söndag 10 mars 2024
Hände i Uppland under 1700-talet
onsdag 7 februari 2024
Folkmängden i Börje socken 1795
Börje socken ligger precis utanför Uppsala och 1795 hade denna socken 750 invånare fördelat på 130 hushåll. Det fanns 157 gifta par, 20 änklingar, 44 änkor, 146 ogifta över 15 år och 126 barn under 15 år. Prästen var gift och hade fyra barn varav tre var under 15 år, han var en centralfigur i socknen på den tiden liksom i de övriga socknarna. Det fanns 78 bönder som brukade sitt eget jord eller andras mark.
Källa: Folkmängdsredogörelsen, Tabellverket
torsdag 30 november 2023
Dalby socken i Uppland 1800
torsdag 31 augusti 2023
Demografiska notiser i Härnevi socken 1822
Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.
fredag 24 mars 2023
Några demografiska notiser från Gotland
tisdag 31 januari 2023
Hushåll 1815
Antalet hushåll i Uppsala Domkyrkoförsamling var 819 hushåll 1815 där antalet förmögna var 59, 255 behållna, 523 fattiga och 81 utfattiga. Folkmängden för detta år var 4 496 invånare.
Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket
Lid socken omkring 1800
lördag 13 augusti 2022
Hemorter i Lerum socken 1880
Byar i Lerum socken 1880 var Stålebo störst med 84 invånare och därefter kom Östra Slätthult med 74, Lerum skattegård 67, Knappekulla 53 och Hulan 48. Socknen hade flera orter med över 30 invånare och andra byar eller orter var Hundstugan 43, Brunnstorp 39, Hallegården samt Härsskogen 37 och Aspenäs 31.
Källa: SVAR, Riksarkivet
onsdag 10 augusti 2022
Hushållsstorlekar utifrån Tabellverkets material (urval)
År/Socken/Dåvarande län/Antalet hushåll/Hushållsstorlek
tisdag 10 maj 2022
Antalet människor omkring 1570-1630
Källor:
onsdag 4 maj 2022
Stor utflyttning från Västergötland
Under 1860-talet hade följande socknar i Västergötland en stor utflyttning Kölingared 21,9 procent, Marbäck 15,9, Kinnevad 13,8 och Vårkumla 17,3. Det kan jämföras med Finnkumla 2,2, Säm 3,4 och Väring 3,0.
Källa: Martinus Sture, ”Befolkningsrörlighet”, Göteborg, 1967
fredag 29 april 2022
Hemorter i Frötuna socken 1900
onsdag 27 april 2022
Yrken i Vätö socken 1880
Denna roslagssocken dominerade förstås sjöyrken som innefattade 184 sjömän, 72 skeppare och 17 styrmän samt även 18 båtsmän. Det fanns också 90 bönder, 80 pigor, 54 nybyggare, 43 drängar och 19 arbetare under år 1880.
Källa: SVAR, befolkning, Riksarkivet
fredag 22 april 2022
Personer i Roslagsfattighus 1885
I Länna socken i Roslagen fanns det 1885 ett fattighus med plats för sju personer och med andra ord ett litet fattighus i förhållandet till socknens folkmängd(2 313 invånare) under detta år. Under detta år var det fyra personer som vårdades på fattighus i denna socken. Faktum var också att dessa fyra individer var de enda som vårdades på fattighus i Frötuna och Lännas skeppslag(fyra socknar; Frötuna, Rådmansö, Länna och Bildö). I kontrast på detta kan man nämnda i den lilla socken som ligger nordväst om Norrtälje och det är Malsta med 313 invånare under samma år. I denna socken var det sex personer som vårdades på fattighus.
Källa: BiSOS(Kommunernas fattigvård) 1885
torsdag 10 mars 2022
Folkmängdsuppgifter innan 1749
fredag 4 februari 2022
Folkmängden i Edebo socken 1760
Edebo socken som ligger mellan Norrtälje och Hallstavik hade 1 436 invånare under året 1760 som var fördelade på 663 män/pojkar och 773 kvinnor/flickor. I socknen fanns då 192 hushåll och ett gästgiveri, 265 gifta par, 13 änklingar, 75 änkor och barn under 15 år ( 265 pojkar och 291 flickor).
Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket
torsdag 9 december 2021
Någonting om Svinnegarn 1749
När Tabellverket gjorde sin första folkräkning 1749 så hade Svinnegarn socken söder om Enköping 482 invånare. Det fanns 70 gifta par, fyra änklingar, 28 änkor, 157 ogifta över 15 år varav 94 kvinnor. 153 barn under 15 år, 59 hushåll, 17 barn föddes, 22 personer dog (åtta flickor under tio år dog), sex äktenskap upplöstes genom döden och fyra bröllop ägde rum. I den inskickade mortalitetsrapporten till Tabellverket stod det ingenting om dödsorsaker.
torsdag 30 september 2021
Höga emigrationstoppar
Under åren 1882, 1887 och 1888 emigrerade runt 50 000 människor från Sverige, orsaken var att det rådde lågkonjunktur i Sverige. I tabellen nedanför visas hur många som emigrerade från såväl landsbygden som städerna från de nämnda åren. På den tiden särskilde man på rural och urban befolkning med skarpare gränsdragning. Under denna tid bodde de flesta på landsbygden medan i början på 1930-talet så bodde hälften av befolkningen på landsbygden och resten i städerna.
måndag 14 oktober 2019
Många gårdar i öde
Källor:
Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Skalin Ole, "Gränsgårdar i centrum", Surte, 1979
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971
måndag 4 februari 2019
Antalet hushåll och folkmängd
Källor:
Andersson-Palm Lennart
"Människor och skördar", Göteborg, 1993
"Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"; Göteborg, 2000
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historiskt tidskrift, 1928