Gotländska autombilturer
Generalpoststyrelsen beslutade att sex dubbla automobilturer skulle göras mellan Tingstäde-Fårösund på Gotland.
Källa: Södermanlands läns tidning 16 januari 1906
Uppsala i bandyfinalen
I semifinalen som spelades den 13 februari 1921 var båda Uppsala-lagen representerade och de vann också sina matcher. IFK Uppsala slog IK Göta med 4-0 medan Sirius slog IF Linnéa med 4-1 och därmed var det bara Uppsala i bandyfinalen precis som tre år tidigare. IFK Uppsala vann då med 4-1 på Studenternas i omspelet medan finalen på Stadion hade slutat 4-4. År 1921 slutade finalen 2-2 inför drygt 3 000 åskådare på Studenternas medan Sirius vann med 5-2 på Stadion inför 3 478 åskådare.
Källor:
Idrottsbladet, nr 13, 14 februari 1921
Matchprogrammet, SM-finalen 2008
Bröt benet i sin debut
Wolverhamptons målvakt Bill Walker bröt benet strax innan halvtid i matchen mot West Bromwich i gamla division 2 den 29 september 1929, de föll med 3-7. Inga avbytare var tillåtna på den tiden i den engelska ligan så utespelaren Kay fick ställa sig mellan stolparna och Walker spelade aldrig mer för Wolverhampton.
Källor
Matthews Tony;
"Wolves---A Complete Records", Derby, 1994
"The A-Z of West Bromwich", Derby, 1996
Willmore Glenn, "West Bromwich Albion---One hundred great matches", 1994
Naken på taket
I november 1884 uppstod ett skådespel som på ett vis var upprörande eller ovanligt på den tiden vid hospitalet i Malmö. Från en vindglugg på taket hade en förvirrat kvinna tagit sig ut på taket och hon började att ta av sig kläderna., en folkmassa samlades runt huset. Hon började dock att frysa och försökte värma sig vid skorstenen. Stegar upprestes, man gjorde ett hål i taket för att få in henne och hon var ursprungligen från Gotland. På ön hade hon klättrat på "farliga ställen" för att predika. Men skälet till vistelsen på hospitalet var att hon hade tänt eld hos en husbonde och var enligt källan en av hospitalets farligaste personer.
Källa Göteborgsposten 18 november 1884
Operakällan
Operakällan i Stockholm ritades av Axel Anderberg och stod färdigt 1898 sedan byggtiden varit sex år.
Källa: Eva Rosander m fl, "Hafva kungariket åt svenska folkets kulturarv", 2008
Karta över månens yta
Den tyske astronomen Johannes Hevelius(1611-87) ritade en karta över månens yta.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Mord eller inte
Under ett schaktningsarbete väster om Falköping i april 1859 påträffades ett mansskelett och en nyckel. Med hjälp av dessa fick man reda på att kroppen hade legat där ungefär tjugo år och kan mycket väl vara ett begånget mord.
Källa: Göteborgsposten 20 april 1859
fredag 31 december 2010
torsdag 16 december 2010
Järnvägshistoriska notiser 1
Stationen i Morgongåva
Det ursprungliga järnvägsstationen i Morgongåva(Uppland) revs innan 1950-talet och den anlades 1872 när Norra stambanan hade dragits mellan Uppsala-Heby.
Källor:
"Järnvägsdata 1999"
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Hållplatsen i Odensala
Hållplatsen i Odensala indrogs 1969 och hade i sin tur ersatt en annan 1940.
Källa: "Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Full o otrevlig bromsare
En dag i februari 1916 skulle en bromsare som var bosatt i Gävle tjänstgöra på ett godståg som han skulle möta upp. Han åkte med middagståget söderut och under tiden uppträdde han ohyfsat mot andra passagerare som klagade till konduktören. Han fick gå av tåget i Skutskär och han var endast tillfälligt anställd. Bromsare var ett järnvägsyrke innan vacuumbromsen kom under 1920-talet.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägshistoria"; 1994
Uppsala Nya Tidning 15 februari 1916
Det ursprungliga järnvägsstationen i Morgongåva(Uppland) revs innan 1950-talet och den anlades 1872 när Norra stambanan hade dragits mellan Uppsala-Heby.
Källor:
"Järnvägsdata 1999"
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Hållplatsen i Odensala
Hållplatsen i Odensala indrogs 1969 och hade i sin tur ersatt en annan 1940.
Källa: "Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Full o otrevlig bromsare
En dag i februari 1916 skulle en bromsare som var bosatt i Gävle tjänstgöra på ett godståg som han skulle möta upp. Han åkte med middagståget söderut och under tiden uppträdde han ohyfsat mot andra passagerare som klagade till konduktören. Han fick gå av tåget i Skutskär och han var endast tillfälligt anställd. Bromsare var ett järnvägsyrke innan vacuumbromsen kom under 1920-talet.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägshistoria"; 1994
Uppsala Nya Tidning 15 februari 1916
tisdag 7 december 2010
Kyrkohistoriska notiser 2
Få äldre textiler i Härkeberga kyrka
Härkeberga kyrka utanför Enköping är känd för sina kalkmålningar av Albertus Pictor och däremot är kyrkan medeltida textiler blivit fåtaliga. Dessa är en svart mässhake och silvergaloner från 1764 samt en svart klädkläde som en grevinna hade skänkt till kyrkan 1780.
Källa: Åke Nisbeth, "Härkeberga kyrka", Eskilstuna, 2004
Fönstren i Edsbro kyrka
Citat från källan; Sedan 1400-talet har Edsbro kyrka icke nämnvärt ändrat sitt yttre. Förr i tiden och i synnerhet under medeltiden byggdes inga fönster på nordsidan utan enbart på sydsidan. Fönstren på den södra långväggen förstorades antagligen 1763.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Edsbro kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
"Konsten att dö"
I Solna kyrka finns det en kalkmålning med titeln "konsten att dö" som finns i vapenhuset där både djävulen/ängeln finns närvarande vid dödsbädden. Dateringen är någon gång under 1460-talet.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningarna", Den gotiska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Stavby kyrkas flöjlar
Denna kyrka har flöljar med årtalet 1662 som troligen åsyftar på någon takrenovering vid samma tidpunkt.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Stavby kyrka", Katrineholm, 1985
Aborrhuvudet i Luleå kyrka
Luleå kyrka skulle någon gång under 1700-talet har förvärvat ett aborrhuvud som mätte 30 centimeter och detta hävdade bl a den välkända "sikotylogen" Bloch som var verksam under samma sekel. Jag har försökt diskutera om aborrhuvudet på det historiska forumet Skalman med utan framgång, kanske någon som läser denna notis som kanske kan bringa mera klarhet.
Källa: "Fiskarens uppslagsbok", Borås, 1993
Härkeberga kyrka utanför Enköping är känd för sina kalkmålningar av Albertus Pictor och däremot är kyrkan medeltida textiler blivit fåtaliga. Dessa är en svart mässhake och silvergaloner från 1764 samt en svart klädkläde som en grevinna hade skänkt till kyrkan 1780.
Källa: Åke Nisbeth, "Härkeberga kyrka", Eskilstuna, 2004
Fönstren i Edsbro kyrka
Citat från källan; Sedan 1400-talet har Edsbro kyrka icke nämnvärt ändrat sitt yttre. Förr i tiden och i synnerhet under medeltiden byggdes inga fönster på nordsidan utan enbart på sydsidan. Fönstren på den södra långväggen förstorades antagligen 1763.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Edsbro kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
"Konsten att dö"
I Solna kyrka finns det en kalkmålning med titeln "konsten att dö" som finns i vapenhuset där både djävulen/ängeln finns närvarande vid dödsbädden. Dateringen är någon gång under 1460-talet.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningarna", Den gotiska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Stavby kyrkas flöjlar
Denna kyrka har flöljar med årtalet 1662 som troligen åsyftar på någon takrenovering vid samma tidpunkt.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Stavby kyrka", Katrineholm, 1985
Aborrhuvudet i Luleå kyrka
Luleå kyrka skulle någon gång under 1700-talet har förvärvat ett aborrhuvud som mätte 30 centimeter och detta hävdade bl a den välkända "sikotylogen" Bloch som var verksam under samma sekel. Jag har försökt diskutera om aborrhuvudet på det historiska forumet Skalman med utan framgång, kanske någon som läser denna notis som kanske kan bringa mera klarhet.
Källa: "Fiskarens uppslagsbok", Borås, 1993
fredag 3 december 2010
Tidigare publicerade artiklar 3
Efter ett "missväxtsår" (Publicerat 16 mars 2009)
Efter ett år med missväxt så måste eventuella åtgärder sättas in och 1817 var ett år med missväxt lite där och var i Sverige. En kungörelse från Uppsala läns landshövding den 6 februari 1818 var det följande åtgärder med. Det var en del åtgärder som socknarnas ansvariga bör fundera på att förmildra omständigheterna och att varje socken skall ta hand om sina fattighjon.
Ett allmänt svårt lidande har inträffat i länet med förra årets missväxt. Många jordbrukare
har därigenom fått svårt att försörja sig och de sina och kan inte med bästa vilja räcka
handen till bistånd åt fattiga personer och hushåll som äga arbetsförmåga och god vilja.
De lån som föregående höst borde ingått till sockenmagasinerna är till största delen
utestående och kyrkornas fattigkassa förslår inte att möta det växande behovet. Detta
olyckliga förhållande har inte undgått mig.
Jag erbjuder därför varje landsförsamling i länet, att hämta brödföda för sina minst
bemedlade innevånare ur Kronans magasin. Kyrkorådet åtar sig fullt ansvar för att den
lånade spannmålen återbetalas i pengar inom ett år och till det pris magasinsdirektionen
bestämmer, men med ett räntefritt halvår.
Det skall då med församlingarnas upplysta och människoälskande prästerskap rädda en
mängd oskyldiga medmänniskor från brott och hungersnöd. Församlingarna bör dessutom,
som redan görs på några håll, skaffa lin, ull eller andra tjänliga arbetsämnen till
sysselsättning för de behövande, som med sitt arbete kan byta till sig mjöl allt efter vad som
kan vara tjänligast i socknen. Pastorerna med hjälp av kyrkoråden och possesionater bör
ordna tillfälle till försäljning av varorna antingen genom auktioner eller genom att sälja
efter nästa års skörd då det finns bättre tillgångar.
Under en så allmän nöd, då statsverkets tillgångar inte medger att hjälpa varje enskilt
lidande, hoppas jag, att detta förslag med tillfredsställelse kan antas och att varje
medborgare, som Försynen lämnar förmåga därtill, medverkar till detta ändamål. Detta kan
inte ske utan ansträngning eller besvär men är belönande i sig självt och är Gudomlig Lag
och Konugnens landsfaderliga önskan.
Jag nödgas ånyo ålägga alla Församlingar att ovillkorligen ta hand om sina fattighjon, så
att de inte tvingas att stryka omkring och besvära andra orter. Jag påminner att återförande
av ett fattighjon till den egna församlingen bekostas av densamma.
Uppsala den 6 februari 1818 B W FOCK
Jultomten och Jenny Nyström (Publicerat 23 december 2008)
Från Norstedts uppslagsbok(2003)
Blev vanlig i Sverige under 1800-talet. Den skapades som en sammansmältning av den kontientala helgongestalten St Nikolaus och den svenska folktrons tomte. Populariserades i Sverige särskilt genom Jenny Nyströms många julkort och jultidningsill på 1880-talet.
Jenny Nyström levde mellan 1854-1946 och hon skapade alltså den svenska varianten av jultomten. Hon var målare och illustratör med stor mängd bilder och utförde också illustrationer i "Barnkammarens bok" från 1882. Det var också hon som målade den välkända måleriet "Kung Hans" 1881 när en mycket ung Gustav Vasa träffade kung Hans.
På Kalmars länsmuseum pågår nu en utställning om Jenny Nyström som också äger en stor del av hennes produktion.
Källor:
"Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Björk Tomas, "1800-talet"
Johannesson Lena, "Inledning"
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://www.jennynystrom.se/en-verk.html (Själva utställningen)
En man med god kunskap över skördarna (Publicerat 21 december 2007)
Dagens nyheter hade en notis den 20 augusti 1868 om en man i England vid namn James Sanderson som hade en god kunskap över skördarna därborta. Han meddelade för detta år att skörden var tidig i landet och den var f ö ganska så klen. Korn, havre och ärter skördades under juni månad och vete under den förra veckan. I rapporten står också att England hade tidigare skördar under 1801, 1818, 1822, 1826, 1844, 1852 och 1864, det verkar som att landet har gått mot den sämsta skörden sedan 1826 och enligt Sanderson går det inte minnas någonting liknande. Han skrev också att potatisskörden ger en tredjedel mindre avkastning än det brukar vara i genomsnitt. Det har också varit torka under detta år i England, men då är det också värt att nämnda att Sverige råkade ut för samma sak. Dåliga skördar under slutet av 1860-talet gav ökad utvandring, högre dödlighet och sämre avkastning. I Sverige regnade en sommar bort medan den andra var otrolig hett när temperaturen var uppåt 25-30 plusgrader.
Efter ett år med missväxt så måste eventuella åtgärder sättas in och 1817 var ett år med missväxt lite där och var i Sverige. En kungörelse från Uppsala läns landshövding den 6 februari 1818 var det följande åtgärder med. Det var en del åtgärder som socknarnas ansvariga bör fundera på att förmildra omständigheterna och att varje socken skall ta hand om sina fattighjon.
Ett allmänt svårt lidande har inträffat i länet med förra årets missväxt. Många jordbrukare
har därigenom fått svårt att försörja sig och de sina och kan inte med bästa vilja räcka
handen till bistånd åt fattiga personer och hushåll som äga arbetsförmåga och god vilja.
De lån som föregående höst borde ingått till sockenmagasinerna är till största delen
utestående och kyrkornas fattigkassa förslår inte att möta det växande behovet. Detta
olyckliga förhållande har inte undgått mig.
Jag erbjuder därför varje landsförsamling i länet, att hämta brödföda för sina minst
bemedlade innevånare ur Kronans magasin. Kyrkorådet åtar sig fullt ansvar för att den
lånade spannmålen återbetalas i pengar inom ett år och till det pris magasinsdirektionen
bestämmer, men med ett räntefritt halvår.
Det skall då med församlingarnas upplysta och människoälskande prästerskap rädda en
mängd oskyldiga medmänniskor från brott och hungersnöd. Församlingarna bör dessutom,
som redan görs på några håll, skaffa lin, ull eller andra tjänliga arbetsämnen till
sysselsättning för de behövande, som med sitt arbete kan byta till sig mjöl allt efter vad som
kan vara tjänligast i socknen. Pastorerna med hjälp av kyrkoråden och possesionater bör
ordna tillfälle till försäljning av varorna antingen genom auktioner eller genom att sälja
efter nästa års skörd då det finns bättre tillgångar.
Under en så allmän nöd, då statsverkets tillgångar inte medger att hjälpa varje enskilt
lidande, hoppas jag, att detta förslag med tillfredsställelse kan antas och att varje
medborgare, som Försynen lämnar förmåga därtill, medverkar till detta ändamål. Detta kan
inte ske utan ansträngning eller besvär men är belönande i sig självt och är Gudomlig Lag
och Konugnens landsfaderliga önskan.
Jag nödgas ånyo ålägga alla Församlingar att ovillkorligen ta hand om sina fattighjon, så
att de inte tvingas att stryka omkring och besvära andra orter. Jag påminner att återförande
av ett fattighjon till den egna församlingen bekostas av densamma.
Uppsala den 6 februari 1818 B W FOCK
Jultomten och Jenny Nyström (Publicerat 23 december 2008)
Från Norstedts uppslagsbok(2003)
Blev vanlig i Sverige under 1800-talet. Den skapades som en sammansmältning av den kontientala helgongestalten St Nikolaus och den svenska folktrons tomte. Populariserades i Sverige särskilt genom Jenny Nyströms många julkort och jultidningsill på 1880-talet.
Jenny Nyström levde mellan 1854-1946 och hon skapade alltså den svenska varianten av jultomten. Hon var målare och illustratör med stor mängd bilder och utförde också illustrationer i "Barnkammarens bok" från 1882. Det var också hon som målade den välkända måleriet "Kung Hans" 1881 när en mycket ung Gustav Vasa träffade kung Hans.
På Kalmars länsmuseum pågår nu en utställning om Jenny Nyström som också äger en stor del av hennes produktion.
Källor:
"Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Björk Tomas, "1800-talet"
Johannesson Lena, "Inledning"
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://www.jennynystrom.se/en-verk.html (Själva utställningen)
En man med god kunskap över skördarna (Publicerat 21 december 2007)
Dagens nyheter hade en notis den 20 augusti 1868 om en man i England vid namn James Sanderson som hade en god kunskap över skördarna därborta. Han meddelade för detta år att skörden var tidig i landet och den var f ö ganska så klen. Korn, havre och ärter skördades under juni månad och vete under den förra veckan. I rapporten står också att England hade tidigare skördar under 1801, 1818, 1822, 1826, 1844, 1852 och 1864, det verkar som att landet har gått mot den sämsta skörden sedan 1826 och enligt Sanderson går det inte minnas någonting liknande. Han skrev också att potatisskörden ger en tredjedel mindre avkastning än det brukar vara i genomsnitt. Det har också varit torka under detta år i England, men då är det också värt att nämnda att Sverige råkade ut för samma sak. Dåliga skördar under slutet av 1860-talet gav ökad utvandring, högre dödlighet och sämre avkastning. I Sverige regnade en sommar bort medan den andra var otrolig hett när temperaturen var uppåt 25-30 plusgrader.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
