Folkmängden i Upplands socknar 1766

 Folkmängden i ett urval uppländska socknar 1766 enligt den dåvarande länsindelningen. Landskapet består av ungefär 200 socknar och det tar lite för stor plats (varav urvalet), dessutom var inte alla socknar med när Tabellverket startade 1749 med folkräkningen. De socknar som inte var med från början var bl a Gottröra, Lena och Villberga.

Uppsala län

Alunda 2 260

Balingsta 508

Biskopskulla 567

Björklinge 1 045

Bälinge 1 842

Danmark 1 065

Enköpings-Näs 687

Funbo 973

Hagby 387

Husby-Sjutolft 624

Hållnäs 1 453

Kalmar 481

Litslena 1 022

Morkarla 760

Rasbo 1 622

Skuttunge 1 018

Sparrsätra 671

Svinnegarn 468

Tensta 1 084

Uppsala-Näs 402

Vaksala 825

Viksta 779

Västland 1 486

Västra Ryd 561

Yttergarn 213

Ärentuna 679

Övergarn 832

Stockholms län

Adelsö 384

Almunge 1 467

Bladåker 639

Börstil 2 375

Edebo 1 475

Esterna 663

Faringe 678

Forsmark 554

Frötuna 1 184

Gräsö 716

Husby-Långhundra 925

Hökhuvud 1 035

Knivsta 591

Lagga 753

Lohärad 780

Länna 1 344

Malsta 282

Odensala 767

Rimbo 672

Roslagskulla 596

Skepptuna 770

Söderby-Karl 982

Täby 922

Ununge 967

Vassunda 622

Vidbo 512

Väddö 1 754

Össeby-Garn 272

Östuna 660

Västmanlands län

Altuna 787

Enåker 577

Frösthult 542

Huddunge 709

Härnevi 366

Simtuna 1 623

Torstuna 1 623

Vittinge 1 002

Västerlövsta 1 434

Östersunda 627

Källor:

Arbetsmaterialet, opublicerat C-uppsats, historiska institutionen, Uppsala universitet 

Folkmängdsredogörelssr, Tabellverket på nätet

Tretton personer dog i Uppsala-Näs socken 1798

 Tretton personer dog under året 1798 i Uppsala-Näs socken strax söder om Uppsala och den största dödsorsaken var två av bröstfeber, lungsot, ålderdom och oangiven sjukdom. Det var för övrigt socknens sista rapport till Tabellverket ty den nästkommande rapporten kom år 1851, även den en mortalitetsrapport.

Socknen hade 1795 en folkmängd på 408 invånare.

Källor:
Folkmängdredogörelse, 1795, Tabellverket
Mortalitetsrapport, 1798, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

En familj i Slaka socken

 Slaka socken ligger söder om Linköping och inom CEDAR (databaser) så finns det ett antal församlingar som man kan välja emellan. År 1750 kom Samuel Persson till världen och han föddes dock i Vårdnäs socken (också i Östergötland) 1750, han blev torpare till yrket och han gifte sig 1775 med Greta Ericsdotter som föddes 1745. De bodde i Göklund i Slaka socken och de fick fem barn, den äldsta är dock obekant under vilket år som hon föddes. Men de andra fyra barnen föddes mellan 1776-89. Samuel Persson gick bort i mars 1816 och dödsorsaken skrevs som ”slag och styng”. Hans fru gick bort i ålderdom i juni 1821 som mycket möjligt kunde har varit midsommarafton under detta år.

Källa: Familia, Cedar (databaser)

Hacksta socken under 1749

 Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.

Gårdar: Hacksta gård, 1 mantal frälse säteri, 1 skatte, egdes 1849 af Grundström. -- Prestgården, 1 1/8 m. krono; båda nära kyrkan. -- Eneby, n., 1 1/2 m. frälse, hade 1825 och 1849 samme egare som Fånö; underlydande äro 5 m. frälse, 1 1/2 krono. 

År 1749 hade Hacksta socken i "Trögden" 491 invånare som var fördelat på 225 män/pojkar och 266 kvinnor/flickor och det fanns 68 hushåll i socknen. Det fanns 85 gifta par, två änklingar, 38 änkor, 142 barn under femton år och varken gästgiveri eller krogar på landet fanns då. I socknen fanns det bl a 17 torpare med utsäde och tolv med utan utsäde samt fem kvinnor som hade torp utan utsäde. Under detta år föddes tolv barn(åtta flickor), 19 personer dog(15 kvinnor/flickor) och fyra par vigde sig. Tio barn under tio år dog under detta år varav åtta var flickor.

Ridderskapen för detta år bestod av en man och två kvinnor.

(Tidigare publicerat)

Omkring Malsta

 Den s k för Malstaätten dog ut på 1300-talet och ungefär samtidigt som kyrkan nämndes för första gången i en förteckning över kyrkogodsen i Attundaland. Själva kyrkan uppfördes omkring slutet på 1200- och början på 1300-talet, den har aldrig behövt byggas ut förutom lite åt söder i början på 1930-talet. Klockstapeln ligger på en höjd i närheten och kom till under 1600-talet. Själva kyrkan är som själva socknen liten och där har det bott omkring ett par hundra personer. Runt kyrkan finns också runristningar och söder om kyrkan ligger en vik av Malstasjön som kallats för Degaröviken. Där finns det ett inhägnat minnesmärke efter en kvinna och två barn som dog dysenteri (rödsot) under dess värsta år under 1809-10. Det skämdes man för eftersom man ansåg att rödsot bara drabbade fattiga och inte de rika, så man hävdade att de drunknade i sjön istället. Strax norr om kyrkan gick järnvägen mellan Rimbo och Norrtälje som lades ner 1969, men banvallen är fortfarande kvar.

Bilderna på såväl klockstapeln och kyrkan togs i slutet på juli 2023.

Längst in i denna vik av Malstasjön ligger minnesmärket vid en liten grotta, minnesmärket ligger något åt höger från vikens mitt på bilden.

Kyrkobeskrivningen av Malsta kyrka är skriven av Mereth Lindgren och publicerades i ”Upplands kyrkor”, nr 12 1975 och finns också i häftad version. Sedan har även används Fornminnesregistret som lanseras av Riksantikvarieämbetet.

Åkerbys befolkning 1930

 Åkerby socken med dess kyrka bara drygt hundra meter från länsväg 272 någon mil norr om Uppsala. År 1930 bodde det där 159 män/pojkar och 145 kvinnor/flickor. Under året föddes det sex barn medan det var endast två dog. Det var däremot fler som flyttade dit än som flyttade därifrån; 29 mot 14.

Källa: rystad.ddb.umu.se:8070

Kulturhistorisk gravsten???

Denna gravsten finns på kyrkogården till Länna kyrka utanför Norrtälje och vid ett senare tillfälle observerade jag att det har kommit upp en skylt. På skylten ombeds anhöriga att kontakta pastorexpeditionen. Komministen var en stor ställning inom socknen en gång tiden och han blev inte så gammal heller. Frågan är hur mycket det blev hur betydelsefullt den mannen var och det var en sten som kostade en hel del. Han fru levde fram till 1956 och dottern dog i slutet på 1960-talet. Varför inte göra graven till kulturgrav istället, det kan man alltid undra.

 

Demografiska notiser om Breds socken 1765

 ***Det föddes 28 barn under året 1765 varav en pojke föddes utanför äktenskapet. Sammantaget var det 13 pojkar och 15 flickor som kom till världen.

*** 23 personer dog under året varav elva barn som var under tio år och sju äktenskap upplöstes genom döden.

***Fyra vigslar ägde rum under året.

***Sju personer dog p g a ålderdom varav fem var kvinnor.

***Fyra personer dog p g a ”vådliga tillfällen”.

Källa: Tabellverket på nätet

Demografiska notiser om Närtuna socken 1827

 ***Det var 17 pojkar och 13 flickor som föddes under året varav en pojke var utomäktenskaplig född. 

***Under året dog 16 personer varav sex var upp till tio år gamla, fyra personer dog fattiga och de äldsta var två stycken som var mellan 60-65 år.

***En tonåring födde barn under året, sju kvinnor var mellan 25-30, tio kvinnor var mellan 30-35 och nio kvinnor var mellan 39-40. En kvinna fick tvillingar under året.

***Tre kvinnor dog av ”inflammatoriska febrar”, tre dog även av ”konvulsioner ” samt lika många äldre dog av tvinsot.

Källa: Tabellverket på nätet

Demografiska notiser om Bladåker 1796

 Bladåker socken ligger i Uppland och låg då i Stockholms län.

***Det föddes lika många av det vardera könet—-16 stycken (totalt 32 stycken). Två kvinnor fick tvillingar och en kvinna fick en dödfött flicka.

***Arton personer varav 11 var män/pojkar, 13 barn upp tio år dog varav nio av dem var pojkar och två äktenskap upplöstes genom döden.

***Åtta par gifte sig under året.

***En tonårsmamma under året och 10 kvinnor var mellan 30-35 år gamla.

***Den främsta orsaken var oangiven sjukdom.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket på nätet

Fiskala hushåll i Skokloster socken

 Skokloster hade 45 hushåll under året 1571 och under senare år var detta antal följande; 

1620; 50
1699; 71
1718; 78
1735; 77
Dessa siffror var mer eller mindre beräknade, men ger ändå en illustration hur många hushåll det fanns i denna socken under denna tidsperiod och det är med hjälp av mantalslängderna eller inlösenlängden i samband med Älvsborgs lösen som dessa uppgifter har räknas fram.

Källa: Lennart Andersson-Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000", Göteborg, 2000

(Tidigare publicerat)

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket

Kyrkomiljön i Fläckebo

 Fläckebo kyrkomiljö utanför Sala är samtidigt ett tecken på en försvunnen miljö i Sverige eftersom kyrkstallarna står kvar på kyrkbacken. På kyrkogården finns många av de äldre gravarna fortfarande kvar och är värt ett besök även om kyrkan inte är öppen. I närheten ligger Fläcksjön som kyrkan och socknen har fått sitt namn ifrån, kyrkan härstammar iallafall från 1400-talet.Bilderna är klickbara!!!!

F d Harstads socken

 Harstad har gjort sig känd som ”socknen som försvann” och vars forna område är upptagen i Väderstad socker på Östgötaslätten utanför Mjölby. Harstad och numera Väderstad ligger i ett område med många kyrkor. Själva kyrkan byggdes någon gång under 1100-talet och blev utvidgat åt sidorna före 1760, kyrkan var enligt äldre måttsystemet 27 1/4 alnar lång samt 18 alnar bred. Kyrkan revs 1826 (socknen hade 595 invånare enligt folkräkningen 1825) och området fördes över till Väderstad, ändå räknades invånarna i Harstads f d socken ända tills Tabellverket upphörande 1859 (Tabellverket på nätet). I jämförelse med Väderstad hade denna socken 515 invånare 1749 och 600 invånare 1825, så utifrån folkmängden var det två jämnstora socknar som slogs ihop. Harstads gamla kyrka är fornminnesmärkt och ligger cirka 900 meter västerut (samt lite söderut) från Väderstad kyrka räknat. Idag står det i Fornminnesregistret att området är täckt med jord och att det även finns en ödeskyrkogård. Avslutande kuriosa är att skribenten har en släktnotering i Harstad socken via sin farfarsfarmor som föddes i närliggande Skänninge.

Källor:

Cnattingius Bengt, ”Väderstads kyrka”, Uddevalla, 1989

Fribergska släktarkivet, privat ägo

Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://web.archive.org/web/20151121184222/http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/5ab545113f6166b1c1257333002d4b7b/$FILE/0.pdf

Ett familjeregister för Alnö socken

 Alnö socken i Västernorrlands län har ett familjeregister som upptog tiden mellan 1535-1800 och som verkar vara intressant. Texten är maskinskriven och detta innebär att vem som helst kan ta del i detta register som är utmärkt att studera hushållsstorleken innan exempelvis Tabellverkets tillkomst 1749. Familjeregistret finns inscannat på Svars-katalogen och (det går nu att titta på registret eftersom denna artikel publicerades 2008 på bloggen, maj 2025) abonnemang krävs för att kunna titta på detta register.

Ett exempel;

På Kyrkobolet bodde bl a följande familj

Olof Jonsson som föddes 1749 och han gifte sig med Brita Jönsdotter 1776, de fick sju barn och en av dessa var sonen Jöns som föddes 1782 och levde till 1791. En son som föddes 1794 fick ta över detta namn. Han som föddes detta år var fem år yngre än det näst yngsta barnet. Mannen dog 1812, de tre äldsta barnen dog tidigt och det är okänt när de andra barnen dog, hustrun dog någon gång under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).

Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900

Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/5c7388f7-ddc3-4e29-b2ea-e2ad82af64a5.pdf

Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket

Kulturområdet mellan Vadstena och Ödeshög

Om man åker på den mindre landsvägen mellan Ödeshög och Vadstena så åker man igenom ett område med Alvastra klosterruin och sex medeltida kyrkor. Denna artikel får ses som att vara överskådlig.

Kartan över området som är nordväst och norr om den kända fågelsjön Tåkern och berget Omberg vid den vänstra nederkanten av kartan och där även Alvastra klosterruin ligger (se bilderna därifrån om ni söker på Alvastra på bloggen. Området har en del fornlämningar som skärmdumpen från Fornminnesregistret visar (bilden är klickbar). Är det något objekt som är intressant så hänvisas det till Fornsök och inte direkt på bilden.

Strax väster om Vadstena ligger Örberga kyrka som är den äldsta kyrkan i det egentliga Sverige om man räknar bort Dalby kyrka utanför Lund. Bilden nedanför är på Örberga kyrka som byggdes under 1100-talets första kvartal och virket i kyrkans torn är fällt under vintern 1116-17 och det kunde slås fast genom en dendrokronologisk undersökning. Själva utformningen av kyrkan så bestod den av torn, långhus och absid i början. Själva tornet är bara likt en annan kyrka i Sverige och det är Husaby kyrka i Västergötland, inom ett närområde där en av de första svenska kungar döptes i, nämligen Olof Skötkonung. I området finns även Nässja (strax nordost om Örberga) och båda kyrkorna ligger cirka en halvmil norr om landsvägen. Längs med landsvägen ligger Herrestad, Källstad (ny kyrka på en medeltida grund), Roglösa (ett par kilometer norr om landsvägen) och sedan Väversunda samt närmare Ödeshög ligger Västra Tollstad. Inom Rogslösa ligger Borghamn som har en viktig hamn för vidaretransport av kalkprodukter och där det har funnits objekt med Industrilok (mer om det i en framtida notis).

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hedvall Rikard & Linda Qviström, ”Det medeltida Östergötland”, 2007

Tollin Clas;

”Ättebackar och ödesgärden”, Uppsala, 2000

”Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland ”, 

Uppsala, 2010

Bilden på Örberga kyrka är tagen av skribenten i juli i år och det är en av Sveriges äldsta kyrkor.

Kyrkan i Källstad ser äldre ut än den egentligen är och är dock från 1869 då den blev helt nybyggt förutom tornet.

Gränsen mellan två socknar

 En kort som togs på en gränssten mellan Västerfärnebo och Hedesunda socknar strax utanför Gysinge under maj 2009. 

Det är Hedesunda 152 med följande beskrivning på Fornlämningsregistret; Gränssten, granit, 1.9 m h, 0.6 m br (Ö-V) och 0.3-0.2 m tj, avsmalnande upptill.Inskrift mot S:Sockengräns \ ÖSTERFÄRNEBO \ Pil \ HEDESUNDA \ Pil \ 1929.Postament, 2x1.7 m (Ö-V) och 0.2-0.5 m h, av gråsten.Skiss i inventeringshandlingarna. I närheten finns en minnesplatta fastspänt på en sten som också är fornminnesmärkt.

(Tidigare publicerat)