Amatörspelaren Kippax i Liverpool

 Peter Kippax var gästspelare (direkt översatt från ”guest-player) för en del klubbar under andra världskriget när den engelska ligan gjorde ett uppehåll. Han hade en amatörstatus som var tillåten fram till 1974 i den engelska ligan. Det blev bara en ligamatch för Liverpool efter han hade spelat ett tjugotal matcher för Burnley. Av någon anledning skrev han inte på något professionellt kontrakt med Liverpool och han spelade bara en match. Det var mot Birmingham City den 12 mars 1949 i gamla divison 1 som han deltog i sin enda match. Liverpool spelade då hemma på Anfield Road inför 43 753 åskådare och hemmalaget vann med matchens mål som gjordes av Cyril Done i den 59:e matchminuten sedan Bryan Williams stått för assisten. En av Liverpools legendaren som var Billy Liddell (född i Skottland) och han missade en straff som bortakeepern Gil Merrick (landslagsmålvakt för England) tog. Liddell gjorde f ö 215 mål på 494 ligamatcher för The Ress mellan 1946-61 så det var inga vilsna spelare som Kippax var lagkamrat med. Hur det gick för Kippax??? Han klarade nog säkert genom matchen, men tidningsrapporteringen om matcherna på den tiden var knapphändiga för enskilda spelare. 

Källor: 

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

Järnvägen vid Kirkenes

På norska kallats denna järnväg för ”Kirkenes-Bjørnevatnbanen” eller för Sydvarsnger och är en industribana med spårvidden 1435 mm, själva driften inleddes i juli 1910. Banan är 7,5 kilometer långt och går i nord-sydlig riktning, den byggdes för att frakta malm från Björnevatn upp till Kirkenes för vidarebefordran med båt till andra platser. I början trafikerades banan av ånglok fram till 1920 då man gick över till elektriskt drift med 750 volt likström för att sedan  införa diesellok 1955. Den lades ner 1996 för att sedan återupptas 2009 för att återigen läggas ner 2015 och denna järnväg var världens nordligaste tills 2010 då drygt 50 mil industrijärnväg öppnades i Ryssland. Efter det har det förekommit diskussioner om att anlägga en järnväg mellan finska Lappland och Kirkenes för att transportera malm, men har lagts på is samtidigt.

Källor: 

Banedata 2013 (Norge)

jarnvagsnyheter.se

Wikipedia, svenskspråkiga

Kontraktprosten Johansson

 Min fars farmor kom som liten till en prästfamilj i Stora Mellby socken sedan båda föräldrarna hade dött. Hon var alltså ett s k för barnhusbarn som auktionerades ut till olika hushåll. Hon hade samtidigt tur eftersom barn med denna bakgrund hamnade i bland annat misär och orättvist behandling. Denna prästfamilj i Stora Mellby socken några mil utanför Alingsås i Västergötland ville gärna få en flicka och de hade själva tre söner. Kontraktprosten döptes till Karl Ludvig (Tilltalsnamnet) med efternamnet Johansson och han föddes i mars 1845 som son till en mjölnare i Habo socken utanför Jönköping. Han var förutom präst även riksdagsman i Andra Kammaren för Älvsborgs län under två mandatperioder som var 1900-02 och 1903-05. Var först präst i Yllestad socken innan han blev präst i Stora Mellby 1885 och växlade över till kontraktprost 1894. Han gifte sig 1873 med Beata Olivia Hellman och paret fick tre söner som samtliga nådde vuxen ålder och hade titlar som stationsinspektör, läkare och agronom. Min fars farmor Anna Rydholm hade mer kontakt med de tre bröderna än med sina egna syskon förutom den yngsta (systern). Paret finns med i Porträttfynd som lanseras av Sverige Släktforskarförbund (Rötter) och bilden på deras gravvård finns på gravar.se. Han avled 1912 medan frun som också föddes 1845 dog året innan honom.

Källor:

gravar.se

Skara Stifts herdaminne”, 1904 (Litteraturbanken)

Svensk Porträttgalleri, X3, Prästerskapet i Skaraborgs län

Wikipedia svenskspråkiga 

Källnoter:

Tillsammans med sin fru men uppladdaren påstå att den var okänd:

https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/vaestergoetland/utan_angiven_plats/okaend_fotograf_/185910

https://gravar.se/forsamling/bjarke-forsamling/stora-mellby-kyrkogard/1/karl-ludvig-johansson-ce979

Tegelbruket i Finsta

 Tegeltillverkningen i Finsta ungefär mittemellan Rimbo och Norrtälje har blivit omnämnt i bloggen tidigare och i bl a notiser nr 2 i oktober 2023. Tegelbruket låg strax norr om den lilla orten och var igång i exakt hundra år. Tegelbruket anlades 1868 och drev under några årtionden i mindre skala tills bruket moderniserades 1890. Omkring det förra sekelskiftet pågick även verksamhet av sågverk och kvarn på platsen. År 1946 såldes gården som hade tegelbruket till Stockholms läns landsting som drev det vidare fram till nedläggningen 1968 och vid övertagandet av bruket så öppnades även en hushålls- och lantmannaakola. Efter det bruket hade lagts ner så brändes bruket ner och efter det så hade lantmannaskolan sin maskinstation på platsen. Bruket hade också en järnväg med spårvidden 600 mm och det utgick två linjer mellan bruket-lertagen. Banan var drygt en kilometer långt och den västra huvudlinjen nedlades 1955 medan spåret revs först under 1960-talet, den östra delen var i trafik fram till nedläggningen. Det var dock ingen spåranknytning till järnvägsstationen i Finsta trots att det vara några hundra meter emellan. Bruket hade två motorlok med märket Simplex med säte i den engelska orten Bedford och det äldsta loket tillverkades 1940 med numret 8579, det andra 1948 med numret 9288. Båda loken var dieseldrivna med Dorman-motorer och det första hade använts under kort tid på ett kraftverksbygge i Krångede i Jämtland och skrotades så sent som 1976 i Finsta. Det andra loket köpte av Nabbenlunds tegelbruk utanför Vänersborg 1967 och såldes vidare 1973 till museiföreningen Risten-Lakviks järnväg där det nedmonterades 1976.

Källor:

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Lantmäteriet, min karta

tegelbruk.se

Tre fångar avled under kort tid

 På Vaxholms fästning avled tre fångar inom kort tidsperiod inom några månader under 1878. Först avled  den f d artilleriristen Claes Victor Theodor Sköld som föddes 1855 i Slaka socken i Östergötland och han gick bort den 21 januari. Drygt 1 1/2 månad senare avled gardisten Johan Peter Sjöstrand som föddes i Vislanda socken i Småland i mars 1842 och han gick bort den 6 mars och dryga månaden senare gick även den f d disciplinsoldaten Carl Edvard Rylander bort. Han föddes i oktober 1833 i Norrköping och han gick bort den 3 april. Samtliga var då hemmahörande i Stockholm och de efterlämnade fem-sju kronor vilket det var drygt 75-85 kronor i dagens penningvärde.

Källa: Polisunderrättelser nr 31, 16 april 1878

Fängelse???

I den lilla tätorten Noras utkant finns denna byggnad som antagligen har varit en lada eller förvaring av eftertraktat gods. Det är galler på fönstret och som synes finns det ingen ruta utan bara galler. Det var ingen historisk skylt som beskrev vad som hade hänt ur ett historiskt perspektiv.

 

Från banorna

 FLOTTSUND

Flottsund ligger i sydligaste delen av Uppsala och åker man in på Åmynningsvägen så finns det äldre bostadshus som byggdes under 1910-talet. Ca hundra meter in på denna väg går en avstickare nerför en backe och efter ett tag kommer man fram till en lada som fungerar/har fungerat som ett båthus. Från porten till byggnaden går en kort rälsbana som man tar upp båtar med. Om den används idag finns i dagsläget ingen uppgift om och det växer lite sly på rälsbanan. Påminner om den båtbana som används i Arjeplog som har tagits upp i den nedlagda Industribaneföreningens tidskrift Spårläget (dock ej Flottsund såvitt vad skribenten känner till).

RÖRBERGSGRUVAN

Denna objekt avser en lastplats som hade en anslutning på linjen som gick fram till Lövstabruk i Uppland. Själva spåranslutningen ledde fram till Rörbergsgruvan och det var ett kort spår eftersom det var bara hundratalet meter från själva linjen till Lövstabruk. Själva Rörbrrgsgruvan ligger bara nån kilometer från Vigelsbo gruvor.

RÖJNORET

Det är en driftplats längs med den s k för Skellefteåbanan och var också fram till mitten av 1930-talet en militärmötesplats. I närheten var det en torvtäkt där det har brutits emellanåt och även spår har varit utlagda.

BRODDBO

I Broddbo som ligger i Västmanland och har haft station på järnvägslinjen Sala-Krylbo har det också funnit en torvindustri som bildades 1919. Ägare var Broddbo-Gullvalla torvströförening och den låg vid stationen på orten. Fabriken lades ner under 1940-talet och på platsen fanns det en bana med 500 mm spårvidd. Utifrån en uppgift var det ett förfallen maskinhus av sten i maj 1980.

Enligt en annan uppgift som publicerades i Småbanebladet 4/1981 var att det var även kombinerat ångsåg med torvfabriker och ägare var AB Skogsprodukter som bildades 1901.

KILSMO

Det var ett sågverk i Närke som brann ner till grunden 1978 och som först hade en hästbana med 720 mm spårvidd. Sågverket som också var en ångsåg och det var också ägare till ett motorlok av fabrikat Jenbacher Werke. Loket tillverkades 1953 med numret 209, var dieseldriven med motor från fabrikatet på åtta hästkrafter och skrotades 1965 samtidigt som sågdriften lades ner.

Matford

 Matford är inte felstavat och det är namnet på ett franskt bilmärke som var igång under några år under 1930-talet. Detta bilmärke dök upp på Modellnytt i tidskriften Nostalgia nr 4/2026. Skribenten har hört talats om flera eller många bilmärken, men Matford var en historisk nyhet för skribenten. Enligt den engelskspråkiga Wikipedia så lanserades bilmärket mellan 1934-40 och var en ihopslagning mellan det lokala firman Mathis och den amerikanska biljätten Ford (därav namnet). Själva logotypen eller märket på bilen var exakt samma som finns på Ford-tillverkade bilar. Mathis höll till i Strasbourg och tillverkade också egna bilar mellan 1910-46. Det har inte gått att få fram hur många bilar som Matford hann tillverka men enligt AI-förfrågan så var det tusentals bilar med V-8 i motorn.

Vätterns nordligaste fyr

 Vätterns nordligaste är Måkhällan och den varnar för grynnen som är cirka 350 meter söder om holmen Måkaholmen som sin tur ligger strax söder om den lilla ön Trulsan. Fyren anlades 1923 och fick AGA-ljus av den 6:e ordningen och idag har fyren elektrisk ljus. Fyrens lyshöjd är 3,3 meter!!!

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fyrwikin

svenskafyrar.se

Pallande av körsbär???

 En händelse som togs upp av Svenska Dagbladet den 20 augusti 1911 var en händelse som utspelades på gränsen mellan Schweiz och Tyskland. Det var en schweizisk man som var på genomresa och fick syn på ett körsbärsträd som till synes var vildväxande. Han frågade några lokala lantbrukare om han fick klättra upp i trädet för att äta körsbär. En tysk skogsvaktare dök då upp och befallde schweizaren att klättra ner och fick då välja mellan att pantsätta sin klocka eller betala 25 mark. Schweizaren fick följa med skogsvaktaren som på något sätt kände sig hotat och avlossade ett skott i luften medan det andra skottet träffade schweizaren i underlivet. Han fördes till den närmaste orten med läkare som låg i Schweiz utan till skogsvaktarens hemkommun, där beslutades att han skulle föras till Basel. Men schweizarens tillstånd blev allt sämre och dog efter ankomsten till sjukhuset i Basel. Den tyske skogsvaktaren försökte förklara att körsbärsträdet stod på schweizisk mark men att en del grenar gick in i Tyskland. Enligt Svenska Dagbladet hade det varit konflikter vid det nämnda körsbärsträdet.

Varning för svaga isar

Att ge sig ut på isen när det börjar bli vår är egentligen ingen nyhet och trots det händer det olyckor varje år på isarna (oftast med dödligt utgång). Det behöver inte heller vara under våren som det händer, det kan även hända under hösten och även under vintern. Bilden på artikeln är från Dagens Nyheter den 13 april 1867 och är förstoringsbar. Eftersom min far är uppvuxen i Lerum så är jag även intresserad av stofter därifrån. I november 1908 skedde två drunkningsolyckor på sjön Uspen (söder om Floda, Skallsjö socken) inom en dags mellanrum då tre skolflickor och 47-årig man drunknade. Såvitt vad jag känner till så sade skollärarinnan till barnen att inte ge sig ut på isen och ändå festades tre flickor för att göra det. Mer om det som skedde på Uspen kan ni läsa om ni klickar på efterföljande länk.

https://www.skallsjo.nu/uspen-fyra-drunknade-1908/

Livets gång

 I Ödeshög kyrka (Östergötland) finns denna tavla om själva livets gång från vaggan till graven. I dagsläget känner jag till närmare uppgifter om denna tavla förutom den kallats för ”Ålderdomstrappor” från 1736. Den påminner om eller är i modernare tappning än den kalkmålning som finns i Härkeberga kyrka (Uppland).

Sveriges första motorhotell

 Dessa bilder tog jag på såväl Sveriges kanske mest kända vägkrog som dessutom är Sveriges äldsta motorhotell. Dessa bilder ger en bra historisk grund till hur allting utvecklades sig på Gyllene Uttern som ligger vid E4:an norr om Jönköping. Tror nog att det är många som har ett minne därifrån och det är också en vägkrog som många har kännedom om.

Hacksta socken under 1749

 Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.

Gårdar: Hacksta gård, 1 mantal frälse säteri, 1 skatte, egdes 1849 af Grundström. -- Prestgården, 1 1/8 m. krono; båda nära kyrkan. -- Eneby, n., 1 1/2 m. frälse, hade 1825 och 1849 samme egare som Fånö; underlydande äro 5 m. frälse, 1 1/2 krono. 

År 1749 hade Hacksta socken i "Trögden" 491 invånare som var fördelat på 225 män/pojkar och 266 kvinnor/flickor och det fanns 68 hushåll i socknen. Det fanns 85 gifta par, två änklingar, 38 änkor, 142 barn under femton år och varken gästgiveri eller krogar på landet fanns då. I socknen fanns det bl a 17 torpare med utsäde och tolv med utan utsäde samt fem kvinnor som hade torp utan utsäde. Under detta år föddes tolv barn(åtta flickor), 19 personer dog(15 kvinnor/flickor) och fyra par vigde sig. Tio barn under tio år dog under detta år varav åtta var flickor.

Ridderskapen för detta år bestod av en man och två kvinnor.

(Tidigare publicerat)

Kyrkostölden i Salems kyrka

 I ett rättegångsärende som informerades av Dagens nyheter den 15 januari 1867 bestod tjuvgodset av förgyld kalk(vägande 44 1/3 lod) från 1665, kommunionkanna av silver som vägde 100 lod med adelssläkten Höpken inristat och en oblatask av silver som vägde 36 lod samt mycket annat, bl a 100 riksdaler i penningar.

NE om silvretlodet´!!!

gammalt ord för silverhalt, silvers finhet eller finhalt, varvid 1 lod innebar viktandelen 1/16. En silverlegering där 75 % (12/16) av vikten utgörs av silver kan sägas ha finheten 12 lod, ha lödigheten 12 eller vara 12-lödig.

Samt en annan förklaring till lod(viktenhet); gammal svensk viktenhet. Som viktualievikt var 1 lod = 1/32 skålpund = 4 kvintin v 13,3 g. Som myntvikt var 1 lod v 13,16 g. Även andra värden har förekommit.

(Tidigare publicerat)

Industribakgårdar

 

På baksidan på industritomter och övriga företag inom ett industriområde så kan hitta en del som folk har haft användning för tidigare. Det kan vara plastbehålkare, en del av apparat eller maskin eller smulor av någonting. Det är bara ett par exemplar som man hitta eller se.

Kvinnlig jägare i Jämtlands län 1900

 Hennes titel för året 1900 var jägareänka och mycket möjligt att hon fortsatte med jakten efter hennes man hade dött. Hon föddes i Härnösands landsförsamling 1856 och hade sex barn som föddes mellan 1883-98.

Källa: Svarkatalogen, databas(folkräkning) 1900

(Tidigare publicerat)

File Hajdar

 På Gotland har det förekommit kalkbrytning och det var så även i File Hajdar i södra delen av ön. Kalkbrytningen inleddes i mindre skala 1947 och upphörde vid okänd tidpunkt. Samtidigt som brytningen påbörjades så anlades även en järnväg som var drygt 300 meter långt och hade spårvidden 600 mm. Loket tillverkades av Orenstein & Koppel i Tyskland och tyvärr är tillverkningsåret okänt, loket var dieseldriven med motor från samma firma. Det köptes 1947 från Valleviken som sin tur köpte loket 1933 och loket fanns 1952.

Källa: Industrilok på Öand och Gotland, 1983

Svina sågverk

 Längs med gränsen mellan Uppland och Västmanland finns de några industriella objekt med eget spår som borde har tagits med i ”Industrilok i Uppland” från 1991 och som någon anledning inte gjorde det. Det är delar av Uppsala län som förut tillhörde Västmanlands län. Men dessa ligger inom Upplands gränser vars västra gräns inte har stämt överens med könsfördelningen inom området. I boken togs Harbonäs upp som objekt med eget spår och där pågick det marmorbrytning. Några kilometer söderut ligger Svina gård och där har det förekommit småskaligt industri. Ångsågen var igång fr o m 1916 och var nedlagt i början av 1970-talet (rivningen skedde under 1980-talet), detta såg låg ödsligt inne i skogen och det finns även spår efter en banvall. Skorstenen var tio meter hög, sågen hade cirka 200 meter järnväg med 600 mm spårvidd, flottningsrännor och en smedja. Inom området finns även rester av en kvarn, småindustri och lägethetsbebyggelse inom en sydostlig riktning mellan Svina gård och länsväg 272.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Tågposten nr 1/1974

Branden på Roo säteri 1879

 Roo säteri ligger i närheten av Lidköping och i mars 1879 blev det en ladugårdsbrand på säteriet. Det var många djur som fick sätta livet i samband med branden. Det var 16 hästar, drygt 30 kor och många får, svin samt höns innebrändes också. Enligt notisen i källan hände det den 1 mars redan.

Källa: Sala Tidning 12 mars 1879 (kb.se)

Omkring Malsta

 Den s k för Malstaätten dog ut på 1300-talet och ungefär samtidigt som kyrkan nämndes för första gången i en förteckning över kyrkogodsen i Attundaland. Själva kyrkan uppfördes omkring slutet på 1200- och början på 1300-talet, den har aldrig behövt byggas ut förutom lite åt söder i början på 1930-talet. Klockstapeln ligger på en höjd i närheten och kom till under 1600-talet. Själva kyrkan är som själva socknen liten och där har det bott omkring ett par hundra personer. Runt kyrkan finns också runristningar och söder om kyrkan ligger en vik av Malstasjön som kallats för Degaröviken. Där finns det ett inhägnat minnesmärke efter en kvinna och två barn som dog dysenteri (rödsot) under dess värsta år under 1809-10. Det skämdes man för eftersom man ansåg att rödsot bara drabbade fattiga och inte de rika, så man hävdade att de drunknade i sjön istället. Strax norr om kyrkan gick järnvägen mellan Rimbo och Norrtälje som lades ner 1969, men banvallen är fortfarande kvar.

Bilderna på såväl klockstapeln och kyrkan togs i slutet på juli 2023.

Längst in i denna vik av Malstasjön ligger minnesmärket vid en liten grotta, minnesmärket ligger något åt höger från vikens mitt på bilden.

Kyrkobeskrivningen av Malsta kyrka är skriven av Mereth Lindgren och publicerades i ”Upplands kyrkor”, nr 12 1975 och finns också i häftad version. Sedan har även används Fornminnesregistret som lanseras av Riksantikvarieämbetet.

Sågverk med spår i Åsarna

 Åsarna är en känd ort inom skidkretsar och ännu mindre att orten hade ett sågverk med järnvägsspår en gång i tiden. Sågverket anlades av Skönviks AB vid sjön Hålen precis där som Ljungan mynnar ut till sjön. Detta hände under åren 1916-17 och sågverket hade två ramar som vid senare tillfälle blev tre. Själva Skönsviks AB anlade ett tjugotal sågverk runtom i Norrland vid denna tidpunkt och enligt uppgift så arbetade iallafall ett par hundra personer vid sågverket. Ägarna till sågverket såg en möjlighet att exportera trävaror och trodde att det skulle bli högkonjunktur samt goda tider för sågverksnäringen. Men under 1920-talets första år så kom den oundvikliga att sågverken fick läggas ner. Sågverket lades ner redan 1921, driften i själva kolgården pågick fram till 1927 och försäljning av maskiner såldes av 1935-36. Sågverket hade en rundbana som förde in stubbveden in i ett klipphus för att sedan komma ut igen och en bana gick även mellan kolugnarna och sågverket. Inlandsbanan nådde Åsarna i slutet på 1910-talet och då kunde frakta iväg timmer/skogsprodukter söderöver, järnvägsstationer öppnades dock 1922.

Källor:

banvakt.se

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

”Fördjupad översiktsplan för Åsarna, Bergs kommun”, 2017

https://www.hembygd.se/sarna-hembygdsf-rening/plats/4021932/picture/5102062

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Källnot: Översiktsplanen för Åsarna finns även på Bergs kommuns hemsida.

Fyra mål på bortaplan

 Exeter City gjorde bara fyra mål på bortaplan i division 3 (Södra) säsongen 1923-24 och det gav klubben 16:e plats i divisionen. Efter tre ligamatcher låg Exeter 4:a och det var efter segern med 5-0 mot Newport County den 1 september. Den enda segern på bortaplan var den 16 februari då de vann med matchens enda mål mot Swindon Town och de låg då sist. Efter det vann de nio ligamatcher på hemmaplan med bl a 3-0 mot Queens Parl Rangers och 3-1 mot Swindon Town. Under säsongen gjorde de 37 mål  i ligan och den främsta målskytten var Harry Kirk med åtta ligamål.

Källor:

Eget arkiv

https://grecianarchive.exeter.ac.uk/

Rollin Jack, ”The soccer factbook”, 1990

F d publicerade notiser

 Observera att dessa kan vara publicerade vid ett tidigare tillfälle eller i ett annat sammanhang!!! I sådant sammanhang publiceras tidigare publicerade notiser bara någon gång ibland som t ex vart femte eller tionde år eller med en annan tidpunkt medan ”Notiser” är ordinarie under varje månad.

Öländska sockenmagasin

Det upprättades sex sockenmagasin på Öland i denna ordning; Böda 1802, Källa samt Köping 1812, Högby 1815 och Löt samt Alböke 1824.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik", Stockholm, 1915

Malstenen vid Varghällar utanför Enköping

Vid byn Varghällar längs med E18 ut mot Uppsala från Enköping finns det en rest från malsten som hittades av en person under 1950-talet. Stenen är av granit med måtten 0,7 m lång, 0,5 m bred och 0,15 m hög.
Källa: Fornlämningsregistret, Litslena, nr 550

Antalet tamboskap i Teda socken 1865

Teda socken hade under året 1865 följande antal; 76 hästar(varav åtta över tre år), 122 oxar, 9 tjurar, 291 kor, 76 ungnöt under två år, 248 får och 100 svin.
Källa: BiSOS(Jordbruk och boskap) 1866

Den kungliga resan till Kiel 1912

Kungen Oskar II kom till Kiel i januari 1912 rapporterades att ankomsten till den tyska staden gick enligt planeringen och det var allt väl.
Källa: Svenska Dagbladet 13 januari 1912

Självmord av stadsfullmäktige 

Det var smedmästaren och stadsfullmäktige A J Johansson i Halmstad som sköt sig själv utanför staden, orsaken var en obotlig sjukdom enligt en lapp som han hade på sig.

Orkanen i Haparanda 1879

En orkan drabbade Haparanda i december 1879 och en mängd fönsterrutor krossades samt att hustak lyftes bort, däremot var inga rapporter om skadade eller döda.
Källa: Göteborgsposten 22 december 1879

Sexton mål

Den 26 mars 1881 vann Blackburn Rovers med 16-0 mot den nybildade klubben Preston North End och åtta av målen gjordes av okända målskyttar.
Källa: Mike Jackman, "Blackburn Rovers-A Complete Record", Derby, 1990

Helgmålsringningen i radioprogrammen

Sveriges Radio började med helgmålsringningen 1940 när man började att besöka olika kyrkor.
Källa: "Faktakalendern", 2005

Dömt till straffarbete för betygsförfalskning

Det var pigan Kristina Johansson från Hallsjö i Huddunge socken(Uppland) som hade förfalskat betyg till ett tjänstejobb i Västerås. För detta tilltag dömdes hon till straffarbete i 2½ år.
Källa: Tidningen Upsala 12 december 1895

Svenska armén och brevduvorna

Svenska armén använde brevduvor i organiserat form mellan 1918-49.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Med svensk flagga på bröstet

Det svenska skridskolandslaget hade en svensk flagga på bröstet för första gången under en tävling i Oslo som då hette med sitt förra namn, det var i februari 1917.
Källa: Idrottsbladets jubleiumsnummer, nr 43-44, 17 april 1925

Vintervilan 1873

Kejsarrinnorna i Ryssland och Tyskland tillbringade sin tid under vintern i trakterna av Neapel och enligt notisen var de på väg.
Källa: Göteborgsposten 11 oktober 1873

Svensk glasbruk i fransk tidning

Limmareds glasbruk i Västergötland och dess tillverkning var med i den franska tidningen L ´Encyclopedie Contemporaine.
Källa: Elfsborgs läns tidning 7 september 1897

Östhammars nyckel

Östhammars nyckel sjönk 1719 i samband med rysshärjningarna och det hände vid en svår passage med ganska svåra strömmar vid kusten av Harg socken.
Källa: Fornlämningsregistret Harg 239

Dog efter tio år i fängelset

År 1882 dömdes Johan Petter Lindberg för rån och den 16 november 1892 dog han på länsfängelset i Malmö. Han kom ifrån Björka socken och han föddes den 10 februari 1824.
Källa: Polisunderrättelser, nr 139, 22 november 1892

Två missionärer ihjälpiskade

 En missionär som var född i Kina och som rapporterades från Shanghai att två engelska missionärer med namnen Bruce och Lewis hade blivit piskade ihjäl i provinsen Hunan.

Källa: Ölandsbladet 27 augusti 1902 (kb.se)

Vagnhistorik

 När skribenten åkte med i Höstångan mellan Tierp till Hallstavik som dock inte blev ett ånglok p g a tubläcka och istället blev det ett diesellok. Det togs också tre bilder på respektive personvagns historiska information.

Tragedin i Bergsbrunna 1890

 En fördräng med efternamnet Jansson som dessutom var bror till befallningsmannen på Bergsbrunna gård, råkade komma i klämd när han skulle hejda skenande hästar vid ingången till gården. Det var så att när han skulle köra hö när hästarna helt plötsligt blev skrämda för någonting och han försökte hejda dem. När hästarna passerade en grind så blev han klämd med huvudet mellan grindstolpen och kärran med följden att döden inträdde på ögonblicket.

(Tidigare publicerat )

Eriksunds stuteri

Genom åren har det blivit 1 009 travare som har haft efternamnet Sund och som har blivit uppfödda på Eriksunds stuteri i Uppland. Det har varit en del duktiga travare därifrån, den första egentliga kullen föddes 1963 med början av bokstaven "E" med efternamnet Sund och det är värt att notera att även travare som var födda under nästföljande år fick namn som började på denna bokstav. Travare som har blivit uppföda där, menar jag meriterande travare och då kan det nämndas Bravo Sund, Kronprinsessan Sund, Ide Sund och Karolin Sund.

(Tidigare publicerat)

Om Vadstenas bank sedlar

 Enligt en liten notis i Upsala den 17 januari 1880

Vadstenas enskilda banks sedlar få icke hädanefter i uppbörd vid statens jernvägstrafik mottagas.

Varför, skulle jag gärna vilja veta. I denna notis stod det bara att man inte fick ta emot denna banks sedlar. Skälet till denna lilla notis var följande; om man exempelvis tittar i Rikskalender från 1908, så övertog Östergötlands enskilda bank den året innan och allting överfördes till Östergötlands enskilda bank.

Frågan är om någon missade det, det stod ganska långt ner på sidan. Men antagligen ville man sprida ut informationer till alla landsdelar.

(Tidigare publicerat)

Notiser

Rosenbacka inom järnvägen

Denna driftplats som ligger strax söder om där Arlandabanan utgår ifrån mellan Knivsta och Märsta. År 1958 blev Rosenbacka avfört som driftplats.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Tierps IF

Denna fotbollsklubb bildades 1907 och klubbens främsta period är tre säsonger i den gamla division 3 mellan 1979-81 då klubben spelade i Norra Svealand. De slutade då 5:a, 8:a och 12:a (sist i serien) med bara fem poäng (22 matcher) samt 88 insläppta mål (föll bl a med 2-9 mot nästjumbon IK Franke och 1-8 mot Brommapojkarna).

Källor:

https://www.sodertaljefotbollen.eu/herrar.html

svenskafotbollsklubbar.se

Enångers gamla kyrka

Enångers gamla kyrka i Hälsingland är från 1400-talet och har även kalkmålningar från denna tid. Den nya kyrkan stod klar 1858 och båda kyrkorna finns kvar.

Källor: 

Andersson Gunnar, ”Enångers gamla kyrka”, 2015

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Trappstegstornet till Kumla kyrka

Kumla kyrka utanför Mjölby i Östergötland hade etttrappliknande torn och efter kyrkan hade blivit drabbat av sprickor i bl a tornet så beslöts det att tornet skulle rivas ner till samma höjd som långhuset.

Källa: Gunnar Nordanskog, ”Kumla kyrka”, 2016

Upptäcktsresande Davis

Den engelske upptäcktsresande John Davis upptäckte sundet som är uppkallat efter honom 1587 och Falklandsöarna 1592, han dog 1605 runt 55 år gammal.

Källa: Norstedts uppslagsbok ”, 2003

Tornet till Danmarks kyrka

Tornet till Danmarks kyrka strax utanför Uppsala bestod tidigare bara av en huv. Men den 8 juli 1889 slog blixten ner i tornet som blev förstört och kyrkan fick sin nuvarande tornspira med fyra småspiror i hörnen.

Källor:

Anderman Tomas, ”Danmarks kyrka”, Eskilstuna. 1992

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kristiansand i Norge

Denna stad i södra Norge grundlades 1641.

Källa: Norstedts uppslagsbok ’, 2003

Fastnade i ett tröskverk 1891

En arrendator fastnade i ett tröskverk med döden som följd på Väddö i Uppland via Norrtälje tidning.

Källa: Hudiksvalls Allehanda 18 september 1891

Nederländernas svåraste tågolycka

Nederländernas svåraste tågolycka är Harmelenolyckan som skedde den 8 januari 1962 när två tåg kolliderade vid Harmelen och krävde 92 människorsliv, inklusive de båda lokförarna.

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Harmelen_train_disaster

Utlagt sidospår

Vid Snartemo på Sörlandsbanan i Norge så planerade man att bygga ett sidospår till Lyngdal, men rälsen lades bara ut 2,23 km till Jaddan och detta skedde under åren 1944-45.

Källa: Banedata 2013

Källnot: Det skrevs häromdagen en liten artikel om Snartemo;

https://okandahandelser.blogspot.com/2026/02/stationen-mellan-tva-langa-tunnlar.html?m=0

Överlägsna Benfica

Säsongen 1972-73 vann Benfica den portugisiska ligan med 28 vinster och två oavgjorda med målfacit 101-13, de vann med marginal med 18 poäng före Belenenses. Den största vinsten var 9-0 mot Beira Mar och Eusebio vann skytteligan 40 mål före Flavio (Porto).

Källor:

free-elements.com

rsssf.com