Om skörden 1911

 I Aftonbladet den 14 juli 1911 publicerades det en tabell hur skördarna var i de län som hade skickat in rapporten. Skördarna var någonlunda bra eftersom vädret var varmt under maj och i början på juni. Fr o m 10 juni blev det ett par frostnätter som gjorde att säden blev lite skadade. Själva medelskörden var satt till tre och för Uppsala län var siffrorna följande; höstvete 3,0, höstråg 3,0, korn 2,5, havre 2,7,  blandsäd 2,4, baljväxter 2,9, potatis 3,1, hö från vallar 2,0 och hö från ängar 2,1. I jämförelse med riket var det för höstvete 3,6, höstråg 3,8, korn 3,3, havre 3,1, blandsäd 3,2, baljväxter 3,1, potatis 3,4, sockerbetor 3,9, hö från vallar 2,5 och hö från ängar 2,6.  Sockerbetor var det bara från Östergötlands län (3,3) samt på Gotland, sydligaste länen och i Halland. På Gotland var skörden för sockerbetor 2,9 och i Malmöhus län var det på 4,0. Skördarna var över 4 på sina håll i Sverige och det var bl a 4,0 för höstvete i både Östergötlands och Jönköpings län samt 4,1 för Älvsborgs norra del. Det var 4,1 för havre i Norrbottens län och övrigt goda skördar i landets nordligaste län.

Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

Kort presentation om Legolas

 Hur många är det som minns honom, valacken som tog hela svenska folket med storm i början av 1980-talet och han dog som sagt vad för några år sedan. Han är efter Glasgow-Karolina J-Pay Dirt, hans moder blev utnämnd till elitsto.

Han startade 93 gånger, vann 35 starter, tjänade ihop 3 012 770 kronor och gick som bäst på 1.12,5 med autostart. De främsta segrarna var segern i Åby Stora Pris och CL Müllers Memorial 1983(samma lopp som han blev tvåa i året senare).
Kusken var Thomas Nilsson, mannen som man har sett många gånger på TV under de senaste tio-femton åren.

Källa: Blodbanken.nu

(Tidigare publicerat)

Varning för svaga isar

Att ge sig ut på isen när det börjar bli vår är egentligen ingen nyhet och trots det händer det olyckor varje år på isarna (oftast med dödligt utgång). Det behöver inte heller vara under våren som det händer, det kan även hända under hösten och även under vintern. Bilden på artikeln är från Dagens Nyheter den 13 april 1867 och är förstoringsbar. Eftersom min far är uppvuxen i Lerum så är jag även intresserad av stofter därifrån. I november 1908 skedde två drunkningsolyckor på sjön Uspen (söder om Floda, Skallsjö socken) inom en dags mellanrum då tre skolflickor och 47-årig man drunknade. Såvitt vad jag känner till så sade skollärarinnan till barnen att inte ge sig ut på isen och ändå festades tre flickor för att göra det. Mer om det som skedde på Uspen kan ni läsa om ni klickar på efterföljande länk.

https://www.skallsjo.nu/uspen-fyra-drunknade-1908/

Sveriges första motorhotell

 Dessa bilder tog jag på såväl Sveriges kanske mest kända vägkrog som dessutom är Sveriges äldsta motorhotell. Dessa bilder ger en bra historisk grund till hur allting utvecklades sig på Gyllene Uttern som ligger vid E4:an norr om Jönköping. Tror nog att det är många som har ett minne därifrån och det är också en vägkrog som många har kännedom om.

Eriksunds stuteri

Genom åren har det blivit 1 009 travare som har haft efternamnet Sund och som har blivit uppfödda på Eriksunds stuteri i Uppland. Det har varit en del duktiga travare därifrån, den första egentliga kullen föddes 1963 med början av bokstaven "E" med efternamnet Sund och det är värt att notera att även travare som var födda under nästföljande år fick namn som började på denna bokstav. Travare som har blivit uppföda där, menar jag meriterande travare och då kan det nämndas Bravo Sund, Kronprinsessan Sund, Ide Sund och Karolin Sund.

(Tidigare publicerat)

Örberga kyrka

 

Örberga kyrka utanför Vadstena är Sveriges äldsta kyrka om man bortser från Dalby kyrka utanför Lund och som byggdes medan Skåne tillhörde Danmark. Det yngsta virket i kyrkans grundkonstruktion fälldes under vintern 1116-1117. Kyrkans torn påminner mycket om Husaby kyrka utanför Götene i Västergötland. Detta torn är gentemot den övriga kyrkokroppen en modernitet eftersom tornet ersatte ett medeltida som brann 1750. Inne i själva kyrkan finns det kalkmålningar från 1400-talet av den som kallades för Risingemästaren.  Fornlämningar inom Örberga kyrkas närområde är bl a en bytomt med arealen 390x215 meter och idag syns ingenting ovan jord, inom detta område låg en källardtuga från 1200-talet. I kyrkans omedelbara närhet av man funnit en sländtrissa och rester av en äldre kyrkolokal. Vid vägen söder om kyrkan finns en runristning och på fältet strax norr om kyrkan finns ett par högar av äldre mått. Kortet är tagen av skribenten i juli 2024 och finns tidigare med i artikeln om det historiska kulturmiljön mellan Vadstena och Ödeshög.

Allmogens dryckesvanor

 I en notis i Dagens nyheter den 8 januari 1866 stod det följande;

Allmogens begifvenhet på spritdrycker kan bedömas deraf, att en trovärdig person en dag mellan Kassatorpet och Wenersborg mötte och räknande ändå till 38 öfverbelastade från staden hemresande personer af allmogen; de som endast voro ankomna räknades ej. Huru mycket hade nu staten förtjenat på dessa stackars menniskor.

Jo, hade polisen haft nutida medel mot alkohol i samband med "trafik", så hade nog säkert de flesta åkt dit och jag har för mig att det finns bötfällda personer som har kört åkdon med häst eller annat dragdjur under 1800-talet. De förde nog lite liv när de mötte honom och nu vet jag inte hur långt det var mellan Kassatorpet och Vänersborg. Alkoholproblem var dock ett problem redan då, men sågs och behandlades på ett annat sätt än det gör idag.

(Tidigare publicerat)

Förfallen lada

Denna ekonomibyggnad var ”hel” bara för några år sedan och sedan har den rasat ihop p g a bristande underhåll. Det är så på flera platser i landet och de som bor i närheten tycker sig inte har varken tid eller intresse med dessa byggnader. Dessa små lador har sedan länge förlorat sin ursprungliga funktion och på många ställer förfaller dessa. Enligt Google Maps så stod den upp i juni och detta kort togs den 30 augusti, så raset ägde rum någon gång i somras.

Egen kulturlista

 Det är min egen lista som motsvarade den s k kulturkanon som redogjordes av riksdagen bara för någon dag sedan. SIFFRORNA är ingen rangordning utan har bara ett funktionell syfte.

1).         Storkyrkan o Kungliga Slottet

2).         Sandhamn

3).         Stockholms Stadshus

4).         Stockholms Stadion

5).         Gamla Stan

6).         Visby

7).         Uppsala (domkyrkan, slottet, universitetet m fl byggnader samt Gamla Uppsala

8).          Sandöbron

9).          Drottningholms slott

10).        Kalles julafton (Originalet)

11).        Eugene von Rosén (järnvägspionjär)

12).        Pelles Svanslös

13).       Mannaminne och Kutens Bensin

14)        Astrid Lindgren (Inklusive hennes verk)

15).        Falu Koppargruva

16).        Sala Silvergruva

17).        Kebnekajse o Åreskutan (svensk friluftsliv)

18).        Eli Heckscher (ekonom-historiker)

19).        Marstrand (fästningen)

20).        Skara (domkyrkan o försvunnen järnvägsknut)

21).        Skansen

22).        Fyrar (Kullen, Nidingen, Vinga, Söderarm, Malören, Hoburg, Ölands N udde, Ölands S udde, Fårö, Stora Fjäderägg och Landsort f fl)

23).       Verner von Heidenstam (författare, bilälskare och kvinnotjusare)

24).       Hedebyborna

25).       Norrlands Guld

26).       Gammelstadens kyrkstad utanför Luleå

27).       Dannemora gruva

28).       Kyrkor i Dalarna (Leksand, Mora, Torsång, Stora Tuna, Älvdalen, Folkärna och By m fl)

29).       Radiostationer (Grimeton och Motala)

30).       Vadstena

31).       Karlskrona (militärstaden)

32).       Kristianopel

33).       Köttbullar med mos

34).       Fläsk med potatis och lök

35).       Pannkaka och ärtsoppa

36).       Semlor

37).       Fläsklägg och rotmos

38).       Inlagd strömning

39).       Rökerierna (många är borta nu)

40).       Midsommar

41).       Valborgsmässoafton 

42).       Fanny och Alexander

43).       Ingmar Bergman

44).       Alsnö stadga (Magnus Ladulås)

45).       Hemsö fästning

46).       Bulverket 

47).       Järle järnvägsstation 

48).       Knivinge spökstation

49).       Nordisk familjebok

50).       Selambs

51).       Skifterna (Storskiftet)

52).       Svenska kungahuset

53).       Vihelmina Skogh (järnvägsrestauranger)

54).       Kalmars Domkyrka

55).       Borgholms slottsruin

56).       Sofiero

57).       Huskvarna (civil o militär industri

58).       Bofors (kanonen)

59).       Kalles kaviar

60).       Sigtuna

61).       Husby-Ärlingshundra kyrka

62).       Husby-Långhundra kyrka

63).       Gripsholm

64).       Mariefred

65).       VM-slutspelet 1958

66).       Hotell Knaust (trappan, Sundsvall)

67).       Svensk träindustri

68).       Bjälbo kyrka

69).       Norrköping (industrisamhället)

70).       Skandiamotorn

71).       Ryds Bilkyrkogård

72).       Harsprånget

73).       Tabellverket

74).       Travare (Ego Boy, Legolas, Zoogin, Copiad, Plurus, Molnets Broder och Järvsöfaks)

75).      Sveriges järnvägsmuseum (Gävle)

76).      Gudmundrå kyrka

77).      Träkyrkor (Gräsö, Tångeråsa och Granhult)

78).      Emigrationsutredningen

79).       Koberg 

80).       Nääs slott m Tollereds fabriker

81).       Vikingarna (folket)

82).       Sänkning av sjöar för få nya odlingsmarker

83).       Kosta glasbruk

84).       Aspö kyrka

84).       "Bonnstan"

86).       Fyrståndsriksdagen

87).       Rättviks ångbåtsbrygga

88).       Kanaler (Göta kanal o Hjälmare kanal)

89).       Svensk snus

90).       Trönö gamla kyrka

91).       Trästäder (Eksjö, Hjo och Nora)

92).       Frövi industribanemuseum

93).       Lasse Stefanz

94).      The Refreshments

95).      Sabaton  (historiebildande i sina låttexter)

96).      Svenska bandyfinalen

97).      91:an Karlsson, Kronblom o övriga

98).      Gustav Utterström

99).      Ängelsberg bruk

100).   Fläckebo kyrka

Källnot: Regeringens kulturlista; https://omni.se/pappaledighet-kullager-och-pippi-har-ar-alla-100-verk-i-sveriges-kulturkanon/a/5ExaVb

Källnot: Upptäckte en dubblett med Sveriges järnvägsmuseum och Kalles kaviar ersatte.

Smugglingen från Danmark 1860

 Mellan 29 maj till 6 maj kom det till kännedom att det kom 89 kärl med dansk sprit och 83 dansk brännvin i närheten av Helsingborg som dessutom rådhusrätten i staden utfärdade en kungörelse om. Det var okända personer som utförde smugglingen.

Källa: Post- och inrikes tidning 23 juli 1860

F d Harstads socken

 Harstad har gjort sig känd som ”socknen som försvann” och vars forna område är upptagen i Väderstad socker på Östgötaslätten utanför Mjölby. Harstad och numera Väderstad ligger i ett område med många kyrkor. Själva kyrkan byggdes någon gång under 1100-talet och blev utvidgat åt sidorna före 1760, kyrkan var enligt äldre måttsystemet 27 1/4 alnar lång samt 18 alnar bred. Kyrkan revs 1826 (socknen hade 595 invånare enligt folkräkningen 1825) och området fördes över till Väderstad, ändå räknades invånarna i Harstads f d socken ända tills Tabellverket upphörande 1859 (Tabellverket på nätet). I jämförelse med Väderstad hade denna socken 515 invånare 1749 och 600 invånare 1825, så utifrån folkmängden var det två jämnstora socknar som slogs ihop. Harstads gamla kyrka är fornminnesmärkt och ligger cirka 900 meter västerut (samt lite söderut) från Väderstad kyrka räknat. Idag står det i Fornminnesregistret att området är täckt med jord och att det även finns en ödeskyrkogård. Avslutande kuriosa är att skribenten har en släktnotering i Harstad socken via sin farfarsfarmor som föddes i närliggande Skänninge.

Källor:

Cnattingius Bengt, ”Väderstads kyrka”, Uddevalla, 1989

Fribergska släktarkivet, privat ägo

Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://web.archive.org/web/20151121184222/http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/5ab545113f6166b1c1257333002d4b7b/$FILE/0.pdf

Akter om Getåolyckan

 I förra månaden skrev jag om Getåolyckan som krävde officiellt 41 människors liv och är den svåraste tågolyckan i Sverige. Den 11 april 1919 behandlade civildepartementet om att utbetala ersättning till A Zvennerstedt när denna person skulle begrava två av sina anhöriga. Samma dag var också följande akt;

Ang. bemyndigande för järnvägsstyrelsen att till maskinisten P. W. Peterson utbetala viss ersättning i anledning av hans sons död vid järnvägsolyckan i Getå m.m. 

Det var fyra olika akter som behandlades på Civildepartementet under våren 1919 om utbetalning av ersättning angående begravningar för Getåkatastrofens offer.

Källa: Svarskatalogen, "Konselj"

Bonderesor förr i tiden

 Med hjälp av bondedagböcker så kan man se hur allmogen reste och det finns sådana dagböcker som man kan följa, dels hur många resor det var varje år och dels vart de reste någonstans. Lännabonden föredrog fem resor till Stockholm och lika många resor till Norrtälje under 1777. Tio år senare uppgick antalet till sex och respektive tio resor. De mesta av resorna gick till dessa två orter eller städer, men också till Knutby, Husby-Lyhundra, Vira och Furusund. Det var tre bönder som var släkt med varandra som skrev denna bondedagbok mellan 1777-1829 samt några okända skribenter som hoppade in av olika anledningar.

En motsvarande bonde i Västmanland gjorde sina resor till Stjärnsund, Sala, Uppsala, Västerås, Enköping, Kungs-Husby och Stockholm. Då talar man om Vittingebonden som skrev dagboken mellan 1799-1812 och var samtida med den föregående.

Av de bondedagböcker som var kända så finns det uppgifter om resmål och ibland vad som gjordes där. Lännabonden åkte bl a till Norrtälje för att köpa spannmål och till Furusund för att köpa krank.

Källor:

Bondedagböcker, artikel på bloggen.

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

Myrdal Janken, "Allmogeresor enligt bondedagböckerna", i Anders Perlinges bok, "Skrifter av Janken Myrdal", 1996

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

(Tidigare publicerat)

Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet

 Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Källa: http://www.historia.se/index.html

Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på

Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.

Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.

(Tidigare publicerat)

Älgtjuren i huvudstaden

 En morgon i september 1895 såg folk en stor älgtjur eller älgoxe som källan uttryckte det, på Djurgården. Älgtjuren kom österifrån och gick över vägen som gick mellan Djurgården och Manila. Den försvann sedan in i skogen vid Rosendal.

Källa: Svenska Dagbladet, 23 september 1895(fr 100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984

(Tidigare publicerat)

Antalet mördade 1751-73

 Mellan åren 1751-73 så mördades 396 personer i Sverige som var fördelat på 232 män och 114 kvinnor. Flest mord ägde rum i Närke & Värmland 50 i följd av Stockholms stad med 41 mördade personer, Malmöhus 25 och fyra län med 17 mördade personer. Det var 33 män som blev mördade i Närke & Värmland som även toppade med morden på kvinnorna med 17 individer. Det var också ett län som hade fler kvinnomord än män och det var i Blekinge 7 (fem män blev mördade). 

Källa: Hans Gahn, ”Mortalstatitiska uppgifter i frihetstidens tabellverk”, Uppsala, 1915

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Kortfattat om Millersvik socken

 Millersvik socken ligger på Värmlandsnäset som sticker ut cirka två mil från Säffle i Värmland. Denna socken tiihörde Näs härad som hade tio socknar och socknens areal var 35,31 kvadratkilometer (men i Emigrationsutredningen angavs dock arealen till 34,71). Det är medeltida socken som omnämns redan 1334. Kyrkan är en stenkyrka med medeltida murar och har en sandstensfunt från slutet av 1100-talet och ett torn av okänt ålder revs under 1700-talet. Socknen har en del fornlämningsobjekt från äldre tider.

Folkmängden var under 1800-talet och början på 1900-talet följande; 1805) 447, 1865) 729, 1880) 707, 1900) 476 och 1907) 361. Under det sista decenniet av 1800-talet hade Millersvik socken en medelfolkmängd på 537 invånare. Under tiden 1891-1900 vigdes det 17 par, 75 barn föddes varav fyra föddes utanför äktenskapet,  85 personer dog, 18 utvandrade och tre invandrade. Millersvik är också den minsta socknen eller församlingen i häradet. Socknen gränsar i norr till Ölserud och i söder till Eskilsätet. 

Under tiden 1881-1900 hade socknen 42 emigranter medan fem kom till socknen från utlandet. På tal om emigrationen så var Värmlands län en utvandringsbygd och under de sista 19 åren så emigrerade sammanlagt 2 314 personer medan 451 immigrerade i Näs härad. Det som var skillnaden var att Millersvik hade mindre emigration än de andra socknarna och det var bara Millersvik som hade tvåsiffrigt, de andra hade tresiffrigt.

I jämförelse med de jämnstora socknarna i häradet hade 

Ölserud 141, Huggenäs 116 och Östra Ny 139. Själva omfattning hade Millesvik 3,46 promille i nettoutvandringen under 1880-talet i järförelse med länet 11,10 medan nästa decennium var det 2,79 (länet 5,78).

I Millesvik så installerades ett spannmålsmagasin 1806 med en spannmålsfond med 294 tunnor och ”Bidrag med diverse ändamål” på 14 tunnor för användning vis kristider eller om någon av gårdarna skulle brinna ned. Enligt uppgifter så hade socknen 511 invånare och 62 hushåll 1800 och tio år senare 458 invånare och 86 hushåll.

Avslutningsvis kan man nämna att folkmängden har såväl gått över som under 500 invånare ett flertal gånger sedan Tabellverket inledde sina folkräkningar 1749.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

BiSOS, Befolkning 1900

Det medeltida Värmland, Stockholm, 2018, Riksarkivet (hemsidan)

Emigrationsutredningen, Bilaga V, 1908

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

https://start.varmlandsrotter.se/wp-content/uploads/s-millesvik.pdf

Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Åmark Karl, ”Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1830 ”, Stockholm, 1915

Stenmurar

 Runt omkring i vårt avlånga land finns det stenmurar som började att anläggas under 1800-talet. Det var då man kunde anställa tillräckligt med arbetskraft för att kunna utföra detta. Runt Salnecke slott i Uppland finns det stenmurar och längs med vägen till Gryta kyrka förbi Salnecke finns det stenmurar längs med vägen. Vissa stenmurar är fornminnesmärkta medan andra inte är det, ett exempel på detta är just stenmurarna längs med Salnecke slott.

Källor:

Czelhalmi Niklas, ”Fårad mark”, 1999

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

”Stenmurar”, skrift från Jordbruksverket

Ulväng Göran, ”Herrgårdarnas historia”, Halmstad, 2008