Telefon i fyrarna

 Den första fyren i Sverige som fick telefon var Sandhammaren i sydöstra hörnet av Skåne och där installerades telefonen 1893 (Fem år efter att Rikstelefon hade bildats för att knyta ihop alla Sveriges lokala telenät). Under året 1896 var det två fyrplatser som fick telefonförbindelse, dels var det Naven (Vänern) som fick en linje in till fastlandet och dels Hallands Väderö (också med fastlandet). År 1887 fick Brämö t o m en internationellt förbindelse och sedan tog det några år emellan de olika installationerna. När på Gotland fick sin telefonförbindelse 1914 och 1934 ”först” fick Gotska Sandön förbindelse med Gotland.

Källnoter: https://wiki.fyr.org/index.php?title=N%C3%A4r och läs även Blänket (om fyrarna) nr 2/2011 om automatiken på fyrarna och artikeln är länkad till https://wiki.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/LandetsLangstaAutomatriks.pdf

IF Ferro

 IF Ferro hör hemma i Herräng vid Upplandskusten och namnet har någonting med grundämnet Järn med att göra, den har beteckningen Fe (Järn på latin är just Ferro). Denna klubb bildades 1931 och började att med att spela i Roskagsserien säsongen 1933-34, där de pendlade med att spela såväl norra som östra serien. Fram till 1946 vann de Roslagsserien vid fem tillfällen varav fyra gånger på raken mellan 1937-40. Efter den sviten spelade de i division 3 (Södra Östsvenska serien) säsongen 1940-41 och mötte då flera klubbar ifrån Stockholmsområdet och de blev näst sist av tio klubbar (vann gjorde IFK Lidingö och sist kom Enebybergs IF). Säsongen 1941-42 hamnade de i Östra Upplandsserien och blev då 8:a av tio klubbar och det blev två säsonger till i denna serie innan ytterligare två i Roslagsserien. I slutet 1940 gjordes det om i det uppländska seriesystemet och det blev två säsonger i division 8 (Norra Skärgårdsserien). Klubbens främsta placering sedan 1950 är en säsong i division 4 (Uppland) 1964 och de blev näst sist av elva lag, de mötte då bl a Enköpings SK som vann serien. Därefter mötte Ferro de dåvarande bästa lagen i Upplands lokala serie som var Upsala IF (2:a), Rimbo IF (4:a), IF Vesta (5:a) och sist blev Vittinge. Året efter (1965) var de tillbaka till division 5 som var Upplands Östra Elitserie och blev sexa, mötte bl a Sigtuna IF som vann, IFK Uppsala, Märsta IK och Rasbo IK. Där spelade Ferro fram till 1973 när de blev sist och det blev två säsonger i sexan innan vinsten där 1976, sedan blev de sist i division 5 (Norra Uppland), efter det har inte klubben spelat på denna nivå. De spelar sina hemmamatcher på Malmens IP och har på senare år hållit till i åttan.

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Konstig förgiftning 1901

 Tidningen Upsala skrev om ett fall av förgiftning den 7 maj 1901 och det var om en 12-årig flicka i Skutskär som hade dött under den föregående veckan. Den 7 maj var en tisdag och skrev om den föregående veckan och orsaken till förgiftningen var att flickan hade tuggat på vitsippor. Antingen visste hon inte vad som skulle hända eller så kom hon överens med vänner att göra detta, detta få se som ett antagande. I SCB förteckning över döda personer så var det en flicka som dog den 30 april och dödsorsaken var maginflammation (hon föddes 1888 om det är rätt koppling och det var enda personen som stämde in i notisen). Skutskär tillhörde då Älvkarleby socken.

Sirius vann mot Ljusdal 1985

Från Uppsala Nya Tidning den 3 januari 1985 och bilden visar de båda allsvenska serierna, Sirius låg på fjärde plats i norrgruppen. Inför 1 411 åskådare på Studenternas hade Sirius vunnit med 4-1 mot Ljusdal sedan Lars Hydling hade gjort två mål för hemmalaget. De övriga målen gjordes av Stefan Johansson och Örjan Gunnarsson medan Stefan Blom gjorde målet för Ljusdal.

 

Sverige skall ej deltaga i OS

 Sverige skall inte deltaga med ett fotbollslag i sommar-OS i Rom 1960 och däremot föreslog fotbollsförbundet att spela två landskamper. 

Från Uppsala Nya Tidning 23 maj 1957;

Ängen försvann

 Ängsmarken var ungefär på 2 500 000 hektar i Sverige omkring 1870 och det var ett antal som skulle minska vart eftersom tiden gick. Syftet var i huvudsak att få mer åker att odla på och det så kallade för nyodlingen blev allt vanligare under 1800-talets andra hälft. Själva åkerarealen låg konstant på och om man sätter 3 500 000 hektar som index under tidsperioden 1870-1951 och då den totala åkerarealen såväl strax över som strax över detta värde. Medan åkerarealen låg ungefär på samma nivå så blev det mindre ängsmark i Sverige. Kring det förra sekelskiftet så var åkerarealen på 1 500 000 hektar och under 1930-talets början så kom den ner på 500 000 hektar i Sverige.

Storleken på en hektar i Sverige är om man räknar följande; den totala landytan är på 41 miljoner hektar i Sverige (en hektar motsvarar cirka 10 000 kvadratmeter).

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapshållning), spridda årgångar

Historisk statistik för Sverige”, del 2, 1955

Morell Mats, ”Jordbruket i industrisamhället”, i Sveriges jordbrukshistoria ”, band 4, 2001

Källnot: Samtliga finns som pdf-filer

Svärdsjö kyrka

 

Svärdsjö kyrka ligger några mil utanför Falun och bilden togs i juli i år och de äldsta delarna av kyrkan är ifrån 1200-talet, en dopfunt av kalksten är ifrån detta sekel. Kyrkan har också blivit omgjord sedan dess och det råder delade meningar om det har funnits en föregångare till den nuvarande kyrkan som anses vara byggt under 1600-talet (samma sekel då en restaurering utfördes på kyrkan). När skribenten besökte kyrkan så höll den på att stängas och ingen kyrkobeskrivning kunde hittas. Detta är samtidigt det 2000:e artikeln/notisen som publicerats på den historiska bloggen och ingen artikel skrivs om det. Bloggen fyller 20 år nästa år, det kanske blir en minnesartikel då istället.