Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt

 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Sofiero under 1960-talet

 Inne på slottet Sofiero utanför Helsingborg finns fyra dockskåpslikna rum som föreställer hur det såg ut på Sofiero på 1960-talet och zooma man in bilderna så kan man se vad dessa var ämnade för.

Kvinnliga vikingagravar

 På gården till bakteriologiska institionen på Uppsala universitet påträffades i mitten av 1930-talet gravar för kvinnor från vikingatiden. Men när schaktningar utfördes mellan 1935-36 så påträffades dessa gravar som senare togs bort. Huset som byggdes var då till den patologiska institutionen.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Uppländska kyrkor med torn

 I denna artikel behandlas några av kyrkorna i Uppland som har ett västtorn och ett par kyrkor i landskapet har ett östtorn, dessa ligger i trakten av Märsta. Där rör sig om de äldsta kyrkorna i landskapet som förtjänas en egen artikel och därför inte berörs i denna artikel. Det är några utvalda kyrkor som kommer att publiceras i denna artikel. Under 1400-talet byggdes en del kyrkor och under samma sekel skedde även ombyggnationer och renoveringar på allra flesta kyrkor. 

En kyrka ligger vid Uppsalas östra utkant och det är Vaksala vars kyrktorn syns vida omkring. Denna kyrka är från 1100-talet och de äldsta delarna är västtornet samt långhuset. Redan under 1200-talet började man förändra kyrkan från romansk till unggotisk och det var process som i princip hela detta sekel.

Drygt en mil öster om Uppsala ligger Vänge kyrka vars tätort hette tidigare Brunna. I denna socken fanns troligen en träkyrka som fanns omkring 1000-talet medan själva stenkyrkan började att uppföras under 1100-talet och den äldsta urkunden av själva sockennamnet är från 1291 om ett s k jordsbyte. När själva kyrkoinvigningen skedde är dock osäkert, själva kyrkoplatsen är från tidig medeltid och under 1400-talet skedde en ombyggnad som gjorde att vissa antydningar gjordes att kyrkan är från denna tid. Själva kyrktornet som är spinkig var först bara en utprydnad när det tillkom under 1660-talet och kyrkklockorna hängde då i en stapel och 1750 flyttades dessa till själva tornet. Det kyrkan ser ut idag är efter en omfattande ombyggnad som blev färdigt under 1880-talet med korsarmar och korabsid.

Ett par mil söder om Uppsala och inte så långt ifrån riksväg 55 ligger Balingsta kyrka som troligen byggdes i slutet på 1100-talet med långhus, smalare kor och absid av gråsten. Något sekel senare byggdes tornet som har blivit förändrat genom åren och 1872 lämnades kyrkan åt sitt öde efter år av förfall. Det har nämligen byggts en kyrka av tegel söder om kyrkbyn med samma namn och sedan kom nya krafter igång alltmer under 1910-talet och i synnerhet när prästen E Holliday-Owen blev satt i socknen 1916. Med bl a ägaren till Wiks slott som var bankiren Alfred Berg som finansiär så renoverades den gamla kyrkan mellan 1917-19 och kyrkan upptogs igen, tegelkyrkan revs 1934 (där förekommer gudstjänster under sommaren).

I en bygd runt Öresundsbro är Biskopskulla kyrka en av tre kyrkor som har västtorn medan de två andra är Husby-Sjutolft och Torstuna. De andra är kyrkor med varsin klockstapel och Biskopskulla kyrka är från omkring 1200 och troligen hade en annan kyrka funnits på platsen. Mellan 1954-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering och i syfte om att kunna finna spår som tyder på tidigare skeden i kyrkans historia. 

Husby-Sjutolft kyrka ligger omkring 13 kilometer sydost om Biskopskulla om man utgår från fågelvägen och är gotisk kyrka från omkring år 1300. Kyrkan hade ursprungligen tre små gotiska fönster varav två var på sydsidan och ett över altaret. Tornet var i början lägre än idag och fr o m slutet av 1700-talet höjdes tornet, där hänger storklockan från 1675 samt lillklockan från 1739. 

Skepptuna kyrka ligger ett par mil nordväst om Märsta och är ett praktexempel på en kyrka som var från början romansk för att sedan bygga om under 1400-taler till en gotiskt kyrka. Tack vare kyrkans murar är orappade så kan man se spår efter tre små romanska fönster i kyrkans sydvägg som försvann när kyrkan förvandlades till en gotisk kyrka under 1400-talet. Trots förändringarna i kyrkan så har Skepptuna lyckats behållit sin medeltida prägel. Ca halvmilen väster om Knivsta ligger en annan kyrka med västtorn och det är kyrka som ligger om en annan kyrka med torn nämligen Alsike.

Kyrkan som nämndes är Vassunda kyrka som uppfördes under 1200-talet som en romansk kyrka med rektangulär långhus och smalare kor. Liksom många andra kyrkor så byggdes kyrkan om 1400-talet med valvslagningar och det blev kalkmålningar som var vanligt förekommande i uppländska kyrkor under detta sekel. Omkring år 1400 tillkom tornet som blev ersatt av ett torn med låg huv efter en brand.

Avslutande kyrkan ligger strax utanför Östhammar och det är Börstils kyrka som fick sitt torn sent, själva långhuset och koret är från 1300-talet. Men det har funnit en tidigare kyrka på platsen är kyrkohistorikerna relativt säkra på. På mitten av 1400-talet valvslogs kyrkan med stjärnvalv och samtidigt byggdes vapenhuset. Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad mellan åren 1850-52 då bl a västtornet tillkom. I närheten av kyrkan låg fattighus som eldhärjades i juni 1882 då ett 20-tal personer omkom.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Bonnier Ann-Cathreine, ”Medeltida Uppland”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981

Ehn Ola, ”Vaksala kyrka”, Strängnäs, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar;

”Vassunda kyrka”, Uppsala, 1968

”Husby-Sjutolft kyrka”, Strängnäs, 1980

”Börstils kyrka”, Katrineholm, 1987

Nilsson Bertil, ”Balingsta kyrka”, Uppsala, 1985

Norberg Rune, ”Vänge kyrka”, Katrineholm, 1983

Sundquist Nils, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Wilcke-Lindqvist Ingeborg, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

Förfallen smedja???

 En förfallen byggnad som troligen har varit en smedja och om den finns kvar är det utanför Enköping med omnejd.

Ornunga gamla kyrka

 Ornunga ligger i Vårgårda kommun och det finns två kyrkor i denna församling, dels den medeltida kyrkan som upphörde att vara församlingskyrka 1905 och dels den nya kyrkan som uppfördes en bit ifrån den gamla kyrkan. Den medeltida kyrkan är uppförd någon gång mellan 1100-talet och 1300-talets första hälft, långhuset är den äldsta delen av kyrkan som fick ett tillskott när vapenhuset tillkom under en ombyggnad 1720. Sakristian tillkom först nittio år efter själva vapenhuset och det är en enskeppig salkyrka med en kallmur runt kyrkogården. 

Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
"Träd i odlingslandskapet", Jordbruksverket, 1994
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/03/hamling.html

(Tidigare publicerat)

Alvastra klosterruin

 Alvastra klosterruin ligger i Västra Tollstad socken strax norr om Ödeshög i Östergötland och inte så långt ifrån kyrkan. Ruinen är efter ett kloster som drogs in p g a reformationen på 1500-talet efter order från Gustav Vasa.

Järnvägsstationen i Knivsta

 Det har alltid varit en järnvägsstation i Knivsta söder om Uppsala medan godshanteringen drogs in i juni 1971. Efter denna indragning förekom bl a vagnshantering från sågverket som också är rivet sedan drygt femton tillbaka. Stationen är på tolv meters höjd ovanför havet. Alsike som ligger fyra kilometer norr om Knivsta var det en hållplats fram till 30 maj 1976.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Material till byggen

 I Graversfors strax norr om Åby i Östergötland har det funnits ett stenbrott där man bröt granit. Stenbrottet har bidragit med material till byggandet av universitetshuset i Uppsala under 1880-talet. Det var även såväl riksdagshuset som Riksbankshuset i Stockholm som material skickades till.

Källa: Åke Bruun m fl, ”Malmer, industriella bergarter och mineraler i Östergötlands län”, Uppsala, 1995

Ritade bl a teater

 Axel Anderberg levde mellan 1860-1937 och ritade bl a Operan 1898, Oscarsteatern 1906 och Naturhistoriska museet 1915, samtliga ligger f ö i Stockholm. Strax innan Oscarsteatern blev klar så blev även teatern i Karlstad färdigt och Anderberg blev då även Sveriges ledande teaterarkitekt. Han ritade även teatern i Linköping 1903, Kristianstad 1906 och Norrköping 1908.

Källor:

”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rosander Eva m fl, ”Hela kungariket är ditt”, Statens fastighetsverk, Falun, 2008

Singö kyrka

 

Singö kyrka ligger norr om Väddö vid Upplandskusten och kyrkobyggnaden är av trä och är målat med mörkröd färg  Enligt en ritning av grundplenen så ser kyrkan ut som ett kors (bild från kyrkobeskrivningen).

Innan Singö fick kyrkogård 1713 fick invånare frakta sina döda över vattnet för att jordfästa dem i Haverö kyrka. Fågelvägen mellan Söderby strax sydväst om kyrkan till Herräng på fastlandet är lite mer än fyra kilometer över Singöfjärden. Men själva bygden på Singö är gammalt och i ett pantbrev från 1334 finns ön omskriven och befolkningen på ön har dock inte varit så rika utan de hade fått klarat sig utifrån de resurser som fanns till buds. Enligt en gammalt muntligt tradition har tre kyrkor funnits på ön. Den nuvarande kyrkan byggdes av knuttimrat liggande timmer mellan 1750-53. År 1782 beslöts det på en sockenstämma att knutarna skulle beslås och 1895 genomgick en hård renovering. Under renoveringen på mitten av 1960-talet fick kyrkan mycket av det som var förr, m a o så återställdes kyrkan mycket av sin tidigare skick. År 1922 byttes taket av papp ut och man satte dit skivformat plåt istället. 

Sockengräsren till Väddö i söder går vid Örhålet som vägen åker över. Då är man på ön Fogdö-Kolskär och inga fornlämningar är kända på denna ö. Sedan kommer man till den större ön Fogdö och där finns det två fornlämningar i form av stenugn i söder och stensättning i norr. Sedan är man på själva ön Singö. Strax öster om Tranvik finns det en lämning efter en väderkvarn som sedan länge är borttagen och på platsen finns en kvarnsten med en järnring med fem järndubbar inhuggna i granitberget. Norr om samma ort finns det rester av en annan kvarn. Det finns dock fler fornlämningar och samtliga kan inte lämnas här i artikeln, dock är de inte heller så många.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sundin Lars T H, ”Singö kyrka”, Strängnäs, 1971

Arsenik i Biskopskulla prästgård

 I Uppsala Nya Tidning den 27 juni 1912.

I Biskopskullas prästgård har konstaterats förekomst af arsenik i oljefärg af omkring 20 gånger mera än lagen tillåter. Officiellt utlåtande föreligger hos handelskommistern d:r Zetterberg i Stockholm.

Såvitt vad jag vet ifrån en obekräftat källa så åtgärdades detta problem inom den närmaste framtiden.

(Tidigare publicerat)

Salagatan i Uppsala

 

Man får en känsla av gammalt när man står på Salagatan i Uppsala med ryggen mot såväl Vaksala torg som Vaksalaskolan. Bilden är klickbar och då blir den större. Det är äldre hus som ligger längs med denna gata och de flesta är från 1900-talets första hälft. Port Arthur som ligger lite längre fram på bilden byggde åt de anställda på järnvägen en gång i tiden, om jag inte minns fel så byggdes Port Arthur någon gång under 1910-talet.

Kampen om Australiens huvudstad

 När jag var i Australien under ett par veckor i samband med milleniumskiftet så gjordes även en avstickare till Canberra med tåg från Sydney. Innan Canberra blev huvudstad för landet så hade Sydney och Melbourne svårt att komma överens om vem som skulle bli gemensamma huvudstad. Det var framförallt efter ett beslut som fattades i brittiska parlamentet för att låta Australien får ett självstyre inom det brittiska samväldet. När det självstyrande parlamentet öppnade sina portar i Melbourne 1901(samma år som beslutet) så blev Sydneyborna lite väl sura. Sedan var kampen om huvudstaden i full gång och Sydney tyckte att dom blev lite oschyst behandlade, eftersom staden har approximativt samma befolkningshistoria som Melbourne. 

Från NE: 

Citat: 
Historia 
Australiska statsförbundet 

I maj 1900 antog det brittiska underhuset en lag varigenom Australiska statsförbundet (Commonwealth of Australia) proklamerades som självstyrande dominion i Brittiska imperiet från 1 januari 1901. Det första parlamentet öppnades i Melbourne samma år.  


När jag var i Canberra fick jag höra att Australien var nära ett inbördeskrig i början på 1900-talet och det var därför man började att se efter ett annat alternativ. 

Citat: 
Från NE: 
År 1911 avskildes området kring Canberra som en självständig förvaltningsenhet, och 1927 påbörjades flyttningen av centralförvaltningen dit.  


Innan 1900-talet var Canberra en obetydlig stad med ett par tusen invånare. 

Från NE: 

Citat: 
Canberra 
Det var då ett obetydligt samhälle, men 1909 utsågs C. att bli Australiens nya huvudstad.  


Först byggde folk både från Melbourne och Sydney varsin regeringsbyggnad som skulle inhysa förvaltningen i Canberra. Det var två likadana byggnader som ligger på varsin sida av en gata. För att undvika ytterligare trassel så beslöt man att genomgå en tävling bland olika arkitekter. 

Citat: 
Från NE: 
Byggandet påbörjades 1913 efter en internationell stadsplanetävling, som året innan vunnits av amerikanen Walter Burley Griffin. Arbetet låg nere under första världskriget, men 1927 påbörjades överförandet av huvudstadsfunktionerna från Melbourne.  


Det var historien kring nyskapande av en administrativt enhet för denna "stora" ö. 


Svaret från Hexmaster

Rekommenderad läsning är Bumerang-resan av Bengt Danielsson (samme som var med på Kon-Tiki). Han var på långresa i Australien för en 50 år sedan, nånting; bl.a. beskrivs hur de kör igenom landets huvudstad utan att märka det. Vid det tillfället gav uppdelningen mest upphov till irritation bland alla som fick pendla mellan tre orter. F.ö. tror jag att situationen är något liknande i Sydafrika: där är det Pretoria-Johannesburg-Kapstaden som utgör maktens centra.

Fängslande Örebro slott

 Örebro slott har en skiftande historia och var bl a fängelse under en lång tid. Slottet uppfördes troligen under 1300-talet och blev vid sekelskiftet 15/1600-talen renässansslott, det fick mera klassicistiskt utseende under 1700-talet (efter en lång väntan fick Carl Hårleman uppdraget). När Hårleman fick uppdraget så skulle han anpassa slottet till att inrymma en bostad åt landshövdingen. Långt in på 1800-talet var slottet även ett fängelse för ett stort antal kända fångar.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Bedoire Fredric, ”Svenska slott och herrgårdar”, 2017

Eriksson Leif & Martin Svensson, ”501 svenska platser som du måste se innan du dör”, 2015

Salneckebesök

 Salnecke slott i Uppland fick under den sena kvällen i december 1655 ett besök av den engelske ambassadören Bulstrode Whitelock som önskade sig nattkvarter och fick det också. Herrgårdens ägare som hette Georg Grigsbach hade tagit över gården efter sin far med samma namn som hade dött två år tidigare. Whitelock skrev senare i sin dagbok om Salnecke och jämförde det med den engelska byggnadstraditionen.

Källor:

Brander Jonsson Hedvig, ”Vasatiden”, i ”Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, 2007

Ulväng Göran, ”Herrgårdarnas historia”, 2008

Byn Ovanberga

 Denna by låg vid korsningen Thunbergsvägen-Dag Hjalmarskölds väg i Uppsala på samma sida som Engelska parken. Man vet inte när byn försvann eller med exakthet vad den låg någonstans och enligt äldre källor så låg den vid Uppsalas västra utkant vid åsen. Enligt en skriftlig källa så hade byn 14 landbor 1530-33 och mellan åren 1540-55 redovisade byn olika antal tomter som exempelvis 25 mellan 1540-47 och 17 mellan 1551-55.

Källor:

Fornlämningsregistret; Uppsala, RAÄ-nr 527

"Det medeltida Sverige", Tiundaland, 1:2, Stockholm, 1984

Bron vid Tensta

Från Fornminnesregistret:

Stenvalvbro, 54x5 m (NÖ-SV) och intill 5 m h, bestående av 3 valv slagna av tuktade stenar i mörkgrå granit i tunnvalvsteknik. Räcke av järn och trä på stolpar av grå granit. På den NV sidan är strömkoner.(Revideringsinventeringen 1978).

Enligt uppgift ligger den vid Brogården i Tensta socken och i området finns också en bytomt efter Långstensta samt en kvarn som enligt uppgift skulle ha legat på en liten som kallas för Kvarnholmen. I området pågår också en inventering efter möjligen flera fornlämningar.