Alnö kyrkor

Den vita är Alnö gamla kyrka som ligger ett par hundra meter från den nya kyrkan. Fr o m mitten av 1800-talet började socknen att öka sin folkmängd lavinartat och en orsak till det var en hög inflyttning. Under samma tid så etablerade den sågverksindustri som kom att prägla Sundsvallsområdet. I slutet på 1870-talet blev det dock en nedgång i produktionen av trävaror och 1879 inträffade den s k Sundsvallsstrejken med hög emigration. Den nya kyrkan byggdes för att den växande befolkningen skulle få plats. På tal om emigrationen så var det i princip ingen utvandring alls innan strejken bröt ut.

(Korten är tagna av skribenten)

 

En notis om Österbybruk

 Under året 1565 fanns det tre masugnar och fem hamrar vid Österbybruk i Uppland och någon mellan 1560-80 anlades själva herrgårdsdammen. År 1580 fanns det fortfarande fem masugnar kvar på orten, men däremot påstås det att åtminstone en hammare ligga öde.

Källa: Lena Berg & Örjan Hermodsson,”Dannemoras brukområde”, 2002

Från banorna

 Industribaneföreningen som skribenten har varit medlem i sedan 2009 lades formellt ner i slutet på oktober. I dess tidskrift har det rapporterats korta notiser utifrån geografiska orter sedan den egentliga starten 1975 och hette då Småbaneföreningen. Jag kommer att rapportera från olika industrier framöver under denna rubrik och slutar med det om tidskriften Spårläget eller en efterföljare mot förmodligen skulle dras igång.

RAMHÄLL:

Detta järnbruk har mer eller mindre legat i skuggan på jätten Dannemora några mil bort. Under en midsommarhelg för några år sedan gjorde jag en liten snabbvisit på platsen och högbanan finns fortfarande kvar. Ett motorlok fanns uppställt fram till 1990-talet för att sedan försvinna.

BERGSBRUNNA

På tegelbrukets egen bana användes tidigare oxar för att sedan övergå till två motorlok av okänt tillverkare. Enligt en obekräftat uppgift tillverkades loken på en lokal smedja eller verkstad inom Danmarks socken där Bergsbrunna är beläget. Skribenten försökte några år sedan att ta reda på lite mer om de två motorloken utan att påträffa någonting banbrytande. Förhoppningen grusades när skribenten fick veta om den man som åkte med på loken som barn inte visste någonting om dessa lok.

SPARRSÄTRA 

Mejeriet hade kontakt med den enskilda järnvägen som gick mellan Enköping och Heby som revs under 1960-talet. Det var drygt hundra meter långt trallans.

Islossningen i Fyrisån (Uppsala)

 I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.

Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.

År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.

När Ayrshireboskapen kom till Sverige

 Ayrshire är ett grevskap i Skottland och under mitten av 1800-talet kom den s k Ayrshire-rasen till Sverige. Det var en korsning som gjordes mellan svarta kor och röda sådana, följden blev att denna ras fick på slutet av detta århundrade mer en päronformad form. Rasen blev då vit och ansåg vara fin härstammad.

Så där skrev exempelvis Nordisk familjeordbok 1904

Vid inrättandet af stamholländerierna i Sverige, 1846--47, infördes smärre hjordar af voigtland-, pembroke-, algau- och ayrshireboskap, och af dessa raser vann den sistnämnda en mycket stor utbredning -- större än någon annan främmande boskapsras.

Det var en typ av process som skulle pågå i drygt hundra år och ett förbund som främjade denna ras instiftades 1899. Enligt en uppgift hade denna förering 239 handjur och 1 937 hondjur inregistrerade 1904. Det kom över exemplen från Skottland till Sverige under denna tidsperiod, bl a kom sex tjurar av Ayrshirerasen under förhösten 1891 och en auktion skulle hållas vid Kungsängstull. Denna ras var dessutom Skottlands mest användbara mjölkningsras vid förra sekelskiftet.

År 1927 inträffade följande i Sverige.

Ayrshire slogs 1927 samman med den gamla rasen rödbrokig svensk boskap (RSB) till den nuvarande rasen svensk röd och vit boskap (SRB). Svenska Ayrshire-föreningen grundades 1900 och upphörde 1927 men har senare återbildats. Rasen heter i Sverige svensk ayrshireboskap (SAB). 

De som är vaksamma kan se följande skillnad; Nordisk familjebok angav instiftelseåret för Ayrshire-föreningen till 1899 medan NE gjorde det för året efter. Men åt andra sidan slutade denna förening sin verksamhet 1927. Vissa tyder på att Ayrshirerasen slog ihop med våran klassiska koras, den rödbrokiga kon eller rödbrokig svensk boskap.

KÄLLOR

NE(CD-ROM): "Ayrshireras"

Nordisk familjebok; "Ayrshireras", 1904

Upsala, 17 september 1891 

(Tidigare publicerat)

Den första matchen på ”Studan”

 Sirius föll med 0-3 mot Malmö FF i premiären av fotbollsallsvenskan och en vecka senare spelade de sin första hemmamatch mot Studenternas den 20 april 1969. Matchen slutade 0-0 inför 7 520 åskådare och Sirius hade några farliga målchanser, Björn "Lill-Garvis" Carlsson blev frispelat av Kaj Wiestål och hade endast målvakten kvar, han bestämde sig för att dribbla målvakten och när han skulle lägga in bollen i mål så trampade han snett och det blev inget mål.

Källor:

http://www.bolletinen.se/
Uppsala Nya Tidning 21 april 1969

(Tidigare publicerat)

När Sirius vände mot

 Den 19 augusti 1928 mötte Sirius i Uppsaladerbyt Vesta på Studenternas och i en match som Vesta ledde med 2-0. Sirius kvitterade och dessutom hann även göra det tredje målet innan halvtid, för att sedan vinna 4-2. Vestas mål gjordes av Bertil Nilsson och Ling medan målen för Sirius gjordes i denna ordning; Stickan Claesson, Torvald :Lindberg, Tjalle Norrblom och Kalle Lindgren. Norrholm gjorde sitt mål strax innan pausvilan och Lindgren efter ett fint samarbete med just Norrblom. Någonting som källan missade definitivt var publiksiffran och därmed är denna uppgift okänd. Matchen spelades i den östsvenska serien och på den tiden bestod säsongen av höst o vår. Återigen räddade Sirius sig kvar och slutade ovanför nedflyttningsstrecket med 12 poäng(18 matcher) före Vesta som åkte ur med nio poäng, sist slutade Stockholmsklubben IF Linnea.

Källor:

Idrottsbladet 22 augusti 1928
http://sv.wikipedia.org/wiki/Division_III_i_fotboll_1928

(Tidigare publicerat)