Historiska skyltar i Uppsala

Några historiska skyltar i Uppsala och i synnerhet Skolgatan och Övre Slottsgatan. Tyvärr var drt mörkt då och det går att läsa ändå.

 

Elsa Johanssons konditori i Norberg

Detta konditori ligger i en gästgivargård från 1700-talet som brann ner till grunden den 21 augusti 2015 för att sedan öppna igen den 7 maj 2017, återuppförd i äldre stil alltså. Den 14 december 2023 hade tidningen Land en sammanställning av sex klassiska caféer i Sverige och konditoriet i Norberg var ett av de utvalda. Elsa Johansson startade konditoriet 1916 som snabbt blev populärt bland folk som gärna besökte detta konditori som skribenten besökte med sina anhöriga tidigare i denna månad.

 

Historiska skyltar i Nora

 Visserligen är skyltarna svarta, men det går att läsa om man zooma upp bilderna!!!

Steninges slottlada

 Utanför Märsta finns denna lada och bara några hundra meter från själva slottet Steninge.

Historiska skyltar i Sigtuna

 

Fornborgen i Husby-Långhundra

 I Husby-Långhundra socken i Uppland finns förutom fornborgen Broborg även en annan fornborg om man åker in till byn Hönsgärde och svänger in mot det berömda gravfältet strax öster om byn. Man åker på en liten byväg och förbi ett par kraftledningar och efter lite tag så kommer man fram till ett skogsparti på höger sida. Fornborgen ligger på en höjd mellan 25-40 meter ovanför havsytan och är i storleken 220x70 meter, bestående av en stenmur som sträcker sig mer eller mindre runtom.

Källa: Fornlämningsregistret; Husby-Långhundra nr 193

Källnot: Se även denna notis:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Fornborgen&m=0

(Tidigare publicerat)

Grand Hotell Hörnan i Uppsala

 Hotellet ligger längs med Fyrisån vid korsningen Östra Ågatan-Bangårdsgatan i Uppsala och själva byggnaden blev uppfört 1907. Det är ett anrikt hotell som inte ligger så långt ifrån järnvägsstationen och som nu har varit stängt i tre månader p g a renovering. Det var inte alls meningen att huset skulle renoveras utan bara installera en ny hiss.

Källor:
Hemsidan

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt

 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Sofiero under 1960-talet

 Inne på slottet Sofiero utanför Helsingborg finns fyra dockskåpslikna rum som föreställer hur det såg ut på Sofiero på 1960-talet och zooma man in bilderna så kan man se vad dessa var ämnade för.

Kvinnliga vikingagravar

 På gården till bakteriologiska institionen på Uppsala universitet påträffades i mitten av 1930-talet gravar för kvinnor från vikingatiden. Men när schaktningar utfördes mellan 1935-36 så påträffades dessa gravar som senare togs bort. Huset som byggdes var då till den patologiska institutionen.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Uppländska kyrkor med torn

 I denna artikel behandlas några av kyrkorna i Uppland som har ett västtorn och ett par kyrkor i landskapet har ett östtorn, dessa ligger i trakten av Märsta. Där rör sig om de äldsta kyrkorna i landskapet som förtjänas en egen artikel och därför inte berörs i denna artikel. Det är några utvalda kyrkor som kommer att publiceras i denna artikel. Under 1400-talet byggdes en del kyrkor och under samma sekel skedde även ombyggnationer och renoveringar på allra flesta kyrkor. 

En kyrka ligger vid Uppsalas östra utkant och det är Vaksala vars kyrktorn syns vida omkring. Denna kyrka är från 1100-talet och de äldsta delarna är västtornet samt långhuset. Redan under 1200-talet började man förändra kyrkan från romansk till unggotisk och det var process som i princip hela detta sekel.

Drygt en mil öster om Uppsala ligger Vänge kyrka vars tätort hette tidigare Brunna. I denna socken fanns troligen en träkyrka som fanns omkring 1000-talet medan själva stenkyrkan började att uppföras under 1100-talet och den äldsta urkunden av själva sockennamnet är från 1291 om ett s k jordsbyte. När själva kyrkoinvigningen skedde är dock osäkert, själva kyrkoplatsen är från tidig medeltid och under 1400-talet skedde en ombyggnad som gjorde att vissa antydningar gjordes att kyrkan är från denna tid. Själva kyrktornet som är spinkig var först bara en utprydnad när det tillkom under 1660-talet och kyrkklockorna hängde då i en stapel och 1750 flyttades dessa till själva tornet. Det kyrkan ser ut idag är efter en omfattande ombyggnad som blev färdigt under 1880-talet med korsarmar och korabsid.

Ett par mil söder om Uppsala och inte så långt ifrån riksväg 55 ligger Balingsta kyrka som troligen byggdes i slutet på 1100-talet med långhus, smalare kor och absid av gråsten. Något sekel senare byggdes tornet som har blivit förändrat genom åren och 1872 lämnades kyrkan åt sitt öde efter år av förfall. Det har nämligen byggts en kyrka av tegel söder om kyrkbyn med samma namn och sedan kom nya krafter igång alltmer under 1910-talet och i synnerhet när prästen E Holliday-Owen blev satt i socknen 1916. Med bl a ägaren till Wiks slott som var bankiren Alfred Berg som finansiär så renoverades den gamla kyrkan mellan 1917-19 och kyrkan upptogs igen, tegelkyrkan revs 1934 (där förekommer gudstjänster under sommaren).

I en bygd runt Öresundsbro är Biskopskulla kyrka en av tre kyrkor som har västtorn medan de två andra är Husby-Sjutolft och Torstuna. De andra är kyrkor med varsin klockstapel och Biskopskulla kyrka är från omkring 1200 och troligen hade en annan kyrka funnits på platsen. Mellan 1954-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering och i syfte om att kunna finna spår som tyder på tidigare skeden i kyrkans historia. 

Husby-Sjutolft kyrka ligger omkring 13 kilometer sydost om Biskopskulla om man utgår från fågelvägen och är gotisk kyrka från omkring år 1300. Kyrkan hade ursprungligen tre små gotiska fönster varav två var på sydsidan och ett över altaret. Tornet var i början lägre än idag och fr o m slutet av 1700-talet höjdes tornet, där hänger storklockan från 1675 samt lillklockan från 1739. 

Skepptuna kyrka ligger ett par mil nordväst om Märsta och är ett praktexempel på en kyrka som var från början romansk för att sedan bygga om under 1400-taler till en gotiskt kyrka. Tack vare kyrkans murar är orappade så kan man se spår efter tre små romanska fönster i kyrkans sydvägg som försvann när kyrkan förvandlades till en gotisk kyrka under 1400-talet. Trots förändringarna i kyrkan så har Skepptuna lyckats behållit sin medeltida prägel. Ca halvmilen väster om Knivsta ligger en annan kyrka med västtorn och det är kyrka som ligger om en annan kyrka med torn nämligen Alsike.

Kyrkan som nämndes är Vassunda kyrka som uppfördes under 1200-talet som en romansk kyrka med rektangulär långhus och smalare kor. Liksom många andra kyrkor så byggdes kyrkan om 1400-talet med valvslagningar och det blev kalkmålningar som var vanligt förekommande i uppländska kyrkor under detta sekel. Omkring år 1400 tillkom tornet som blev ersatt av ett torn med låg huv efter en brand.

Avslutande kyrkan ligger strax utanför Östhammar och det är Börstils kyrka som fick sitt torn sent, själva långhuset och koret är från 1300-talet. Men det har funnit en tidigare kyrka på platsen är kyrkohistorikerna relativt säkra på. På mitten av 1400-talet valvslogs kyrkan med stjärnvalv och samtidigt byggdes vapenhuset. Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad mellan åren 1850-52 då bl a västtornet tillkom. I närheten av kyrkan låg fattighus som eldhärjades i juni 1882 då ett 20-tal personer omkom.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Bonnier Ann-Cathreine, ”Medeltida Uppland”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981

Ehn Ola, ”Vaksala kyrka”, Strängnäs, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar;

”Vassunda kyrka”, Uppsala, 1968

”Husby-Sjutolft kyrka”, Strängnäs, 1980

”Börstils kyrka”, Katrineholm, 1987

Nilsson Bertil, ”Balingsta kyrka”, Uppsala, 1985

Norberg Rune, ”Vänge kyrka”, Katrineholm, 1983

Sundquist Nils, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Wilcke-Lindqvist Ingeborg, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

Förfallen smedja???

 En förfallen byggnad som troligen har varit en smedja och om den finns kvar är det utanför Enköping med omnejd.