onsdag 31 augusti 2011

Giftasåtalet

August Strindberg gav ut den första volymen av novellsamlingen "Giftas" 1884 och av de avsnitt kritiserade han nattvarden som kungahuset ansåg vara fel. Kungahuset ville dra honom till rätten och han själv befann sig i Paris, dessutom vägrade han först att resa hem. När han väl kom hem blev han också kallat till rådhusrätten för att där bli frikänd. Han vann dock folkets uppskattning och på "Nya Teatern" spelades hans sagopjäs "Lycko-Pers resa" inför en bejublande publik. En anledning att det blev åtal mot hans novellsamling var att det fanns konservtiva kretsar i Sverige som var utmärkande hos de högre samhällsskikten. Strindberg tog iallafall avstånd iallafall avstånd ifrån den tidsepok som brukas benämnas som den oscarina tiden.

Källor:

Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
Lundgren Stig, "Den oskarianska eran som kulturmiljö", faktaruta i Sveriges historia, 2003

måndag 29 augusti 2011

Årstabrons anläggande

När Årstabron blev färdigt var den Nordens längsta järnvägsbro med sina 753 meter. Ett komplicerat byggnadsarbete drogs igång när fundamenten skulle gjutas och man stoppade ner stora trälådor med länspumpningsanordning. Anledningen var att man var tvungen att ta sig igenom 20 meter tjock lera för att nå botten. och vart eftersom man tog leran så sjönk lådorna. När detta var färdigt så fyllde man trälådorna med betong och så var fundamenten färdiga. När Årstabron öppnades för trafik den 26 november 1929 så avkortades resan från/till Stockholms central med en kilometer.

Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Tidsmaskinen"---En guide genom Sveriges järnvägsmuseum; 1998

fredag 19 augusti 2011

Historiska notiser 27

3 000 franc i böter

Den franska socialisten (namn okänt) dömdes till fängelse i ett år och tretusen franc i böter för att han hade skrivit en artikel om presidenten som var nedlåtande.
Källa Tidningen Upsala 6 november 1894

Katedralbranden

Katedralen i Canterbury är inte den ursprungliga eftersom den brann 1067 och den nuvarande katedralen började då att byggas.
Källa: "Great Britain", Michelin guide", 1996

Spannmålspriset ökade kraftigt 1740

Under år 1740 ökade spannmålspriset för importerat spannmål kraftigt och exempelvis kostade rågen från Reval 2 1/4 daler kopparmynt i mars för att sedan öka till 37½ i december.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1719-1832", Stockholm, 1915

Sju omkom i småländsk åskvädertragedi

Trakten kring Hamneda i Småland omkom sju personer när ett ett blixtnedslag träffade en lada där femton personer hade sökt skydd undan ett åskväder. Detta inträffade den 3 juli 1895 och det var fem män/två pojkar som miste livet. Bara tretton år tidigare hade 22 personer omkommit i Börstil socken när fattigstugan träffade av en blixt under natten.
Källor:
Tidigare publicerat om "Börstilsbranden" på bloggen.
brandhistorisk.org (försvunnen hemsida)

Uppsalas hundskatt 1892

Hundskatten för Uppsala 1892 blev tio kronor per hund.
Källa: Tidningen Upsala 19 december 1891

tisdag 16 augusti 2011

Bilden på en gammal banvall

Ett säreget tecken på en f d järnväg att det växer småträd som exempelvis asp, rönn och björk längs med gamla banvallar. Denna banväll är strax väster om Härkeberga längs med f d Uppsala-Enköpings järnväg som revs på mitten av 1980-talet och som jag fotodokumenterade för några år sedan som också finns publicerat på den historiska bloggen. Strax innan detta kort togs så spräng en kvinna på den gamla banvallen och då är det tänkt som gamla banvallar brukar vara ämnade åt; gång- och löparbanor. Uppsala/Härkeberga är åt vänster på bilden medan Enköping är åt höger.

lördag 13 augusti 2011

Barn i Gryta socken 1755

År 1755 fanns det 98 pojkar och 119 flickor under 15 år i Gryta socken i Uppland, varav tjugo(tio vardera) var ett år eller yngre. Hushållsstorleken för detta år var för denna socken 6,80 per hushåll och antal barn per hushåll var 2,36 per hushåll. Med den tidens hushållsstatistik var detta inte ovanligt, hushållsstorleken på 5-6 personer var ingen ovanlighet i Sverige på den tiden och oftast bodde flera generationer i samma hushåll.

Tittar man på föregående året föddes 27 barn(en oäkta) under 1754 och noterat kan man skriva att 15 personer dog under året varav sex barn under 10 år. Fem av dessa var alltså under deras första levnadsår när dödsfallet ägde rum. Eftersom födelseöverskottet var på tolv individer så gynnade det folkmängden en del. År 1755 var det 21 barn som föddes och tolv dog(nio av dem var kvinnor/flickor) under året. Under detta år var det färre barn som dog, endast tre under tio år och en pojke under det första levnadsåret dog.

Källor:
Folkmängdsredogörelsen, 1755, Tabellverket
Mortalitetsrapporten; 1754-55, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

torsdag 11 augusti 2011

Kyrkohistoriska notiser 7

Utvidgningen av Odensala kyrka

Utvidgningen av Odensala kyrka i Uppland ägde antagligen rum någon gång under 1400-talet och under den tid som många kyrkor "blev större". Man förlängde det gamla långhuset så man kunde ta bort den romanska kyrkan och det blev en rektangulär form istället. I Odensala utökades kyrkan med två s k valvkvarter och fick då fyra sådana.
Källor:
Bebyggelseregistret(den förra versionen)
Kilström Bengt Ingmar, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996

Vallentuna kyrkas brand

I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspira som då fanns på Vallentuna kyrka norr om Stockholm. Branden förstörde bl a yttertaket och den del av muren, det var minnsann inte ovanligt att blixtrar träffade kyrktorn. Ty det hände samma sak i Rasbo vid ett par tillfällen.
Källor:
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", fanns förut på bloggen.
Sjöström Ingrid, "Vallentuna kyrka", Nyköping, obekant tryckår

Begravningsplatsen vid Svenska Högarna

Vid fyren Svenska Högarna finns det en begravningsplats med klockstapel vilket det är ovanligt i Sverige.
Källa: Dan Thunman, "Svenska fyrplatser", 2000

Salems kyrka

Denna kyrka ligger vid Bronsjön sydväst om Stockholm och är från 1100-talet.
Källa: Strängnäs stifts hemsida

Ändrade om koret

Fittja kyrka i Uppland ändrades om under 1400-talet från raksluten östgavel till att ge koret ett tresidigt utseende.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Fittja kyrka", Eskilstuna, 1996