Svista värdshus har rivits

 Ett värdshus har försvunnit!!!

En epok har avslutats

Svista värdshus är riven

Försökte skriva lite versbetonad!!!

En tidigare artikel om rivningen på bloggen.

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/09/svista-vardshus-skall-rivas.html?m=0

Ett par länkar om Svista värdshus;

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/har-rivs-svista-vardshus-det-har-hander-nu

https://www.fotosidan.se/blogs/ottenfotoblogg/svista-vardshus-det-glomda-rummet.htm

https://www.reddit.com/r/uppsala/comments/1iu26nb/idag_revs_svista_v%C3%A4rdshus/

I Flottsund finna denna

 I Flottsund finns denna avskärmade konstruktion och kan det vara från en tidigare bensinmack??? I den vita byggnaden på vänster sida på bilden inrymdes under början av 1980-talet en bensinstation. Det finns/har funnit en liknande konstruktion i tätorten Örsundsbro där jag känner att det har varit en mack.Denna artikel är också snudd på en efterlysning.

Kortlivade fotbollsklubbar i Uppland

 Hur definierar man en kortlivat fotbollsklubb??? Det finns nog ingen naturlig förklaring eller gräns till denna definition och iallafall under 30 säsonger, en del klubbar har under tio säsonger under sin tid som seriespelande klubbar. Det finns åtskilliga kortlivade klubbar i varje landskap som deltog i seriespel i ett par år för att sedan försvinna. I detta föredrag skrivs ett urval av exemplen i kommunvis och i utefterbokstavsordningen. Ett exempel är Altuna IF från Enköpings kommun och som bildades 1926 för sedan gå ur RF tre år senare, 1941 blev klubben återbildat och deltog i seriespel mellan 1948-50 (de blev 3:a och 6:a av sju lag i en lokal division 8-serie). 

I Enköpings sockenserie 1934 deltog Boglösa BK (enda kända säsongen tills vidare), Ekolsunds IF (bildat 1933), Hjälstaholms IF (bildat 1932 och deltog i fem säsonger i lokala serier under 1940-talet), Härkeberga IF (bildat 1932, seriespel 1938-41), Litslena IF (bildat 1930, deltog i seriespel fram till 1969), Långtora BK (bildat 1930, i seriespel mellan 1936-41 och Löt BK (bildat 1931 och 1934 var klubbens enda kända säsong).

De ovannämnda Härkeberga och Långtora slogs ihop för att bli Härlå IF under ett okänt år (troligen 1941) och denna klubb var i seriespel mellan 1941-48 i Västupplandsserien klass 2 som de vann säsongen 1944-45 med bara fem klubbar i och säsongen efter blev de 10:a av tolv klubbar (Veckholms IF vann och Enköpings SK som var i Allsvenskan 2003) blev 4:a. I denna kommun var det flera småklubbar som slogs ihop till en vardera klubb och ett exempel är Nordia från Grillby.

Inom Hebys kommun har i stort sett alla klubbar överlevt i seriespelet sedan de bildades och Runhällens SK bildades 1925 och var i seriespel mellan 1928-34. Den mera nuvarande klubben Runhällens BoIS bildades 1936 och har varit i seriespel sedan 1937. 

I Håbo kommun finns både äldre och nyare exemplen på kortlivade klubbar, IFK Bålsta deltog troligen inte i seriespel i början och den bildades 1922 som IFK Kalmar (Kalmar är en medeltida kyrka utanför Bålsta). Namnet byttes till IFK Bålsta 1925 och från 1933 med namnet Bålsta IF. Fotbollsföreningen i Bålsta bildades 2007 och mellan 2007-11 var klubben i seriespel med seriesegern i division 7 Södra Uppland 2009 och två år senare drogs antagligen klubben ur sedan de hade blivit sist i sin division 6-serie. De äldre exemplen är Nyckelby SK som var i seriespel i endast en säsong (1953-54), Skoklosters IF bildades 1936 och i seriespel mellan 1942-46 samt en nyare upplaga av klubben var i seriespel mellan 1984-2007 och FC Stallet var i seriespel mellan 1995-99. De mesta av kommunens kortlivade klubbar har kommit till under 2000-talet.

Knivsta är en nybildad kommun som en gång i tiden tillhörde Uppsala och där fanns Knivsta SK som bildades 2010 och drog sig ur division 7 (Västra) året efter. Långhundra IF var i seriespel mellan 1939-50 och en senare upplaga har också varit. Lagga SK var i seriespel mellan 1936-39.

I Roslagen finns bl a Norrtälje som är relativ stor i ytan och där finns åtskilliga exemplen. Några är Bergshamra SK som bildades 1932 och var i seriespel i drygt två decennier mellan 1936-59 och de lyckades vinna Upplands södra skärgårdsserie vid åtminstone fyra tillfällen. Björkö-Arholma bildades 1939 som bara Björkö IF i två år för att sedan deltaga i seriespel mellan 1948-52, Blidö IF bildades 1963 och har haft tre korta perioder i seriespelet och den senaste var 2012-13. Fasterna IK var i seriespel mellan 1935-55, Hysingsviks SK i seriespelet mellan 1940-57, Högmarsö IK bildades 1933 och hade troligen ingen seniorsfotboll tills klubben lades ner 1955, Ovansundets IK bildades 1933, i seriespel mellan 1935-46 och Roslagens Bildö var med mellan 2006-12. Ett annat kortlivat exempel är Singö IK som var med i seriespelet mellan 1949-52, Ununge IF 1935-55, Vätö IF mellan 1935-46 och slogs samman med Ovangrundet för att bilda Vätö IF 1946. 

I Sigtuna kommun har Märsta både haft f d bildande och nybildade klubbar och lagets stora fotbollsklubb är nog Märsta IK som bildades 1927 och har haft seriespel fr o m 1933 förutom ett avbrott mellan 1996-2005. Sigtuna SK var i seriespel endast under säsongen 1936-37, Tingslunda IK mellan 1943-54, Valsta-Syrianska bildades 1993, i seriespel 1994-2014 och i konkurs 2015, Eriksunds IK i seriespel mellan 1936-39 samt under säsongen 1952-53, Märsta AIF mellan 1982-94, Steninge SK mellan 1937-40 och Vidbo IK uppgick ett par år efter bildandet i Timgslunda och var i seriespel säsongen 1938-39.

I Tierp fanns bl a Tierp AIK som bildades 1928 och var i seriespel fram till 1948, Karlholms IF bildades 1925 och i seriespel mellan 1930-36 (Karlholms GoIF är den stora klubben på orten), Mehedeby IF bildat 1922 med seriespel mellan 1925-34 och Västlands IF bildat 1913 med seriespel mellan 1930-36.

Upplands-Bro har inte så många fotbollsklubbar och ett par exemplen på kortlivade klubbar; IK Hoppet 2008-12, Storm BoIS 2002-04, Aconcagua 1990-92, Håtuna IF 1936-46 och Västra Ryds IF 1949-54 samt Västra Ryds IS 1936-38.

I Upplands-Väsby finns inte så många bra exemplen som kan tas med i denna sammanställning; IK Navet seriespel 2013.

I den stora kommunen och Sveriges fjärde största kommun Uppsala finns också ett flertal exemplen som t ex IK Admir som bildades 1922 och kom inte med seriespel som varade mellan 1946-56. Supporterklubben till ishockeylaget Almtuna IS som kallats för Red Lions hade ett fotbollslag i seriespel 2005 och kom 8:a (nio klubbar) i division 7 Norra Uppland. Bengaliska FF var i seriespel mellan 2017-20, Björklinge BK mellan 1987-89,  Bälinge City 2013-18, Dalby SK bildades 1927, men har troligen aldrig seniorlag i fotboll, Gamla Uppsala IF 1935-41 (Gamla Uppsala SK eller GUSK bildades 1948), Gamlis IF 1999- 2011, Gottsunda IF seriespel 1984, IF Heimdal 1904-06 och 1911-14, handbollsklubben HK-71 fullföljde inte seriespelet 1973, Johannesbäck FF 2020-22, Lindbergsklubben 1973-78 och Malma IF 1931-34. Trots att man bara kommit till bokstaven ”M” så har ett flertal exemplen kommit upp och ändå är det bara ett urval. Ett annat exempel är det bolag som bedriver busstrafiken i staden och de hade ett lag i seriespel mellan 1989-91 som Uppsalabuss IF och ett par exemplen från landsbygden; Ålands SK bildades 1932 och i seriespel mellan 1941-52, Knutby BK (bildat 1945) seriespel 1945-47, Nolmyra BK 1945-47, Rasbokils IF (bildat 1933) mellan 1933-39 och Vänge GIK (bildat 1940) mellan 1941-60.

Vallentuna har haft några sammanslagningar av sina klubbar genom åren och ett par exemplen på kortlevande klubbar är Halls IK (bildat 1945) och i seriespel säsongen 1945-46. Hallbyns BK (bildat 1945) mellan 1946-51 och Karlbergs MK Vallentuna som var i seriespel 1988-89.

Klubbarna från Åland som tillhör Finland har haft klubbar som har spelat eller spelar i det uppländska seriesystemet. Tas ej inte med i denna sammanställning.

Älvkarleby har också haft kortlivade fotbollsklubbar som t ex SK Ore (bildat 1920) mellan 1929-33, legendariska bandyklubben SK Tirfing (svenska mästare 1930) hade ett fotbollslag i seriespel mellan 1930-33, Marma BK säsongen 1933-34, Upplandsbodarnas IK (bildat 1916) i seriespel 1918 och Östanå SK (bildat 1919) mellan 1922-27.

Österåker har också haft några representanter på kortlivade klubbar eller i seriespel för några klubbar. Några exemplen är Independiente (bildat 1991) mellan 1992-2008, Hacksta FF mellan 1993-97 och Rotten Commandos som var i seriespel säsongen 1985.

Avslutningsvis på den långa genomgången är Östhammar som kan komma med följande; Börstils SK (bildat 1948) mellan 1949-55, Forsmarks IK säsongen 1933-34, Morkarla IF (bildat 1940) mellan 1941-53, Valö IK (bildat 1928) mellan 1939-53 samt även Sunds IF (bildat 1921) mellan 1929-34 och Väskinge IK (bildat 1937) mellan 1937-43.

Källor:

klubbmarken.com

Privat tidningsarkiv

soderaljefotbollen.eu

svenskafotbollsklubbar.se

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.

Jordgloben

 

Denna jordglob fick jag och min syster när vi var mindre på 1970-talet med Sparbankerna (senare Swedbank) som utgivare. Nyckeln till jordgloben är för länge sedan borta och Swedbank ger inte längre ut sådana nycklar. För en gångs skull så är det en ”försvunnighet” som har funnits i hemmet. Tur är det bara ett mynt i globen.

Sjunkande fartyg

 Vet inte hur länge det har varit så och har för mig att Uppsala Nya Tidning hade någon artikel om det tidigare. Fartyget på bilden har alla gånger sett sina bästa dagar och antagligen läcker det ingenting eftersom fartyget får vara kvar. Det är dock inte det för första gången som ett fartyg har sjunkit eller har fått slagsida i Uppsala Hamn. För några år sedan var det restaurangbåten Skeppet som hade fått slagsida och som senare togs bort.

Förfallen smedja???

 En förfallen byggnad som troligen har varit en smedja och om den finns kvar är det utanför Enköping med omnejd.

Uppländska broar

 Denna lilla artikel får räknas som en liten sammanfattning över de broar som har funnits i Uppland. Enligt fornlämningsregistret finns det 209 objekt som betecknar olika broar i Uppsala län. Det finns en del försvunna eller broar som inte används längre, sedan finns de stenvalvsbroar som finns lite varstans. Sju fornlämningar med broar finns i Simtuna socken, sedan en vardera i Gryta, Härnevi och Nysätra socknar. I den sistnämnde socken låg denna bro söder om Nysätra kyrka och strax intill vägen mellan kyrkorna i Biskopskulla och Nysätra (man kan se den ena eller den andra kyrkan). Enligt en karta från 1692 benämndes denna bro som ”Nysätra bro”. I Almunge socken (Ösby) byggdes en gång i tiden en stenvalvsbro över en bäckravin som senare byggdes om till en cementtrumma. Sju objekt finns i Lena socken och flera av dem har gått över Vattholmaån. I den lilla socknen Läby har två broar, dels den bro i ett spann som finns strax söder om riksväg 72 och dels den som finns i ett område med fornlämningar omedelbart väster och sydväst om korsningen 55:an/72:an. Vid denna bro finns det ett minnesmärke, en nästan tre meter hög sten av granit som restes med kung Carl XIV Johan 1835 över Gustav Vasas kamp för fäderneslandet Sverige 1521 och denna minnessten är också inhägnad. Själva stenvalvsbron är 17 m långt, 5 m bred och 4 m hög, själva valvspannet är 6 meter. Det går just nu inte att meddela hur gamla denna bro är och nedanstående länk hänvisar till en bild på en inskription som visar när en bro blir färdigt. Denna bro har namnet Läbybron och på inom ett kilometer från bron så fanns det iallafall två vadställen. Inte så långt ifrån bron och minnesmärket finns ett gravfält i form av en båtgrav.

Länken till bilden med inskriptionen:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/historisk-om-bron-till-singo.html?m=0

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tok-Hansbron

 Över Dalälven söder om Gysinge och man åker förbi Gysinge Naturreservat så finns det fyra rester av broar som en gång i tiden man färdades på över älven. Den första är Grimbron som går över till ön Grimman och där återstår endast brofästen. Nästa försvunna bro är just Tok-Hansbron, sedan över Draggbron och avslutas med Kvarnbron som låg vid en numera borttagen kvarn. Där finns också ett minnesmärke som förklarar lite grann hur dessa har försvunnit. Enligt minnesmärket så lät landshövdingen över Västmanlands län, Walter Murray riva Draggbron, Tok-Hansbron och Kvarnbron 1934 för att anlägga nya broar. Dessa tre byggdes mellan 1844-50 och anledningen till namnet av Tok-Hansbron var att där uppehöll sig en man med namnet Hans under själva bron och det var så under flera år. Han drunknade senare och hans lik påträffades under Draggbron.

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hallsjö kyrkoruin

 Söder om Värnamo ligger kyrkoruinen efter Hallsjö kyrka och området tillhör numera Dörarps socken.

Svista värdshus skall rivas

Rubriken kanske inte klingar historisk men för skribenten är det ganska mycket symbolvärde utifrån historiskt perspektiv liksom en del andra Uppsalabor. Skribenten fotograferade Svista värdshus norr om Uppsala under sommaren 2018 och värdshuset har stått öde sedan den nya E4:an öppnades några kilometer bort 2007. Sedan dess har det förra värdshuset blivit utsatt för både klotter och vandalisering. När tiden begav sig så skribenten ätit där vid ett flertal tillfällen med återstående av sin familj. Ofta var det efter ett bad i exempelvis Fyrishov eller Fyrisbadet som det hette innan 1988 då det började att byggas om. Det var inte alltid efter ett bad som vägen bar till Svista utan även efter utflykter eller t o m att inte laga maten hemma. Svikta värdshus öppnades på den aktuella platsen 1972 och innan dess var verksamheten igång på andra sidan vägen.

Länken till bilderna!!!

https://stephannium-mm.blogspot.com/2019/04/svista-vardhus.html?m=0

Försvunna bytomter

 I Fornminnesregistret finns det en rad markeringar på f d bytomter som är försvunna, har funnits i äldre kartmaterial, nutida bebyggelse har delvis eller helt blivit bebyggt på äldre bytomt. Den f d byn Flottsund som fanns på en karta från 1666 över den närliggande Kungshamn gård och bara drygt 75 meter från där vägskälet är med 255:an. Den f d byn Flottsund ligger alltså längs med vägen från Kungshamn till länsvägen.

Hassmyra gamla bytomt ligger i Fläckebo socken i Västmanland och 500 meter lite nordväst om kyrkan ligger denna bytomt som är 180x180 meter och det är känt att byn hade fem husgrunder med sprismursrösen, två grunder efter jordkällare. Hela byn brann ner efter ett blixtnedslag 1858 när alla var i kyrkan och nu ligger byn i närheten av kyrkan med ännu mera utspridda gårdar.

Ett byområde som en gång tiden var bebott och som numera är helt undanröjt p g a odlingar är Hummelsta i Litslena socken (ej förväxlat med Hummelsta väster om Enköping. Där spåren efter Hummelsta gamla bytomt är helt bortodlade och det är området längs med vägen mot Grillby efter korsningen där man kan köra antingen mot Skolsta eller rondellen vid Litslena kyrka. Enligt en boende (om han är fortfarande i livet) så togs det bort ett antal husgrunder 1976-77 för att få tillgång till mer åker.

I Vansö socken nordväst om Strängnäs finns en bytomt som idag är delvis bebyggt av ett par boningshus och ett antal uthus. Husby är ortnamnet åt många byar i Sverige och denna by var antagligen större tidigare än vad det är idag. Enligt den geometriska avmätningen som gjordes 1722 så fanns det fyra gårdar medan storskiftekartan från 1765 fanns det sju gårdar i Husby. 

Strax sydväst om byn Bälsunda i Övergran socken i Uppland finns ett område med bebyggelselämningar och denna bytomt är inte så långt borta ifrån platsen Fiskbrunna. År 1685 fanns det två gårdar och åtta byggnader på platsen. 

Tre byar i Uppland och en vardera i Södermanland och Västmanland, men det fler motsvarande bytomter i Fornminnesregistret.

Försvunna föremål från uppländska kyrkor

 Jag har inte gått igenom alla de drygt 190 landsortkyrkorna i Uppland och har bara valt ut 14 kyrkor runt om i landskapet. Antag att omfattningen är mycket större än det som jag för närvarande känner till. De kyrkor som jag har valt ut utgör endast en mindre del av de verkliga totala antalet stölder i kyrkor. I denna artikel kommer jag inte bara skriva om stölder utan också det som kyrkorna har blivit av med. Det är framför allt tre olika kategorier som man kan dela in i när man skall skriva om försvunnen gods från kyrkorna.

• 1) Gustav Vasas konfiskation av kyrkskatt under 1500-talet. 
• 2) Stulna föremål och i synnerhet kyrksilvret. 
• 3) De kyrkogods som för närvarande är bevarade på Statens historiska museum.

I denna artikel har jag framför allt valt det andra alternativet, men kommer också att vidröra de andra två alternativen. De kyrkor som jag har valt ut är följande; Alunda, Boglösa, Hjälsta, Lillkyrka, Länna, Skuttunge, Tensta, Tillinge, Vallby, Vassunda, Vänge, Åkerby, Ärentuna och Östuna. De flesta av dessa kyrkor drabbades av inbrott under 1800-talet och då har oftast kyrksilvret blivit stulen. I exempel med Östuna så fördes vapensköldarna från kyrkan till klockstapeln för en renovering och där tog fattighjonen från de närliggande fattighuset vapensköldarna för att använda för uppvärmning. 
Det är uppenbart för mig att en eller flera ligor specialiserade sig på inbrott i kyrkorna under 1800-talets första hälft. Tre av kyrkorna drabbades i början av 1800-talet med ett mellanrum på cirka tio år, två av dessa gick det endast en månad emellan inbrotten. Dessa tre kyrkor ligger inte så långt ifrån varandra heller, drygt 10-15 kilometer ifrån varandra och det var antagligen lätt att nå dessa kyrkor. Vilka det är Vänge, Ärentuna och Åkerby, Vänge samt Åkerby drabbades av inbrott endast en månad emellan. I mars 1808 bröt en eller flera tjuvar in i sakristian till Åkerby kyrka och stal all kyrksilver, vid slutet av nästa månad råkade Vänge ut för samma sak. På grund av dessa kyrkors lägen så antar jag att det rörde sig om samma gynnare och det är lätt att tro det också, dels p g a att Vänge och Åkerby ligger enbart en mil ifrån varandra och dels om förrövarna bodde i området så kände de dessutom till dessa kyrkor. Ärentuna kyrka har genom årens lopp råkat ut för en del såväl försök som rena inbrott och om kyrkan låg närmare någon annan bebyggelse under 1800-talet känner jag för dagsläget inte till. Om kyrkbyn såg ut under början av 1800-talet som den gör idag så kan man nog påstå att kyrkans läge var mer eller mindre riskfyllt. Denna kyrka råkade ut för ett stor inbrott 1819 då nästan allting bestals. Kyrkan råkade dessutom ut för en relativt omfattande konfiskation under 1500-talet och efter det så införskaffades ett nytt kyrksilver.
Övriga kyrkor som jag nämnde i inledningen drabbades av motsvarande under mitten av detta århundrade. Skuttunge kyrka råkade ut för en stöld av en oblatask 1848 som påträffades senare och efter en reparation året efter så kom föremålet tillbaka till kyrkan. Alunda råkade ut för en stöld av kyrksilver 1851 och två år senare råkade både Tillinge samt Vassunda ut för samma händelse. Den förstnämnda kyrkan som råkade ut för inbrottet 1853 kunde de bestulna godset påträffats och då var det redan förstörd. År 1858 drabbades Lillkyrka ut för en omfattande kyrkostöld när denna kyrka blev av med i stort sett allting av värde. Tensta kyrka norr om Uppsala råkade ut för en stor stöld under 1860-talet.
Två kyrkor som båda är grannkyrkor nämndes ingenting om inbrott, däremot om Gustav Vasas konfiskation av kyrkoskatt under 1500-talet. I Boglösa kyrka strax utanför Enköping fick lämna en skatt på drygt sju kilo(34 lödiga mark och 7½ lod) under året 1545, samma år råkade även den närbelägna Vallby kyrka ut för samma sak och som dessutom råkade ut för en motsvarande konfiskation fjorton år tidigare(1531).
Länna kyrka sände två altarskåp till Historiska museet 1879 och det var ganska vanligt under denna tidsperiod att kyrkorna skickade in föremål till detta museum.

Källor(kyrkobeskrivningar)
Alunda, Bengt Ingmar Kilström, 1986
Boglösa, Mats Åmark, 1963
Hjälsta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Lillkyrka, Mats Åmark, 1999
Länna, Gustav Björklund, 1981
Skuttunge, Bengt Ingmar Kilström, 1991
Tensta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Tillinge, Bengt Stolt, 1979
Vallby, Mats Åmark(viss redigering av Kilström), 1981
Vänge, Rune Norberg, 1983
Åkerby, Åke Nisbeth, 1984
Ärentuna, Bengt Ingmar Kilström, 1996
Östuna, Åke Nisbeth, 1970

(Tidigare publicerat)

Karlströms skutor

 Vid Vettershagabrons ena ände fanns det tre skutor som kallades för Karlströms skutor. Ingen vet exakt hur länge dessa skutor var där innan man slutligen tog bort dessa 1997. De hade iallafall legat på samma plats i drygt 40 år och en av skutorna hade då börjat att ta in vatten. Vettershaga ligger cirka två mil söder om Norrtälje.

Nord Mills med pumphuset

Under de första månaderna av detta år har Nord Mills rivits i Uppsala och nu finns inte så mycket kvar. Uppsala ångkvarn kan härledas till 1864 och sedan hette det Kungshörnet AB. Verksamheten lades ner vart eftersom under 2000-talet och förr i tiden gick det ett stickspår dit från bangårdens södra ände som i sin tur ersatte ett annat stickspår som korsade Kungsgatan vid Lindvalls kaffe. Det var ett T43-lok som förutom föraren även hade två personer med röda flaggor som stoppade trafiken på Kungsgatan. Syftet med rivningen av detta objekt är att det skall ge plats åt bostäder och en av de sista kvarvarande objekten fån industriområdet som låg inom gatorna Standbodgatan, Östra Ågatan och Kungsgatan, numera utgör Kungsängsesplanaden den naturliga gränsen i söder mellan industriområdet och nya bostadsområdet i Kungsängen. (Källan är Roland Agius bok ”Industriepoken i Uppsala” från 2017).

 

Lite grann om det som har funnits i Uppsalatrakten

 För drygt 15 år sedan gjordes det en liten genomgång över det som har funnits i trakten av Uppsala och var också publicerat på denna blogg,

1) Där Uppsala bangolfklubb har sin anläggning nu och där fanns det en restaurang/fik/dansställe som hette Kap, numera har klubben anammat detta namn.

2) Stenvalvbron invid Lurbobacken blev ersatt av en modern bro under 1980-talet.

3) BP/Statiol-macken i Vilan i södra delen av Uppsala så finns numera ICA Supermarket med en stor parkering.

4) Vägkrogen vid korsningen Enköpingsvägen(rks 55) och Salavägen(rks 72) finns inga synliga spår kvar.

5) Shellmacken i Läby norr om Björklinge är numera en godisbutik, kanske nedlagd numera eftersom den nya motorvägen har öppnas.

6) Två bensinmackar vid Vassunda två mil söder om stan.

Hagunda avrättningsplats

 Längs med riksväg 55 mot Enköping från Uppsala ligger en skogsdunge invid vägen och där var förut en avrättningsplats för Hagunda härad. Avrättningsplatsen ligger i Ramsta socken precis innan gränsen mot Uppsala-Näs socken och vid skogsdungen finns en liten åkersväg med en sliten vägbom. Platsen har blivit kartbelagt vid två tillfällen; 1694 och 1763.

Av någon anledning finns det även rester efter djur på platsen och det är lägligt att besöka fornlämningen under våren innan vegetationen har slagit ut. Strax nordväst om denna plats ligger Stegelkärret som är en liten sjö som är uppkallat efter ordet "stegling", att man blir steglas till döds. Tipset är att man slår upp Wikipediaartikeln om just stegling.
Avrättningsplatsen har koordinaterna: 6633523 / 1593492 
 
Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Lund, 1999
Fornminnesregistret, Raä-nr Ramsta 153

Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.