Östers IF och den allsvenska säsongen 1981

 Östers IF inledde säsongen. 1981 med följande resultat och deras siffror först;

20/4 Hammarby (borta) 1-0

25/4 IFK Göteborg (hemma) 2-1

3/5   Brage(h) 2-0

10/5 Örgryte (b) 3-1

17/5 AIK (h) 5-0

21/5 Åtvidaberg (b) 2-1

24/5 Djurgården (h) 3-1

28/5 Malmö FF (b) 1-0

8/6.  Kalmar (h) 3-0

11/6 IFK Sundsvall (b) 4-0

Innan de spelade 2-2 mot IFK Norrköping på bortaplan den 14 juni och när den första förlusten kom den 16 augusti som slutade 1-2 på hemmaplan mot Malmö FF ledde de serien klart före övriga lag. Östers IF kunde ta sin tredje allsvenska seger genom att ta 40 poäng på  26 matcher och kom fyra poäng före IFK Göteborg och tog dessutom den andra allsvenska segern på raken. Under säsongen förlorade klubben dock den förra säsongens skyttekung Teitur Thordarsson till franska Lens. Flest mål gjorde IFK Göteborg med 62 mål och deras Torbjörn Nilsson vann skytteligan överlägset med 26 mål före Thomas Larsson (Örgryte) med 14 mål. Östers IF vann 19 matcher och förlorade fem, de flesta i slutet på säsongen samt hade målfacit 57-20. Både Halmstad och Elfsborg hängde sig genom kval mot Häcken o respektive IFK Eskilstuna.

I botten åkte IFK Sundsvall och Djurgården ut, samtidigt bantades allsvenskan ner till 22 matcher inför nästa säsong för att kunna avsluta med slutspel resten av 1980-talet. 

De främsta publiklagen var IFK Göteborg med 12 592 i hemmasnitt före Hammarby 8 308 och Örgryte 8 048.

Jan Mattsson blev Östers främsta målskytt med elva mål och han gjorde totalt 123 mål på 209 allsvenska matcher för klubben under två sejourer mellan 1969-84, han spelade i några säsonger i Västtyskland för Fortuna Düsseldorf och Bayer Uerdingen under några år också. Han kom tillbaka till klubben inför denna säsong.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll, 2010

fotbollsweden.se

national-football-teams.com

Tretton personer dog i Uppsala-Näs socken 1798

 Tretton personer dog under året 1798 i Uppsala-Näs socken strax söder om Uppsala och den största dödsorsaken var två av bröstfeber, lungsot, ålderdom och oangiven sjukdom. Det var för övrigt socknens sista rapport till Tabellverket ty den nästkommande rapporten kom år 1851, även den en mortalitetsrapport.

Socknen hade 1795 en folkmängd på 408 invånare.

Källor:
Folkmängdredogörelse, 1795, Tabellverket
Mortalitetsrapport, 1798, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Sheffield Wednesday under 1960-talet

 Klubben har mer eller mindre förknippat sig med sin blå/vit randiga dräkt och så har det inte alltid varit. Mellan 1965-72 spelade klubben i blåa tröjor med vita ärmar, vita byxor och blåa strumpor. Sheffield Wednesday vann den gamla division 2 säsongen 1958-59 med 62 poäng och en före Fulham. Den 20 december föll de med 0-4 i bortamatchen mot Swansea och under annandag jul vann de med 7-0 mot Lincoln City inför 36 403 åskådare hemma på Hillsborough. De gjorde 106 mål i ligan under denna säsong och säsongen 1959-60 blev de 5:a i gamla division 1. Den 28 november 1959 vann de med 7-0 inför 38 707 åskådare hemma mot West Ham och de som gjorde målen var John Fantham 2, Alan Finney 2, Bobby Craig, Keith Ellis och Derek Wilkinson. Säsongen 1960-61 blev de tvåa efter Tottenham som vann The Double denna säsong och satte stopp för deras svit med elva raka vinster i inledningen. De vann med 2-1 mot dem på hemmaplan den 12 november på hemmaplan genom mål av John Fantham och Billy Griffin. Det var Wednesdays främsta säsong under detta decennium och de gjorde 78 mål denna säsong (vann 23 matcher). Efter blev de sexa tre säsonger på raken och spel i Mässcupen vid två tillfällen samt finalist i FA-cupfinalen 1966 mot Everton. Backen Peter Swan stängdes av i mitten av 1960-talet p g a olovligt spelande och försök till matchfixning. I slutet på 1960-talet hamnade klubben på den undre tabellhalvan och säsongen 1969-70 blev de sist i högsta divisionen. Den redan nämnda Swan spelade totalt 273+2 ligamatcher och gjorde 14 mål mellan 1955-64 samt under säsongen 1972-73. Målvakten Ron Springett som spelade ett 30-tal landskamper för England stod i 345 ligamatcher mellan 1957-67, Fantham gjorde 147 mål på 381+7 ligamatcher mellan 1957-70 och Don Megson 386 ligamatcher med sex gjorda mål mellan 1959-70. De genomsnittliga publiksiffrorna på Hillsborough var bl a 26 247 under säsongen 1958-59, 29 229 under 1960-61, 28 401 under säsongen 1961-62, 31 461 under 1968-69 (19:e i gamla division 1) och 15 780 under säsongen 1970-71.

Källor:

https://www.adrianbullock.com/swfc/stats/swfcarch.htm

https://european-football-statistics.co.uk/attnclub/league/shew.htm

https://www.historicalkits.co.uk/Sheffield_Wednesday/Sheffield_Wednesday.htm

https://okandahandelser.blogspot.com/2018/04/historiska-fotbollssasonger-sheffield.html?m=1

Bygget av kraftverket i Viksjöfors

Bollnäs Kraft började att anlägga ett kraftverk 1959 vid sjön Grängen i Viksjöfors (Hälsingland) och vattnet ifrån Grängen började att ledas om till Viksjö som låg tjugo meter lägre än Grängen. Själva tunneln som vattnet skulle rinna igenom blev 720 meter långt och själva sprängningen/bortschaktning av massor så användes en bana med spårvidden 600 mm. Loket som drog några tippvagnar byggdes av Sala Maskinfabrik 1949 med numret 178. Loket var dieseldriven med en motor från den engelska firman Lister på 16 hästkrafter och hade tidigare använts i bygget av Sippmikks kraftverksbygge i Jämtland. Efter kraftverket i Viksjöfors så stod loket utanför Dönjes kraftverk i Bollnäs ända fram till 1990 då folket bakom museibanan Landafors hämtade detta lok.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland ”, 1992

Runvikens kalkbrott

Cirka två kilometer sydost om orten Runhällen i Uppland ligger ett område med lämningar efter kalkbrott och gruvhål inom en yta på cirka 410x210 meter i ett skogsområde. Det objekt som ligger längst till västerut är det förra kalkbrottet som anlades 1935 då en kalkugn byggdes och kalkbrottet drevs till 1945. Brottet hade en kort rälsbana som gick från upplaget till ugnen och var drygt hundra meter långt.

Källor:

Berggren Robert m fl, ”Industriella mineral och bergarter i Heby kommun, Uppsala län, 2021

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland, 1991

Småbanebladet 4/1986

E2 1046

Detta ånglok hade litteran E2 och nummer 1046 hos Statens Järnvägar och finns nu på museijärnvägen i Nora vars järnvägsstation syns bakom loket. Från svenska-lok.se kan man läsa följande ” För att förbättra gångegenskaperna och höja hastigheten ombyggdes åren 1935-51 sammanlagt 90 stycken åttakopplade godstågslok typ E genom förlängning av ramverk, montering av främre löpaxel och framflyttning av ångpannan i ramverket” Detta ånglok tillverkades på NOHAB i Trollhättan 1910 med tillverkningsnummer 946 som SJ:s E1046 och byggdes om till E2 1936. Loket fanns i Boden under några år under 1950-talet och Gävle 1967 och mellan 1968-91 fanns loket som beredskapslok och efter en kort stund som beredskapslok var det uppställt i Rättvik. Under året 2006 såldes loket till museibanan Norra Bergslags järnväg och bilderna togs under sommaren 2025. Lokets data är följande; längd 17,65 m, tjänstevikt 57,9 ton, ångtryck 12 atm och hastighet 70 km/h. Enligt uppgift provkördes E2 1046 och B 1695 i Grycksbo i början på året 1972

 

Kialunda

 Titta man på matcher med Anderlecht i slutet på 1960-talet så kan man se en afrikansk spelare som spelade för denna belgiska klubb. Hans namn är Julien Kialunda och var mittback, han var också en av de första afrikanska spelare som spelade i Europa (ett exempel är  Eusobio som var född Moçambique och spelade för Portugals landslag). Kialunda föddes i det belgiska Kongo 1940 och representerade Zaires landslag under 1972. För Anderlecht blev det 123 matcher mellan 1965-73 och vann fyra ligatitlar med klubben (1966, 1967, 1968 och 1972). För Zaire deltog han i det afrikanska mästerskapet 1972 och i Anderlecht var han lagkamrat med flera av Belgiens legendarer som t ex målvakten Jean Trappenirrs, Thomas Nordahl och Paul van Himst som länge hade rekordet för flest antal landskamper för Belgien. Kialunda avled i AIDS i Antwerpen i september 1987.

Källor:

https://www.national-football-teams.com/

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Wikipedia engelskspråkiga 

Banvakten rannsakades för stöld

 Banvakten Johan August Rydlund som föddes i december 1855 och mantalsskriven i Hargs socken i Stockholms län blev rannsakat p g a stöld i kronohäktet i Sundsvall. Men det var polismästaren i Ånge som meddelade om hans fall och han var häktat p g a det.

Källa: Polisunderrättelser nr 84, 23 juli 1881

Bild på Ärentuna kyrka

Ärentuna kyrka strax norr om Uppsala har anor från 1300-talet och kalkmålningar av den s k Ärentunamästaren.

 

Gästrike Hammarby

 Hammarby i Gästrikland ligger i landskapets sydvästra hörn inte så långt ifrån Storvik. Där var ursprungligen ett järnbruk och en hytta omtalades redan 1568. Efter detta var det två tyskhärdar som revs 1852 som installerades i slutet på 1600-talet och hela verksamheten för att framställa järn lades ner 1879 efter en konkurs, då hade bruket kämpat för att hålla igång allting sedan 1850-talet (järnbruket lades ner 1886). 

Efter man hade avvecklat järnet så började man satsa på sulfitproducering och i mars 1888 såldes anläggningen till det nybildade företaget Storviks Sulfit AB. En sulfitfabrik anlades under åren 1888-89 och tyvärr drabbades fabriken av en eldsvåda 1894, den återuppfördes snabbt efteråt och 1906 blev Storvik Sulfit AB dotterbolag till Kopparbergs, därefter 1937 till Kopparfors. I Gästrike Hammarby tillverkades cellulosafoder för Folkhushållningskommisionens räkning 1918-19 och under samma tid anlades även en sulfitspritfabrik. Fabriken upprustades kraftigt under åren 1955-61 och byggdes även ut mellan 1969-71, nedläggningen skedde i juni 1982 (de flesta byggnaderna revs därefter). 

En normalspårigt stickspår anlades från Toretorp längs med Norra Stambanan söder om Storvik 1889 och själva banlängden var tre kilometer. Den trafikerades av egna lok tills SJ tog över transporten 1963 och trafiken nedlades 1982, under året 1985 revs banan upp. Sulfitfabriken hade genom åren haft sju ånglok av olika fabrikat och det första loket som fabriken hade var ett Atlas-lok (Stockholm) som blev tillverkat 1889 med numret 20, skrotades 1934 och fick namnet Hammarby. Sedan var ett lok som tillverkades i Nyköping 1863 med tillverkningsnumret 8. Detta lok hade trafikerat på Söderhamns järnväg med namnet Rettig och deltog vid breddningen av denna bana i samband med övertagandet av SJ. Den byggdes om till normalspår 1892, loket avställdes 1910 och skrotades åtta år senare (hette Thoretorp i Hammarby. Ett lok som fick namnet Björn Starke hade blivit tillverkat av Atlas 1895 och var försett med en Lentzpanma, detta lok blev skrotat vid okänd tidpunkt (var skriven hos Ångpanneföreningen till 1936). Sedan var det två lok som hade blivit tillverkade av NOHAB i Trollhättan och ett av dem fick namnet Thor med tillverkning 1906 (skrotat 1956). Det andra loket tillverkades 1877 och hade tillhört SJ med litteran Kb 241 Brask och kom till Hammarby 1916 och fick namnet Thoretorp (skrotat 1961). Sedan kom två lok som hade tillverkats i Falun 1913, båda hade såväl trafikerat hos både Gävle-Dala Järnväg och SJ (K4) som kom till Hammarby 1958 o respektive 1964 (båda skrotades under 1960-talet). Det sista loket tillverkades av Peckett i den engelska Bristol 1897 och skrotat 1934.

Källor:

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar”, Stockholm, 1973

Freding Mats, @industrilok i Gästrikland & Hälsingland”, 1992

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Första Elitloppet

 Den sista söndagen i maj varje år brukar Elitloppet gå av stapeln på Solvalla och denna lilla artikel kommer enbart handla om den första upplagan av tävlingen. Den första upplagan gick dock inte under maj utan den 14 september och priset då var 30 000 kronor till vinnaren.

Loppet körde i två heat på 1600 meter och då var det inga kvalheat utan samtliga deltog i båda loppen. Det var den då sjuåriga fuxiga hingsten Permit som vann båda heaten och tog då hem segern, det första heatet kördes på 1.18,6 och det andra på 1.17,3. Tvåa i första loppet kom Magnifik med Tage Stridsberg i sulkyn medan i det andra heatet så kom detta ekipage på femteplats. Den svenska legendariska stoet Frances Bulwark som vann 80 av 130 lopp blev 4:a i det första heatet medan det andra slutade på en andraplats. Rollo som slutade 3:a i båda heaten slutade förstås på denna placering och Rollo som föddes i USA 1945 (blev tvåa i Hambletonian), blev avelshingst i Sverige med 418 avkommor. Frances Bulwark som kördes av Sören Nordin vann nästa års Elitlopp. I slutställningen blev Magnifik 4:a och Iran Scott 5:a.

Permit kördes under denna Elitloppet av tysken Walter Heitmann som levde mellan 1904-80 och Permit startade vid 124 tillfällen och vann 58 lopp. Han tävlade mellan 1948-54 och sprang in 460 000 D-Mark och under året efter vann han Prix D’Amerique samt blev trea i Elitloppet. Han blev far till 324 kända avkommor varav tio var svenskregistrerade och bland hans lilla svenska skara så lyckades Amit H bäst, som treåring vann han Kriteriet 1960, blev tvåa i Derbyt 1961 och vann 15 av 126 lopp. 

Källor:

blodbanken.nu

Wikipedia svenskspråkiga 

Ångslupen Prins Carl

 Den tråkiga händelsen som utspelades under en natt i maj 1900 skulle ta för stort utrymme. Men det går att skriva att det var Johan Filip Nordlund (24 år) sköt ihjäl fem personer och skadade åtta (han avrättades senare). Nu om själva ångslupen Prins Carl som byggdes på O A Brodins varv i Gävle och sjösattes samma år för trafik på sjön Siljan, hette då Österdalarne. Det visade sig att fartyget var för djupgående (2,4 meter) för att gå på denna sjö. Sedan hände inte mycket under många år med fartyget innan ångslupen såldes till ett rederi i Stockholm 1897 och blev då omdöpt till Prins Carl. Den byggdes då om och blev något större och byggdes återigen om 1919. Ångslupen hade flera olika ägare under mellankrigstiden och tillhörde exempelvis på nyårsafton 1934 då den såldes till kapten Gunnar Torslund för 500 kronor (den hade blivit sålt för halv miljon tio år tidigare) samt för 1 100 kronor i början av 1939 (till en firma på Vätö) och hade blivit om omdöpt till John Simson två år tidigare. I april 1939 uppgav firman på Vätö att ångslupen hade blivit skrotat och upphuggen.

Källor:

https://www.iglabo.se/b71/

skargardsbatar.se

https://www.steamboatassociation.se/

Bild: https://digitaltmuseum.se/021018501362/angbaten-prins-carl-pa-malaren

Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

En spårvägsolycka på nyårsafton

 Från Uppsala Nya Tidning 31 december 1906 och från kb.se

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ett fosterfördrivning i Tygelsjö 1894

 Under rättegångsärenden i Stockholms dagblad den 1 oktober 1894 stod det följande;

Den i denna brottmålssak anklagade enkan Anna Anderssons ombud, häradshöfdingen Lovén, yrkade på grund af läkarens intyg, att Anna Andersson skulle frikännas från åtalet. Efter en kort öfverläggning, meddelade rätten det utslag, att då vishetej vunnits, att fosterutdrifning förslegat, kunde de upplysningar, som under målets handläggning framkommit, ej föranleda hennes fällande, hvadan hon frikändes från åtalet samt skulle på fri fot genast försättas.

Tygelsjö som förut låg i Malmöhus län och det var väl tur att det löstes sig på ett sätt som gjorde att hon skulle bli kvitt ifrån beskyllningarna. Hon var född 1851 i Glostorp socken och hade fullvuxna barn vid denna tidpunkt. Sedan kan man alltid undrar hur häradshövdingen kunde få för sig att en nästan femtioårig kvinna skulle få ett barn som dessutom hade fem barn som var födda mellan 1872-83, helt plötsligt kunde få barn igen.

Källor: Även folkräkningen 1890 och 1900; Svarskatalogen

(Tidigare publicerat)

Cadman Cottage

 När jag besökte Sydney kring milleniumskiftet så besökte jag Australiens äldsta byggnad, den s k Cadman cottage i staden och det är en liten stuga som byggdes 1816.

Från den engelska wikipedia; The Rocks, situated on the west side of Sydney Cove, is the oldest part of Sydney which, dates back to the start of the city. Cadman's Cottage is the oldest surviving building in Sydney and was built in 1815/16. Cadman was a pardoned convict and made official government coxswain by Governor Lachlan Macquarie. 
En sevärdhet om man kommer till Sydney.
Uppkallad efter John Cadman som blev dömd för häststöld 1798 och deporterat till Australien.

Källa till den sista meningen; "Sydney", Eye-witness, 1996

(Tidigare publicerat)

Stora Aleryd Torvströfabrik

 Denna torvströfabrik låg vid Orramossen på gränsen mellan Småland och Östergötland och norr om Klintsjön. Innan man började med att riva upp torven via fabriken så hade det brutit i mossen under lång tid innan. Själva fabriken drogs igång omkring 1937 av en man med Holmberg i efternamn. Fabriken togs över 1973 och kom under namnet Tranås Torvfabrik. År 1981 drevs fabriken vidare av Tranås Torvförädling fram till när driften upphörde 1984. Själva järnvägen hade spårvidden 600 mm och var dryga kilometern lång, den gick mellan fabriken och mossen. Banan lades ut troligen när allt startade 1937 och hade från början hästdrift, ett lok av okänt tillverkning användes fr o m 1950-taler till 1981. Enligt en obekräftad uppgift så skall loket vara renoverat på en privatjärnväg omkring 2006.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland ”, 1987

En familj i Slaka socken

 Slaka socken ligger söder om Linköping och inom CEDAR (databaser) så finns det ett antal församlingar som man kan välja emellan. År 1750 kom Samuel Persson till världen och han föddes dock i Vårdnäs socken (också i Östergötland) 1750, han blev torpare till yrket och han gifte sig 1775 med Greta Ericsdotter som föddes 1745. De bodde i Göklund i Slaka socken och de fick fem barn, den äldsta är dock obekant under vilket år som hon föddes. Men de andra fyra barnen föddes mellan 1776-89. Samuel Persson gick bort i mars 1816 och dödsorsaken skrevs som ”slag och styng”. Hans fru gick bort i ålderdom i juni 1821 som mycket möjligt kunde har varit midsommarafton under detta år.

Källa: Familia, Cedar (databaser)

Antalet maskiner inom jordbruket

 Under 1900-talet kom antalet maskiner inom jordbruket alltmer och antalet traktorer i Uppsala län verkade att få ett stort genomslag. År 1937 fanns det 866 traktorer i Uppsala län i jämförelse med Jönköping 45, Kronoberg 30 och Blekinge. Ett län som hade många maskiner var bl a Östergötland som under 1937 hade 1 175 traktorer och tre år senare 2 386 traktorer. När det gällde antalet skördetröskor så hade några följande antal under året 1944; Stockholms län 9, Uppsala län 25, Södermanland 17, Östergötland 59, Kristianstads 39, Malmöhus 129 och Västmanland 26. Under endast de närmaste åren ökade dessa lavinartat och beskrivs det för varje län skulle det ta för stor plats (på nätet finns det ett verk som heter ”Jordbruket i siffror” som pdf-format). När det gällde utvecklingen av skördetröskor i Uppsala län så hade det ökat till 474 under året 1951 och sedan 1 725 under 1961 samt 2 224 under 1966. I Östergötlands län ökades detta enligt följande; 1951 979, 1961 2 187 och 1966 3 594. Gotland hade fler skördetröskor än Kalmars län 1944 med tio stycken gentemot fem för länet på fastlandet. För antalet maskiner så ger två olika källor i sin tur olika värden. När det gäller antalet traktorer inom Uppsala län så anger Historisk Statistik 3 855 stycken under 1951 medan ”Jordbruket i siffror” anger 4 125 stycken. Det var bara en liten genomgång på vad som fanns med tekniska maskiner inom jordbruket.

Källor: 

”Historisk statistik för Sverige (bl a jordbruk), Stockholm, 1959 (finns på nätet som pdf-format)

”Jordbruket i siffror”, Örebro, 2011

Kuuse Jan, ”Från redskap till maskiner”, Göteborg, 1970

Notiser

Gimo IF

Gimo IF bildades 1914 och har halv säsong i Sveriges näst högsta serie i fotboll och i början av 1990-talet kunde man gå upp efter en halv säsong. Året 1992 vann Gimo division 2 (Södra Svealand) och sedan blev klubben näst sist av åtta klubbar i Norra Höstettan (hade bara Kiruna FF efter sig).

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Spelaranknytng

Flera spelare haft anknytning med Arsenal och Tottenham som räknas som Derby och ett känt exempel är målvakten Pat Jennings. Övriga kan nämnas Clive Allen, Jimmy Brain, Laurie Brown, Sol Campbell, Lawrie Madden, Steve Walford och Willie Young.

Källa: enfa.co.uk

Häggebys kyrkklockor

Häggeby kyrka i Uppland har två kyrkklockor och som hänger sedan 1805 i kyrktornet, själva storklockan blev 1873 omgjuten sedan den hade spruckit kraftigt under ett besök av prins August. Ursprungligen är denna klocka från 1635 och blev gjuten av den välbekante klockgjutaren Jörgen Putensen. Medan lillklockan gjöts av en okänd gjutare eller mästare 1604.

Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Häggeby kyrka”, Strängnäs, 1967

Acke Åslund

Denna målare levde mellan 1881-1958 och var även grafiker, hans specialiteter var landskap, djurmotiv och porträtt.

Källor:

Konsten i focus, Stockholm, 1976

Norstedts uppslagsbok, 2003

Virta bro

Det är en träbro över vattendraget Koljonvirta i Koupio kommun i Finland och där Sandels seger över ryssarna ägde rum 1809.

Källa:Norstedts uppslagsbok ”, 2003

Manchester United vann med 7-1 på bortaplan 

Den 13 november 1937 vann Manchester United med 7-1 mot Chesterfield borta på Saltergate i gamla division 2 och Thomas Bamford gjorde fyra av målen (varav tre under den första halvleken). Den 26 mars vann United med 4-1 på Old Trafford.

Källor:

enfa.co.uk

https://www.mufcinfo.com/

Stadsmuren i Avila

I den lilla spanska staden Avila nordost om Madrid har en stadsmur som omgav staden redan under medeltiden med 88 torn och två portar. Den totala längden på stadsmuren är 2 500 meter.

Källor: 

Konsten i focus”, Stockholm, 1976

Wikipedia svenskspråkiga 

Målvakten som tjänade klubben i över 50 år

 Arthur Riley föddes i den sydafrikanska orten Boksburg i december 1903 och den 1 oktober 1924 mötte det representationslag från Sydafrika Liverpool i en vänskapsmatch inför drygt 12 000 hemma på deras hemmaarena Anfield Road som gästerna vann med 5-2. I augusti 1925 kom han till just Liverpool och fick då konkurrera med klubbens irländska målvakt Elisha Scott. Debuten kom mot Tottenham på bortaplan den  24 oktober 1925 som de föll med 1-3 (samtliga målen gjordes av Frank Osborne).

Det blev endast tre ligamatcher för Riley under hans första säsong och han fick vänta tills den 13 februari 1926 då Liverpool tog emot Burnley inför 29 059 åskådare hemma på Anfield. Liverpool vann med 3-2 och två av målen gjordes av Dick Forshaw. Nästa säsong blev det tio ligamatcher och säsongen 1927-28 blev det förutom 25 ligamatcher även två matcher i FA-cupen. 

Scott och Riley stod i mestadels av matcherna fram till mitten av 1930-talet och i april 1936 kom Alf Hobson från Chester City för 1 000 pund, då blev konkurrens med honom istället. Den främsta placeringen som Liverpool kom på under hans karriär var säsongen 1928-29 då klubben blev 5:a. Liverpool blev 7:a säsongen 1933-34 trots att de föll med 0-8 mot Huddersfield och 1-8 mot 30-talets giganter Arsenal, Riley stod i båda matcherna. Sedan var Liverpool nära att åka ur gamla division 1 när de blev 19:e säsongen 1935-36 och 18:e säsongen efter, men han tog i samtliga fem cupmatcher under säsongen 1937-38 (åkte ur femte omgången mot Huddersfield). Det blev 322 ligamatcher för Liverpool och han arbetade med att sköta gräsmattan samt Anfield Road än fram till början på 1980-talet. När han gick bort under sommaren 1984 så hade han bott i Sydafrika en tid.

Säsong-säsong; antal matcher i ligan—--Fa-cupen)

1925-26  3—0

1926-27. 10–0

1927-28. 25–2

1928-29. 20–3

1929-30. 34–1

1930-31. 27–1

1931-32.  5–0

1032-33. 15–0

1933-34. 32–0

1934-35. 39–2

1935-36. 39–2

1936-37. 10–0

1937-38. 28–5

1938-39. 35–0

Källor:

Egen samling

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/1977/10/01/arthur-riley-fifty-years-a-red/

Wikipedia engelskspråkiga