Amatörspelaren Kippax i Liverpool

 Peter Kippax var gästspelare (direkt översatt från ”guest-player) för en del klubbar under andra världskriget när den engelska ligan gjorde ett uppehåll. Han hade en amatörstatus som var tillåten fram till 1974 i den engelska ligan. Det blev bara en ligamatch för Liverpool efter han hade spelat ett tjugotal matcher för Burnley. Av någon anledning skrev han inte på något professionellt kontrakt med Liverpool och han spelade bara en match. Det var mot Birmingham City den 12 mars 1949 i gamla divison 1 som han deltog i sin enda match. Liverpool spelade då hemma på Anfield Road inför 43 753 åskådare och hemmalaget vann med matchens mål som gjordes av Cyril Done i den 59:e matchminuten sedan Bryan Williams stått för assisten. En av Liverpools legendaren som var Billy Liddell (född i Skottland) och han missade en straff som bortakeepern Gil Merrick (landslagsmålvakt för England) tog. Liddell gjorde f ö 215 mål på 494 ligamatcher för The Ress mellan 1946-61 så det var inga vilsna spelare som Kippax var lagkamrat med. Hur det gick för Kippax??? Han klarade nog säkert genom matchen, men tidningsrapporteringen om matcherna på den tiden var knapphändiga för enskilda spelare. 

Källor: 

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

Järnvägen vid Kirkenes

På norska kallats denna järnväg för ”Kirkenes-Bjørnevatnbanen” eller för Sydvarsnger och är en industribana med spårvidden 1435 mm, själva driften inleddes i juli 1910. Banan är 7,5 kilometer långt och går i nord-sydlig riktning, den byggdes för att frakta malm från Björnevatn upp till Kirkenes för vidarebefordran med båt till andra platser. I början trafikerades banan av ånglok fram till 1920 då man gick över till elektriskt drift med 750 volt likström för att sedan  införa diesellok 1955. Den lades ner 1996 för att sedan återupptas 2009 för att återigen läggas ner 2015 och denna järnväg var världens nordligaste tills 2010 då drygt 50 mil industrijärnväg öppnades i Ryssland. Efter det har det förekommit diskussioner om att anlägga en järnväg mellan finska Lappland och Kirkenes för att transportera malm, men har lagts på is samtidigt.

Källor: 

Banedata 2013 (Norge)

jarnvagsnyheter.se

Wikipedia, svenskspråkiga

Kontraktprosten Johansson

 Min fars farmor kom som liten till en prästfamilj i Stora Mellby socken sedan båda föräldrarna hade dött. Hon var alltså ett s k för barnhusbarn som auktionerades ut till olika hushåll. Hon hade samtidigt tur eftersom barn med denna bakgrund hamnade i bland annat misär och orättvist behandling. Denna prästfamilj i Stora Mellby socken några mil utanför Alingsås i Västergötland ville gärna få en flicka och de hade själva tre söner. Kontraktprosten döptes till Karl Ludvig (Tilltalsnamnet) med efternamnet Johansson och han föddes i mars 1845 som son till en mjölnare i Habo socken utanför Jönköping. Han var förutom präst även riksdagsman i Andra Kammaren för Älvsborgs län under två mandatperioder som var 1900-02 och 1903-05. Var först präst i Yllestad socken innan han blev präst i Stora Mellby 1885 och växlade över till kontraktprost 1894. Han gifte sig 1873 med Beata Olivia Hellman och paret fick tre söner som samtliga nådde vuxen ålder och hade titlar som stationsinspektör, läkare och agronom. Min fars farmor Anna Rydholm hade mer kontakt med de tre bröderna än med sina egna syskon förutom den yngsta (systern). Paret finns med i Porträttfynd som lanseras av Sverige Släktforskarförbund (Rötter) och bilden på deras gravvård finns på gravar.se. Han avled 1912 medan frun som också föddes 1845 dog året innan honom.

Källor:

gravar.se

Skara Stifts herdaminne”, 1904 (Litteraturbanken)

Svensk Porträttgalleri, X3, Prästerskapet i Skaraborgs län

Wikipedia svenskspråkiga 

Källnoter:

Tillsammans med sin fru men uppladdaren påstå att den var okänd:

https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/vaestergoetland/utan_angiven_plats/okaend_fotograf_/185910

https://gravar.se/forsamling/bjarke-forsamling/stora-mellby-kyrkogard/1/karl-ludvig-johansson-ce979

Tegelbruket i Finsta

 Tegeltillverkningen i Finsta ungefär mittemellan Rimbo och Norrtälje har blivit omnämnt i bloggen tidigare och i bl a notiser nr 2 i oktober 2023. Tegelbruket låg strax norr om den lilla orten och var igång i exakt hundra år. Tegelbruket anlades 1868 och drev under några årtionden i mindre skala tills bruket moderniserades 1890. Omkring det förra sekelskiftet pågick även verksamhet av sågverk och kvarn på platsen. År 1946 såldes gården som hade tegelbruket till Stockholms läns landsting som drev det vidare fram till nedläggningen 1968 och vid övertagandet av bruket så öppnades även en hushålls- och lantmannaakola. Efter det bruket hade lagts ner så brändes bruket ner och efter det så hade lantmannaskolan sin maskinstation på platsen. Bruket hade också en järnväg med spårvidden 600 mm och det utgick två linjer mellan bruket-lertagen. Banan var drygt en kilometer långt och den västra huvudlinjen nedlades 1955 medan spåret revs först under 1960-talet, den östra delen var i trafik fram till nedläggningen. Det var dock ingen spåranknytning till järnvägsstationen i Finsta trots att det vara några hundra meter emellan. Bruket hade två motorlok med märket Simplex med säte i den engelska orten Bedford och det äldsta loket tillverkades 1940 med numret 8579, det andra 1948 med numret 9288. Båda loken var dieseldrivna med Dorman-motorer och det första hade använts under kort tid på ett kraftverksbygge i Krångede i Jämtland och skrotades så sent som 1976 i Finsta. Det andra loket köpte av Nabbenlunds tegelbruk utanför Vänersborg 1967 och såldes vidare 1973 till museiföreningen Risten-Lakviks järnväg där det nedmonterades 1976.

Källor:

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Lantmäteriet, min karta

tegelbruk.se

Tre fångar avled under kort tid

 På Vaxholms fästning avled tre fångar inom kort tidsperiod inom några månader under 1878. Först avled  den f d artilleriristen Claes Victor Theodor Sköld som föddes 1855 i Slaka socken i Östergötland och han gick bort den 21 januari. Drygt 1 1/2 månad senare avled gardisten Johan Peter Sjöstrand som föddes i Vislanda socken i Småland i mars 1842 och han gick bort den 6 mars och dryga månaden senare gick även den f d disciplinsoldaten Carl Edvard Rylander bort. Han föddes i oktober 1833 i Norrköping och han gick bort den 3 april. Samtliga var då hemmahörande i Stockholm och de efterlämnade fem-sju kronor vilket det var drygt 75-85 kronor i dagens penningvärde.

Källa: Polisunderrättelser nr 31, 16 april 1878

Fängelse???

I den lilla tätorten Noras utkant finns denna byggnad som antagligen har varit en lada eller förvaring av eftertraktat gods. Det är galler på fönstret och som synes finns det ingen ruta utan bara galler. Det var ingen historisk skylt som beskrev vad som hade hänt ur ett historiskt perspektiv.

 

Från banorna

 FLOTTSUND

Flottsund ligger i sydligaste delen av Uppsala och åker man in på Åmynningsvägen så finns det äldre bostadshus som byggdes under 1910-talet. Ca hundra meter in på denna väg går en avstickare nerför en backe och efter ett tag kommer man fram till en lada som fungerar/har fungerat som ett båthus. Från porten till byggnaden går en kort rälsbana som man tar upp båtar med. Om den används idag finns i dagsläget ingen uppgift om och det växer lite sly på rälsbanan. Påminner om den båtbana som används i Arjeplog som har tagits upp i den nedlagda Industribaneföreningens tidskrift Spårläget (dock ej Flottsund såvitt vad skribenten känner till).

RÖRBERGSGRUVAN

Denna objekt avser en lastplats som hade en anslutning på linjen som gick fram till Lövstabruk i Uppland. Själva spåranslutningen ledde fram till Rörbergsgruvan och det var ett kort spår eftersom det var bara hundratalet meter från själva linjen till Lövstabruk. Själva Rörbrrgsgruvan ligger bara nån kilometer från Vigelsbo gruvor.

RÖJNORET

Det är en driftplats längs med den s k för Skellefteåbanan och var också fram till mitten av 1930-talet en militärmötesplats. I närheten var det en torvtäkt där det har brutits emellanåt och även spår har varit utlagda.

BRODDBO

I Broddbo som ligger i Västmanland och har haft station på järnvägslinjen Sala-Krylbo har det också funnit en torvindustri som bildades 1919. Ägare var Broddbo-Gullvalla torvströförening och den låg vid stationen på orten. Fabriken lades ner under 1940-talet och på platsen fanns det en bana med 500 mm spårvidd. Utifrån en uppgift var det ett förfallen maskinhus av sten i maj 1980.

Enligt en annan uppgift som publicerades i Småbanebladet 4/1981 var att det var även kombinerat ångsåg med torvfabriker och ägare var AB Skogsprodukter som bildades 1901.

KILSMO

Det var ett sågverk i Närke som brann ner till grunden 1978 och som först hade en hästbana med 720 mm spårvidd. Sågverket som också var en ångsåg och det var också ägare till ett motorlok av fabrikat Jenbacher Werke. Loket tillverkades 1953 med numret 209, var dieseldriven med motor från fabrikatet på åtta hästkrafter och skrotades 1965 samtidigt som sågdriften lades ner.