Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.

Jordgloben

 

Denna jordglob fick jag och min syster när vi var mindre på 1970-talet med Sparbankerna (senare Swedbank) som utgivare. Nyckeln till jordgloben är för länge sedan borta och Swedbank ger inte längre ut sådana nycklar. För en gångs skull så är det en ”försvunnighet” som har funnits i hemmet. Tur är det bara ett mynt i globen.

Sjunkande fartyg

 Vet inte hur länge det har varit så och har för mig att Uppsala Nya Tidning hade någon artikel om det tidigare. Fartyget på bilden har alla gånger sett sina bästa dagar och antagligen läcker det ingenting eftersom fartyget får vara kvar. Det är dock inte det för första gången som ett fartyg har sjunkit eller har fått slagsida i Uppsala Hamn. För några år sedan var det restaurangbåten Skeppet som hade fått slagsida och som senare togs bort.

Förfallen smedja???

 En förfallen byggnad som troligen har varit en smedja och om den finns kvar är det utanför Enköping med omnejd.

Uppländska broar

 Denna lilla artikel får räknas som en liten sammanfattning över de broar som har funnits i Uppland. Enligt fornlämningsregistret finns det 209 objekt som betecknar olika broar i Uppsala län. Det finns en del försvunna eller broar som inte används längre, sedan finns de stenvalvsbroar som finns lite varstans. Sju fornlämningar med broar finns i Simtuna socken, sedan en vardera i Gryta, Härnevi och Nysätra socknar. I den sistnämnde socken låg denna bro söder om Nysätra kyrka och strax intill vägen mellan kyrkorna i Biskopskulla och Nysätra (man kan se den ena eller den andra kyrkan). Enligt en karta från 1692 benämndes denna bro som ”Nysätra bro”. I Almunge socken (Ösby) byggdes en gång i tiden en stenvalvsbro över en bäckravin som senare byggdes om till en cementtrumma. Sju objekt finns i Lena socken och flera av dem har gått över Vattholmaån. I den lilla socknen Läby har två broar, dels den bro i ett spann som finns strax söder om riksväg 72 och dels den som finns i ett område med fornlämningar omedelbart väster och sydväst om korsningen 55:an/72:an. Vid denna bro finns det ett minnesmärke, en nästan tre meter hög sten av granit som restes med kung Carl XIV Johan 1835 över Gustav Vasas kamp för fäderneslandet Sverige 1521 och denna minnessten är också inhägnad. Själva stenvalvsbron är 17 m långt, 5 m bred och 4 m hög, själva valvspannet är 6 meter. Det går just nu inte att meddela hur gamla denna bro är och nedanstående länk hänvisar till en bild på en inskription som visar när en bro blir färdigt. Denna bro har namnet Läbybron och på inom ett kilometer från bron så fanns det iallafall två vadställen. Inte så långt ifrån bron och minnesmärket finns ett gravfält i form av en båtgrav.

Länken till bilden med inskriptionen:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/historisk-om-bron-till-singo.html?m=0

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tok-Hansbron

 Över Dalälven söder om Gysinge och man åker förbi Gysinge Naturreservat så finns det fyra rester av broar som en gång i tiden man färdades på över älven. Den första är Grimbron som går över till ön Grimman och där återstår endast brofästen. Nästa försvunna bro är just Tok-Hansbron, sedan över Draggbron och avslutas med Kvarnbron som låg vid en numera borttagen kvarn. Där finns också ett minnesmärke som förklarar lite grann hur dessa har försvunnit. Enligt minnesmärket så lät landshövdingen över Västmanlands län, Walter Murray riva Draggbron, Tok-Hansbron och Kvarnbron 1934 för att anlägga nya broar. Dessa tre byggdes mellan 1844-50 och anledningen till namnet av Tok-Hansbron var att där uppehöll sig en man med namnet Hans under själva bron och det var så under flera år. Han drunknade senare och hans lik påträffades under Draggbron.

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hallsjö kyrkoruin

 Söder om Värnamo ligger kyrkoruinen efter Hallsjö kyrka och området tillhör numera Dörarps socken.

Svista värdshus skall rivas

Rubriken kanske inte klingar historisk men för skribenten är det ganska mycket symbolvärde utifrån historiskt perspektiv liksom en del andra Uppsalabor. Skribenten fotograferade Svista värdshus norr om Uppsala under sommaren 2018 och värdshuset har stått öde sedan den nya E4:an öppnades några kilometer bort 2007. Sedan dess har det förra värdshuset blivit utsatt för både klotter och vandalisering. När tiden begav sig så skribenten ätit där vid ett flertal tillfällen med återstående av sin familj. Ofta var det efter ett bad i exempelvis Fyrishov eller Fyrisbadet som det hette innan 1988 då det började att byggas om. Det var inte alltid efter ett bad som vägen bar till Svista utan även efter utflykter eller t o m att inte laga maten hemma. Svikta värdshus öppnades på den aktuella platsen 1972 och innan dess var verksamheten igång på andra sidan vägen.

Länken till bilderna!!!

https://stephannium-mm.blogspot.com/2019/04/svista-vardhus.html?m=0

Försvunna bytomter

 I Fornminnesregistret finns det en rad markeringar på f d bytomter som är försvunna, har funnits i äldre kartmaterial, nutida bebyggelse har delvis eller helt blivit bebyggt på äldre bytomt. Den f d byn Flottsund som fanns på en karta från 1666 över den närliggande Kungshamn gård och bara drygt 75 meter från där vägskälet är med 255:an. Den f d byn Flottsund ligger alltså längs med vägen från Kungshamn till länsvägen.

Hassmyra gamla bytomt ligger i Fläckebo socken i Västmanland och 500 meter lite nordväst om kyrkan ligger denna bytomt som är 180x180 meter och det är känt att byn hade fem husgrunder med sprismursrösen, två grunder efter jordkällare. Hela byn brann ner efter ett blixtnedslag 1858 när alla var i kyrkan och nu ligger byn i närheten av kyrkan med ännu mera utspridda gårdar.

Ett byområde som en gång tiden var bebott och som numera är helt undanröjt p g a odlingar är Hummelsta i Litslena socken (ej förväxlat med Hummelsta väster om Enköping. Där spåren efter Hummelsta gamla bytomt är helt bortodlade och det är området längs med vägen mot Grillby efter korsningen där man kan köra antingen mot Skolsta eller rondellen vid Litslena kyrka. Enligt en boende (om han är fortfarande i livet) så togs det bort ett antal husgrunder 1976-77 för att få tillgång till mer åker.

I Vansö socken nordväst om Strängnäs finns en bytomt som idag är delvis bebyggt av ett par boningshus och ett antal uthus. Husby är ortnamnet åt många byar i Sverige och denna by var antagligen större tidigare än vad det är idag. Enligt den geometriska avmätningen som gjordes 1722 så fanns det fyra gårdar medan storskiftekartan från 1765 fanns det sju gårdar i Husby. 

Strax sydväst om byn Bälsunda i Övergran socken i Uppland finns ett område med bebyggelselämningar och denna bytomt är inte så långt borta ifrån platsen Fiskbrunna. År 1685 fanns det två gårdar och åtta byggnader på platsen. 

Tre byar i Uppland och en vardera i Södermanland och Västmanland, men det fler motsvarande bytomter i Fornminnesregistret.

Försvunna föremål från uppländska kyrkor

 Jag har inte gått igenom alla de drygt 190 landsortkyrkorna i Uppland och har bara valt ut 14 kyrkor runt om i landskapet. Antag att omfattningen är mycket större än det som jag för närvarande känner till. De kyrkor som jag har valt ut utgör endast en mindre del av de verkliga totala antalet stölder i kyrkor. I denna artikel kommer jag inte bara skriva om stölder utan också det som kyrkorna har blivit av med. Det är framför allt tre olika kategorier som man kan dela in i när man skall skriva om försvunnen gods från kyrkorna.

• 1) Gustav Vasas konfiskation av kyrkskatt under 1500-talet. 
• 2) Stulna föremål och i synnerhet kyrksilvret. 
• 3) De kyrkogods som för närvarande är bevarade på Statens historiska museum.

I denna artikel har jag framför allt valt det andra alternativet, men kommer också att vidröra de andra två alternativen. De kyrkor som jag har valt ut är följande; Alunda, Boglösa, Hjälsta, Lillkyrka, Länna, Skuttunge, Tensta, Tillinge, Vallby, Vassunda, Vänge, Åkerby, Ärentuna och Östuna. De flesta av dessa kyrkor drabbades av inbrott under 1800-talet och då har oftast kyrksilvret blivit stulen. I exempel med Östuna så fördes vapensköldarna från kyrkan till klockstapeln för en renovering och där tog fattighjonen från de närliggande fattighuset vapensköldarna för att använda för uppvärmning. 
Det är uppenbart för mig att en eller flera ligor specialiserade sig på inbrott i kyrkorna under 1800-talets första hälft. Tre av kyrkorna drabbades i början av 1800-talet med ett mellanrum på cirka tio år, två av dessa gick det endast en månad emellan inbrotten. Dessa tre kyrkor ligger inte så långt ifrån varandra heller, drygt 10-15 kilometer ifrån varandra och det var antagligen lätt att nå dessa kyrkor. Vilka det är Vänge, Ärentuna och Åkerby, Vänge samt Åkerby drabbades av inbrott endast en månad emellan. I mars 1808 bröt en eller flera tjuvar in i sakristian till Åkerby kyrka och stal all kyrksilver, vid slutet av nästa månad råkade Vänge ut för samma sak. På grund av dessa kyrkors lägen så antar jag att det rörde sig om samma gynnare och det är lätt att tro det också, dels p g a att Vänge och Åkerby ligger enbart en mil ifrån varandra och dels om förrövarna bodde i området så kände de dessutom till dessa kyrkor. Ärentuna kyrka har genom årens lopp råkat ut för en del såväl försök som rena inbrott och om kyrkan låg närmare någon annan bebyggelse under 1800-talet känner jag för dagsläget inte till. Om kyrkbyn såg ut under början av 1800-talet som den gör idag så kan man nog påstå att kyrkans läge var mer eller mindre riskfyllt. Denna kyrka råkade ut för ett stor inbrott 1819 då nästan allting bestals. Kyrkan råkade dessutom ut för en relativt omfattande konfiskation under 1500-talet och efter det så införskaffades ett nytt kyrksilver.
Övriga kyrkor som jag nämnde i inledningen drabbades av motsvarande under mitten av detta århundrade. Skuttunge kyrka råkade ut för en stöld av en oblatask 1848 som påträffades senare och efter en reparation året efter så kom föremålet tillbaka till kyrkan. Alunda råkade ut för en stöld av kyrksilver 1851 och två år senare råkade både Tillinge samt Vassunda ut för samma händelse. Den förstnämnda kyrkan som råkade ut för inbrottet 1853 kunde de bestulna godset påträffats och då var det redan förstörd. År 1858 drabbades Lillkyrka ut för en omfattande kyrkostöld när denna kyrka blev av med i stort sett allting av värde. Tensta kyrka norr om Uppsala råkade ut för en stor stöld under 1860-talet.
Två kyrkor som båda är grannkyrkor nämndes ingenting om inbrott, däremot om Gustav Vasas konfiskation av kyrkoskatt under 1500-talet. I Boglösa kyrka strax utanför Enköping fick lämna en skatt på drygt sju kilo(34 lödiga mark och 7½ lod) under året 1545, samma år råkade även den närbelägna Vallby kyrka ut för samma sak och som dessutom råkade ut för en motsvarande konfiskation fjorton år tidigare(1531).
Länna kyrka sände två altarskåp till Historiska museet 1879 och det var ganska vanligt under denna tidsperiod att kyrkorna skickade in föremål till detta museum.

Källor(kyrkobeskrivningar)
Alunda, Bengt Ingmar Kilström, 1986
Boglösa, Mats Åmark, 1963
Hjälsta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Lillkyrka, Mats Åmark, 1999
Länna, Gustav Björklund, 1981
Skuttunge, Bengt Ingmar Kilström, 1991
Tensta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Tillinge, Bengt Stolt, 1979
Vallby, Mats Åmark(viss redigering av Kilström), 1981
Vänge, Rune Norberg, 1983
Åkerby, Åke Nisbeth, 1984
Ärentuna, Bengt Ingmar Kilström, 1996
Östuna, Åke Nisbeth, 1970

(Tidigare publicerat)

Karlströms skutor

 Vid Vettershagabrons ena ände fanns det tre skutor som kallades för Karlströms skutor. Ingen vet exakt hur länge dessa skutor var där innan man slutligen tog bort dessa 1997. De hade iallafall legat på samma plats i drygt 40 år och en av skutorna hade då börjat att ta in vatten. Vettershaga ligger cirka två mil söder om Norrtälje.

Nord Mills med pumphuset

Under de första månaderna av detta år har Nord Mills rivits i Uppsala och nu finns inte så mycket kvar. Uppsala ångkvarn kan härledas till 1864 och sedan hette det Kungshörnet AB. Verksamheten lades ner vart eftersom under 2000-talet och förr i tiden gick det ett stickspår dit från bangårdens södra ände som i sin tur ersatte ett annat stickspår som korsade Kungsgatan vid Lindvalls kaffe. Det var ett T43-lok som förutom föraren även hade två personer med röda flaggor som stoppade trafiken på Kungsgatan. Syftet med rivningen av detta objekt är att det skall ge plats åt bostäder och en av de sista kvarvarande objekten fån industriområdet som låg inom gatorna Standbodgatan, Östra Ågatan och Kungsgatan, numera utgör Kungsängsesplanaden den naturliga gränsen i söder mellan industriområdet och nya bostadsområdet i Kungsängen. (Källan är Roland Agius bok ”Industriepoken i Uppsala” från 2017).

 

Lite grann om det som har funnits i Uppsalatrakten

 För drygt 15 år sedan gjordes det en liten genomgång över det som har funnits i trakten av Uppsala och var också publicerat på denna blogg,

1) Där Uppsala bangolfklubb har sin anläggning nu och där fanns det en restaurang/fik/dansställe som hette Kap, numera har klubben anammat detta namn.

2) Stenvalvbron invid Lurbobacken blev ersatt av en modern bro under 1980-talet.

3) BP/Statiol-macken i Vilan i södra delen av Uppsala så finns numera ICA Supermarket med en stor parkering.

4) Vägkrogen vid korsningen Enköpingsvägen(rks 55) och Salavägen(rks 72) finns inga synliga spår kvar.

5) Shellmacken i Läby norr om Björklinge är numera en godisbutik, kanske nedlagd numera eftersom den nya motorvägen har öppnas.

6) Två bensinmackar vid Vassunda två mil söder om stan.

Hagunda avrättningsplats

 Längs med riksväg 55 mot Enköping från Uppsala ligger en skogsdunge invid vägen och där var förut en avrättningsplats för Hagunda härad. Avrättningsplatsen ligger i Ramsta socken precis innan gränsen mot Uppsala-Näs socken och vid skogsdungen finns en liten åkersväg med en sliten vägbom. Platsen har blivit kartbelagt vid två tillfällen; 1694 och 1763.

Av någon anledning finns det även rester efter djur på platsen och det är lägligt att besöka fornlämningen under våren innan vegetationen har slagit ut. Strax nordväst om denna plats ligger Stegelkärret som är en liten sjö som är uppkallat efter ordet "stegling", att man blir steglas till döds. Tipset är att man slår upp Wikipediaartikeln om just stegling.
Avrättningsplatsen har koordinaterna: 6633523 / 1593492 
 
Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Lund, 1999
Fornminnesregistret, Raä-nr Ramsta 153

Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.

Affären i Åkerö

 Affären i Åkerö lades ner vid en okänd tidpunkt!!!

Statoilmacken i Björklinge

Statoilmacken i Björklinge är numera riven och få betraktas som en försvunnighet, bilden togs omkring 2005. Denna bild var tidigare publicerat

 

Ödehus i Ångermanland

 Ett av de ödehus som finns i Ångermanland!!