Falun spruthus

Här är två bilder på en f d brandstation i Falun och det som kallas för spruthuset.

Lite grann om Lerum innan järnvägen

 Min far var uppvuxen i Lerum och orten fick järnväg när Västra stambanan drogs förbi socknen på mitten av 1860-talet. Numera är Lerum en kommun med drygt 30000 invånare och cirka 19000 i tätorten.

1749 hade Lerum 749 invånare som var fördelade på 345 män och 372 kvinnor, varav 130 gifta par och antalet hushåll var på 112 stycken. Det fanns dessutom en gästgivargård och två krogar på landet. I socknen fanns det 113 jordbrukare, 13 torpare med utsäde medan 11 var utan utsäde. Tio gifta män var hantverkare i socknen. Samma år föddes 22 barn, femton personer dog varav elva var under tio år och fem under ett år. Under detta år gifte sig åtta par och det såg ut att vara ett bra år.



1760 hade folkmängen gått ner till 713 invånare som var fördelade på 126 hushåll, vilket det betyder att hushållsstorleken har gått ner under 1750-talet. Om man tittar på antalet födslar(utom äktenskapliga födda barn) och dödsfall under åren mellan 1749-60 så är det följande. Tittar man i tabellen så finner man ganska snart att det var födelseöverskott under samtliga år mellan 1749 och 1760 års folkräkningar. Under denna tid så duggade folkräkningarna tätt, men det var bara två som kom under luppen.

• 1750: 39 o 22 
• 1751: 25 o 22 
• 1752: 20 o 17 
• 1753: 33(1) o 6 
• 1754: 18 o 13 
• 1755: 22 o 12 
• 1756: 23 o 18 
• 1757: 20(2) o 10 
• 1758: 23 o 20 
• 1759: 23 o 20 
• 1760: 15 o 14

För att kunna se om det var någon folkminskning under dessa år så få man titta lite närmare på folkräkningarna; 1750 hade socknen 735 invånare, 1751 770, 1754 668 och 762 invånare. Det måste har varit någonlunda stark utflyttning under 1750-talet, det är lite svårt att veta det eftersom flyttningslängderna saknas för dessa år.
1770-talets början var det svåra tider i Sverige, om man börjar med 1771 så föddes det 25 barn(sexton flickor) medan 29 personer dog av olika dödsorsaker. Nitton barn under tio år dog under året vilket det inte var en ovanlighet under 1700-talet. Nästa år var det ett födelseöverskott med 27 födda barn gentemot 20 dödsfall och det var 1773 som det var en hög dödlighet i Sverige med drygt 53 promille(Historisk statistik för Sverige) och vissa socknar hade tresiffriga tal med promille. Under detta år föddes tio barn(sex pojkar och fyra flickor) medan 27 personer dog och tio barn(sju flickor) under tio år dog under året. Tittar man lite närmare på dödsorsakerna så dog 21 personer av "hetsig sjukdom" eller brännsjuka medan rödsot som många socknar drabbades av var det ingen som dog av denna sjukdom i Lerum socken. Det var alltså en lägre dödlighet än på vissa håll i Västergötland(Winberg 1975 och Gadd 1983). År 1775 hade socknen en folkmängd på 756 personer som var fördelade på 387 män och 369 kvinnor samt hade socknen 105 hushåll. En krog på landet har försvunnit sedan 1749 medan gästgivargården fortfarande fanns kvar. 
1785 var folkmängden på 884 individer som var fördelade på 434 män och 450 kvinnor, det fanns 128 hushåll i socknen och det betyder att hushållsstorleken var på 6,91 individer per hushåll. Då har det inte varit en folkräkning i socknen på tio år och på den tiden fanns det bl a 81 gifta bönder, 27 torpare och åtta sockenhantverkare.
1800-talets början så hade Lerum 986 invånare under året 1800 och fem år senare hade folkmängden stigit till 1 045 invånare. Antalet hushåll var under året 1805 till 172 i antalet, varav tio förmögna, 64 behållna, 89 fattiga och 9 urfattiga. En familj på över femton personer var urfattiga medan ett motsvarande förmögen hushåll bestod av lika många personer. Fr o m 1802 ändrade Tabellverket konstruktionen av formulären av rapporterna och då fick man veta lite mer av varje år. Det var relativt goda år under början av seklet, exempelvis 1802 så föddes det 29 barn(varav två flickor som föddes utanför äktenskapet) och en flicka i tonåren blev moder. Elva personer dog under detta år varav fem var under tio år. 
Svåra år runt 1810 och under det svåraste året som var 1809 gick Lerum socken ihop med andra socknar i mortalitetsrapporten till Tabellverket. Vilket man kan jämföra med andra socknar i den rapport som grannsocknen Stora Lundby skickade in under detta år. Men det verkar som att Lerum med dess grannsocknar lyckades på något sätt att motverka den höga dödlighet det var då. 

• Lerum 36 födda och 35 döda 
• Stora Lundby 28 födda o 25 döda 
• Skallsjö 35 födda o 30 döda 
• Angered 18 födda o 23 döda 
• Bergum 28 födda o 31 döda

Folkmängden i Lerum var då 1 119 invånare som var fördelade på 537 män och 582 kvinnor, fördelade på 177 hushåll(antalet förmögna hushåll hade då sjunkit till två). Under detta år hade socknen ingen präst utan en kyrkobetjänt, övriga yrkeskategorier var två högre tjänstemän, fem soldater eller båtsmän, 40 bönder på egna hemman, 48 bönder på andras hemman, 36 torpare, 12 arbetsföra backstugobor, 30 personer hade upphört med eget jordbruk, 135 bonddrängar och tre lärlingar inom måleri, skrädderi samt en smed(dock inga mästare). En fabrik som tillrädde bomull fanns på orten.
Folkmängden växte hela tiden under 1800-talets första hälft.

• 1820 1 315
• 1830 1 541
• 1840 1 767
• 1850 1 920
• 1855 1 900

Under året 1855 fanns det 919 män och 981 kvinnor, 279 gifta män och 281 gifta kvinnor, 28 änklingar, 74 änkor, 316 pojkar samt 334 flickor under 15 år, men endast 24 pojkar o 51 flickor under femton år gick i folkskolan. En kyrkobetjänt som också var skollärare, 312 hushåll. Det var just under detta år som man projekterade Västra stambanans första etapper igenom området.

(Tidigare publicerat)

Historiska skyltar i Falun

 

Historiska skyltar i Uppsala

Några historiska skyltar i Uppsala och i synnerhet Skolgatan och Övre Slottsgatan. Tyvärr var drt mörkt då och det går att läsa ändå.

 

Lukten vid Vaksalatull

 Från tidningen Upsala 8 juni 1897

Någon liten förbättring lär hafva inträdt i de omklagade sanitära förhållandena vid Vaksalatull sedan den illaluktande gropen delvis länspumpats och de svåraste afskrädehögarne öfvertäkckts, men ännu återstår mycket att göra och afstjelpning, ehuru i mindre skala, eger fortfarande rum.

Någonting som man fick bort sedan och just nu har jag ingen uppgift om det.

(Tidigare publicerat)

Stadsbranden i Lindesberg 1869

 Från Göteborgs-Posten 20 april 1869 (Bilden är klickbar)

Branden i Lindesberg finns också i förteckningen över standsbränder i Sverige i Faktakalendern 2001 och där står det att det var 27 gårdar som förstördes mellan Köpmansgatan och Trädgårdsgatan. Kyrkan klarade sig med svåra skador och i ovanstående artikel stod det att 17 gårdar var försäkrade med totalt 119 100 riksdaler i städernas allmänna brandstodsbolag.

Ritade bl a teater

 Axel Anderberg levde mellan 1860-1937 och ritade bl a Operan 1898, Oscarsteatern 1906 och Naturhistoriska museet 1915, samtliga ligger f ö i Stockholm. Strax innan Oscarsteatern blev klar så blev även teatern i Karlstad färdigt och Anderberg blev då även Sveriges ledande teaterarkitekt. Han ritade även teatern i Linköping 1903, Kristianstad 1906 och Norrköping 1908.

Källor:

”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rosander Eva m fl, ”Hela kungariket är ditt”, Statens fastighetsverk, Falun, 2008

Salagatan i Uppsala

 

Man får en känsla av gammalt när man står på Salagatan i Uppsala med ryggen mot såväl Vaksala torg som Vaksalaskolan. Bilden är klickbar och då blir den större. Det är äldre hus som ligger längs med denna gata och de flesta är från 1900-talets första hälft. Port Arthur som ligger lite längre fram på bilden byggde åt de anställda på järnvägen en gång i tiden, om jag inte minns fel så byggdes Port Arthur någon gång under 1910-talet.

Byn Ovanberga

 Denna by låg vid korsningen Thunbergsvägen-Dag Hjalmarskölds väg i Uppsala på samma sida som Engelska parken. Man vet inte när byn försvann eller med exakthet vad den låg någonstans och enligt äldre källor så låg den vid Uppsalas västra utkant vid åsen. Enligt en skriftlig källa så hade byn 14 landbor 1530-33 och mellan åren 1540-55 redovisade byn olika antal tomter som exempelvis 25 mellan 1540-47 och 17 mellan 1551-55.

Källor:

Fornlämningsregistret; Uppsala, RAÄ-nr 527

"Det medeltida Sverige", Tiundaland, 1:2, Stockholm, 1984

Byggdes av studenter

Omkring 1980 byggde ett gäng studenter som gick på gymnasieskolan Fyrisskolan i Uppsala. Bron ligger inte långt ifrån nuvarande polishuset och ett stenkast därifrån går Dalabanan på en 80 meter lång bro som byggdes när dåvarande Norra Stambanan öppnades i sin helhet mellan Uppsala-Sala 1873. 

 

Brandtillbudet hos Läkarföreningen

 På morgonen den 16 april 1889 råkade gnistor från en tänd kakelugn sätta eld på några sängkläder hos Läkarföreningen i Uppsala. Trots eldgallret så tog det eld och tur var det att det upptäcktes i tid och blev släckt innan elden fick ännu mera fäste.

Källa: Tidningen Upsala 16 april 1889

Hotell Knaust

Hotell Knaust i Sundsvall är berömd för sin trappa och förekommer även i kulturhistoriska böcker samt i konstvetenskapliga handlingar. Staden råkade ut för en förödande brand 1888 och tre år senare stod hotellet färdigt. Om själva kan man söka efter på Runeberg eftersom Sundsvalls Tidning finns inlagt för detta år.

 

 

Uppsala mejeri

Detta mejeri etablerades sig på Vaksalagatan 1871 och p g a problem med byggnaden så flyttade mejeriet till korsningen St Persgatan-Storgatan 1911. Där höll mejeriet till fram till nedläggningen 1997. År 1932 anslöt man till Mjölkcentralen med 170 mejerier runtom i landet och kontoret i Uppsala hade också mejerierna i Järlåsa, Vittinge, Gryttby, Rasbo och Elfsgärde. Mjölkcentralen blev "Arla ekonomiska förening" vid årsskiftet 1974-75 och Arla kom att ägas av 15 000 mjölkbönder från Skåne till Uppland/Västmanland.

Källor:

Agius Roland, "Industriepoken i Uppsala", Enköping, 2017
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Födda i en stad

I Stockholm var det 43% av stadens befolkning som var födda i staden 1860 och det var i synnerhet under den andra halvan av 1800-talet då andelen Stockholmsfödda minskade i huvudstaden. De flesta var dock födda i de närmaste landskapen. Jämför man med andra städer vid ungefär samma tidpunkt så var 36% av Paris befolkning födda i staden 1861, 44% av Wiens befolkning 1856, 50% av Berlins befolkning 1864, 64% av Antwerpens befolkning 1856, 68% av Köpenhavns befolkning 1850 och den högsta andelen enligt Söderberg var Amsterdam med 79% under året 1849.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1860 och 1870
Söderberg Johan, "Den stagnerande staden", Historisk tidskrift, 1985

Domtrappkällaren

Restaurangen Domtrappkällaren ligger i s k domtrappshuset med anor från 1200-talet. Den är en av Uppsalas dyraste restauranger och den har funnits sedan 1930. Själva huset har bl a används till vapenhus och under 1700-talet var den t o m fängelse åt studenter, idag kan man se galler för ett fönster.

Källor:

"Domtrappkällaren", beskrivning
Olausson Mats o Åsa, "Upplev Sverige", 1908

Sigtuna som storstad

Sigtuna var omkring år 1000 en av Sveriges viktigaste städer och där präglades också det första svenska myntet av Olof Skötkonung. Sedan vet man också att de största eller viktigaste städerna under tidig medeltid hade många kyrkor. I Sigtuna fanns under denna tidsperiod sju kyrkor och flertalet av dessa är ruiner eller t o m "försvunna" idag. Den var också viktig som handelsplats p g a sitt läge. Sigtunas blomstringstid varade fram till 1200-talet då Uppsala och Stockholm började få allt mer större betydelse. Sigtuna är Sveriges äldsta nuvarande stad och har nu en utpräglad bebyggelse från 1700-talet och 1800-talet samt en del under markytan.

Källor:

Anund Björn & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Oxenhuset i Uppsala

På Dragarbrunnsgatan i Uppsala finns Oxenhuset som uppfördes 1889 av stadens första stadsarkitekt nämligen C A Ekholm och byggnaden hade en s k paradvåning på första våningen samt enklare bostäder ytterligare en våning upp.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
"Bygd att vårda 1", Uppsala län, Uppsala, 1984

Hotellförsäljning

Hotellet Kung Karl i Karlshamn såldes för 40 000 kronor i februari 1889 och tillträdet ägde rum i april samma år. Enligt källan såldes hotellet av källarmästaren C G Lindström till herr C M Bergquist.

Källa: Svenska Dagbladet 27 februari 1889

Gatlyktan i Östhammar

En gaslykta som blev uppsatt i Östhammar i Uppland vid årsskiftet 1885/86 fick utlåtandet att ha ett vackert sken och var försedd med en dubbelbrännare. Den hade blivit uppsatt av bleckslagaren Andersson som bekostade uppsättningen med sina egna resurser.

Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886

Bruksorten med två allsvenska lag

Säsongen 1953-54 blev Sandvikens IF trea från slutet i fotbollsallsvenskan och åkte ur med sina 19 poäng på 22 matcher. Samma säsong vann Sandvikens AIK(det klassiska bandylaget) division 2(norra) och gick därmed upp till den högsta divisionen. Säsongen 1954-55 var inte lyckat för SAIK som blev sist med fem poäng och tolv efter nästjumbon Kalmar FF. De släppte in 72 mål och föll bl a med 4-9 mot AIK på hemmaplan. Samma säsong vann Sandvikens IF samma division som SAIK och gick upp till allsvenskan igen. SAIK har därmed en säsong i fotbollsallsvenskan medan stadens riktiga fotbollslag som är SIF och denna klubb har 21 allsvenska säsonger.

Källor:

Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
Privat tidningsarkiv