Långhundra härad under 1500-talet

 I början av 1540-talet hade Långhundra härad i Uppland 849 hemman varav 118 var skattehemman och bestod då av nio socknar mot senare sex. De nämnda sockarna var Garn, Kårsta, Lagga, Östuna, Gottröra, Närtuna, Rö, Husby-Långhundra och Österåker. Under exempelvis 1800-talets andra hälft hade slagit ihop med Össeby samt Österåker med även Rö hade slagit ihop med ett annat härad. Under olika tidsperioder under 1500-talet så överfördes 44 jordegendomar inom den dåvarande Långhundra härad.

Källor:

BiSOS, ”Befolkning”, 1890

Lundberg Bertil, ”Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden”, Stockholm, 1972

Österberg Eva, ”Den gamla goda tiden”, Scandia, 1972

Japan utan husdjur

 Södermanlands läns tidning hade kring förra sekelskiftet en spalt med titeln ”Från skilda håll” och som kunde en del underliga eller udda berättelser från världen över. En av notiserna som publicerades den 31 oktober 1895 handlade om Japans brist på husdjur. Det fanns inga kor eftersom japanerna varken drack mjölken eller åt kokött. Hästar fanns det däremot i obetydliga antal och dessa användes av de utländska medborgare som hade en anknytning till landet på den tiden som också hade hundar (även den hårlösa japanska hunden var det bara utländska medborgare som hade). Japanernas egna kläder var gjorda av lin och bomull samt ull, som avslutning kan också nämnas att det fanns inga grisar heller.

Blyrand

 Blyrand var ett symtom som oftast drabbade arbetare i blyhyttan i Sala under slutet av 1800-talet och för att undvika blyrand med tandlossning som följd så stoppade arbetarna in snus för att skydda tandköttet. De fick också mycket mjölk för att få i sig kalk, en lovande metod enligt dåvarande provinsialläkarprotokoll.

Källa: Bob Engelbertsson, "Företagshistoria med nya infallsvinklar", Historisk Tidskrift, 1979

(Tidigare publicerat)

Arvid Bladh och lokalhistorien

 Han föddes 1891 i Lingbo(Hälsingland) och blev senare en betydande pastor för socknarna norr om Enköping. Han var dels kyrkoadjunk samt kyrkoherde för Härnevi-Torstuna-Österunda pastorat mellan 1927-40 och dels för Bred-Sparrsätra fram till sin död 1956. Han dog av sviterna efter en svår sjukdom i december under detta år. Han hade ett intresse och det var lokalhistoria, han försökte samla in allt som berörde dessa socknars historia och som f ö församlingsbor renskrev så det blev två böcker av det under 1970-talet. Det är boken "Tre sockenkrönikor" (Härnevi, Torstuna och Österunda) som jag använde som källa till denna artikel.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Ekholm Axel, "Det forna Fjärdhundralandet", Tierp, 1966

(Tidigare publicerat)

Människofyndet i Haga socken

 År 1981 påträffades ett kranium från en människa vid t-korsningen Skokloster/Sigtuna i Haga socken och detta gjordes i samband med plöjning av åker på hösten under detta år. Den som är intresserad att få tag på mera uppgifter kan alltid ta kontakt med museet i Sigtuna. Men det är från historiskt tid som detta kranium exiterade ifrån och det fanns lämningar efter minst två personer på platsen.

Källa: Fornminneregistret, Riksantikvarieämbetet 

(Tidigare publicerat)

Historiska drag i byar och gårdar

 Det finns historiska drag i de flesta byar runtom i landet om man inte räknar med de villor som började att byggas fr o m när landsbygdens befolkning börja öka igen under 1950-talet. Runt mitten av förra seklet började folk att fltta ut på landsbygden igen och dock var denna utflyttning liten jämfört med förr.

I denna artikel vill jag lyfta fram vissa historiska drag hos några byar i Sverige. En by har genomgått en rad av förändringar sedan medeltiden. Ett av dessa drag som en by har gått igenom är bl a laga skifte under 1800-talet när en stor del av bytomterna sprängdes. Ett antal gårdar flyttades då ut ifrån bytomten i samband med laga skiftet och det är detta som man kallar för att bytomterna sprängdes eller klövs. Det var bl a två byar i Uppland som inte genomgick detta skifte, dels var Ekeby i Vänge socken och dels Länna kyrkby, båda byarna har kvar sin historiska bytomt.

I Sverige har vi en god en god kännedom om byar, ensamgårdar och den agrara näringen i stort. Det är ekonomhistoriker, kulturgeografer och vanliga historiker som har forskat samt behandlat detta ämne. Bland annat har några forskare skrivit fembandsverket Det svenska jordbrukets historia som kom ut i handeln från slutet av förra decenniet och början på det nuvarande med bl a Janken Myrdal, Mats Morell samt Carl-Johan Gadd som författare. Sölve Göransson har bland annat jobbat med det öländska solskiftet samt med dess byar i stort, David Hannerberg med bl a två byar i Närke och Sigurd Erixon med ett antal byar i Sverige.

Hur skall man definera en by? Enligt NE:s definition är det följande; bebyggelseenhet på landsbygden, före laga skifte i Sverige på 1800-talet vanligvis ett antal gårdar med anknytning till jordbruket med dess binäringar. Det finns olika byformer runtom i landet, "klungbyar" är oregelbundna utbyggda byar och bebyggelsen ligger i olika grupper. Dessa grupperingar av gårdar var oftast släktanpassande och i stora klungbyar upp till femtio gårdar kan man se i Jämtland och Dalarna, i synnerhet i Leksandsområdet. Det finns olika skillnader med byar runtom i Sverige och i Uppland är det oftast radbyar. Då ligger byar längs med en väg som går igenom byn. De större byarna i Uppland kan räknas som Sävasta(Altuna socken), Brunnby(Övergran), Gästre(Frösthult) och Hållen(Hållnäs). Den sistnämnda är en av de fåtal klungbyarna i Uppland. I östra mellansverige med regionerna(landskapen) Östergötland, Öland, Mälarbygden, Närke och södra Dalarna är den lilla klungbyn på 3-5 gårdar, dessa byar blev sällan geometriskt reglerade i samband med laga läge.

I Dalarna fick en nybliven vuxen person oavsett kön en egen gård inom antingen byns eller gårdens gränser, där byarna expanderade kraftigt under såväl under 1600-talet som 1700-talet. Anledningen till detta var att varje barn fick ärva sin lika del av odaljord som också var i viss mån även i Västergötland. Det är Dalarna som har de största byarna i landet och oftast mer än 30 gårdar i en by. I såväl den sydvästra som östra delen av landets slättbygder fanns det byar med 15-20 gårdar under 1600-talet, i Skåne med även dess skogsbygder så låg genomsnittet på ungefär tio gårdar medan endast sex hushåll fanns i Dannike socken i södra Västergötlands skogsbygder. På Västergötlands slättbygder fanns det också större byar och ett exempel är Kungslena kyrkby som i början av 1800-talet hade 28 s k jordebokshemman. Även i Kumla socken låg de flesta bebyggelseenheter i byar och genomsnittet var åtta gårdar per by.

Nu tänker jag gå igenom storskiftet och laga skifte som drabbade många byar såväl under 1700-talet som 1800-talet med ingående, men inte direkt detaljerad. Storskiftet genomfördes efter ett beslut 1749 och laga skifte genomfördes fr o m 1827 och pågick igenom nästan hela detta sekel. Storskiftet gick ut på att tegarna skulle placeras utanför bytomten medan laga skifte flyttade ut vissa gårdar ifrån bytomten. Personerna som bodde på de gårdar som blev utskiftade fick dels hjälp av sina grannar och dels ekonomisk ersättning som stöd för de uteblivna angelägerheterna i fråga om skörd. I exempelvis Husby i Husby-Långhundra socken hade en gång i tiden sju gårdar, varav två flyttades ut i samband med laga skifte. Det finns relativt många uppgifter kring olika byar i Sverige som jag tänker avslutningsvis gå igenom i korta drag.

Ett exempel är hämtad från Härkeberga socken och på en karta från 1706 kan man se marken efter en försvunnen by som hette Gymninge som antagligen försvann redan under medeltiden. En grannsocken till Härkeberga är Litslena där tvillingsbyarna Västra och Östra Vällinge delade på sina åkrar, vilket det berodde på att inget staket fanns som avgränsde dessa två byar.

Återgår man till Brunnsta by i Övergran socken utanför Bålsta så är byn väl känt inom den akademiska världen. Det har varit en stor by som efter det s k enskiftet 1820-22 bestod av nio gårdar. I samband med det laga skiftet som genomfördes mellan 1866-67 skiftades endast byns inägor och en gård blev utflyttat. I byn fanns också fyra s k fiskala gårdar(hela mantal) i samband med den första kartan ritades av byn under slutet av 1600-talet.

Tissered i Gullared socken i Västergötland hade i början av 1600-talet fyra hemman som bestod av två vardera av skatte- och kronojord som tillsammans var på 1 3/4 mantal. I början av 1850-talet genomgick byn laga skifte som endast berörde en gård.

Byn Koivakylä i Norrbotten i närheten av Hietaniemis kyrka bestod 1648 av 17 gårdar och i princip samtliga var s k skattehemman och den största gården var på ½ mantal. Gårdarna var olika storlekar medan det saknades uppgifter om två gårdar. Senare "fakta" om byn visade att 17 hushåll fanns i byn 1697 och 38 under året 1820, exklusive en gård där omständigheterna var mer diffusa.

Hillinge i Hagby socken i Uppland visar en annan utveckling i jämförelse med de tidigare iaktagelser i denna artikel. Från att varit en by på fyra gårdar under 1700-talet när det var tätt mellan gårdarna och numera är det endast en gård, vid denna gård finns det en stor ekonomibyggnad som är byggt av dalkarlar.

Avslutningsvis lite grann om boskapstocken i en by, i byn Sista i Torstuna socken fanns under Gustav Vasas regenttid två gårdar. I en boskapslängd från 1624 hade byn bl a fem hästar, fyra oxar, 13 kvigor och 45 får.

Källförteckning
Amcoff Jan, "Samtida bosättning på svensk landsbygd", Uppsala, 2000
Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", 1979
"Bygd att vårda 1", 1979, Uppsala, med flera författare
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", 1998
Erixon Sigurd, "Svenska byar", Stockholm, 1960
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, 2000
"Hagunda-Kulturhistorisk byggnadsinventering", Upplandsmuseet, 1987
NE(CD-ROM), uppslagsord "by"
Sporrong Ulf, "Agrarian settlement and cultivation from a historical geographic perspective, Geografiska annaler, 1986
Hemsida
http://www.lansmuseum.a.se/ (Stockholms län---länsmuseum, databas)

(Tidigare publicerat)

Är denna händelse fortfarande en skröna???

 En notis som skrevs på den Allmänna Bloggen 2010 återges här.

Ungefär mitt emellan Kalmar och Nybro slog "vilda män" ihjäl fem personer runt 1850 varav en överlevde överfallet men dog strax efteråt. Jag har sökt efter denna händelse i cirka tio år nu och kan nog börja spektulera i att det är en skröna som stod i 50-talsverket som jag läste i när jag var bosatt i Kalmar i slutet på 1990-talet. Tills vidare anser jag denna händelse delvis skröna o delvis verklighet och detta gäller om jag hittar någonting eller bli informerad om någonting(källa krävs). 
Delvis skröna och delvis verklighet menar jag att inget arbete görs åt det tills vidare.

Priser från april 1897

 Källa: Svenska Dagbladet 15 april 1887 och bilden är klickbar!!!

Ett fall av begränsning

 I Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 47 finns det en bild på en flicka som troligen var i nedre tonåren. Hon ledde en ko som fick beta i ett dike där det fick beta. Det var så att fattiga personer fick som en motpresentation hålla sina betesdjur på marginella områden som exempelvis diken eftersom de själva saknade betesmarker för djuren. Flickans uppgift var då att se till att kon inte kom upp från diket.

Källa: Niklas Czerhalmi och Carin Israelsson, "Sommarfet och vintersvulten", BHT nr 47/2004

(Tidigare publicerat)

”Sven” Erik Hedblom

Han föddes den 11 januari 1890 i Hudiksvall socken och han blev med tiden hjälparbetare och var med i Röda Korset. Hans liv blev dock mycket kort när han dog under september 1918 i Chabarovsk i Ryssland. Han reste bl a till Novosibirsk i Sibirien där han delade ut kläder till nödlidande. Han blev dock misstänkt för spioneri och greps tillsammans med norrmannen Ola Ipshaug. Båda blev hängda i järnvägsvagn i närheten av Chabarovsk och begravdes senare på en okänd plats. I Hudiksvall hölls i augusti 1962 en ceremoni och då minnestavlan sattes upp på kyrkväggen i hemstaden och kortet togs av mig en julikväll under 2022. Källorna är svenska Wikipedia, Enligt Läkartidningen vågade de livet för att hjälpa Rysslands krigsfångar (https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2014/09/hjalparbetet-kostade-dem-livet/). En annan sevärd artikel finns på denna länk.

https://shfstor.blob.core.windows.net/hudiksvall/uploads/file/Berättarkväll%20krigets%20änglar%204%20feb.%202019.pdf

Minnestavlan av honom på husväggen av kyrkan i Hudiksvall.

Några händelser under 1600-talets första kvartal

1600: Linköpings blodbad och i april besökte det första holländska skeppet ”Liefde” Japan och med på skeppet fanns bl a William Adams (1564-1620) som var den första engelsmannen i Japan och som även bosatte sig där. Befälet hade Jacob Quaeckernaeck som avled sex år senare.

1601: En svält pågick i Ryssland mellan 1601-03.

1602: Ett handelsmonopol inrättades mellan Danmark och Island som varade fram till 1786.

1603: Skolkappsimning i Japan. I England dör drottningen Elisabeth I och tronen går till Maria Stuarts som Jakob I som dock inte hade något intresse att leda landet och starkt missnöje uppstod.

1606: Den engelske dramatikern och satirdiktaren John Marston upprättade sitt eget skådespel inför den danska monarkens vistelse i London. Samma år begravdes byn St Ismael i närheten av Kidwelly (Wales). Londonkompaniet stiftades för återupprätta kolonien Virginia i Nordamerika.

1608: Fransmännen grundlägger Quebec

1609: Keplers lagar

1611: Galliei upptäcker solfläckar och Gustav II Adolf blir kung. Filipstad blev stad

1613: Stegeborg slott vid inloppet till Söderköping blev ruin efter Kalmarkriget.

1617: Trelleborg brann ner och två år senare även Halmstad. 

1618: Harvey upptäcker blodomloppet och trettioåriga kriget börjar (avslutas 1648)

1619: Göteborgs tillkomst och Gustav II Adolf beskrev det svenska vägnätet som enkla gångstigar. De flesta kartor från den tiden visade vägar som var riktiga ridvägar.

1621: Kungen återupprättar Uppsala universitet som hade varit nedlagt sedan Uppsala möte 1593.

1622: Den ”den lilla tullen” inrättas

1623; Gymnasiet i Göteborg

1624: Danska postverket bildades; i Japan utvisas samtliga spanjorer och förbindelserna med Filippinerna avbröts.

1625: En eldsvåda i Stockholm skapade en radikal förändring. Hugenotterna i Frankrike reser sig under hertigarna Rohan och Soubise. I Jerusalem kastas 16 rabbiner i fängelse

Källor:

”Boken om uppfinningar”, Borås, 1993

Brandhistoriska sällskapets hemsida

Henriksson Alf;

”Svensk historia”, 1963, nyutgåva 2007

”Alla tider”, Stockholm, 1983

Faktakalendern, skilda årgångar

Hedenborg Susanna m fl, ”Sveriges historia”, 2003

Magnusson Lars, ”Sveriges ekonomiska historia”, Falun, 1999

Norstedts uppslagsbok, 2003

Petersen Kai, ”När hände var—-Världshistorisk uppslagsbok 1500-1992;”, Borås, 1993

Wikipedia, den engelskspråkiga 

Åbro bryggeri

 Från Nationella databasen(NAD)

Åbro Bryggeri KB Åbro Bryggeri grundades 1856. Under de första årtiondena bytte bryggeriet ägare ett flertal gånger. 1889 köptes det av AB Oskarshamns Bryggerier. Som chef och bryggmästare anställdes Herman Johansson, som i sin tur inköpte bryggeriet 1906 och 1922 överlät det till sin son Axel Dunge. År 1947 omändrades firman till kommanditbolag. Vid Axel Dunges bortgång 1953 blev hans äldste son Per Dunge chef. Åbro Bryggeri visade sig vara ett mycket livskraftigt företag. Sålunda ökade omsättningen från 1 580 000 pilsner och 75 000 läskedrycker år 1917 till 4 155 000 pilsner och 3 373 000 läskedrycker år 1955. Dessutom tillverkades 1955 stora mängder enbärsdricka och svagdricka. 1956 inköptes Egnells Bryggeri i Eksjö, vars tillverkning överflyttades till Vimmerby. Eksjöbryggeriet användes senare som nederlag. Även i Tranås och Fågelfors fanns nederlag. Åbro Bryggeri hade 1956 cirka 50 anställda och för distribution fanns ett tjugotal lastbilar.

Det är inte lätt att hitta en sådan fin historik på Nationella databasen, www.nad.ra.se numera. Men liten historik om en av våra ölsorter finns det. Ett tjugotal lastbilar fanns det för att distriburera öl till olika orter under 1950-talet. Märkbart är det att produktionen ökade fr o m 1917 när pilsner var den absoluta bryggeritoppen. Läskedrycker kom inom snar framtid också ikapp.

(Tidigare publicerat)

En man med alkoholproblem

 Alkoholproblemen var också ansträngda under 1800-talet, fast möjligen i en annan skepnad och ett rättegångsärende som togs upp av poliskammaren i Göteborg och blev publicerat i Göteborgsposten den 24 september 1873. Det var måleriarbetaren Otto Frithiof Seholm som hade blivit häktat p g a hustrumisshandel. Han hade länge levt ett liv med ständigt alkoholproblem och dessutom hade han lyckas gjort frun illa vid några tillfällen. Ett annat problem i det där fallet var att han inte hade bidragit till hemmet och man skall också känna till att makarna hade barn ihop. Vittnen som hade sett eller hört, berättade också vilket elände liv det hade varit i familjens hem. Fadern dömdes därmed till två månaders fängelse.

(Tidigare publicerat)

Återfunnen målning

 Ett franskt par snodde den välkända målningen ”Den heliga familjen” av holländaren van det Wurff i april 1859. Den stals från ett museum i Amsterdam och paret tog med sig målningen till London, där paret greps. På den tiden lämnades inga brottslingar till Holland från de brittiska öarna. Paret blev släppta senare och tavlan skickades tillbaka till Amsterdam. Flera konstnärer har målat detta motiv i sina egna versioner.

Källor:

Göteborgsposten 30 april 1859

Konsten i fokus”, Stockholm, 1976

Norstedts uppslagsbok 2003

Sveriges nationaldag

 Den svenska flaggan har förekommit i olika skepnader sedan 1500-talet, fast det egentliga ursprunget går dock inte att datera eftersom källorna är dunkla. Idag den 6 juni är det bekant att man fira nationaldagen i Sverige och det har vi gjort sedan 1916.

Från NE

Svenska flaggans dag, nationell festdag 6 juni, firad första gången 1916. Den av världsläget skapade patriotismen var en viktig bakgrund till firandet, som länge ägde rum på Stockholms stadion med paradering av de korporationer som tog emot flaggor ur kungens hand; 1963 flyttades firandet till Skansen. 

Enligt obekräftade källor så var det några nazister som blev åtgärdade i samband med nationaldagen 1939 eller om det var under ett annat år. Dom hade ertappats när de gjorde nazisthälsning mot den svenska flaggan under nationaldagen. Jag få kontrollera denna uppgift vid ett senare tillfälle om inte någon läsare känner till detta.

Det var under en tidsperiod på dekis för drygt 10-15 år sedan och nu har det kommit igång igen.

Källor:

NE(CD-ROM), "Svenska flaggans dag"

http://sv.wikipedia.org/wiki/

(Tidigare publicerat)

Vad det verkligen en sjöorm???

 Tidningen Upsala 3 juni 1882

Den stora sjöormen, som förra sommaren i gestalt af en död ko gjorde visit i Fyrisån, har nu, enligt utländska tidningar, börjat detta års sommarresa. Han har valt till utgångspunkt Kap Elisabeth vid kusten af den nordamerikanska staten Maine, der en sjökapten J Y Leavitt påstår sig hafva sett honom.

Finns det verkligen sjöormar som är större, vattenormar har man hört talas om och inte sjöormar som simmar kors och tvärs över oceaner.

NE har följande definition på sjöorm;

sjöorm, folkloristiskt och/eller kryptozoologiskt fenomen av omstridd karaktär. Den hör främst hemma i sjömansfolkloren, och det finns en mängd iakttagelser av den, som dock knappast kan ges en gemensam förklaring. De flesta observerade sjöormar sägs ha slingrat sig i vertikal riktning, vilket gjort att de kunnat iakttas över vattenytan. Anknytning till verkliga ormars horisontella rörelsesätt har gjort att t.ex. ett stim delfiner eller en flock sjöfåglar kunnat uppfattas som en jätteorm. Den i norsk fiskar- och sjömanslore vanliga kraken tänks vanligen som en jättebläckfisk. I svensk folklore är sjöormar ovanliga; här domineras de landlevande av typ "lindorm" eller "drakorm".

Man kan nog infinna sig att det var ett folkloristiskt inslag som kom med i tidningen denna junidag 1882. Om man utgår från slutet av NE:s definition så är det inom svensk folklore, sjöormar ovanliga. Men uppenbarligen hade någon sett "sjöormen" i Fyrisån under en sommardag 1881. Jag fundera på om det skulle vara någon form av trädstam som var under vattnet som denna person tycks har sett. Nu är det självfallet underförstått att denna person är död för länge sedan. Men jag skulle vilja få mera uppgifter kring denna händelse som dock inte bör betraktas som efterlysning.

(Tidigare publicerat)

Kampen om Australiens huvudstad

 När jag var i Australien under ett par veckor i samband med milleniumskiftet så gjordes även en avstickare till Canberra med tåg från Sydney. Innan Canberra blev huvudstad för landet så hade Sydney och Melbourne svårt att komma överens om vem som skulle bli gemensamma huvudstad. Det var framförallt efter ett beslut som fattades i brittiska parlamentet för att låta Australien får ett självstyre inom det brittiska samväldet. När det självstyrande parlamentet öppnade sina portar i Melbourne 1901(samma år som beslutet) så blev Sydneyborna lite väl sura. Sedan var kampen om huvudstaden i full gång och Sydney tyckte att dom blev lite oschyst behandlade, eftersom staden har approximativt samma befolkningshistoria som Melbourne. 

Från NE: 

Citat: 
Historia 
Australiska statsförbundet 

I maj 1900 antog det brittiska underhuset en lag varigenom Australiska statsförbundet (Commonwealth of Australia) proklamerades som självstyrande dominion i Brittiska imperiet från 1 januari 1901. Det första parlamentet öppnades i Melbourne samma år.  


När jag var i Canberra fick jag höra att Australien var nära ett inbördeskrig i början på 1900-talet och det var därför man började att se efter ett annat alternativ. 

Citat: 
Från NE: 
År 1911 avskildes området kring Canberra som en självständig förvaltningsenhet, och 1927 påbörjades flyttningen av centralförvaltningen dit.  


Innan 1900-talet var Canberra en obetydlig stad med ett par tusen invånare. 

Från NE: 

Citat: 
Canberra 
Det var då ett obetydligt samhälle, men 1909 utsågs C. att bli Australiens nya huvudstad.  


Först byggde folk både från Melbourne och Sydney varsin regeringsbyggnad som skulle inhysa förvaltningen i Canberra. Det var två likadana byggnader som ligger på varsin sida av en gata. För att undvika ytterligare trassel så beslöt man att genomgå en tävling bland olika arkitekter. 

Citat: 
Från NE: 
Byggandet påbörjades 1913 efter en internationell stadsplanetävling, som året innan vunnits av amerikanen Walter Burley Griffin. Arbetet låg nere under första världskriget, men 1927 påbörjades överförandet av huvudstadsfunktionerna från Melbourne.  


Det var historien kring nyskapande av en administrativt enhet för denna "stora" ö. 


Svaret från Hexmaster

Rekommenderad läsning är Bumerang-resan av Bengt Danielsson (samme som var med på Kon-Tiki). Han var på långresa i Australien för en 50 år sedan, nånting; bl.a. beskrivs hur de kör igenom landets huvudstad utan att märka det. Vid det tillfället gav uppdelningen mest upphov till irritation bland alla som fick pendla mellan tre orter. F.ö. tror jag att situationen är något liknande i Sydafrika: där är det Pretoria-Johannesburg-Kapstaden som utgör maktens centra.

Aprilvädret

 Fram till mitten av april 1889 var det vackert väder med vårkänningar med bl a soliga dagar. Men den 14 april slog det om till snö och det blev vitt på markerna omkring Uppsala. Natten mot den 16 april bröt en snöstorm ut som ändå fortgick under dagen.

Källa: Tidningen Upsala 16 april 1889

Tre masugnar 1565

 I Österbybruk fanns det tre masugnar och fem hamrar 1565 och tre år senare fanns det fem masugnar vid bruket. Någon gång mellan 1560- till 1580-talen anlades bruksdammen medan den s k rännverkdamheten upphörde 1586.

Källa: Lena Berg och Örjan Hermodsson, ”Dannemora bruksområde”, 2002

Skogseldar 1903

 Från BiSOS(Skogsväsendet)

Skogseldar hafva under berättelseåret i anseende till
den regniga sommaren endast förekommit i ringa omfattning.
Följande mera afsevärda områden hafva dock härjats
af eld, nämligen: i Storbackens revir å kronoparken Sjellerimåive
280 har, i Kalix revir å Björkfors f. d. privilegieskog
50 har och i Södra Lycksele revir å kronoparken
Grålandet 375 har. A dessa områden utstämplades 8,281
brandskadade träd till försäljning. I öfrigt hafva å olika
ställen, i landet mindre skogseldar uppstått å de allmänna
skogarna, därvid sammanlagdt omkring 120 har skogsmark
öfvergåtts af elden.

De brända träden kom iallafall till användning och i Norrland utnyttjade man bränt virke till allehanda ändamål. Skogsbränder eller skogseldar som det hette på den tiden var ju mer eller mindre vanligt förekommande. Känner till en större skogsbrand i Uppland och delvis i Västmanland(Västerlövsta socken var en av de socknar som var involverade i branden), men minns inte i dagsläget när det var. Men branden var iallafall på en stor yta.

(Tidigare publicerat)