Matfors-Vattjoms järnväg

 Denna korta järnväg i Medelpad öppnades på mitten av 1880-talet mellan Matfors som var/är en järnvägsstation på Mittbanan som ursprungligen byggdes som Sundsvalls-Torphammars järnväg. Den var fyra kilometer långt och byggdes ursprungligen med spårvidden som var vanligt i sydöstra hörnet av Sverige (Blekinge samt sydöstra Småland), nämligen 1067 mm. Den korta linjen breddades och öppnades som normalspårigt i maj 1920. Förvaltningsort var i början Östersund innan Matfors blev det 1891och på tal om koncessioner så var det igång redan 1872 med en järnväg som skulle öppnats två år sedan medan en ny tillkom 1889. År 1931 nedlades den persontrafik som omfattade tre kilometer mellan Matfors och Vattjom. Tre år senare lades godstrafiken ner mellan Matfors-Ramsvik på en kilometer och 1967 den återstoden godstrafiken. Banan revs upp genom Matfors samhälle 1967 och resten omkring 1980. Sex ånglok trafikerade denna korta järnväg genom åren och ett av dessa lok köptes av Kristianstad-Hässleholms järnvägar 1919 och blev brandskadat 1920 med skrotning som följd, tillverkat av Beyer & Peacock i Manchester 1866.

Källor:

banvakt.se

ekeving.se

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

svenska-lok.se

Bois stora vinst 1979

 Enligt boken ”Hundra år med allsvensk fotboll” så är Landskrona Bois största vinst 11-0 mot IFK Eskilstuna den 18 maj 1928 i just Allsvenskan (jämsides med vinster med 12-1 i lägre division). Den 1 juli 1979 vann de med 9-1 mot Halmia i den högsta serien och det är Halmias senaste säsong medan Landskrona har återkommit till allsvenskan vid ett par tillfällen sedan dess (bl a spelade i Allsvenskan mellan 2002-05). I matchen mot Halmia gjorde bl a Sonny Johansson fyra av målen.

Källor: Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

https://boishistoria.se/visa-data/?what=match&id=2337&link=visa-data

Olyckligt grythändelse i Kalmar

 I Dagens Nyheter den 2 januari 1865 kan man läsa om en 1 1/2 år gammal pojke som ramlade baklänges i en gryta som hade ställts ner på golvet.

Räddare i nöden 1873

 Från Göteborgsposten den 21 februari 1873 kan man läsa om följande när en hund i Bergfors i Blekinge hoppade i vattnet för att rädda en pojke.

Uppländska kyrkor med utan torn

 I januari 2025 publicerades en artikel om ett urval kyrkor med torn i Uppland och i denna artikel handlar om kyrkor med utan torn. Det har möjligtvis de två mest omtalande kyrkorna i Uppland som är Gamla Uppsala och Skokloster. Vars kyrkor det har skrivits tjocka böcker om tidigare och i denna lilla artikel och eftersom den förra inte innehöll några bilder så kommer inte denna artikel inte heller att ha bilder.

I denna artikel är det kanske mindre omtalande kyrkorna med och man börjar med Länna strax söder om Norrtälje. Många kyrkor i synnerhet Roslagen är byggda i natursten och kyrkan uppfördes 1303 då långhuset samt sakristan blev färdiga medan vapenhuset tillkom under 1400-talet. Slottet Penningby ligger bara dryga halvmilen från kyrkan och detta slotts ägare har haft stor inverkan på kyrkan. Det hörs lite om att själva vägen till kyrkan brukades även under medeltiden. 

Rö ligger inte långt ifrån Länna och ligger längs med gamla E3:an som senare blev E18. Denna kyrka är lite äldre än Länna och den började att byggas i slutet på 1200-talet. I väster finns klockstapeln som byggdes i nyklassicistisk stil på 1800-talet och det är igenom klockstapeln som man går in på kyrkogården. Denna kyrka är gjord av gråsten och har en dopfunt från det sekel som den byggdes. 

Strax utanför Uppsala ligger Uppsala-Näs som egentligen är en liten kyrka och i början var det en träkyrka på platsen, den medeltida sakristian ligger som ett monument på kyrkogården. Man vet inte när den den forna kyrkobyggnaden byggdes och man har föreslagit alltifrån mitten av 1200-talet till slutet på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes lite längre upp på kullen och blev klar under senmedeltiden eller närmare bestämt under 1400-talet. 

I nordöstra Uppland finns Hökhuvud som är gjord av gråsten och uppfördes i slutet på 1400-talet. Kyrkan har genomlevt många omdaningar sedan den stod färdigt och liksom många andra kyrkor har den också kalkmålningar. Kyrkan ligger i en del av Uppland som har de flesta kyrkor som är tornlösa förutom Börstil som finns med i artikeln om kyrkor med torn i landskapet. Kyrkan har också ett förnäm altarskåp som gjordes i belgiska Antwerpen i början av 1500-talet. På denna ort tillverkades på den tiden flera fina altarskåp.

Strax norr om Sigtuna ligger kyrkan i Haga som byggdes i början på 1300-talet och själva församlingen nämndes redan 1303 liksom många andra kyrkor när dessa visiterades av ärkebiskopen. Kyrkans byggnadshistoria tog fart efter en restaurering 1974 då all puts togs bort och man fick tillfälle i akt att närmare granska skarvar, fogar och påbyggnader (kyrkan kan också har tillkommit under 1200-talet). 

Runt halvmilen från Vattholma som ligger om norr om Uppsala ligger Tensta vars kor påminner om koret till Uppsala Domkyrka som också möjligen har bidragit till Tensta kyrka. Den tegelgjorda kyrkan byggdes under den senare delen av 1200-talet och är också relativt utsmyckat, man tror också att kyrkan har varit en s k patronatskyrka en gång i tiden eftersom den inte ligger så långt ifrån Salsta slott. 

Utanför Enköping och bara dryga kilometern ifrån riksväg 70 ligger kyrkan i Sparrsätra. Den har en klockstapel som påminner om andra tornlösa kyrkor i trakten och bl a i Fittja öster om Örsundsbro. Man tror att kyrkan hade nyligen uppfört när slaget i Sparrsätra var 1247 och åtminstone hade sakristian blivit uppfört då. Ojämnheter i sakristians murar tyder på att denna del hade blivit utvidgad åt norr och det hade även hänt med kyrkorna Hammarby samt Össeby-Garn i samma landskap.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

”Länna”, Norrtälje kommun, 2016

Kilström Bengt Ingmar;

Rö kyrka”, obekant tryckår

”Tensta kyrka”, Eskilstuna, 1994

Rosell Ingrid, ”Sparrsätra kyrka”, Strängnäs, 1972

Stenberg Ragnar, ”Hökhuvud kyrka”, Strängnäs, 1979

Strömsten Inger, ”Haga kyrka”, Eskilstuna, 1993

Stockholms länsmuseum hemsida

Vann med 7-1 under två matcher

 När Nottingham Forest kom 2:a efter Leicester City i gamla division 2 säsongen 1956-57 så vann klubben två raka ligamatcher med 7-1. Den 2 februari vann de över Port Vale borta på Vale Park inför 18 185 åskådare när Jim Barrett gjorde tre mål samt två mål av Stewart Imlach. En vecka tog Forest emot Barnsley inför 25 994 åskådare på City Ground och då gjorde Tommy Wilson (som gjorde ett mål i förra matchen) fyra mål på bortakeepern Harry Hough varav tre kom under den första halvleken. Imlach gjorde också ett mål i denna match och detta mål kom i den 39:e matchminuten. Inför denna säsong kom Eddie Baily från just Port Vale och han vann ligan med Tottenham 1951. Han gjorde ett mål mot sina gamla lagkamrater och spelade även i matchen mot Barnsley. Den 16 februari spelade Nottingham på bortaplan mot just Barnsley i femte omgången av FA-cupen och vann med då med 2-1 inför 40 626 åskådare, åkte ur nästa mot Birmingham.

Källa: https://www.thecityground.com/season_details.php?season_id=1956-57

Boksta tegelbruk

 Boksta är en liten by cirka två kilometer sydväst om Vittinge (Uppland) och själva objektet ligger strax söder om Gillberga, cirka 600 meter nordväst om byn Boksta. Där har det legat ett småindustriområde med kvarn och såg samt ett tegelbruk. Detta tegelbruk anlades under åren 1917-18 och det var en kombination mellan dessa tre inriktningar som dock inte höll så många år. Efter 1923 var det bara tegelbruket som var igång och tillverkningen var på taktegel samt rörtillverkning (bruket hade föamugnar). Själva tegelbruket brann ner till grunden i september 1929 och återuppfördes under åren 1929-30. Verksamheten pågick fram till alledes i början på 1960-talet och själva bolaget AB Boksta tegelbruk (stiftat 1942) trädde i likvidation 1960 och senare i konkurs 1961. Tegelbruket i Vittinge använde sig av lertaget i Boksta och fraktade godset med lastbil fram till 1977 som antagligen var det sista året. I Boksta anlades en bana med  spårvidden 600 mm och den var kort eftersom lertaget låg nära bruket. På 1950-talet förlängdes dock banan och ett motorlok som hade blivit av engelska Simples i Bedford 1950 med numret 9530. Detta lok var dieseldriven med Dormanmotor på 28 hästkrafter och efter nedläggningen revs banan upp medan loket sändes Olsson & Rosenlunds tegelfabrik i Heby där det skrotades 1978.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991