Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

En spårvägsolycka på nyårsafton

 Från Uppsala Nya Tidning 31 december 1906 och från kb.se

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ett fosterfördrivning i Tygelsjö 1894

 Under rättegångsärenden i Stockholms dagblad den 1 oktober 1894 stod det följande;

Den i denna brottmålssak anklagade enkan Anna Anderssons ombud, häradshöfdingen Lovén, yrkade på grund af läkarens intyg, att Anna Andersson skulle frikännas från åtalet. Efter en kort öfverläggning, meddelade rätten det utslag, att då vishetej vunnits, att fosterutdrifning förslegat, kunde de upplysningar, som under målets handläggning framkommit, ej föranleda hennes fällande, hvadan hon frikändes från åtalet samt skulle på fri fot genast försättas.

Tygelsjö som förut låg i Malmöhus län och det var väl tur att det löstes sig på ett sätt som gjorde att hon skulle bli kvitt ifrån beskyllningarna. Hon var född 1851 i Glostorp socken och hade fullvuxna barn vid denna tidpunkt. Sedan kan man alltid undrar hur häradshövdingen kunde få för sig att en nästan femtioårig kvinna skulle få ett barn som dessutom hade fem barn som var födda mellan 1872-83, helt plötsligt kunde få barn igen.

Källor: Även folkräkningen 1890 och 1900; Svarskatalogen

(Tidigare publicerat)

Cadman Cottage

 När jag besökte Sydney kring milleniumskiftet så besökte jag Australiens äldsta byggnad, den s k Cadman cottage i staden och det är en liten stuga som byggdes 1816.

Från den engelska wikipedia; The Rocks, situated on the west side of Sydney Cove, is the oldest part of Sydney which, dates back to the start of the city. Cadman's Cottage is the oldest surviving building in Sydney and was built in 1815/16. Cadman was a pardoned convict and made official government coxswain by Governor Lachlan Macquarie. 
En sevärdhet om man kommer till Sydney.
Uppkallad efter John Cadman som blev dömd för häststöld 1798 och deporterat till Australien.

Källa till den sista meningen; "Sydney", Eye-witness, 1996

(Tidigare publicerat)

Stora Aleryd Torvströfabrik

 Denna torvströfabrik låg vid Orramossen på gränsen mellan Småland och Östergötland och norr om Klintsjön. Innan man började med att riva upp torven via fabriken så hade det brutit i mossen under lång tid innan. Själva fabriken drogs igång omkring 1937 av en man med Holmberg i efternamn. Fabriken togs över 1973 och kom under namnet Tranås Torvfabrik. År 1981 drevs fabriken vidare av Tranås Torvförädling fram till när driften upphörde 1984. Själva järnvägen hade spårvidden 600 mm och var dryga kilometern lång, den gick mellan fabriken och mossen. Banan lades ut troligen när allt startade 1937 och hade från början hästdrift, ett lok av okänt tillverkning användes fr o m 1950-taler till 1981. Enligt en obekräftad uppgift så skall loket vara renoverat på en privatjärnväg omkring 2006.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland ”, 1987

En familj i Slaka socken

 Slaka socken ligger söder om Linköping och inom CEDAR (databaser) så finns det ett antal församlingar som man kan välja emellan. År 1750 kom Samuel Persson till världen och han föddes dock i Vårdnäs socken (också i Östergötland) 1750, han blev torpare till yrket och han gifte sig 1775 med Greta Ericsdotter som föddes 1745. De bodde i Göklund i Slaka socken och de fick fem barn, den äldsta är dock obekant under vilket år som hon föddes. Men de andra fyra barnen föddes mellan 1776-89. Samuel Persson gick bort i mars 1816 och dödsorsaken skrevs som ”slag och styng”. Hans fru gick bort i ålderdom i juni 1821 som mycket möjligt kunde har varit midsommarafton under detta år.

Källa: Familia, Cedar (databaser)