Korsord i svensk massmedia

 En sökning på ordet ”korsord” på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida gav i handen 391 231 träffar eller söksidor och den äldsta var i Göteborgsposten den 3 december 1816. Det var inget korsord som publicerades i tidningen som på denna tid skrevs i frakturstil utan det var snarare reportage om prinsessan Charlotta. Nu måste man har tålamod för att läsa sådana texter eftersom det är lätt att det blir felsyftningar. Min egen tolkning var att det inte var ett korsord som publiceras i dagens tidningar utan det var ett korsord som man flätade ihop själv. Nästa gång som ”korsord” dök upp igen i en tidning var i Post & Inrikes tidningar den 17 november 1825 och det var inte heller ett korsord som läsaren kunde lösa. Vad menas med ”Södra ”Korsorden??? Artikeln handlade om den högre eliten i Portugal och det stod om kammarherrar samt om att det var osämja mellan olika maktpersoner. I början förekom det bara en post under varje år och förutom de redan nämnda så var det 1852, 1859, 1863 och 1869 som det förekom detta korsord vid endast ett tillfälle. Det sistnämnda året förekom ordet i Nya Dagligt Allehanda den 10 februari 1869. Då var det om Sydamerika och det stod;

”Kejsaren har förlänat markisen af Caxias såsom belöning  för hans utmärkta tjenster Dom-Pedro-ordens storkors, generallöjtnanten vicomte de Hervals korsordens stora kors och generalen Argyllo titeln af markis af Itapavica.”

Efter det började korsorden att användas fler än en gång i dagspressen och under året 1871 användes ordet vid fyra tillfällen samt fem tillfällen under året 1876. Fortfarande var det inget korsord som man kunde lösa utan det var om olika ordnar. Sedan användes ordet endast vid ett tillfälle under 1878 och det var i Barometern som bl a ges ut i Kalmar, det var den 27 juli under detta år. Sedan förekom det i ytterligare enstaka år och under 1890 var det nytt rekord kan man påstå. Då förekom ordet på 13 tidningssidor och fortfarande var det om ordnar. Enligt den svenskspråkiga Wikipedia lanserades det allra första korsordet till läsarna i Svenska Dagbladet 1925 och det var översatt från engelskans ”crossword” (puzzle).

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Fejan

 Ön Fejan utanför Norrtälje var förut en "karaktänö" för ingående fartyg, det var på den tiden när kolera grasserade och fartyget hade kommit ifrån ett sådant land. Där fick bl a Uppsalakören Orphei Drängar vara i karaktän 1894. Från skärgårdsstiftelsens hemsida;""På Fejan finns ett härligt skärgårdscentrum i Norra skärgården med en mycket speciell historia! Läget vid farleden mot Ålands hav gjorde att man valde att anlägga en karantänstation för att möta koleran här. 1894 låg här 196 fartyg med 5000 personer i karantän"".

Källor:

http://home.swipnet.se/catarina/
Källgårdh Anders, "Sveriges öar", 2005
Databasen på Stockholms länsmuseums hemsida(www.lansmuseum.a.se)
Eller: http://stockholms.lans.museum/databas/sid1a.cfm
http://www.skargardsstiftelsen.se/?id=3954

Egen kulturlista

 Det är min egen lista som motsvarade den s k kulturkanon som redogjordes av riksdagen bara för någon dag sedan. SIFFRORNA är ingen rangordning utan har bara ett funktionell syfte.

1).         Storkyrkan o Kungliga Slottet

2).         Sandhamn

3).         Stockholms Stadshus

4).         Stockholms Stadion

5).         Gamla Stan

6).         Visby

7).         Uppsala (domkyrkan, slottet, universitetet m fl byggnader samt Gamla Uppsala

8).          Sandöbron

9).          Drottningholms slott

10).        Kalles julafton (Originalet)

11).        Eugene von Rosén (järnvägspionjär)

12).        Pelles Svanslös

13).       Mannaminne och Kutens Bensin

14)        Astrid Lindgren (Inklusive hennes verk)

15).        Falu Koppargruva

16).        Sala Silvergruva

17).        Kebnekajse o Åreskutan (svensk friluftsliv)

18).        Eli Heckscher (ekonom-historiker)

19).        Marstrand (fästningen)

20).        Skara (domkyrkan o försvunnen järnvägsknut)

21).        Skansen

22).        Fyrar (Kullen, Nidingen, Vinga, Söderarm, Malören, Hoburg, Ölands N udde, Ölands S udde, Fårö, Stora Fjäderägg och Landsort f fl)

23).       Verner von Heidenstam (författare, bilälskare och kvinnotjusare)

24).       Hedebyborna

25).       Norrlands Guld

26).       Gammelstadens kyrkstad utanför Luleå

27).       Dannemora gruva

28).       Kyrkor i Dalarna (Leksand, Mora, Torsång, Stora Tuna, Älvdalen, Folkärna och By m fl)

29).       Radiostationer (Grimeton och Motala)

30).       Vadstena

31).       Karlskrona (militärstaden)

32).       Kristianopel

33).       Köttbullar med mos

34).       Fläsk med potatis och lök

35).       Pannkaka och ärtsoppa

36).       Semlor

37).       Fläsklägg och rotmos

38).       Inlagd strömning

39).       Rökerierna (många är borta nu)

40).       Midsommar

41).       Valborgsmässoafton 

42).       Fanny och Alexander

43).       Ingmar Bergman

44).       Alsnö stadga (Magnus Ladulås)

45).       Hemsö fästning

46).       Bulverket 

47).       Järle järnvägsstation 

48).       Knivinge spökstation

49).       Nordisk familjebok

50).       Selambs

51).       Skifterna (Storskiftet)

52).       Svenska kungahuset

53).       Vihelmina Skogh (järnvägsrestauranger)

54).       Kalmars Domkyrka

55).       Borgholms slottsruin

56).       Sofiero

57).       Huskvarna (civil o militär industri

58).       Bofors (kanonen)

59).       Kalles kaviar

60).       Sigtuna

61).       Husby-Ärlingshundra kyrka

62).       Husby-Långhundra kyrka

63).       Gripsholm

64).       Mariefred

65).       VM-slutspelet 1958

66).       Hotell Knaust (trappan, Sundsvall)

67).       Svensk träindustri

68).       Bjälbo kyrka

69).       Norrköping (industrisamhället)

70).       Skandiamotorn

71).       Ryds Bilkyrkogård

72).       Harsprånget

73).       Tabellverket

74).       Travare (Ego Boy, Legolas, Zoogin, Copiad, Plurus, Molnets Broder och Järvsöfaks)

75).      Sveriges järnvägsmuseum (Gävle)

76).      Gudmundrå kyrka

77).      Träkyrkor (Gräsö, Tångeråsa och Granhult)

78).      Emigrationsutredningen

79).       Koberg 

80).       Nääs slott m Tollereds fabriker

81).       Vikingarna (folket)

82).       Sänkning av sjöar för få nya odlingsmarker

83).       Kosta glasbruk

84).       Aspö kyrka

84).       "Bonnstan"

86).       Fyrståndsriksdagen

87).       Rättviks ångbåtsbrygga

88).       Kanaler (Göta kanal o Hjälmare kanal)

89).       Svensk snus

90).       Trönö gamla kyrka

91).       Trästäder (Eksjö, Hjo och Nora)

92).       Frövi industribanemuseum

93).       Lasse Stefanz

94).      The Refreshments

95).      Sabaton  (historiebildande i sina låttexter)

96).      Svenska bandyfinalen

97).      91:an Karlsson, Kronblom o övriga

98).      Gustav Utterström

99).      Ängelsberg bruk

100).   Fläckebo kyrka

Källnot: Regeringens kulturlista; https://omni.se/pappaledighet-kullager-och-pippi-har-ar-alla-100-verk-i-sveriges-kulturkanon/a/5ExaVb

Källnot: Upptäckte en dubblett med Sveriges järnvägsmuseum och Kalles kaviar ersatte.

Smugglingen från Danmark 1860

 Mellan 29 maj till 6 maj kom det till kännedom att det kom 89 kärl med dansk sprit och 83 dansk brännvin i närheten av Helsingborg som dessutom rådhusrätten i staden utfärdade en kungörelse om. Det var okända personer som utförde smugglingen.

Källa: Post- och inrikes tidning 23 juli 1860

Bernhard Shaw i Sverige

 Bilden går att förstora!!!

Det står fel i notisen som publicerades i tidningen Upsala den 7 juli 1908 och det står att det var den engelska författaren som även har blivit känd i Sverige. Enligt den engelskspråkiga Wikipediaartikeln om honom föddes han den 26 juli 1856 i Portobello på Irland och hans födelseort är numera ingående i Dublins stadsområde. Han var en irländare och inte en engelsman och som lämnade jordelivet den 2 november 1950, han blev 94 år gammal. Han dog i den lilla engelska orten Ayot St Lawrence och ligger dessutom även begraven där (han bodde där från 1906 och fram till sin död, bodde alltså där när han besökte Sverige.  

Historiska skyltar i Sigtuna

 

Akter om Getåolyckan

 I förra månaden skrev jag om Getåolyckan som krävde officiellt 41 människors liv och är den svåraste tågolyckan i Sverige. Den 11 april 1919 behandlade civildepartementet om att utbetala ersättning till A Zvennerstedt när denna person skulle begrava två av sina anhöriga. Samma dag var också följande akt;

Ang. bemyndigande för järnvägsstyrelsen att till maskinisten P. W. Peterson utbetala viss ersättning i anledning av hans sons död vid järnvägsolyckan i Getå m.m. 

Det var fyra olika akter som behandlades på Civildepartementet under våren 1919 om utbetalning av ersättning angående begravningar för Getåkatastrofens offer.

Källa: Svarskatalogen, "Konselj"

Sockerbruk i Uppland???

 Från Stockholms dagblad 27 november 1890

Sockerbruk i Uppland. Förslag är väckt om anläggandet af ett sockerbruk i Tierp. En framstående man har lofvat insätta i företaget 80 000 kronor. Försökodling med betor i Uppland har utfallit gynsamt, berättar tidningen Upsala.

Det verkar var ett storslaget projekt, men man undrar hur det gick med dessa planer som jag inte har tagit reda på ännu. Men någon läsare eller besökare kanske vet mer om detta projekt.

(Tidigare publicerat)

Ett familjeregister för Alnö socken

 Alnö socken i Västernorrlands län har ett familjeregister som upptog tiden mellan 1535-1800 och som verkar vara intressant. Texten är maskinskriven och detta innebär att vem som helst kan ta del i detta register som är utmärkt att studera hushållsstorleken innan exempelvis Tabellverkets tillkomst 1749. Familjeregistret finns inscannat på Svars-katalogen och (det går nu att titta på registret eftersom denna artikel publicerades 2008 på bloggen, maj 2025) abonnemang krävs för att kunna titta på detta register.

Ett exempel;

På Kyrkobolet bodde bl a följande familj

Olof Jonsson som föddes 1749 och han gifte sig med Brita Jönsdotter 1776, de fick sju barn och en av dessa var sonen Jöns som föddes 1782 och levde till 1791. En son som föddes 1794 fick ta över detta namn. Han som föddes detta år var fem år yngre än det näst yngsta barnet. Mannen dog 1812, de tre äldsta barnen dog tidigt och det är okänt när de andra barnen dog, hustrun dog någon gång under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Sillbo

 Tegelbruket i Sillbo i Huddunge socken som ligger i nordvästra Uppland var förut fornminnesmärkt. I området för tegelbruket finns en bytomt, fyndplats och två områden med fossila åkermarker. Drygt 500 meter öster om tegelbruket finns det en bro som stenhuggare lät bygga under mitten av 1880-talet. Tegelbruket som tidigare haft en järnväg med eget rullande materiel är numera rivningshotat p g a dåligt skick.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Längs vägen

 Denna bild är tagen av en äldre mobiltelefon och en orsak till otydligheten, men själva fornlämningen är till höger om vägen (alltså längs med vägkanten).

Om man åker mot Almunge från Uppsala så kommer man till en vägkorsning där det bl a står Viggeby och rakt fram ser man ett område där det fanns ett boplatsområde en gång för länge sedan. Tidepokerna är stenålder, järnålder och bronsålder (någonstans under dessa tidepoker bodde det människor på platsen) är för denna boplats med en yta på 150x50 meter och under Almungevägens utbyggnad påträffade man bl a 1 härd, 1 stolphål och 3 nedgrävningar, man gjorde en C14-datering på härden och då fann man att det var från vendeltiden. Längs till vänster ser man Vedyxamasten och längre fram ser man skogen.

(Tidigare publicerat)

Priser på Alingsås torghandel 1893

 I Alingsås har skribenten varit i många gånger och har bl a korsat torget och den 30 september 1893 var det bl a dessa priser.

Potatis 3:50-4:00 per tunna

Ärter 15 kr per hekto

Råg.  10 kr per kilo

Nötkött 50-80 per kilo

Gädda 40-50 per kilo

Ägg 90-100 per tjog

Rädisor 5 per bunt

Källa: Alingsås Tidning 4 oktober 1893 (Kungliga biblioteket)

Om gemensam valuta

 Redan under 1860-talet diskuterade man om att införa gemensamt valuta och intresset för det var ju ganska så stort ändå. Ett syfte var att främja den internationella handeln och Sverige beslutade om det 1868 att låta den Kungliga Myntverket att ta fram ett nytt guldmynt. Det skulle få namnet Carolin och skulle vara gångbart i den latinska myntunionen som hade bildats 1865 av Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz. Produktionen av detta mynt pågick fram till 1872 när detta upphörde, orsaker var bl a att Tysk-franska kriget 1870-71 och den skandinaviska myntunionen hade bildats.

Källor:

Svarskatalogen, databasen "konselj"
Riksarkivet, "Månadens dokument", september 2003

(Tidigare publicerat)

Seden kring en kassakista

 Citat från Sjöman

Kassakistan, som förvaras i sakristian härrör från 1700-talet. Den har järnbeslag och är försedd med två hänglås jämte ett fastsittande lås. Enligt gammal sed skulle prästen och de båda kyrkovärdarna ha var sin nyckel.

I kyrkobeskrivningen för Vada kyrka finns detta beskriven och jag har troligen aldrig har läst om en motsvarande sed som skulle vara gällande för andra uppländska kyrkor.

Källa: Börje Sjöman, "Vada kyrka", Katrineholm, 1989

(Tidigare publicerat)

Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet

 Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Källa: http://www.historia.se/index.html

Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på

Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.

Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.

(Tidigare publicerat)

Krönika: Historia på det egna materialet 2

 Skribenten var medlem i Industribaneföreningen från slutet av 2008 och fram tills dess oundvikliga nedläggning 2022. Det är ett antal industribanor som har blivit publicerade och sedan drygt två år tillbaka publicerats emellanåt en liten förteckning över olika industribaneobjekt under rubriken ”Från banorna”. Dessa innehåller mestadels historiska uppgifter och även nyare uppgifter finns tillgängliga. 

Det har bl a skrivits om ett motorlok som trafikerade tre olika tegelbruk med början på Starfors tegelbruk strax utanför Heby i Uppland dit det kom 1953. Tillverkaren var Jenbacher Werke i Österrike och sedan kom loket till Slottmöllans tegelbruk i Halmstad och sedan på ett annat bruk i Simrishamn (loket var också uppställt utanför en skola på denna ort under några år. Sparrsätra som var en driftplats längs med Enköpings-Heby-Runhällens och där fanns det ett mejeri som hade drygt hundra meter trallspår. På en torvbana i Närke med namnet Slästorp och där stod ett slitet motorlok under ett antal sedan torvindustrin hade lagts ner under 1980-talet. 

En av de första artiklarna som publicerades om industribanor var den järnväg som anlades mellan 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva som är en station längs med den ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala-Sala. Denna järnväg hade spårvidden 785 mm och det var ett ånglok från firman Krauss i München och driften nedlades 1892 (loket hade då blivit sålt omkring 1890, möjligen senare). Fram tills denna järnväg revs upp 1900 så använde sågen i Molnebo som använde järnvägen till sina transporter som var dragna av hästar och på banvallen går numera vägen med fordonstrafik mellan dessa två orter. 

AB Jönköpings Motorfabrik tillverkade 35 kända motorlok mellan 1917-46 och dessa lok döptes till June-lok. De första loken tjänstgjorde på olika torvmossar i Småland och ett annat tjänstgjorde på den korta banan som var i trafik mellan 1922-25. Den låg vid sjön Uspen söder om Floda några mil öster om Göteborg. På denna bana fraktades timmer ner till sjön för vidare befordran till ett sågverk vid sjön med hjälp av flottning. Det fanns flera tillverkare av industrilok och dessa fanns såväl i Sverige som i utrikes. Det fanns större motorlok med uppåt tresiffrigt antal när det gäller hästkrafter och även enkla som t ex motor, hytt och kraftöverföring på ett tippvagnunderrede.

Det har också skrivits om följande;

***Ivor Broadis är legendar inom den engelska fotbollen, men fick hamna lite grann i bakgrunden för Stanley Matthews, Stan Mortensen, John Rowley, Joe Mercer, Johnny Hancocks, Tommy Taylor och t o m Duncan Edwards som omkom tillsammans med Taylor i flygolyckan som Manchester United råkade ut för i februari 1958.

***Den amerikanska travaren Greyhound är nog bortglömd idag och medan han var igång så slog han tre världsrekord när det gäller tiden. Han blev den första att komma under 1.12 när han travade på 1.11,3 och hade den till 1969 då Nevele Pride travade på 1.11,3.

***De senaste månadernas notiser har varit att Sveriges första järnvägskorsning med varningssignaler var i Åsbrohammar utanför Hallsberg och varningssignalen var ett galvaniskt elverk och detta skedde 1909. Övriga är att prins Bertil invigde den västra delen av Stockholms tunnelbana den 26 oktober 1952, I byn Söderhäll i Kårsts socken (Uppland) fanns det iallafall en såg 1880 och Lingonbacka pappersbruk köptes av en grosshandlare med namnet A B Södermark för 95 000 kronor i november 1877, två år innan det brann.

***Aspnäs kyrka från 1300-talet som ligger utanför Östervåla har aldrig varit en sockenkyrka utan en gårdskyrka. Möja, Gräsö, Roslagskulla och Singö är samtliga gjorda av trä och byggdes under 1700-talet förutom Gräsö som byggdes under 1600-talet.

***På ön Koffsan i Ekoln och ligger inom Dalby socken och den lilla ön har ett fornminne som är ett minnesmärke där det stod ”Rappe Måns Månssons trogna hund”. Själva minnesstenen är från 1846 och hunden vägrade att lämna ön eftersom husbonden förliste alldeles i närheten av ön.

***Innan 1957 var annandag jul den stora genrepsdagen i svensk bandy och 1957 var den allra första allsvenska omgången. Matchen Västanfors och IFK Stockholm blev inställt och matchen Hammarby-Skutskär fick spela på den sistnämnda orten och det var jämna matcher, den största segern var när Nässjö slog Slottsbron i södergruppen med 6-1.

***En personhistorisk genomgång gjordes med de två schweiziska bröderna med efternamnet Abegglen; Max (1902-70) och André (1909-44). Båda spelade för Grasshoppers och det schweiziska fotbollslandslaget, den äldsta brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 och den yngre 29 mål på 52 landskamper mellan 1927-43 (var målrekordet fram till 2001). Själva dödsorsaken för den yngre brodern har inte gått att få fram och enligt en minut lång film så var han tvungen att sluta p g a skador.

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).

Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900

Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/5c7388f7-ddc3-4e29-b2ea-e2ad82af64a5.pdf

Spaniens storseger var omtvistat

 Visserligen räknas Malta till en av Europas sämre fotbollsnationer och har mer eller mindre alltid har gjort det så har Malta blixtrat till ibland. 

Spanien behövde en storseger för att ta sig till EM-slutspelet i Frankrike 1984 och den aktuella matchen spelades inför 18 871 åskådare i Sevilla den 21 december 1983. De vann med 12-1 och det redovisades två fyramålsskyttar; dels Rincon från Real Betis (denna klubb är hemmahörande i Sevilla) och dels Santillana från Real Madrid. Anledningen till denna match var att Holland ledde gruppen på mycket bättre målskillnad och fyra dagar tidigare hade Holland (eller Nederländerna) vunnit med 5-0 i Rotterdam. Maltas fotbollsförbund menade även en del år efter matchen att de maltesiska spelarna var mer eller mindre slitna. 

Titta på denna match och bedöm själva (var det något konstigt??), spansk kommentator.

https://m.youtube.com/watch?v=RoFoFdc_ffA

Utifrån hur matchen var så ville spanjorerna utnyttja varje sekund av matchen och redan efter det första målet så var det en spanjor som hämtade bollen. Spanjorerna lade även upp till Maltas insparkar och de gick snabbt till anfall, de ”hjälpte” även till att Malta skulle få bollen snabbt när det var deras boll. På något sätt har denna match gått till historien och det var tal om mutning, långt senare så hävdade två maltesiska spelare (bl a Noman Buttigieg som är en av Maltas mest omtalade spelare) att de hade blivit bjudna på spetsade citroner i halvtid som dock avfärdades. Eftersom denna match spelades mitt i veckan så ställdes samtliga matcher i den spanska La Liga in helgen före matchen.

Källor:

1001 fotbollsminnen”, 2007

https://eu-football.info/_match.php?id=8051

https://www.theguardian.com/football/that-1980s-sports-blog/2023/nov/17/spain-malta-12-1-qualify-euro-84-goals-scored-netherlands

Wikipedia engelskspråkiga 

Kvinnliga vikingagravar

 På gården till bakteriologiska institionen på Uppsala universitet påträffades i mitten av 1930-talet gravar för kvinnor från vikingatiden. Men när schaktningar utfördes mellan 1935-36 så påträffades dessa gravar som senare togs bort. Huset som byggdes var då till den patologiska institutionen.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet