Avslutningen på Flustret

Den 16 september 1895 avlutade den anrika restaurangen i Uppsala Flustret sin sommarsäsong och restaurangen var fullsatt. Själva avslutningen föregick av ett fyrverkeri och en stor blomsterbukett överlämnades av Hoffmanska kapellet som hade uppträtt många gånger på sommarrestaurangen. Själva restaurangen var klädd i blågula band över hela anläggningen.

Källa: Tidningen Upsala 17 september 1895

Bortfallet i folkbokföringen

Under 1970-talet pågick ett projekt om migrationen i Sverige mellan 1860-1930 som även omfattade emigrationen. Ett problem var att det var ett viss bortfall av personer som helt enkelt försvann från folkbokföringen.
Eriksson & Åkerman skrev följande; Om vi vill följa 100 individer från denna kohort på arbetsmarknaden vid 15-20 års ålder fram till slutet på deras yrkeskarriär vid 60-65 års ålder (eller i ett historiskt material, kanske något tidigare), upptäcker vi oftast att redan efter några år är mer än hälften av vår kohort försvunna. Som regel kan vi inte spåra dessa utflyttare eller på något annat sätt oregistrerade personer.
Man vet inte vart de hade flyttat till, de kanske ångrade sin flytt och begav sig till en annan ort utan att meddela det för prästen. På det skrev samma författarpar;
Av detta följer att vi inte ens efter ett heroiskt detektivarbete, som blev särskilt besvärigt i stort anlagda undersökningar, kan finna annat än en begränsad del av den ursprungliga kohorten och därmed säkerställa de eventuella yrkesbyten, som skett inom denna.
Det har gjorts beräkningar att drygt 100 000 personer i Sverige helt enkelt försvann ur folkbokföringen och i husförhörensbokens sista sidor fanns det en förteckning på de personer som man inte känner till den rätta omständigheten. I ett par av de nämnda undersökningarna så var det ett utfall såväl för Örebro som i Halmstad, i Örebro försvann 23 personer som var födda mellan 1874-75 i en kohortstudie som behandlade de personer från de var 20 och fram till de var i i 35-40 årsåldern. Av de manliga 20-årskohorterna avled 21 män mellan 1895-1913, 14 emigrerade och elva försvann från bokföringen. För Halmstad var det 157 av kohortsgruppen, 128 individer som försvann och av dessa emigrerade 91 personer till en utrikes ort. Förklaringen kan vara att Kronborg-Nilsson hade en annan disposition än Hans Norman fast att dessa undersökningar var i stort sett likadana.

Källor:

Eriksson Margaretha & Sune Åkerman, "Geografisk och social rörlighet", Scandia, 1974
Kronborg Bo & Thomas Nilsson, "Stadsflyttare", Uppsala, 1975
Norman Hans, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974

Lindströmsrätten

Citat från Johnsson;
Den 4 maj 1862 tog Henrik Lindström in på hotell Witt i Kalmar. Han hade växt upp i St Petersburg och där smakat en maträtt som han nu instruerade köket om.  Det är en biff av malet oxkött som är uppblandat med mosad potatis, ägg, inlagd rödbeta, kapris och kryddor. Han hade som sagt vad lärt känna rätten i Ryssland och till titeln var bland annat konsul i Visby under många år för Ryssland, Frankrike och Spanien.

Källor:

Faktakalendern 2000
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Tjur lös i Göteborg 1889

Rubriken i källan var;
"Tjurfäktning i Göteborg";
Det handlade om en tjur som hade slitit sig loss ifrån sin förare i Göteborg. Detta inträffade den 21 februari 1889 och tjuren rusade nerför Redbergslid, den skapade en hel del oro hos förskräckta människor. Inne på en gård lyckades en slaktardräng locka till sig tjuren och sköt den med en revolver i pannan, detta hände sedan man hade misslyckat med att fånga tjuren.

Källa: Svenska Dagbladet 23 februari 1889

Tön

Det är ett medeltida spannmålsmått i östra Mellansverige och var vanligt förekommande från Dalarna/Gästrikland till norra Småland. Det delades in i sex stycken s k spann och var i början av 1500-talet ca 300 liter. Det tycks har varit ett okänt mått eftersom det inte går att hitta termen tön i flera källor än Hannerberg. Spann däremot är ett välkänt mått från förr i tiden.

Källor:

"Faktakalendern", 2012
Hannerberg David, "Kumlabygden", band 4, Kumla, 1977
Lundberg Birger, "Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden", Stockholm, 1972
"Medeltidens ABC", Falun, 2002

Fler än en pipa

Vid 15/1600-talen så började man göra vapen med fler än en pipa. En hjullåspistol som tillverkades i München omkring 1600 med två pipor ovanpå varandra och som hade två mekanismer som satt på samma låsbleck. En dubbelpipig flintlåspistol som tillverkades av Durseggs i London 1790 var inriktat på officerare och strax innan uppfanns en pistol av James Wilson med fler än två pipor och som tillverkades hos Henry Nock i London för att användas inom flottan.

Källor:

McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Knutby har också en historia

I samband med det riksbekanta Knutby-mordet för ett par år sedan så visste alla var Knutby låg någonstans i Sverige. På sajten Lunarstorm såg jag ett par s k lajvmeddelande som kom ifrån personer som uppenbarligen inte har haft någon direkt anknytning med socknen sedan tidigare, oavsett om det rörde sig om släktband eller kunskap om bygden. Dessa lajvmeddelande bestod av larviga inslag, men någonting som har glömts bort i denna debatt att Knutby socken är faktiskt en gammal kulturbygd.

I Knutby finns det cirka 1 3o0 fornlämningar alltifrån lämningar från de äldsta tider till husgrunder eller bebyggelselämningar från 1800-talet och 1900-talets början. Kyrkan låg förut vid sjön Sotterns strand, det är en s k hallkyrka från 1200-talet och förut gick också en järnväg förbi orten. Åker man förbi tätorten Knutby och närliggande bebyggelsen så märker man att det finns historia bakom. Socknen har varit agrart mestadels under sin historia förutom småskalig industri. I Åsby finns det en gammal hyttlämning, hos Riksantikvarieämbetet finns det som RAÄ-nummer 111 med flera olika typer av lämningar. Det är ett bruksområde som utbreder sig 400x400 meter och består av tretton olika lämningar. Huvudbyggnaden består av en envåningshus med rödmålade fasader samt en del bostadslängor varav en är daterad till 1832. Sedan finns det gott om äldre fornlämningar som exempelvis fyra fornborgar, 64 gravfält är daterade till stenåldern och tretton av lägenhetsbebyggelse(alltså äldre former av bostadshus).

Lite befolkningshistoriska uppgifter från förr; år 1749 hade socknen 1 233 invånare som huvudsakligen var bönder, 1 249 invånare 1758, 1 315 invånare 1769, 1 313 invånare 1780, 1 212 invånare 1810 och 1 520 invånare 1850. Innan 1971 tillhörde församlingen Stockholms län och tillhör numera Uppsala län.

Källor:

NE(CD-ROM)
Fornminnessökning på http://www.raa.se/
Emigrationsutredningen 1907-14
Tabellverkets folkmängdsrapporter

(Tidigare publicerat)

Extra notiser december

Vitmålningen i Gryta kyrka

Under 1700-talet vitmålades Gryta kyrka mellan Uppsala och Enköping invändigt och det var under en restaurering 1929-30 som kyrkans medeltida kalkmålningar knackades fram igen.
Källa: Aron Andersson, "Gryta kyrka", Eskilstuna, 1995

Myntfyndet i Täby kyrka

I samband med en renovering av Täby kyrka i Uppland 1960 gjordes också en upptäck av ett myntfynd när man höll på att riva långhusets trägolv. Det var mynt från 1300-talet och dessutom upptäckte man bl a en radbandspärla, dräktbjällror, bältesbeslag och ljuskällare.
Källa: Bengt Ingvar Kilström, "Täby kyrka", Katrineholm, 1983

Opera av en mexikan

Denna man från Mexiko hade inte bott i Florens så länge innan han skrev operan Ermenjarde och namn var Morales.
Källa: Dagens Nyheter 20 februari 1865

Varnad lösdrivare

I januari 1902 varnades måleriarbetaren Per Johan Törnkvist för lösdriveri av landsfiskalen i Enköping och han kom egentligen från Linköping.
Källa: Tidningen Upsala 27 januari 1902

Om en temperamentfull man

I Borås utbröt i slutet på 1892 ett gräll mellan en trollkarl med namnet Eduardo och skomakaren Lagerström. Det började med att Eduardo drack sig berusad och blev oregerligt. Han hotade flera personer med kniv och sade också att han tänkte tända eld i bostaden som han tillfälligt bodde.
Källa: Elfsborgs läns tidning 2 december 1892

Raset i Stråssa

I Rambergs socken i Västmanland ligger Stråssa gruva som hade ett stort ras 1818.
Källa: Kjell Sundström, "Gruvbyggnader i Bergslagen", 1992

Le Monde

Le Monde är en oberoende fransk kvällstidning i Paris som grundades 1944.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Redls spionaffärer

Alfred Redl var överste i Österrike-Ungerns armé och den ryska säkerhetstjänsten fick nys om hans homosexuella kontakter, han valde då att samarbeta med ryssarna av rädsla för att hans kontakter inte skulle avslöjas. Denna historiska spionaffär inleddes 1909 och skull pågå till hans död fyra år senare (begick självmord). Han dog strax efter att hans spionaffärer hade blivit avslöjade i maj 1913.

Källor:

Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012
Rydén Daniel, "101 historiska misstag", Falun, 2012

Första amerikafödde europen

Torfinn Karlsämne gjorde ett försök att kolonisera Nordamerika på 1000-talet och när han med 60 män och fem kvinnor lämnade Island för att resa dit. De övervintrade i två år på en plats som kallades för Strömsfjord och under tiden födde hans fru en son som blev den första europén som föddes i Nordamerika. P g a inre stridigheter och konflikt med urbefolkningen gick själva koloniseringen inte bra.

Källor:

Harrison Dick, "Sveriges historia", Norstedt, Värnamo, 2009
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Mångsidig leverne

Johannes Messenius (1575-1636) var en son till en mjölnare på Öland och genomgick sedan i livet jesuitskola, därefter professor i Uppsala samt antikvarie på Rikets arkiv. Han dömdes till döden 1616 för att har begått brottsliga förbindelser med såväl kung Sigimund som jesuiterna.  Han benådades för att transporteras till Uleåborgs fästning där han skulle vistas i dåliga omständigheter i cirka tjugo år. Han blev frisläppt endast en kort tid före sin död och under förnyelsetiden skrev han ett verk om Sveriges historia.

Källor:

Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
"Norstedts uppslagsbok", 2003
"Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951

Antalet dråp och mord i Sverige 1861-75

BiSOS är ett bra hjälpmedel med sådana där frågor, enligt BiSOS(Befolkning) från 1875 inträffade det 1 299 (1 081 på landsbygden) tillfällen där en person blev bragt om livet mellan 1861-75(enligt tabell "K" på sidan "XLIV(16 om jag minns rätt när det gäller romerska siffror). Det inträffade flest mord eller dråpfall i Kalmars län(107 stycken, varav endast sju i städerna). I den kungliga huvudstaden inträffade det 78 mord eller dråp under denna tidsperiod medan länet i övrigt inträffade 53 sådana fall, varav två i "städerna"(utom Stockholms stad). Endast fem sådana fall inträffade i Enköping/Uppsala medan det inträffade 29 fall i länets landsbygd. Man skall komma ihåg att mer än 70% av landets befolkning var då bosatta på landsbygden, vilket kan vara ett förklarande skäl att de flesta morden skedde på landsbygden. Ett sådant jämförelsetal kan man ta med Kopparsbergs län, där 29 dråp/mord skedde på landsbygden medan inget mord alls skedde i länets städer.

Jag anser inte att Sverige var ett brutalt land, man skall tänka på att de flesta morden inträffade i samband med exempelvis "dans på logen", polis(fjädringsmän/landsfiskal var för långt borta och med dåtidens färdmedel så tog det längre tid att tas sig till brottsplatsen och likaså tills de fick veta att ett brott hade ägt rum). Rallarslagsmål var också vanligt, det hände att rallare stötte på varandra eller hamnade i konflikt med exempelvis bönder. För att göra en längre historik kortare så anser jag att landsbygden kanske var i samma status som exempelvis städerna är idag. Om man räknar ut antalet mord/dråp per år under den nämnda tidsperiod så är den relativa andelen per år på 92(idag sker det cirka 120 mord per år i Sverige). Så siffran per år var inte så hög om man jämför med dagens siffror.

(Tidigare publicerat)

En trafikolycka 1906

Enligt Svenska dagbladet den 8 juni 1906; En automobilbolycka inträffade vid half 8-tiden i morse en fjärdringsväg från Solleftå. Tre solleftåbor voro på hemväg från en utflykt, då automobilen plötsligt gräfde sig ned i sanden med framhjulet så häftigt att den slog öfver. Passagerna kastades ur och chauffören, 22-årige Ernst Andersson från Stockholm, fick maskinen öfver sig och dödades genast. Det var inte troligen den första olyckan som inträffade i Sverige, men det var iallafall tragiskt att en ung människa miste livet och på dåtidens vägar så var det det ganska oanpassade för biltrafik. Ett ytterligare bidrag till det projekt som just nu pågår genom att lägga in samtliga döda mellan 1901-46 i en databas. Men jag känner inte till mycket mer om denna person än vad notisen hade.

(Tidigare publicerat)

Om tidiga the "Doubles"

Manchester United var den första engelska klubben att Superligan/Premier League och FA-cupen säsongen 1995-96. Utifrån det förra ligasystemet var det fem klubbar som vann både ligan och FA-cupen samma säsong. I den skotska ligan har denna bedrift återupprepats vid ett flertal tillfällen av Glasgow Rangers och Celtic. I England var det Preston som blev den första klubben att vinna denna dubblett och det var ligans första säsong; 1888-89. Sedan gjorde Aston Villa (1896-97), Tottenham (1960-61), Arsenal (1970-71) och Liverpool (1985-86) om denna bedrift.

Källor:

Drewitt Jim & Alex Leith, "The book of football records", London, 1996
Rolling Jack, "Soccer Facts Book", Enfield, 1990
Rothmans Football Yearbook, 1999-2000

Notiser december

Rymlingens självmordsförsök

Natten till den 22 februari 1889 påträffades en av de fångar som hade rymt från Långholmen under ett självmordsförsök. När han upptäcktes var han i färd med att ta livet av sig och det upptäcktes som sagt vad i tid.
Källa: Svenska Dagbladet 25 februari 1889

Uret från Stjärnsund

I Enåkers kyrka norr om Heby i Uppland finns ett s k för stjärnsundsur och år 1700 grundades Stjärnsunds manufaktur i bruksområdet med samma namn utanför Avesta. På manufakturverket tillverkades alla möjliga sorters gods som exempelvis tallrikar, knivar, lås och urverk.
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Kilström Bengt Ingvar, "Enåkers kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975

Tre målvaktsfenomen

Samma rubrik som i källan och det var tre målvakter i bandy som källan antydde att det var lite över än det vanliga; dessa var Evert Nilsson(Slottsbron), Åke Lönn(Forsbacka) och Kjell Grankvist(Reymersholm) och det var i bandyallsvenskan.
Källa: Idrottsbladet, nr 4, 10 januari 1945

Prästsdödsfall

Prästen i Torsång utanför Borlänge avled den 1 november 1890 och blev då 77 år gammal. Han blev präst i Venjan 1852 för att sedan komma till Torsång 1871.
Källa: Stockholmstidningen 7 november 1890

Behöll tornet

När Folkärna kyrka i Dalarna byggdes om helt mellan 1848-53 så behölls endast tornet från 1400-talet medan allting annat ombyggdes.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Belysning i jägarbostäder

Den 1 november 1918 antog Jordbruksdepartementet en akt om anordnande av belysning i tre jägarbostäder i Porjus.
Källa: SVAR-katalogen, databasen "Konselj"

Harms 95 teser

Den protestantiska prästen Klaus Harm presenterade sina 95 teser mot den då rådande förnuftstron på en reformationsträff 1817.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Skjutna vargar i Sverige

Antalet vargar som antingen fångades eller sköts i Sverige mellan 1832-39 uppges vara 6 790 djur.
Källa: Karl Henning (redaktör), "Jägarens uppslagsbok", Borås, 1992

Pigan förde med sig pesten

Balingsta socken i Uppland fick inte pesten förrän i november 1710 och det var en piga från utsocknes som förde med sig pesten till denna socken.
Källa: P T Hult, "Pesten i Sverige 1710", Stockholm, 1916

Ekholmens industri

Ekholmens mejeri, kvarn och såg var en verksamhet som var igång i Veckholms socken utanför Enköping under 1910-talet. År 1929 fanns endast mejeriet kvar på platsen och i sinum tid försvann även denna verksamhet.
Källa: Spårläget nr 3/2008

"Febern" i Dalskog

Enligt källan hade flera hushåll i Dalskogs socken i Dalsland fått påhälsning av en elakartat feber.
Källa: Göteborgsposten 30 april 1861

Untraverkets 600 mm:s spårnät

Stockholms stad köpte in forsarna vid Untra längs med Dalälven 1905 för att kunna förse huvudstaden med elektricitet. Dagen före julafton 1918 var startskottet för verket att börja med producering av elkraft till Stockholm. På Untraverket har det förekommit interna järnvägsspår med 600, 891 och 1435 mm spårvidd. Den förstnämnda spårvidden började man att anlägga under sommaren 1912 och det skulle bli ett spårnät med totalt 35 kilometer. På spårvidden 600 mm transporterade man grus, sand och byggnadsmateriel, i början användes hästar som dragkraft. År 1913 infördes det lokdrift som skulle vara fram till 1918 då denna spårvidd upphörde att användas  och det var bara under byggnadstiden som denna spårvidd användes. Fem ånglok varav fyra tillverkades hos Orenstein & Koppels ångloksfabrik i Berlin (Drewitz) medan det andra loket blev tillverkat  i orten Schlachtensee av firman Märkische Lokomotivfabrik. OK-loket med nummer 453 från 1900 och Märkische-loket köptes 1913, det förstnämnda loket användes i samband med kraftverksbygget i Porjus 1912-13 och var i dåligt skick med endast sporadiskt användning i Untra. Trots detta användes loket fram till nedläggningen av 600 mm-spårvidden och såldes sedan till maskinhandlaren Fritz Simkenberg i Huddinge som sålde loket vidare med omedelbart verkan till bränntorvfabriken i Främlingshe i Gästrikland som avställde loket redan året efter. Märkische-loket användes också i kraftverksbygget i Porjus och såldes 1916 till Pershyttans gruvbolag i Västmanland där loket användes fram till skrotningen 1946. Det användes som berättat ytterligare tre ånglok från O K under Untraverkets byggtid och vilka det var nr 6750/1914, 6224/1913 och 6225/1913. Det första loket såldes 1918 till Stockholms stads hamn där loket behöll nr 6, loket 6224/1913 såldes till Arméns kasernbyggnadsnämnd för att bl a användas under kasernbygget i Växjö 1917. Det sista loket såldes också till Stockholms stads hamn där loket fick nummer 5 och det sista som lämnade Untra 1919. Spårvidden 891 användes till tyngre interna transporter och den normalspåriga gick från Untra till Orrskogs station vid Uppsala-Gävle järnväg.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
"Järnvägsdata", 1999
Olsson Sven-Olof, "Elektrifieringen ur avnärmarsynpunkt", Daedalus, 1984
Vedung Evert, "Striden om de strömmande vattnet", Daedalus, 1984