 1984

Wikipedia, engelskspråkiga 

Målrika ligamatcher den 4 oktober 1930

 Det här är bara ett typexempel på målrika ligamatcher som var i denna omgång som spelades den 4 oktober 1930. Aston Villa vann hemma med 6-1 mot Huddersfield Town inför 43 235 åskådare på Villa Park när Billy Walker blev tremålsskytt, Eric Houghton 2 och denna säsongs skyttekung av högsta divisionen , Pongo Waring som också nätade bakom bortakeepern Hugh Turner. Tröstmålet för Huddersfield blev Dave Mangnall. På Bloomfield Road vann hemmalaget Blackpool med 5-4 mot Leicester City och Jimmy Hampson (som försvann under en fisketur i januari 1938) gjorde tre av Blackpools mål. Ernie Hine gjorde två mål för The Foxes medan Arthur Chandler inte lyckades göra mål på hemmalagets målvakt Horace Pearson. Det var tre matcher som slutade 4-0; Chelsea slog Middlesbrough, Grimsby slog West Ham och Liverpool bortaslog Newcastle. I Manchester-derbyt vann City med 4-1 mot United inför 41 757 åskådare.

United hade en svag säsong och föll i de första tolv ligamatcherna med nedflyttning som följd. Tommy Tait och Bobby Marshall gjorde två mål vardera medan Joe Spence gjorde målet för United. 

I gamla division 2 föll hemmalaget Millwall med 5-7 mot Preston inför 14 674 på The Den. Fram till denna match hade Millwall bara vunnit två och förlorat sex och låg sist i divisionen. Men deras var riktiga smällar för motståndaren, 5-1 mot Nottingham och 4-0 mot Reading (båda hemma). Millwalls mål mot Preston; Jimmy Poxton 2, Jack Cock 2 o Jimmy Forsyth, Prestons mål Tom Scott 3, Alec Reid 2 och Ted Owens 2. Everton gjorde ett gästspel i divisionen denna säsong och de vann med 7-1 mot Charlton inför 29 440 på Goodison Park. Ted Critchley 2, Dixie Dean (60 mål i gamla division 1 säsongen 1927-28) 2, Jimmy Dunn 2 och Tom Griffith medan Fred Whitlow gjorde Charltons mål. 

I division 3 (Norra) vann Rotherham United med 8-1 mot Accrington då Vic Wright gjorde fyra av målen medan Billy Hick gjorde tre. Wright gick en månad senare till Sheffield Wednesday i högsta divisionen och hade svårt att ta en plats där i ett lag som kom från två ligatitlar. Kom tillbaka till Rotherham och efter en tid gick han över till Liverpool. 

Carlisle United som var inne på sin tredje säsong i ligan hemmaslog Crewe med 4-1 inför 7 308 åskådare på Brunton Park och Jimmy McConnell gjorde tre mål. Hartlepool United hade sin högsta publiksiffra för säsongen när de föll hemma mot Hull City. De föll med 1-3 inför 6 661 på Victoria Park och Stan Alexander gjorde bortalagets tre mål och en annan tremålsskytt var Tom Maidment för Lincoln City, de vann med 5-0 mot Barrow. 

I division 3 (Södra) gjorde Peter Simpson sex mål när Crystal Palace besegrade Exeter City med 7-2. Harry Waller gjorde samtliga målen när Torquay United vann med 3-0 mot Northampton på bortaplan.

Källor:

enfa.co.uk

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1930-31/1930-10-04.html

vintagefootballers 

Wikipedia engelskspråkiga 

Historiska fotbollssäsongen, Liverpool 1950-51

 Det var ganska så svag säsong som Liverpool under denna säsong och klubben hade då vunnit ligan vid fem tillfällen som på den tiden även var en toppsiffra. Eftersom de klubbar som har varit dominerande under en viss tidsperiod inte har varit särskilt lyckosamma över lag. Sunderland som då var i delat merit-topp med bl a Arsenal (fem titlar under 1930-talet) och Aston Villa (lika många titlar under 1890-talet), hade mer utspritt med tre av titlarna under 1890-talet och tre under tiden 1902-36 och säsongen 1935-36 var klubben senaste ligatitel.

Liverpool gjorde som sagt vad en svag säsong säsongen 1950-51 och de slutade på 9:e plats med 43 poäng. Dessa kom från 16 vinter (två poäng för en vinst) och 11 oavgjorda. De gjorde 53 mål och släppte in 59, antalet gjorda mål var liksom två år tidigare det sämsta hittills med 42-matchprogram sedan 1919. Liverpools största seger var 4-0 mot Sunderland den 26 augusti inför 52 080 åskådare på Anfield Road och annars var det vinster med 1-2 mål. De spelade bl a 3-3 mot Bolton Wanderers på hemmaplan, de vann med 3-1 mot Everton i derbyt på Goodison Park den 16 september och med samma siffror mot Portsmouth den 9 december. Säsongen största förlust var 1-4 vid tre tillfällen mot Wolverhampton (hemma), Sheffield Wednesday och Huddersfield (Anfield). I FA-cupen gick det inte heller så bra när de föll mot Norwich City i den tredje omgången och det var klubbens första plump i cupen sedan säsongen 1936-37 då de åkte ut i det första försöket för lag högre upp i ligan, också mot Norwich. Eddie Spicer var den enda som spelade i samtliga 42 ligamatcherna medan de främsta ligaskyttarna var Billy Liddell 15, Jack Balmer 10, Jimmy Payne 6 och Albert Stubbins 6. De finns en del rester kvar av det lag som vann ligan 1947.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—A complete record”, Derby, 1990

Om och källorna till Liverpools minnesvärda matcher

 Skribenten har valt att inte fortsätta med att beskriva Liverpools historiska matcher p g a att det är risk att folk gör gällande vilka de själva minns eller känner till, vilket det kan även vara bra. M a o har det varit att plocka ut även om materialet är lätt att komma åt. Liverpool är ju även skribentens favoritlag. En annan orsak är att i del 7 omfattade tio matcher som var i tidsperioden 1996-2007 medan del 1 o 2 omfattade tidsperioderna 1893-1914 o respektive 1923-55. Det är inget fel att skriva om en klubbs historiska matcher men det är risk att det blir alldeles för tätt mellan matcherna från nyare tid och det känns som det aldrig blir någon avslut.

LÄNKARNA TILL MATCHERNA

Del 1:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/05/liverpools-legendariska-matcher-del-1.html?m=0

Del 2: https://okandahandelser.blogspot.com/2022/06/liverpools-legendariska-matcher-del-2.html?m=0

Del 3:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/08/liverpools-legendariska-matcher-del-3.html?m=0

Del 4:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/09/liverpools-legendariska-matcher-del-4.html?m=0

Del 5: https://okandahandelser.blogspot.com/2023/04/liverpools-legendariska-matcher-del-5.html?m=0

Del 6:

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/10/liverpools-legendariska-matcher-del-6.html?m=0

Del 7:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/01/liverpools-legendariska-matcher-del-7.html?m=0

KÄLLOR:

11v11.com

Butler Bryon, The illustrated history of the Football league 1888-1988, London, 1988

https://www.lfchistory.net/

Pead Brian,

”Champions by Champions”, Derby, 1990

”Liverpool—-A complete rekord”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/

Rothman Football Yearbook”, diverse utgåvor

Smailes Gordon, ”Football League records”, Derby, 1992

vintagefootballers.co.uk

Wikipedia engelskspråkiga 

https://www.worldfootball.net/

När Mansfield Town slog ”Villa”

 Aston Villa spelade två säsonger i gamla division 3 mellan 1970-72 och den första ligamatchen i denna division var borta mot Chesterfield den 15 augusti 1970. Då Aston Villa vände från underläge med 1-2 i halvtid till vinst med 3-2 genom mål av Bruce Rioch 2 och Pat McMahon. En vecka senare mötte de Plymouth hemma på Villa Park inför 16 750 åskådare och matchen slutade 1-1. Den 29 augusti bortaslog de Swansea på bortaplan med 2-1 och två dagar senare var det hemmamötet med just Mansfield Town. 

Mansfield Town hade börjat med tre vinster och en brakförlust med 2-5 mot Shrewsbury Town på bortaplan tre dagar tidigare. Mötet mellan Aston Villa och Mansfield sågs av 30 862 åskådare på Villa Park, bortakeepern Graham Brown var tillbaka efter tre veckors avstängning och han var rena väggen för hemmalagets försök att göra mål. Innan halvtid hade Aston Villa tio man på plan p g a skador på de båda målskyttarna i premiärmatchen (McMahon och Rioch). 

I den 58:e matchminuten gjorde Malcolm Partridge matchens enda mål på hemmakeepern John Dunn som stod i 101 matcher innan övergången till Charlton året efter. För klubben Mansfield är matchen på Villa Park en av de minnesvärda matcher som klubben har spelat sedan de kom med i ligan i slutet på 1920-talet. 

Aston Villa blev fyra denna säsong och vann den gamla division 3 säsongen 1971-72, ytterligare tre år var de tillbaka i högsta divisionen. Stjärnor i denna anrika klubb var Charlie Aikten som gick bort i oktober förra året (2023, 81 år gammal) som spelade 659 matcher för ”Villa” mellan 1961-76, Willie Anderson, de redan nämnda trion, Keith Bradley, Jim Cumbes som ersatte Dunn i målet, Brian Godfrey, Ray Graydon som kom från Bristol Rovers i juli 1971, Ian Hamilton, 1970-talets stora stjärna Brian Little kom också under sommaren 1971, den f d spelaren i Burnley och Leicester City Andy Lochhead, Fred Turnball, f d i Nottingham Geoff Vowden och Mick Wright. Flera av de nämnda spelarna följde med Aston Villa under resan upp till den högsta divisionen. 

Mansfield Town blev 7:a och 21:a plats 1972 som innebar nedflyttning till division 4. Den nämnda Malcolm Partridge lämnade Mansfield efter säsongen 1970-71 för spel i Leicester City och sedan för Grimsby Town samt för att avsluta karriären för Scunthorpe United i början på 1980-talet.

Källor:

Goodyear David & Tony Matthews, ”Aston Villa—-A complete record”, Derby, 1992

https://okandahandelser.blogspot.com/2019/02/svart-med-mansfield-town.html?m=1

https://www.stagsnet.net/vintage/reports/reports.html

Wikipedia engelskspråkiga 

Willie Maxwell

 Maxwell var en skotte som spelade först för de skottska klubbarna Arbroath, Hearts och Dundee innan han kom över till Stoke under sommaren 1894. Han bildade då ett starkt anfall ihop med två andra spelare från Skottland som var Billy Dickson och Tommy Hyslop. Sedan dessa två hade försvunnit så blev Maxwell klubbens främsta målskytt under fem säsonger. Under tiden i Stoke spelade han också sin enda landskamp för Skottland 1898.  Han såldes för 250 pund till Third Lanark 1901 så var han tillbaka till den skottska ligan och det var efter han hade gjort 85 mål på 175 matcher för Stoke. 

Efter ett fåtal matcher för Third Lansrk gick han till Millwall i Southern League och det blev 34 mål på 54 matcher för Londonklubben som redan då hade problem med ”trubbelmakare” hos sin publik. 

Hans nästa klubb som var Bristol City och var också hans sista klubb i karriären. Det var också hans främsta period under karriären med bl s kaptensbindeln. Han gjorde 27 mål när klubben vann gamla division 2 före Manchester United säsongen 1905-06 och 19 säsongen när klubben blev tvåa efter Newcastle United som är Bristol Citys högsta placering någonsin. Han spelade sin sista match i april 1909 och spelade i klubbens framträdande i FA-cupfinalen samma säsong som förlorades mot Manchester United. Han stannade många år i Belgien och tränade även deras landslag, han dog dock hemma i Skottland i juli 1940 (63 år gammal).

Källor:

https://www.arbroatharchive.co.uk/player.php?id=617

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_Maxwell_(footballer)

https://www.vintagefootballers.com/product/maxwell-willie-image-4-bristol-city-1907/

Broadis, viktig spelare bakom giganterna

 Ivor Broadis levde mellan den 18 december 1922 och 12 april 2019 och han var innerforward under sin karriär som varade mellan 1946-60. Han började i Carlisle United och gjorde 52 mål på 91 matcher innan han värvades av Sunderland för 18 000 pund i februari 1949 och där blev det 25 mål på 79 matcher innan Manchester City köpte honom. Han skulle under tiden på Maine Road göra 10 mål på 74 matcher och vid denna tidpunkt brukade det bli två år hos en klubb. Han stannade även i drygt två år i Newcastle United där det blev 15 mål på 42 matcher mellan 1953-55. Kom sedan tillbaka till en av de nordligaste klubbarna i den engelska ligan och det var återigen spel igen för Carlisle United. Det blev då 33 på 159 matcher mellan 1955-59 innan han avslutade ligakarriären genom att spela för Queen Of The South i den skottska ligan. 

Det blev 14 landskamper och åtta mål för England mellan 1953-54 och var med i fotbolls-VM i Schweiz 1954. Han skulle senare vara fotbollsjournalist i 45 år för några tidningar i norra England och han bodde i Carlisle sedan mitten av 1950-talet. Han var också med i matchen när England föll med 1-7 mot Ungern i Budapest i maj 1954 som då hade ett framgångsrikt lag som tyvärr slogs sönder i samband med Sovjetunionens invasion av Ungern 1956.

Källor:

Butler Byron, ”The Official illustrated history of Football League 1888-1988”, London, 1988

Hugman Barry, ”Football League Players Records 1946-88”, 1988

https://www.independent.co.uk/news/obituaries/ivor-broadis-footballer-1940s-1950s-journalist-a8885556.html

Wikipedia engelskspråkiga ”Ivor Broadis”

Fyra omspelsmatcher

 När Barrow och Gillingham möttes i FA-cupens sjätte kvalomgång eftersom klubbarna från division 3 fick kvala på den tiden. De fick dock bara spela i en kvalomgång som slutligen vanns av Barrow som spelade i division 3(Södra) medan var i motsvarande norra divisionen. 

13 december Gillingham-Barrow 0-0

18 december Barrow-Gillingham 1-1

22 december Barrow-Gillingham 1-1, Wolverhampton

30 december, Barrow-Gillingham 1-1, Arsenal

31 december, Barrow-Gillingham 2-1, Millwall

Barrow åkte ur nästa omgång efter ett omspel mot Blackpool.

Källor:

https://www.fchd.info/BARROW.HTM

https://www.gillinghamfcscrapbook.co.uk/DisplaySeason.php?season=1924-25

QPR bortaslog Mansfield

 Den 24 september 1966 tog Mansfield Town emot Queens Park Rangers hemma på Field Mill inför 6 260 åskådare. Det var en match i den gamla trean och Mansfield låg då i mitten av tabellen medan QPR låg 2:a efter Bristol Rovers och Londonklubben skulle senare ta hem segern i division som ligacupen. 

Rodney Marsh gjorde tre mål medan den f d Tottenham-spelaren Les Allen gjorde två mål. De övriga målen gjordes av  Jimmy Langley på straff och Keith Sanderson medan tröstmålet för hemmamålet gjordes av Stuart Brace. Han delade den interna skytteligatoppen med Bill Curry med 22 mål i ligan. 

Källor:

enfa.co.uk

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk

Wikipedia engelskspråkiga