Varning för svaga isar

Att ge sig ut på isen när det börjar bli vår är egentligen ingen nyhet och trots det händer det olyckor varje år på isarna (oftast med dödligt utgång). Det behöver inte heller vara under våren som det händer, det kan även hända under hösten och även under vintern. Bilden på artikeln är från Dagens Nyheter den 13 april 1867 och är förstoringsbar. Eftersom min far är uppvuxen i Lerum så är jag även intresserad av stofter därifrån. I november 1908 skedde två drunkningsolyckor på sjön Uspen (söder om Floda, Skallsjö socken) inom en dags mellanrum då tre skolflickor och 47-årig man drunknade. Såvitt vad jag känner till så sade skollärarinnan till barnen att inte ge sig ut på isen och ändå festades tre flickor för att göra det. Mer om det som skedde på Uspen kan ni läsa om ni klickar på efterföljande länk.

https://www.skallsjo.nu/uspen-fyra-drunknade-1908/

Livets gång

 I Ödeshög kyrka (Östergötland) finns denna tavla om själva livets gång från vaggan till graven. I dagsläget känner jag till närmare uppgifter om denna tavla som påminner om eller är i modernare tappning än den kalkmålning som finns i Härkeberga kyrka (Uppland).

Sveriges första motorhotell

 Dessa bilder tog jag på såväl Sveriges kanske mest kända vägkrog som dessutom är Sveriges äldsta motorhotell. Dessa bilder ger en bra historisk grund till hur allting utvecklades sig på Gyllene Uttern som ligger vid E4:an norr om Jönköping. Tror nog att det är många som har ett minne därifrån och det är också en vägkrog som många har kännedom om.

Hacksta socken under 1749

 Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.

Gårdar: Hacksta gård, 1 mantal frälse säteri, 1 skatte, egdes 1849 af Grundström. -- Prestgården, 1 1/8 m. krono; båda nära kyrkan. -- Eneby, n., 1 1/2 m. frälse, hade 1825 och 1849 samme egare som Fånö; underlydande äro 5 m. frälse, 1 1/2 krono. 

År 1749 hade Hacksta socken i "Trögden" 491 invånare som var fördelat på 225 män/pojkar och 266 kvinnor/flickor och det fanns 68 hushåll i socknen. Det fanns 85 gifta par, två änklingar, 38 änkor, 142 barn under femton år och varken gästgiveri eller krogar på landet fanns då. I socknen fanns det bl a 17 torpare med utsäde och tolv med utan utsäde samt fem kvinnor som hade torp utan utsäde. Under detta år föddes tolv barn(åtta flickor), 19 personer dog(15 kvinnor/flickor) och fyra par vigde sig. Tio barn under tio år dog under detta år varav åtta var flickor.

Ridderskapen för detta år bestod av en man och två kvinnor.

(Tidigare publicerat)

Kyrkostölden i Salems kyrka

 I ett rättegångsärende som informerades av Dagens nyheter den 15 januari 1867 bestod tjuvgodset av förgyld kalk(vägande 44 1/3 lod) från 1665, kommunionkanna av silver som vägde 100 lod med adelssläkten Höpken inristat och en oblatask av silver som vägde 36 lod samt mycket annat, bl a 100 riksdaler i penningar.

NE om silvretlodet´!!!

gammalt ord för silverhalt, silvers finhet eller finhalt, varvid 1 lod innebar viktandelen 1/16. En silverlegering där 75 % (12/16) av vikten utgörs av silver kan sägas ha finheten 12 lod, ha lödigheten 12 eller vara 12-lödig.

Samt en annan förklaring till lod(viktenhet); gammal svensk viktenhet. Som viktualievikt var 1 lod = 1/32 skålpund = 4 kvintin v 13,3 g. Som myntvikt var 1 lod v 13,16 g. Även andra värden har förekommit.

(Tidigare publicerat)

Industribakgårdar

 

På baksidan på industritomter och övriga företag inom ett industriområde så kan hitta en del som folk har haft användning för tidigare. Det kan vara plastbehålkare, en del av apparat eller maskin eller smulor av någonting. Det är bara ett par exemplar som man hitta eller se.

Kvinnlig jägare i Jämtlands län 1900

 Hennes titel för året 1900 var jägareänka och mycket möjligt att hon fortsatte med jakten efter hennes man hade dött. Hon föddes i Härnösands landsförsamling 1856 och hade sex barn som föddes mellan 1883-98.

Källa: Svarkatalogen, databas(folkräkning) 1900

(Tidigare publicerat)