F d SJ-ånglok vid Hissmofors

 Hissmofors bruk ligger inte så långt ifrån Krokom i Jämtland och år 1894 bildades aktiebolaget med samma namn. Man byggde ett kraftverk, en trämassefabrik som stod färdigt 1899 och ett sågverk som stod färdigt året efter. Hissmofors började att ägas av NCB sedan 1963 och spårvidden blev normalspårig precis som statsbyggande järnvägssträckor. 

Fem av sex ånglok som tjänstgjorde på Hissmofors hade förflutit i SJ förutom det första ångloket som hade gått på Kristianstad-Immeln järnväg med nr 2 Immeln. Detta ånglok tillverkades av Kristinehamn Mekaniska Verkstad med tillverkningsnummer 38/1885. Detta lok kom 1901 direkt från denna järnväg och slopades 1913 när man köpte ångloket som blev tillverkat av Nohab 1883 med tillverkningsnumret 165. Detta lok var ett sadeltankslok med axelfölden B1 och hos SJ fick det litteran P med numret 314. Priset  som var under 1913 var på 6 000 kronor och på Hissmofors gick loket till slopningen/skrotningen 1935. I början av 1910-talet hade Hissmofors tre ånglok och det andra loket kom 1903 också från SJ. Det var ett ånglok med axelföljden B1 och som blev tillverkat av Yorkshire Engine Co i Sheffield 1874 och tillhörde från början Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg som nr 5 och när detta bolag blev den första enskilda järnväg som kom under SJ 1879 så fick det litteran Qt med numret 360. Detta lok skrotades 1927 och därefter var det tre ånglok som hade axelföljden C som tjänstgjorde på Hissmofors. 

Samma år som det äldsta loket skrotades så inköptes ett ånglok som tillverkades av Motala Verkstad 1903 med tillverkningsnumret 284 och det stod i Östersund när bruket köpte loket för 20 000 kronor 1927. Hos SJ hade det litteran Ke med SJ-nr 719 och var i tjänst under tolv år på bruket, slopades 1939 och skrotades omkring 1950.

Atlas 141 som tillverkades 1913 stod i Bräcke när detta lok såldes till Hissmofors för 6 500 kronor i januari 1935 och hos SJ hade det litteran Ke med numret 1163 och användes så sent som 1964, slopningsbeslutet togs dock 1958 och skrotningen ägde rum 1966 på en firma i Härnösand. Det sista loket tillverkades av Vagn och Maskinfabrik i Falun som nummer 180 under 1914. SJ byggde om detta lok till överhettning 1928 och litteran blev då bytt från Ke till Kh, hos SJ hade loket numret 1210 och köptes för 7 500 kr i februari 1939. Loket torrkokades 1946 och blev dock inte reparerat förrän 1950 i Falun. Loket avyttrades 1963 till en skrotfirma i Krylbo och som avslutning kan nämnas att Hissmofors hyrde in ytterligare två ånglok under drifttiden. Förutom de sex ångloken fanns även två diesellok och en sidobana finns ännu till Hissmofors från Krokom, trafikeras t o m och det finns även minst en film som färden visas från förarhytten.

Källor:

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok hos Statens Järnvägar”, 1973

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Tidigare publicerade notiser, ev dubbletter

Denna uppställning finns enbart notiser som var tidigare publicerade och i dagsläget är inte bestämt om det skulle en liknande uppställning med notiser.

Uppsalassnus 

 I tidningen Upsala den 2 juli 1883 var en liten notis om att snus med märket "Uppsalasnus" har kommit i handeln. Snuset var tillverkat under docenten A Ekstrands ledning och enligt notisen var varan av utmärkt kvalite.

Uppsalas kalkhaltighet

Uppsala har som bekant "hårt vatten", i en notis i tidningen Upsala den 6 mars 1908 stod det att det fanns 1/10 milliliter kalk i vattnet. Det var en person som hade kommit på det av någon anledning.

Jackson Haines

Skridskokungen Jackson Haines gjorde mycket lyckade företag i Wien, där han hade sin skridskosklubb och hade då bl a gjort i ordning en bana med sittplatser för flera hundra åskådare, enligt Göteborgsposten den 9 januari 1871.

Predikstolarna i Irsta kyrka

Irsta kyrka utanför Västerås bevarar sin f d predikstol från 1642 i gravkoret medan den nya är från 1806. På den senare står ett timglas som inköptes för femton daler 1736.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Irsta kyrka", Stockholm, 1999

Kungabesöket kostade skjortan 

I Stockholmstidningen den 5 september 1895 stod det att kungabesöket i Jönköpingstrakten hade gått på 50 000 kronor, en avsevärd hög summa på den tiden.

108 806 kg jäst

Under 1894 tillverkade Upsala ångkvarns bolag 108 806 kg jäst. 
Källa: Tidningen Upsala 10 januari 1895

Islands beräknade budget 1874

Islands beräknade budget för år 1874 var 106 393 riksdaler.
Källa: Göteborgsposten 26 november 1873

Tjänstefolkets årslöner i Länna socken

Årslönen för drängar var för Länna socken i Roslagen under tidsperioden 1854-56 mellan 70-100 riksdaler, varav kontant 45-60 och småpersedlar 25-50. För pigorna var det mellan 45-50 riksdaler och mestadels i kontanter.
Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Sålda separatorer

Antalet sålda separatorer ökade markant det sista kvartalet av 1800-talet, under tidsperioden 1878-82 såldes i genomsnitt 182 separatorer per år medan det var 18 067 mellan 1893-97.
Källa: Jan Kuuse, "Från redskap till maskiner", Göteborg, 1970

Hälsopolisen var i farten

Den 12 januari 1899 rapporterade tidningen Upsala om att hälsopolisen i staden hade gjort ett tillslag mot en slaktare i Stabbylund som hade bl a tagit emot en självdöd ko samt en del andra föremål som man misstänkte att det var misskött med, som exempelvis lungor.

Änkedrottningen skänkte pengar 1909

Änkedrottningen skänkte 200 kronor till hem för dövstumma i Stockholm.
Källa: Stockholms Dagblad 5 juni 1909

Tång som jordförbättringsmedel

Det äldsta jordförbättringsmedlet är tång som hade flutit upp på land och användes på västkusten fram till 1950-talet. Tång är någonting som folk kan rynka näsan åt, men som gödningsmedel är det ett bra alternativ.
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Stockholm, 1998

Öländska sockenmagasin 

Det upprättades sex sockenmagasin på Öland i denna ordning; Böda 1802, Källa samt Köping 1812, Högby 1815 och Löt samt Alböke 1824.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik", Stockholm, 1915

Antalet boskap i Teda socken 1865

Teda socken hade under året 1865 följande antal; 76 hästar(varav åtta över tre år), 122 oxar, 9 tjurar, 291 kor, 76 ungnöt under två år, 248 får och 100 svin.
Källa: BiSOS(Jordbruk och boskap) 1866

Mer fattigdom i skogsbygd än i slättbygd

Mellan 1821-71 låg den s k fattigdomskvoten högre hos skogsbygderna där värdet var mellan 21,3-31,7 medan det var lägre än i slättbygderna. En förklaring var att jordbruksproduktionen var högre på slätten än i skogen.
Källor:
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Del 3, Borås, 2000
Wickmann Kurt, "Fattigdomen i agrara samhället", rec av Johan Söderbergs "Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet", Historisk tidskrift, 1980

Orkanen i Haparanda i december 1879

En orkan drabbade Haparanda i december 1879 och en mängd fönsterrutor krossades samt att hustak lyftes bort, däremot var inga rapporter om skadade eller döda.
Källa: Göteborgsposten 22 december 1879

Sexton mål

Den 26 mars 1881 vann Blackburn Rovers med 16-0 mot den nybildade klubben Preston North End och åtta av målen gjordes av okända målskyttar.
Källa: Mike Jackman, "Blackburn Rovers-A Complete Record", Derby, 1990

”Pustnäsliket 1897

Drygt 125 år sedan uppflöt ett lik efter en man i Fyrisån vid Pustnäs söder om Uppsala och det var en man från Storvik(Gästrikland). Enligt vad man kom fram till så var det en man som hade försvunnit därifrån och han var en handlare med namnet Henning Lind.
Källa: Tidningen Upsala 6 maj 1897

Ångbåtsolycka 1872

Ångaren Oceanus exploderade på Mississippifloden och av de 100 personer ombord så omkom 60 personer. Telegrammet kom den 12 april och i tidningen några dagar senare.
Källa: Dagens Nyheter 19 april 1872

Kyrkogolvet i Skövde kyrka

I augusti 1892 var kyrkogolvet i Skövde kyrka endast tre år gammalt och redan angripen av fukt samt svamp. Hela golvet var genomruttet och två orsaker nämndes som orsaker till själva undermåliga golvet; dålig luftväxling och markens fuktighet.
Källa: Skara Tidning 17/8-1892

 Väderleksflaggor

Började att användas på ångare som trafikerade Mälaren under sommaren 1890, det var två ångare som fick sådana flaggor.
Källa: Stockholms dagblad 10 juli 1890

Jan Janssons självmord 1836

Nu vet man inte exakt hur förhållandet var innan självmordet som Jan Jansson på Löparö i Länna socken(Stockholms län) gjorde 1836. Han var dräng på Löparö och var 26 år när denna händelse inträffade.
Källa: Lännabygden, 2003

Dömda soldater

Under det första halvåret av 1890 blev arton soldater straffade av allehanda företeelser och dessa är fyra som tillhörde livgardet till häst, Svea livgarde och porttonnerbataljonen samt tre i vardera Andra livgardet o flottan.
Källa: Stockholms dagblad 10 juli 1890

Mejerihataren eller mejerihatarna

En händelse som utspelade vid slutet av september 1881 i Stora Hyllinge i Skåne, var att någon eller några gjorde ett inbrott i mejeriet på orten och dessutom förstörde all mjölk o grädde.
Källa: Dagens nyheter 2 oktober 1881

Tvådagarsjakten

Från en liten notis i tidningen Upsala handlade det om att man hade skjutit 88 rapphöns under två dagar i nordvästra Uppland av en grupp jägare från Uppsala.
Källa: Tidningen Upsala 18 september 1894

Var Lasse-Maja även i Yttergran kyrka?

 Den historiske stortjuven Lasse-Maja eller Lars Molin som han egentligen hette, det påstod att han stal all kyrksilver från kyrkan utanför Bålsta i Uppland och det påstår iallafall en lokal legend. Om inbrottet hade ägt rum så borde det vara under 1800-talets initialsskede eftersom han dömdes till livstids fängelse 1813. I artikeln om försvunna föremål från kyrkorna så drabbades en del kyrkor av stölder emellanåt och ett företeelse som tyvärr pågår fortfarande trots att många kyrkor är larmade.

Källor:

”Försvunna föremål i uppländska kyrkorna”, min artikel

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Tuulse Armin, "Yttergran kyrka", Strängnäs, 1981

(Tidigare publicerat)

Den tidiga agrarproduktionen

 Möjligen blir det en längre artikel om det vid ett senare tillfälle, men eftersom det är en notis så är dess syfte bara beskriva det sporadiskt. Innan 1802 när det beslutades om att börja samla in uppgifter om den svenska agrarproduktionen i större omfattning. Så känner man till att det förekom mer eller mindre sporadiskt tidigare i Sverige. Vi har relativt säkra uppgifter om skördar sedan slutet av 1500-talet i fråga om tiondelängder och den längd som upptogs i samband med Älvborgs lösen. Man känner till att vissa herrgårdar förde statistik över sin produktion innan 1800, men det var en sällsynthet i den stora bondeklass som rådde vid samma tidsperiod. Ett exempel var bl a den lantbrukare som skrev den s k Vittingedagboken(Se artikeln om "Bondedagböcker") som förde "statistik" över bl a hur mycket spannmål han köpte eller sålde vid sekelskiftet 17/1800-talet. Det är inte känt hur mycket bönderna producerade under 1700-talet, däremot känner man till hur mycket som exporterades av spannmålen under samma århundrade. Under den andra halvan av 1500-talet upptogs det som kallas för tiondelängder och då vet man på ungefär hur mycket bönderna lämnade i tionde under varje år. Dock finns det luckor över såväl år som hur mycket det blev under varje år från olika områden. De första skördeomdömen är från slutet av 1600-talet och med dessa fick man veta hur skördarna var under ett specifik år. Det äldsta skördeutdömet som jag kunde hitta är från 1683 som visar att skörden var medelmåttlig i Sverige. Under slutet av 1690-talet var det missväxt i Sverige och i synnerhet under åren 1697-98 och för bl a Närke var det likadant som själva riket(men för Asker socken i Närke visade att socknen låg något över genomsnittet för såväl riket som landskapet). I Sverige finns även uppgifter ifrån olika akademikvarnar och hospital fr o m mitten av 1600-talet, samt priser utifrån dessa på spannmål.

KÄLLOR:
Bohlin Per-Erik, "Omdömen om skördarna i Sverige under 1700-talet och början av 1800-talet", Statistisk tidskrift, 1956
Gadd Carl-Johan, "Järn och potatis", Göteborg, 1983
---"Detta är bakgrunden", Svensk jordbruksstatistik 200 år", 2002
Hannerberg David, "En Närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", Studier tillägnade åt Helge Nilsson, Lund, 1942
---"Svensk agrarsamhälle under 1200 år", Stockholm, 1971
Hansson Göran, "Såld spannmål av kyrkotionden, priser i Östergötland under svensk stormaktstid", Umeå, 2004
Hegarth Astrid, "Akademins spannmål", Uppsala, 1974
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare, Stockholm, 1957
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1715-1830", Stockholm, 1915

(Tidigare publicerat)

Hur åkern användes i Uppsala län 1903

 Liksom andra delar av landet så upptog höstsäden mer plats än omfattningen var för vårsäden; 31,3 mot 13,8 procent. Exakt tre procent användes för att odla rotfrukter och potatis medan 34,3 procent gick åt gräs och foder. Den odlingsbar mark som låg i träda uppgick till 17,6 procent. 

Källa: BiSOS, jordbruk 1903

Demografiska notiser i Härnevi socken 1822

 Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.

***17 barn föddes som fördelades på 12 pojkar och fem flickor varav en pojke som föddes utom äktenskapet.

***Sju personer lämnade jordelivet och inga barn under tio år dog.

***En man dog fattig.

***Fyra vigslar ägde rum.

***En flicka i tonåren fick barn.

***Fyra dog av ålderdomsbräcklighet.

Några händelser under 1600-talets första kvartal

1600: Linköpings blodbad och i april besökte det första holländska skeppet ”Liefde” Japan och med på skeppet fanns bl a William Adams (1564-1620) som var den första engelsmannen i Japan och som även bosatte sig där. Befälet hade Jacob Quaeckernaeck som avled sex år senare.

1601: En svält pågick i Ryssland mellan 1601-03.

1602: Ett handelsmonopol inrättades mellan Danmark och Island som varade fram till 1786.

1603: Skolkappsimning i Japan. I England dör drottningen Elisabeth I och tronen går till Maria Stuarts som Jakob I som dock inte hade något intresse att leda landet och starkt missnöje uppstod.

1606: Den engelske dramatikern och satirdiktaren John Marston upprättade sitt eget skådespel inför den danska monarkens vistelse i London. Samma år begravdes byn St Ismael i närheten av Kidwelly (Wales). Londonkompaniet stiftades för återupprätta kolonien Virginia i Nordamerika.

1608: Fransmännen grundlägger Quebec

1609: Keplers lagar

1611: Galliei upptäcker solfläckar och Gustav II Adolf blir kung. Filipstad blev stad

1613: Stegeborg slott vid inloppet till Söderköping blev ruin efter Kalmarkriget.

1617: Trelleborg brann ner och två år senare även Halmstad. 

1618: Harvey upptäcker blodomloppet och trettioåriga kriget börjar (avslutas 1648)

1619: Göteborgs tillkomst och Gustav II Adolf beskrev det svenska vägnätet som enkla gångstigar. De flesta kartor från den tiden visade vägar som var riktiga ridvägar.

1621: Kungen återupprättar Uppsala universitet som hade varit nedlagt sedan Uppsala möte 1593.

1622: Den ”den lilla tullen” inrättas

1623; Gymnasiet i Göteborg

1624: Danska postverket bildades; i Japan utvisas samtliga spanjorer och förbindelserna med Filippinerna avbröts.

1625: En eldsvåda i Stockholm skapade en radikal förändring. Hugenotterna i Frankrike reser sig under hertigarna Rohan och Soubise. I Jerusalem kastas 16 rabbiner i fängelse

Källor:

”Boken om uppfinningar”, Borås, 1993

Brandhistoriska sällskapets hemsida

Henriksson Alf;

”Svensk historia”, 1963, nyutgåva 2007

”Alla tider”, Stockholm, 1983

Faktakalendern, skilda årgångar

Hedenborg Susanna m fl, ”Sveriges historia”, 2003

Magnusson Lars, ”Sveriges ekonomiska historia”, Falun, 1999

Norstedts uppslagsbok, 2003

Petersen Kai, ”När hände var—-Världshistorisk uppslagsbok 1500-1992;”, Borås, 1993

Wikipedia, den engelskspråkiga 

Lite grann om Häradshammars kyrka

 Häradshammar ligger på Vikbolandet 25 kilometer öster om Norrköping och den byggdes ursprungligen på 1100-talet. Kyrkan har sedan byggts om och renoverat samt att den råkade ut för en eldsvåda under 1570-talet. Dopfunten som är av mässing tillverkades på bruket i Gusum i samma landskap 1671. Elva år senare byggdes en gravtumba över familjen Ulfsparre som togs bort 1792 och fylldes istället med grus. Sakristian tillkom 1737 och fyra år senare kom tornet av trä medan klockstapeln revs. En brand som skedde i april 1806 förstörde allt trävirke, bänkinredning,predikstol och altartavla m m förstördes.

Källa: https://ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/Ög%20kyrkor/haradshammars_kyrka.pdf

Singö kyrka

 

Singö kyrka ligger norr om Väddö vid Upplandskusten och kyrkobyggnaden är av trä och är målat med mörkröd färg  Enligt en ritning av grundplenen så ser kyrkan ut som ett kors (bild från kyrkobeskrivningen).

Innan Singö fick kyrkogård 1713 fick invånare frakta sina döda över vattnet för att jordfästa dem i Haverö kyrka. Fågelvägen mellan Söderby strax sydväst om kyrkan till Herräng på fastlandet är lite mer än fyra kilometer över Singöfjärden. Men själva bygden på Singö är gammalt och i ett pantbrev från 1334 finns ön omskriven och befolkningen på ön har dock inte varit så rika utan de hade fått klarat sig utifrån de resurser som fanns till buds. Enligt en gammalt muntligt tradition har tre kyrkor funnits på ön. Den nuvarande kyrkan byggdes av knuttimrat liggande timmer mellan 1750-53. År 1782 beslöts det på en sockenstämma att knutarna skulle beslås och 1895 genomgick en hård renovering. Under renoveringen på mitten av 1960-talet fick kyrkan mycket av det som var förr, m a o så återställdes kyrkan mycket av sin tidigare skick. År 1922 byttes taket av papp ut och man satte dit skivformat plåt istället. 

Sockengräsren till Väddö i söder går vid Örhålet som vägen åker över. Då är man på ön Fogdö-Kolskär och inga fornlämningar är kända på denna ö. Sedan kommer man till den större ön Fogdö och där finns det två fornlämningar i form av stenugn i söder och stensättning i norr. Sedan är man på själva ön Singö. Strax öster om Tranvik finns det en lämning efter en väderkvarn som sedan länge är borttagen och på platsen finns en kvarnsten med en järnring med fem järndubbar inhuggna i granitberget. Norr om samma ort finns det rester av en annan kvarn. Det finns dock fler fornlämningar och samtliga kan inte lämnas här i artikeln, dock är de inte heller så många.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sundin Lars T H, ”Singö kyrka”, Strängnäs, 1971

Mariesjö tegelbruk utanför Skövde

 Det var J A Frigell som anlade Mariesjö tegelbruk utanför Skövde mellan 1869-70 och övertogs senare av en annan ägare. Tegelbruket såldes 1918 till K Jonsson som ägde bruket fram till 1942 och året efter arrenderade K H Johansson som också moderniserade tegelbruket. Efter en ytterligare ägarbyte så lades det ner 1969 och sjäva byggnaderna låg kvar tills en brand förstörde byggnaderna 1982.

Bruket hade en drygt kilometer lång med spårvidden 600 mm och detta spår lades ner 1965, bruket hade två motorlok. Det första loket tillverkades med delar av en Ford-bil 1940 och loket såldes som skrot 1962. Det andra loket tillverkades av Jenbacher verke i Österrike 1960 och var av fabrikens största typ. Denna firma åladses sin typbeteckning på antalet hästkrafter som hade och i detta sammanhang var det 20. Loket såldes till Televerkets impregneringsverket i Hjältevad  i Småland 1969 där loket även blev renoverat. Tre år senare efter försäljningen av Jenbacherloket så lades impregneringsverket ner och det är okänt vad som hände med loket då.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland”, 1984

Priedits Janis, ”Industribanor i Småland”, del 24, ÖSJ-Bladet, 1/2002

Avrättningsplatsen

 På gränsen mellan Hedesunda och Östervåla finns det ett minnesmärke och där var en avrättningsplats fram till 1836 då den sista ägde rum. Det finns en skylt som beskriver om en avrättning och själva ligger inom Östervåla socken. En milstolpe är också på platsen!!!

Från Fornminnesregistret 

1) Avrättningsplats, 70x40 m (N-S), markerad av 9 små gränsrör,samt en minnessten vid V kanten. Ett av dessa saknas vid rev.1981.Följande rösen, ca 1 m st och 0.4-0.5 m h och av 0.2-0.3 m ststenar, utgör gräns för avrättningsplats.2) Minnessten, av huggen granit, 1 m h, 0.68 m br och 0.35 m tj.Rektangulär genomskärning. Inskrift inom en planhuggen yta:AVRÄTTNINGSPLATS FÖR \ ÖSTERVÅLA SOCKEN PÅ \ 1600-1800 TALEN \SISTA KÄNDA AVRÄTTNING ÅR 1836Inskrift under denna inom en planhuggen yta:STENEN RESTES ÅR 1947 \ AV ÖSTERVÅLA KOMMUNStenen står på en sockel av cement, 1x0.6 m och 0.45 m h.Röse nr 1 enligt tidigare inventering saknas, förmodligen skadatvid snöröjning.Röse nr 1: 37 m S om minnessten; röse nr 2: 12 m Ö om röse nr 1;röse nr 3: 12 m NÖ om röse nr 2; röse nr 4: 11 m NÖ om röse nr3; röse nr 5: 11 m NNV om röse nr 4; röse nr 6: 9 m NNV om rösenr 5; röse nr 7: 22 m NV om röse nr 6;röse nr 8: 19 m NNV omröse nr 7. Det sistnämnda ligger omedelbart Ö om landsvägen samt5 m SSV om gränssten, nr 58.

Matchprogrammet

 Mellan 1954-62 spelade Liverpool den längsta sviten av antalet säsonger i dåvarande division 2 och säsongen 1954-55 var klubbens sämsta säsong någonsin. Klubben slutade 11:a och fick sin största förlust någonsin med 1-9 mot Birmingham City i december. Luton var däremot på väg mot sin allra första säsong i den högsta divisionen. 

Säsongen 1954-55 föll Liverpool med 2-3 borta mot Luton den 13 november inför drygt 15 000 åskådare på Kenilworth Road.

Den 2 april var returen på Anfield Road inför 30 710 åskådare och matchprogrammet var på 14 sidor. På den tiden var det lite nyheter och presentation av Lutons elva (inga avbytare var tillåtna på den tiden). I programmet stod det att Liverpoolförsvararen Ray Lambert blev skadad i matchen mot Lincoln City nyligen. Själva matchen blev en målrikt historia med fyra mål i vardera målet.

MATCHFAKTA 

Luton-Liverpool 3-2

13 november 1953

Mål: Luton; Bob Morton 2 o Jimmy Adam; Liverpool; Billy Liddell (straff) och John Evans

Publik: Drygt 15 000

Liverpool-Luton 4-4

2 april 1955

Mål: Liverpool; John Evans 3, Eric Anderson; Luton: Gordon Turner 2 (1 str) och Bob Morton 2

Publik: 30 710

Matchprogrammet finns på: https://www.hattersheritage.co.uk/sites/default/files/Programme_2943.pdf

Källor:

https://www.hattersheritage.co.uk/

https://www.lfchistory.net/SeasonArchive/Game/2701

Wikipedia, engelskspråkiga 

Spåret vid Ejsbergs fiskehamn

 En bana som fanns vid fiskehamnen i Ejsbierg för transport av fisk är bara känt utifrån ett äldre foto. Järnvägen hade spårvidden 600 mm och vagnarna drogs för hand. Det är dock okänt mellan vilka år järnvägen var trafikerat och utifrån att studera kortet så verkar bilden vara från mellankrigstiden eller början början på 1900-talet.

Källa: https://industribaner.dk/esbjerg-diverse.html

Från banorna

Presentation: Se denna artikel;

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/11/fran-banorna.html?m=0

 RÅNÄS

Sågverket som inte låg långt ifrån järnvägsstationen i Rånäs på sträckan Faringe och Rimbo i Uppland. Sågen förstördes i en brand i mitten av 1970-talet och på området har det förekommit interna spår med trallor, enligt en rapport som publicerades i Tågposten nr 4/75 så hade samtliga trallor förstörts i branden.

LÅNGSELE

En gruva som inte låg så långt ifrån den kända gruvan Boliden som den också tillhörde. Produktionen kom igång 1958 och en omfattande järnvägsnät som var under jord och flera motor- och ellok användes så sent som på 1970-talet av bl a märkena ASEA, Siemens och Hägglunds. I trakten fanns enligt uppgift också ett tegelbruk.

SEVALLA

I Sevalla i Västmanland fanns ett tegelbruk som förstördes i en brand 1958 och blev i princip omgående återuppbyggt, drevs fram till 1971.

TÅNGEN

I Jämtland vid sjön Lilla Blåsjön började man att bryta i en gammal glimmergruva 1945 och totalt bröt man 29 ton musuvitglimmer. Okänd om de använde sig av räler under denna brytning.

HARBONÄS

Det är en herrgård som heter så i Harbo socken i Uppland och där bröt man blocksten av marmor i det största brottet ända till slutet på 1950-talet. En uppgift är att man använde räler i ett marmorbrott i Harbonäs och på platsen fanns det tre olika brott.

VECKHOLM

Inte långt ifrån kyrkan i denna ort ligger Kynge som under senare tid har haft en trallbana på drygt 50 meter.

BISKOPSKULLA

I denna socken påstås det har funnits en nickelgruva en gång i tiden och frågan är om gruvan fanns på den tiden innan man började att använda räler med dragna trallor.

ABISKO

Detta spår fanns ännu i slutet på 1960-talet och banan trafikerades av spårgående moped, enligt vissa uppgifter fanns banan även in på 1970-talet.

SLÄSTORP

Denna torvbana låg i Närke och driften lades ner i början på 198-talet och loket fanns i mycket dåligt skick i närheten av själva fabriken.

Hagunda avrättningsplats

 Längs med riksväg 55 mot Enköping från Uppsala ligger en skogsdunge invid vägen och där var förut en avrättningsplats för Hagunda härad. Avrättningsplatsen ligger i Ramsta socken precis innan gränsen mot Uppsala-Näs socken och vid skogsdungen finns en liten åkersväg med en sliten vägbom. Platsen har blivit kartbelagt vid två tillfällen; 1694 och 1763.

Av någon anledning finns det även rester efter djur på platsen och det är lägligt att besöka fornlämningen under våren innan vegetationen har slagit ut. Strax nordväst om denna plats ligger Stegelkärret som är en liten sjö som är uppkallat efter ordet "stegling", att man blir steglas till döds. Tipset är att man slår upp Wikipediaartikeln om just stegling.
Avrättningsplatsen har koordinaterna: 6633523 / 1593492 
 
Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Lund, 1999
Fornminnesregistret, Raä-nr Ramsta 153

Svenska hamnar kring förra sekelskiftet

 Nordisk familjebok är en oumbärlig källa till samhället kring förra sekelskiftet och jag har tittat på några hamnar i Sverige.

Från Nordisk familjebok(1912), Malmö

Stadens handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911 ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876 segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589 ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820 järnvägsvagnar. 

Det var ganska så livligt med andra ord och Malmö var också landets tredje största stad även då.

Nordisk familjebok(1899) om Kalmar

Hamnen besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg, om’ 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr., tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfaityg, om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes antal var 352, med 189 betjente och en bevillning för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker, med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000 kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien).

Nordisk familjebok(1909) om Göteborg

År 1907 omfattade G:s sjöfart 19,109 fartyg med ett registertontal af 4,3 mill., däraf i inrikes sjö fart 11,799 fartyg och 967,792 ton. Däri ingår icke den stora trafiken å Göta älf och Trollhätte kanal, som uppgår till minst l,5 mill. reg.-ton. G:s handelsflotta, den största i landet, uppgafs vid 1907 års slut omfatta 309 fartyg om 195,989 reg.-ton, däraf 258 ångfartyg om 176,959 reg.-ton och 28,001 hkr.

Nordisk familjebok(1924) om Gävle

1921 ankommo och afgingo i in- och utrikes fart 2,139 fartyg om 695,382 ton; hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till 419,631 kr.

Nordisk familjebok(1914) om Norrtälje

Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast ved. 

Det varierade ganska mycket i beroende på vilka faktorer som spelade in, det var ett viktigt inslag förr att tidningarna uppdaterade hur många fartyg som anlöpte en hamn och det händer inte så mycket nu för tiden. Iallafall inte som jag har sett det. Det har iallafall kommit relativt många fartyg och ungefär lika många hade lämnat dessa hamnar. Det har varit olika typer av varor som hade blivit transporterade och uppgifter om olika laster har det varit. Norrtälje hade 1911 en totalvikt på laster på 76,7 ton som 1 326 fartyg stod för. Norrtälje ägde eller fartyg som hörde hemma i staden; 16 segelfartyg och fyra ångfartyg.

(Tidigare publicerat)

Red Bon och hans söner

 Red Bon var antagligen en härdat travare som kom över till Sverige med möjligen förfalskade registreringsuppgifter. Han var enligt dåtidens mått en av de största stjärnorna i amerikansk travsport. Hans hingstlinje är från Hambletonian-sonen Electioneer mera okända spridda linjer, iallafall den som utgår ifrån Bingen som har den föregående som sin farfar. I synnerhet hans 14 söner hade lyckade meriter på Walter Lundbergs memorial på Solvalla, ett lopp som har blivit kört sedan 1931 och där han har två vinnare i Red Spring 1935 samt Red Fox som vann loppet under sin elvaårssäsong tre år senare. Utöver detta så har hans söner blivit bra placerat i detta lopp. Red Spring blev tvåa året innan han vann detta lopp och den som kanske var mest meriterat av hans söner var Red King som föddes 1929 trots att han inte vann någon storlopp. Hans främsta meriter är en andraplats i Svensk Travkriterium och trea i Derbyt som fyraåring.

Åbro bryggeri

 Från Nationella databasen(NAD)

Åbro Bryggeri KB Åbro Bryggeri grundades 1856. Under de första årtiondena bytte bryggeriet ägare ett flertal gånger. 1889 köptes det av AB Oskarshamns Bryggerier. Som chef och bryggmästare anställdes Herman Johansson, som i sin tur inköpte bryggeriet 1906 och 1922 överlät det till sin son Axel Dunge. År 1947 omändrades firman till kommanditbolag. Vid Axel Dunges bortgång 1953 blev hans äldste son Per Dunge chef. Åbro Bryggeri visade sig vara ett mycket livskraftigt företag. Sålunda ökade omsättningen från 1 580 000 pilsner och 75 000 läskedrycker år 1917 till 4 155 000 pilsner och 3 373 000 läskedrycker år 1955. Dessutom tillverkades 1955 stora mängder enbärsdricka och svagdricka. 1956 inköptes Egnells Bryggeri i Eksjö, vars tillverkning överflyttades till Vimmerby. Eksjöbryggeriet användes senare som nederlag. Även i Tranås och Fågelfors fanns nederlag. Åbro Bryggeri hade 1956 cirka 50 anställda och för distribution fanns ett tjugotal lastbilar.

Det är inte lätt att hitta en sådan fin historik på Nationella databasen, www.nad.ra.se numera. Men liten historik om en av våra ölsorter finns det. Ett tjugotal lastbilar fanns det för att distriburera öl till olika orter under 1950-talet. Märkbart är det att produktionen ökade fr o m 1917 när pilsner var den absoluta bryggeritoppen. Läskedrycker kom inom snar framtid också ikapp.

(Tidigare publicerat)

En man med alkoholproblem

 Alkoholproblemen var också ansträngda under 1800-talet, fast möjligen i en annan skepnad och ett rättegångsärende som togs upp av poliskammaren i Göteborg och blev publicerat i Göteborgsposten den 24 september 1873. Det var måleriarbetaren Otto Frithiof Seholm som hade blivit häktat p g a hustrumisshandel. Han hade länge levt ett liv med ständigt alkoholproblem och dessutom hade han lyckas gjort frun illa vid några tillfällen. Ett annat problem i det där fallet var att han inte hade bidragit till hemmet och man skall också känna till att makarna hade barn ihop. Vittnen som hade sett eller hört, berättade också vilket elände liv det hade varit i familjens hem. Fadern dömdes därmed till två månaders fängelse.

(Tidigare publicerat)

Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.

Stortjuven Andersson-Sundberg

 Jag försökte googla på honom och hittade inte ett dugg om honom. Iallafall lyckades jag inte att hitta någonting om honom på internet.

Den 27 juli 1865 eller den 26(födelseboken) föddes i Söderåkra en pojke med namnet August Wilhelm Andersson Sundberg och han skulle betraktas som en av Sverige värsta stortjuvar kring förra sekelskiftet. Han var igång redan som tonåring och han var ett vanligt inslag i svensk press. Hans ursprung var att han kom ifrån taskiga hemförhållanden och både han samt systern fick ta sig an om sig själva redan när de var ett par år gamla. I en notis under rubriken rättegångsärrenden i Stockholms dagblad den 1 december 1890 stod det följande om honom.

Medels elektrisk ledning greps på bar gerning en ung tjuf, då han här om dagen i ett pantlånekontor, 28 Vestmannagatan, sökte tillgripa några ur. Kontorets egarinna hade nämligen märkt at flera klockor försvunnit, utan att tjufven kunnat ertappas, hvarför hon låtit anbringa elektrisk ringledning, som ock föranledde tjufvens fasttagande. Han befans vara ynglingen A V Andersson Sundberg, född 1865 i Söderåkra(Kalmars län), och har utom nämnda stölder äfven begått en mängd om stor djerfhet, vittnande inbrott, hvarvid han tillgripit pengar, kläder och matvaror. 

Hans meritlista var digert redan mitten av 1890-talet och kan referera till rättegångsärrenden som publicerades i Södermanlands läns tidning den 11 mars 1896. Då hade han gjort 56 inbrottsstölder och 17 stölder utan inbrott, varav 34 inbrott samt åtta stölder hade gjorts i Uppsala län, ett inbrott/tre stölder i själva staden Uppsala, sju inbrott i Stockholms läns landsbygd, nio inbrott samt sex stölder i själva huvudstaden, fem inbrott i Västmanlands län och en stöld i Södermanlands län.

Bilden till vänster visar en ung Andersson-Sundberg och hade då spenslig kroppsbyggnad. De senare upplagor av attester visar en mer allvarsam samt ett ärrig tjuv. I september 1894 gjorde han skyldig till ett inbrott i järnvägsstationen i Bergsbrunna utanför Uppsala. Han hade då besökt stationen under natten och hade då tagit såväl biljettkassan som ett assurerat brev till en viss Modin(värt 200 kronor). Det stod ingenting i notisen om inbrottet i Bergbrunna stationshus i september 1894, däremot stod det att han hade gjort under rättegångsärrenden den 11 februari 1896. Han var ständigt en poliskund och gjorde sig också skyldig till misshandel, vilket gav honom åtta års fängelse mellan 1912-20 på Långholmens centralfängelse.


Han var inblandat i en scen som publicerades i tidningen Upsala tisdagen den 14 april 1896.

En pinsam scen förekom i lördags afton vid härv jernvägsstation, då häktade Andersson-Sundberg och dennes syster och svåger skulle transporteras med det södergående tåget till Stockholm. I öppet åkdon fingo de de vänta omkring en qvarts timme, utsatta för en stor nyfikenhet. Andersson-Sundberg var belagd med handbojor och omgärdad med en stor kätting om lifvet, svågern fängslad med fotbojor. Andersson-Sundberg lät sig icke bekomma, utan föreföll munter och obesvärad, hvaremot svågern och systern syntes vara djupt nedslagna och generade. I Stockholm begagnas alltid täckta vagnar vid fångars forsling.

Det är okänt för mig när han dog och håller på att kontrollera dessa uppgifter. Den sista kända posten om honom är från 1920 och ännu höll han på med det som han alltid har hållit på med.

Källor:

Databasen "Frigivna straffarbetsfångar", Svarkatalogen
Födelseboken, Söderåkra socken, Svarkatalogen
Stockholms dagblad, 1 december 1890
Södermanlands läns tidning 11 mars 1896
Tidningen Upsala, 11/9-1894, 11/2-1896 och 14/4-1896

(Tidigare publicerat)