onsdag 24 december 2025
Örberga kyrka
torsdag 27 november 2025
Allmogens dryckesvanor
I en notis i Dagens nyheter den 8 januari 1866 stod det följande;
Allmogens begifvenhet på spritdrycker kan bedömas deraf, att en trovärdig person en dag mellan Kassatorpet och Wenersborg mötte och räknande ändå till 38 öfverbelastade från staden hemresande personer af allmogen; de som endast voro ankomna räknades ej. Huru mycket hade nu staten förtjenat på dessa stackars menniskor.
Jo, hade polisen haft nutida medel mot alkohol i samband med "trafik", så hade nog säkert de flesta åkt dit och jag har för mig att det finns bötfällda personer som har kört åkdon med häst eller annat dragdjur under 1800-talet. De förde nog lite liv när de mötte honom och nu vet jag inte hur långt det var mellan Kassatorpet och Vänersborg. Alkoholproblem var dock ett problem redan då, men sågs och behandlades på ett annat sätt än det gör idag.
onsdag 10 september 2025
Förfallen lada
onsdag 3 september 2025
Egen kulturlista
Det är min egen lista som motsvarade den s k kulturkanon som redogjordes av riksdagen bara för någon dag sedan. SIFFRORNA är ingen rangordning utan har bara ett funktionell syfte.
lördag 23 augusti 2025
Smugglingen från Danmark 1860
Mellan 29 maj till 6 maj kom det till kännedom att det kom 89 kärl med dansk sprit och 83 dansk brännvin i närheten av Helsingborg som dessutom rådhusrätten i staden utfärdade en kungörelse om. Det var okända personer som utförde smugglingen.
Källa: Post- och inrikes tidning 23 juli 1860
onsdag 23 juli 2025
F d Harstads socken
måndag 30 juni 2025
Akter om Getåolyckan
I förra månaden skrev jag om Getåolyckan som krävde officiellt 41 människors liv och är den svåraste tågolyckan i Sverige. Den 11 april 1919 behandlade civildepartementet om att utbetala ersättning till A Zvennerstedt när denna person skulle begrava två av sina anhöriga. Samma dag var också följande akt;
Ang. bemyndigande för järnvägsstyrelsen att till maskinisten P. W. Peterson utbetala viss ersättning i anledning av hans sons död vid järnvägsolyckan i Getå m.m.
Det var fyra olika akter som behandlades på Civildepartementet under våren 1919 om utbetalning av ersättning angående begravningar för Getåkatastrofens offer.
Källa: Svarskatalogen, "Konselj"
onsdag 30 april 2025
Bonderesor förr i tiden
Med hjälp av bondedagböcker så kan man se hur allmogen reste och det finns sådana dagböcker som man kan följa, dels hur många resor det var varje år och dels vart de reste någonstans. Lännabonden föredrog fem resor till Stockholm och lika många resor till Norrtälje under 1777. Tio år senare uppgick antalet till sex och respektive tio resor. De mesta av resorna gick till dessa två orter eller städer, men också till Knutby, Husby-Lyhundra, Vira och Furusund. Det var tre bönder som var släkt med varandra som skrev denna bondedagbok mellan 1777-1829 samt några okända skribenter som hoppade in av olika anledningar.
En motsvarande bonde i Västmanland gjorde sina resor till Stjärnsund, Sala, Uppsala, Västerås, Enköping, Kungs-Husby och Stockholm. Då talar man om Vittingebonden som skrev dagboken mellan 1799-1812 och var samtida med den föregående.
Av de bondedagböcker som var kända så finns det uppgifter om resmål och ibland vad som gjordes där. Lännabonden åkte bl a till Norrtälje för att köpa spannmål och till Furusund för att köpa krank.
Källor:
Bondedagböcker, artikel på bloggen.
http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html
Myrdal Janken, "Allmogeresor enligt bondedagböckerna", i Anders Perlinges bok, "Skrifter av Janken Myrdal", 1996
Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala
lördag 5 april 2025
Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet
Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.
Källa: http://www.historia.se/index.html
Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på
Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.
Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.
Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.
måndag 10 februari 2025
Älgtjuren i huvudstaden
En morgon i september 1895 såg folk en stor älgtjur eller älgoxe som källan uttryckte det, på Djurgården. Älgtjuren kom österifrån och gick över vägen som gick mellan Djurgården och Manila. Den försvann sedan in i skogen vid Rosendal.
Källa: Svenska Dagbladet, 23 september 1895(fr 100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984söndag 15 december 2024
Antalet mördade 1751-73
Mellan åren 1751-73 så mördades 396 personer i Sverige som var fördelat på 232 män och 114 kvinnor. Flest mord ägde rum i Närke & Värmland 50 i följd av Stockholms stad med 41 mördade personer, Malmöhus 25 och fyra län med 17 mördade personer. Det var 33 män som blev mördade i Närke & Värmland som även toppade med morden på kvinnorna med 17 individer. Det var också ett län som hade fler kvinnomord än män och det var i Blekinge 7 (fem män blev mördade).
Källa: Hans Gahn, ”Mortalstatitiska uppgifter i frihetstidens tabellverk”, Uppsala, 1915
måndag 28 oktober 2024
Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet
lördag 27 juli 2024
Kortfattat om Millersvik socken
onsdag 20 mars 2024
Stenmurar
fredag 19 januari 2024
Dåliga tider
Det har alltid varit tidsperioder med svält, missväxt eller grasserande sjukdomar i såväl Sverige som utlandet. En svår period var i början av 1770-talet när dödstalet var 53 promille för året 1773. Ett flertal socknar fick i princip dubbelt så stor dödlighet än antalet födslar och i vissa områden var det ännu värre. År 1771 var skörden knapp och året efter var det missväxt medan det var medelmåttligt under 1773. Den medelmåttliga skörden kunde troligen inte hjälpa eftersom rödsoten(dysenteri) drabbade landets befolkning mer eller mindre hårt.
Källor:
Bohlin Per-Erik, "Om skördarna i Sverige under 1700-talet och början av 1800-talet", Statistisk tidskrift 1956
Gadd Carl-Johan, "Järn och potatis", Göteborg, 1983
Historisk statistik över Sverige(Befolkning), 1969
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare, Stockholm, 1957
Winberg Christer, "Folkökning och proletarisering", Göteborg, 1975
onsdag 15 november 2023
söndag 15 oktober 2023
Material till byggen
I Graversfors strax norr om Åby i Östergötland har det funnits ett stenbrott där man bröt granit. Stenbrottet har bidragit med material till byggandet av universitetshuset i Uppsala under 1880-talet. Det var även såväl riksdagshuset som Riksbankshuset i Stockholm som material skickades till.
Källa: Åke Bruun m fl, ”Malmer, industriella bergarter och mineraler i Östergötlands län”, Uppsala, 1995
torsdag 31 augusti 2023
Var Lasse-Maja även i Yttergran kyrka?
Den historiske stortjuven Lasse-Maja eller Lars Molin som han egentligen hette, det påstod att han stal all kyrksilver från kyrkan utanför Bålsta i Uppland och det påstår iallafall en lokal legend. Om inbrottet hade ägt rum så borde det vara under 1800-talets initialsskede eftersom han dömdes till livstids fängelse 1813. I artikeln om försvunna föremål från kyrkorna så drabbades en del kyrkor av stölder emellanåt och ett företeelse som tyvärr pågår fortfarande trots att många kyrkor är larmade.
Källor:
”Försvunna föremål i uppländska kyrkorna”, min artikel
Tuulse Armin, "Yttergran kyrka", Strängnäs, 1981
Den tidiga agrarproduktionen
Möjligen blir det en längre artikel om det vid ett senare tillfälle, men eftersom det är en notis så är dess syfte bara beskriva det sporadiskt. Innan 1802 när det beslutades om att börja samla in uppgifter om den svenska agrarproduktionen i större omfattning. Så känner man till att det förekom mer eller mindre sporadiskt tidigare i Sverige. Vi har relativt säkra uppgifter om skördar sedan slutet av 1500-talet i fråga om tiondelängder och den längd som upptogs i samband med Älvborgs lösen. Man känner till att vissa herrgårdar förde statistik över sin produktion innan 1800, men det var en sällsynthet i den stora bondeklass som rådde vid samma tidsperiod. Ett exempel var bl a den lantbrukare som skrev den s k Vittingedagboken(Se artikeln om "Bondedagböcker") som förde "statistik" över bl a hur mycket spannmål han köpte eller sålde vid sekelskiftet 17/1800-talet. Det är inte känt hur mycket bönderna producerade under 1700-talet, däremot känner man till hur mycket som exporterades av spannmålen under samma århundrade. Under den andra halvan av 1500-talet upptogs det som kallas för tiondelängder och då vet man på ungefär hur mycket bönderna lämnade i tionde under varje år. Dock finns det luckor över såväl år som hur mycket det blev under varje år från olika områden. De första skördeomdömen är från slutet av 1600-talet och med dessa fick man veta hur skördarna var under ett specifik år. Det äldsta skördeutdömet som jag kunde hitta är från 1683 som visar att skörden var medelmåttlig i Sverige. Under slutet av 1690-talet var det missväxt i Sverige och i synnerhet under åren 1697-98 och för bl a Närke var det likadant som själva riket(men för Asker socken i Närke visade att socknen låg något över genomsnittet för såväl riket som landskapet). I Sverige finns även uppgifter ifrån olika akademikvarnar och hospital fr o m mitten av 1600-talet, samt priser utifrån dessa på spannmål.
KÄLLOR:
Bohlin Per-Erik, "Omdömen om skördarna i Sverige under 1700-talet och början av 1800-talet", Statistisk tidskrift, 1956
Gadd Carl-Johan, "Järn och potatis", Göteborg, 1983
---"Detta är bakgrunden", Svensk jordbruksstatistik 200 år", 2002
Hannerberg David, "En Närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", Studier tillägnade åt Helge Nilsson, Lund, 1942
---"Svensk agrarsamhälle under 1200 år", Stockholm, 1971
Hansson Göran, "Såld spannmål av kyrkotionden, priser i Östergötland under svensk stormaktstid", Umeå, 2004
Hegarth Astrid, "Akademins spannmål", Uppsala, 1974
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare, Stockholm, 1957
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1715-1830", Stockholm, 1915
fredag 21 juli 2023
Skutskärs kyrka
Kanske Upplands nordligaste kyrka eller på gränslandet mellan Uppland och Gästrikland. Kyrkan är iallafall från 1906, orten är ungt och ortens folkmängd togs fart när sågverket anlades på 1870-talet.
Från svenska Wikipedia!!!




