Bodde i en grotta

 Han kallades för ”Lasse i berget” och hette egentligen Lars Eriksson, han föddes 1828 och han bodde tillsammans med sin fru Inga tills sin död 1910. 

Från Fornlämningsregistret;

Sentida bebyggelselämning "Hus" 9x2 m. (Ö-V). Upp- murat avkalkstenshällar med stora kalkstensskivor till tak under ettklipput- språng "Huset" är 2,6 m h. har tre fönster- och ettdörrhål samt består av två små rum med en eldstad i varje. Denfjärde väggen i huset utgörs av klippan. I "huset" bodde "Lasse iberget" under slutet av 1800-talet och fram till 1910 -Skyltadoch restaurerad-.

Han var en beryktat man som levde på tjuvjakt och enligt uppgift var han också avskydd, han hade inga vänner alls under sitt liv. Hans grotta ligger Husaby socken vars kyrka är berömt för sitt mäktiga utförande och inte så långt ifrån kyrkan ligger antagligen dopplatsen för Olof Skötkonung. Hans grotta är fornminnesmärkt och ligger i socknens västra del, nära gränsen till grannsocknen Källby. Hans fru gick bort 1908 och han två år senare, efter hans död vandaliserade hans bostad till oigenlighet. Den grotta som finns nu är en rekonstruktion och idag kanske han ser med mer förmildrande omständigheter än det var under hans levnadstid. Han kallats också för Sveriges sista grottmänniska.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/lasse-i-bergets-grotta.html

https://sverigereportage.com/2022/07/16/__trashed/

Ormar i ett torp

 Det är var gott om ormar i Sverige kring förra sekelskiftet och tidningarna rapporterade som sagt vad om riktiga ormkolonier. År 1895 var troligen ett riktigt ormår kan man påstå och enligt tidningsarkivet på Kungligs bibliotekets hemsida så var det 40 träffar på ordet ”ormbon” (det var runt 150 träffar totalt). Förutom under nästkommande år som var 29 träffar så var det ständigt en träff varje år.  Var det ett riktigt stort år för ormar eller vad det tidningarna som fick någon påflugen nyhet att skriva om. I slutet på oktober 1895 började ett antal medier att skriva om att man hade funnit ormar i ett torp i Yxnerums socken i södra Östergötland. De som bodde i torpet tyckte att det var hemskt och ormarna täckte i stort sett hela golvet. När folket i torpet lagade mat en gång så kom tre ormar ner ifrån skorstenen och hamnade i grytan, dessa slogs ihjäl (men det var kamp mot klockan eftersom fler ormar var på väg ner), de som bodde i torpet fick då fly. Folket i socknen beslöt att hjälpa till att försöka få bort denna koloni med ormar. Ens muren av torpet revs och då hittade man två ormbon, msn fick ta livet av runt 70 ormar.

Källnot: 

Själva händelsen är hämtar ur tidningen den 25 oktober på kb.se medan en liten artikel om själva ormproblemet var skriven 2016.

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Ormproblem&m=0

Älvmötet

 

Älvmötet vid Djursås i Dalarna där Österdalälven till vänster och Västerdalälven till höger blir Dalälven rakt fram. Objektet är fornminnesmärkt och enligt Fornminnesregistret finns det inga kände fornminnen i närheten och själva namnet på udden där de båda älvarna möts kallats för Färjudden. Cirka 400 meter därifrån finns det rester efter ett färjeläge.

Ordet huligan, engelskan hooligan

 Enligt en artikel i en möjligen slängd nummer av den engelska fotbollstidningen Football Monthly under 1980-talet skulle det engelska ordet hooligan vara efter en bråkmakare som hette Hulligan på 1890-talet och den där mannen höll på Nottingham Forest.

På hemsidan http://www.etymonline.com/ kan man läsa följande om ordets innebörd.

1890s, of unknown origin, first found in British newspaper police-court reports in the summer of 1898, almost certainly from the surname Houlihan, supposedly from a lively family of that name in London (who figured in music hall songs of the decade). Internationalized 20c. in communist rhetoric as Rus. khuligan, opprobrium for "scofflaws, political dissenters, etc."

Det försvånar mig lite grann, om jag minns rätt så var han supporter till Nottingham Forest. I denna definition så verkar det som att han kom ifrån London. Eftersom huvudstaden inte hade så bra ligaklubbar då så var det nog uppenbart att han höll på Nottingham Forest, som då låg i ligans första division. Arsenal som då hette Woolwich Arsenal spelade de flesta av sina säsonger i ligans andra division under detta decennium.

Detta svenska ordet av hooligan är huligan, enligt NE myntades ordet första gången redan 1918.
Studera man vad det står om ordet i detta uppslagsverk så lyder den historiska förklaringen följande; sedan 1918; ökad anv. från 1970-talet; av eng. hooligan med samma bet.; ev. till P. Hooligan, namn på irländsk ligist vid slutet av 1800-talet. Ja, nu helt plötsligt så var det en irländsk ligist under slutet av 1800-talet som hette så.

Ja, forskningen kring detta dilemma går nog vidare.

(Tidigare publicerat)

Lite grann om Lerum innan järnvägen

 Min far var uppvuxen i Lerum och orten fick järnväg när Västra stambanan drogs förbi socknen på mitten av 1860-talet. Numera är Lerum en kommun med drygt 30000 invånare och cirka 19000 i tätorten.

1749 hade Lerum 749 invånare som var fördelade på 345 män och 372 kvinnor, varav 130 gifta par och antalet hushåll var på 112 stycken. Det fanns dessutom en gästgivargård och två krogar på landet. I socknen fanns det 113 jordbrukare, 13 torpare med utsäde medan 11 var utan utsäde. Tio gifta män var hantverkare i socknen. Samma år föddes 22 barn, femton personer dog varav elva var under tio år och fem under ett år. Under detta år gifte sig åtta par och det såg ut att vara ett bra år.



1760 hade folkmängen gått ner till 713 invånare som var fördelade på 126 hushåll, vilket det betyder att hushållsstorleken har gått ner under 1750-talet. Om man tittar på antalet födslar(utom äktenskapliga födda barn) och dödsfall under åren mellan 1749-60 så är det följande. Tittar man i tabellen så finner man ganska snart att det var födelseöverskott under samtliga år mellan 1749 och 1760 års folkräkningar. Under denna tid så duggade folkräkningarna tätt, men det var bara två som kom under luppen.

• 1750: 39 o 22 
• 1751: 25 o 22 
• 1752: 20 o 17 
• 1753: 33(1) o 6 
• 1754: 18 o 13 
• 1755: 22 o 12 
• 1756: 23 o 18 
• 1757: 20(2) o 10 
• 1758: 23 o 20 
• 1759: 23 o 20 
• 1760: 15 o 14

För att kunna se om det var någon folkminskning under dessa år så få man titta lite närmare på folkräkningarna; 1750 hade socknen 735 invånare, 1751 770, 1754 668 och 762 invånare. Det måste har varit någonlunda stark utflyttning under 1750-talet, det är lite svårt att veta det eftersom flyttningslängderna saknas för dessa år.
1770-talets början var det svåra tider i Sverige, om man börjar med 1771 så föddes det 25 barn(sexton flickor) medan 29 personer dog av olika dödsorsaker. Nitton barn under tio år dog under året vilket det inte var en ovanlighet under 1700-talet. Nästa år var det ett födelseöverskott med 27 födda barn gentemot 20 dödsfall och det var 1773 som det var en hög dödlighet i Sverige med drygt 53 promille(Historisk statistik för Sverige) och vissa socknar hade tresiffriga tal med promille. Under detta år föddes tio barn(sex pojkar och fyra flickor) medan 27 personer dog och tio barn(sju flickor) under tio år dog under året. Tittar man lite närmare på dödsorsakerna så dog 21 personer av "hetsig sjukdom" eller brännsjuka medan rödsot som många socknar drabbades av var det ingen som dog av denna sjukdom i Lerum socken. Det var alltså en lägre dödlighet än på vissa håll i Västergötland(Winberg 1975 och Gadd 1983). År 1775 hade socknen en folkmängd på 756 personer som var fördelade på 387 män och 369 kvinnor samt hade socknen 105 hushåll. En krog på landet har försvunnit sedan 1749 medan gästgivargården fortfarande fanns kvar. 
1785 var folkmängden på 884 individer som var fördelade på 434 män och 450 kvinnor, det fanns 128 hushåll i socknen och det betyder att hushållsstorleken var på 6,91 individer per hushåll. Då har det inte varit en folkräkning i socknen på tio år och på den tiden fanns det bl a 81 gifta bönder, 27 torpare och åtta sockenhantverkare.
1800-talets början så hade Lerum 986 invånare under året 1800 och fem år senare hade folkmängden stigit till 1 045 invånare. Antalet hushåll var under året 1805 till 172 i antalet, varav tio förmögna, 64 behållna, 89 fattiga och 9 urfattiga. En familj på över femton personer var urfattiga medan ett motsvarande förmögen hushåll bestod av lika många personer. Fr o m 1802 ändrade Tabellverket konstruktionen av formulären av rapporterna och då fick man veta lite mer av varje år. Det var relativt goda år under början av seklet, exempelvis 1802 så föddes det 29 barn(varav två flickor som föddes utanför äktenskapet) och en flicka i tonåren blev moder. Elva personer dog under detta år varav fem var under tio år. 
Svåra år runt 1810 och under det svåraste året som var 1809 gick Lerum socken ihop med andra socknar i mortalitetsrapporten till Tabellverket. Vilket man kan jämföra med andra socknar i den rapport som grannsocknen Stora Lundby skickade in under detta år. Men det verkar som att Lerum med dess grannsocknar lyckades på något sätt att motverka den höga dödlighet det var då. 

• Lerum 36 födda och 35 döda 
• Stora Lundby 28 födda o 25 döda 
• Skallsjö 35 födda o 30 döda 
• Angered 18 födda o 23 döda 
• Bergum 28 födda o 31 döda

Folkmängden i Lerum var då 1 119 invånare som var fördelade på 537 män och 582 kvinnor, fördelade på 177 hushåll(antalet förmögna hushåll hade då sjunkit till två). Under detta år hade socknen ingen präst utan en kyrkobetjänt, övriga yrkeskategorier var två högre tjänstemän, fem soldater eller båtsmän, 40 bönder på egna hemman, 48 bönder på andras hemman, 36 torpare, 12 arbetsföra backstugobor, 30 personer hade upphört med eget jordbruk, 135 bonddrängar och tre lärlingar inom måleri, skrädderi samt en smed(dock inga mästare). En fabrik som tillrädde bomull fanns på orten.
Folkmängden växte hela tiden under 1800-talets första hälft.

• 1820 1 315
• 1830 1 541
• 1840 1 767
• 1850 1 920
• 1855 1 900

Under året 1855 fanns det 919 män och 981 kvinnor, 279 gifta män och 281 gifta kvinnor, 28 änklingar, 74 änkor, 316 pojkar samt 334 flickor under 15 år, men endast 24 pojkar o 51 flickor under femton år gick i folkskolan. En kyrkobetjänt som också var skollärare, 312 hushåll. Det var just under detta år som man projekterade Västra stambanans första etapper igenom området.

(Tidigare publicerat)

Zorns gravplats

 

Gravvården över den berömda konstnären Anders Zorn finns på kyrkogården till Mora kyrka. Anders Zorn levde mellan 1860-1920 och han både föddes samt dig i Mora.

Missvisande skylt

Denna skylt fanns där jag tog bilderna på Skyttgruvan som nyligen är publicerat på bloggen och skyltarna visar Borlänge i respektive Stängtjärn. Skylten är placerat ute i skogsterrängen och enligt Fornminnesregistret så finns det såväl väg som stenmurar o närheten förutom Skyttgruvan.

 

Folkdansare eller folkdanslag

 

Bilden på folkdansarna är tagen ifrån midsommarafton ifjol och platsen är Trekantens festplats i Vattholma norr om Uppsala. Är folkdansare eller folkdanslag ur tiden? Såvitt vad man vet så har flera folkdanslag fått läggas ner p g a för få aktiva. Tittar man på exempelvis på Nygammalt från 1970- och 80-talen på YouTube eller på SVT:s arkiv så var det ungefär 20-30 dansande par även ifrån mindre orter (om man sätter gränsen till 20 000 invånare). När skribenten gick på högstadiet så hade vi gammeldans och det har man inte haft nytta av egentligen, men jag känner att det är skolkamrater som hade dansat gammeldans eller folkdans efter skoltiden. Min egen uppfattning antyder att folkdanser har snabbt fallerat sedan 1970-talet eller om det var ännu tidigare, antar att medelåldern låg på runt 35-50 år hos danslagen omkring 1980. Idag förmodar jag att flera har gått bort eftersom den antagna medelåldern skulle vara mellan 80-95 år idag. Gjorde en sökning på folkdanslag för typ ett år sedan och då såg jag att många hade blivit nedlagda.

Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ynglingen Omai

 Carl von Linnés lärjunge Daniel Sohlander följde med sir Joseph Banks(1743-1820) på James Cooks första världsresa 1768-71. På Tahiti plockade de med en yngling som antingen hade namnet Omai eller fick namnet Omai för att visa om honom för brittiska hovet, syftet var att visa den "ädle vilden" som de hette på den tiden. Enligt den engelskspråkliga Wikipedia föddes han runt 1751 och dog 1780.

Citat från Wikipedia
Omai served as an interpreter to Cook on both his second and third voyages. He settled in Huahine on his return to the Pacific. During the Bounty's visit to Tahiti in 1789, Captain Bligh was told Omai had died about two and a half years after Cook's departure in November 1777.
Han var en personlighet som var viktig på 1700-talet när bl a Asien inte ännu var utforskat och då såg de personer som levde i ännu outforskade delar som exotiska eller ädla som fallet med ynglingen Omai.

Källor:
http://www.captcook-ne.co.uk/ccne/themes/omai.htm
Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", Del 1, 2004
http://en.wikipedia.org/wiki/Omai

(Tidigare publicerat)

Fängelse???

I den lilla tätorten Noras utkant finns denna byggnad som antagligen har varit en lada eller förvaring av eftertraktat gods. Det är galler på fönstret och som synes finns det ingen ruta utan bara galler. Det var ingen historisk skylt som beskrev vad som hade hänt ur ett historiskt perspektiv.

 

Livets gång

 I Ödeshög kyrka (Östergötland) finns denna tavla om själva livets gång från vaggan till graven. I dagsläget känner jag till närmare uppgifter om denna tavla förutom den kallats för ”Ålderdomstrappor” från 1736. Den påminner om eller är i modernare tappning än den kalkmålning som finns i Härkeberga kyrka (Uppland).

Sveriges första motorhotell

 Dessa bilder tog jag på såväl Sveriges kanske mest kända vägkrog som dessutom är Sveriges äldsta motorhotell. Dessa bilder ger en bra historisk grund till hur allting utvecklades sig på Gyllene Uttern som ligger vid E4:an norr om Jönköping. Tror nog att det är många som har ett minne därifrån och det är också en vägkrog som många har kännedom om.

Om Vadstenas bank sedlar

 Enligt en liten notis i Upsala den 17 januari 1880

Vadstenas enskilda banks sedlar få icke hädanefter i uppbörd vid statens jernvägstrafik mottagas.

Varför, skulle jag gärna vilja veta. I denna notis stod det bara att man inte fick ta emot denna banks sedlar. Skälet till denna lilla notis var följande; om man exempelvis tittar i Rikskalender från 1908, så övertog Östergötlands enskilda bank den året innan och allting överfördes till Östergötlands enskilda bank.

Frågan är om någon missade det, det stod ganska långt ner på sidan. Men antagligen ville man sprida ut informationer till alla landsdelar.

(Tidigare publicerat)

Historia på det skrivna materialet 3

Det är den tredje krönikan med denna rubrik och det har inte varit någonting stort under förra året som det tog ett par dagar att skriva. Skribenten besökte bl a Järle järnvägsstation som är Sveriges äldsta från 1854 och denna byggnad ligger utanför Nora som besöktes under samma resa. 

Bilden ovan är på Järle järnvägsstation som inte längre är i bruk förutom när något museitåg eller de som besöker stationen med utan tåg. I oktober gjorde skribenten en resa med Svenska Järnvägsklubben med namnet ”Höstångan” och som tyvärr inte blev ett ånglok p g a tubläcka, så det blev ett diesellok istället. Man steg på tåget i Tierp i gammaldags personvagnar för åka till Hallstavik på den linje som utgår från Örbyhus. Tyvärr blev det ett par irritabla dubbletter i samband med publiceringen av bilderna som togs under Höstångan. Väl framme i Hallstavik passade skribenten på att gå fram till där Hallstavik Bangolfklubb höll till en gång i tiden. Själva belysningen och staketet var kvar men inte banorna och där har man deltagit i ett par tävlingar. Bl a var skribenten med att ta guld i tiomanna 1999 och det är förstås ett minne.

***Yellow Kid var en serie som skapades i USA under 1890-talet och det är en pojke med gul nattdräkt, han pratar genom denna dräkt (utkom i ett tjugotal utgåvor).

***Ett tjugotal historiska aspekter publicerades under decembers version av notiser och det var bl a fem som behandlade industribaneobjekt (både de som har haft egna lok och de som inte har haft det, men eget järnvägsspår). En av notiserna handlade om Löa hytta i Västmanland som är omtalat. På tal om Industrilok så besöktes Industribanemuseet utanför Frövi under ett regnväder. 

Sedan den andra krönikan som publicerades i början av april så har det bl a skrivits om;

***Ett mord i Funbo socken i Uppland som inträffade dagen före nyårsaftonen 1934 då en man yxmördade sin fru och han tog också livet av sig. 

***I cupfinalen i Skottland 1924 mötte Airdrie och Edinburgh-klubben Hibernian, den förstnämnda klubben vann finalen med 2-0. I finalen spelades bl a några spelare som på något sätt har blivit inskrivna i historieböckerna. Matchens första målskytt Willie Russell skulle senare flytta söderut till Preston och hans klubbkamrat Bob McPhail skulle senare bli legendar i Rangers. I Hibernian fanns Jimmy McColl som hade vunnit fem ligatitlar med Celtic.

*** Skribenten har kommit i kontakt med bondedagböcker (det finns en artikel om dem på bloggen, skriv bara ordet). Bl a var det en bonde från Länna utanför Norrtälje (en socken som skribenten har en stark relation till). Denna bonde eller lantbrukare gjorde bl a fem resor till Stockholm och lika många till Norrtälje under året 1777. Allt går att hitta i Lännadagboken som finns som avskrift på den Ekonomiska institutionen på Statens Lantbruksuniversitet och en artikel avgav Janken Myrdal. 

***Redan under 1860-talet diskuterade de om en gemensam valuta i Europa.

***Vapensmeden John Mikes som föddes i London och som senare emigrerade till Amerika, hans firma tillverkade runt 4 000 musköter som fick bära hans namn (det var vid sekelskiftet 17-:’/1800-talen.

***Om fotbollsspelaren Hugh Ferguson självmord inne i en träningslokal som tillhör skotska klubben F.C. Dundee hemmaarena 1930.

***Sedan har det skrivits om oxar som orsakade en tågurspårning utanför Göteborg 1857, Limefsforsen-Särna järnväg i Dalarna, travhästen som är uppkallat efter ett omtalat slagfält i USA nämligen Little Big Horn. Sedan om Gravhalstunneln i Norge, om Arsenals eventuella fiffel 1919 och Winchester modell 1866.

Telefonkonsert

 Enligt tidningen Upsala den 5 januari 1878;

En telefonkonsert egde häromdagen rum i städerna Sala-Westerås. En Salabo--jernvägstjensteman, känd för sin vackra röst--föredrog den bekanta sången "Klara stjerna", till hvilken Westeråsarne lyssnade, genom att turvis sätta telefonen till örat; de senare sjöngo till gengäld "Min lilla vrå bland bergen" samt "Gubben Noach" med anledning hvaraf 19 åhörare i Sala artigt tackade. 

Påminner mig när Israel vann Euroconcert med låten Hallehjula vid slutet av 1970-talet så fick man höra låten genom att slå ett Göteborgsnummer på telefonen. Fast finessen fanns lite grann redan under 1870-talet.

(Tidigare publicerat)

Yellow Kid

 Yellow Kid var klädd i gul nattdräkt och var en liten pojke, han pratade genom språktexter som publicerades på själva nattdräkten. Denna serie ansåg vara världens första klassiska serien när den publicerades i New York World 1898. Serien hade blivit skapat av Richard F Outcault 1894 och hans upphovsman levde mellan 1863-1928, han var amerikan. I den redan nämnda tidningen så publicerades Yellow Kid vid arton tillfällen som egen serie. Ägaren till New York World var den kände och banbrytande tidningsmannen William Randolph Hearst som låg bakom den amerikanska dagspressens utveckling kring förra sekelskiftet.

Källor:

”Boken om uppfinningar”, 1993 (svensk version)

Seriewikin

En runristare

 Balle var en kristen runristare som var verksam i sydvästra Uppland på mitten av 1000-talet. Han var lärjunge åt en annan runristare som hette Livsten och Balle gjorde ristningar förutom Uppland även i Södermanland och Västmanland. Balle har bl a ristat Ågerstastenen i Löt socken utanför Enköping.

Källor:

"Norstedts uppslagsbok", 2003
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

(Tidigare publicerat)

Stocklycke

 Stocklycke eller Stockelycke är en liten hamn på västra sidan av berget Omberg i Östergötland och vägen mellan Stocklyckehamn och Stocklycke är drygt 660 meter långt (fast stigningen är på 46 meter). När Domänstyrelsen fällde timmer så fraktade man ut timmer i Stocklycke och där uppfördes det en kran 1928. Själva timmeruppslaget fanns i närheten och timret fraktades på decauvillespår fram till kranen. Själva utlastningen upphörde 1948 och därefter kan man besöka platsen som turist, även kranen finns kvar.

Källnot: Bra bild på kranen finns på; https://www.bjarnestam.se/foto/natur/stocklycke-hamn-omberg-maj-2018.php

Källor: 

Min karta, Lantmäteriets hemsida

Småbanebladet 3/1993