torsdag 31 augusti 2017

Sirius 110 år

I år fyller Uppsalaklubben IK Sirius 110 år och det är en klubb som har en stor plats i mitt hjärta. Klubben bildades 1907 och har även haft en del idrotter på programmet som exempelvis friidrott, vattenpolo, ishockey och handboll. Nu har klubben bara innebandy, bandy och fotboll på programmet. Sirius har blivit svenska mästare i bandy fem gånger (1921, 1922, 1961, 1966 och 1968) samt en SM-final i fotboll 1925. Sirius föll då med 0-5 mot Fässberg och det var ett dåligt år för Sirius, året innan var det ett bra år. Denna SM-final flyttades fram i ett år p g a en okänd orsak idag.
Fotbollslaget gör nu sin fjärde säsong i Allsvenskan.
Efter den senaste finalvinsten har bandylaget gått till semifinal 1977, 1983, 1994 och 2009.


Denna bilaga kom i dagens UNT

Fyra milstolpar i Sirius fotbollshistoria; Längst upp till vänster visar Sirius fotbollslag största seger med 12-0 mot Verdandi från Eskilstuna i den lokala division 3-serien den 11 september 1966. Bilden under visar publikrekordet mot Landskrona Bois i det allsvenska kvalet 1968 då drygt 12 500 kom till Studenternas. Bilden ovan till höger visar Sirius bortavinst med 7-0 mot Västerås SK i fotbollstvåan 1968 som då var fotbollens näst högsta seger. Bilden längst ner till höger visar när Sirius hade vunnit med 6-0 mot Rex på bortaplan i den sista omgången 1959, det var då Sirius vann division 4(Uppland) och två år senare gick klubben upp till tvåan med nedflyttning som följd. Sirius gick återigen upp till näst högsta divisionen 1966 och till allsvenskan 1968.
(Källa: spridda nummer av UNT, privat Sirius-arkiv)




Upphävt dödsdom

I Göteborgsposten den 16 december 1879 stod det att pigan Johanna Mathilda Holmberg sitt straff ändrat från dödsstraff till livstid straffarbete och evig vanfejd för inbrott samt mordbrand mot änkan Anna Greta Jonsdotter. Det var Selebo härad i norra Södermanland som hade omprövat beslutet blev fattat.

(Tidigare publicerat)

Biskopskullahistoria

En natt under ett oangivet år såg en pojke på hemväg en likprocession med sex svartklädda män som bar på en kista. Med fasa i kroppen berättade han för sina föräldrar som visste om sanningen. De intygade honom att det inte var en likprocession utan en täckmantel för att genomfara en spannmålstransport i skydd av mörker. Det var ett sätt för att få extra på det som man tjänar och man borde nog vara tyst om detta.

Källa: Jon Hogdal, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

(Tidigare publicerat)

Sportnotiser 18 (engelsk fotboll, kort)

I ett svep

I matchen Manchester United-Coventry City i gamla division 1 den 27 december 1971 varnade domaren Dennis Turner fem spelare i Coventry i ett svep (Chris Cattlin, Ernie Machin, Bobby Parker, Chris Chilton och Ian St John).
Källa: Jack Rollin, " The Guinness book of soccer´s facts & figures", Enfield, 1978

33 mål

Notts County gjorde 33 mål mot Newport County i fem raka hemmamatcher i ligan.
1948-49 11-1 (klubbrekord)
1949-50  7-0
1958-59  1-1
1960-61  6-0
1961-62  8-1
Källa: Rothmans Football Yearbook 1992-93

Dubbla hattrick

När Newcastle United slog Bury med 6-0 i gamla division 2 den 10 december 1938 gjorde Tom Mooney och Harry Clifton tre mål vardera.
Källa: Egen samling

Uppskjutna matcher den 2 februari 1980

Enligt det gamla ligasystemet; division 1 fyra matcher, division 2 en match, division 3 sju matcher och division 4 två matcher.
Källa: Football Monthly mars 1980

Målvakten på förlorandes sida

Målvakten Jack Gilfillan förlorade den skotska cupfinalen med East Fife 1927 samt med Portsmouth såväl 1929 som 1934.
Källa: Football Today februari 1988

onsdag 23 augusti 2017

Portmouths ras

Säsongen 1958-59 blev sydkustsklubben Portsmouth sist i den dåvarande division 1 och tre år senare degraderades de till trean som dock bara blev en säsong. "Pompey" spelade då i tvåan fram till 1976 när klubben blev sist i divisionen och nästa säsong slutade de på en 20:e plats med 35 poäng (bättre målfacit än Burnley som åkte ur. Säsongen 1977-78 blev klubben sist i division 3 med 31 ord med fem poäng och spelades för första gången i division 4, de blev 7:a med säsongen 52 poäng.

Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of British football records", Twickenham , 1989

Notiser augusti

Husras

En byggnad som skulle rivas störtade samman i staden Trichschitz (Böhmen, Tyskland) den 18 november 1890 och källan rapporterade om åtta skadade arbetare varav fem redan har avlidit.
Källa: Stockholms Dagblad 20 november 1890

Restaurangvagn till Mariestad

På tåg mellan Göteborg-Mariestad på VGJ (Västergötland-Göteborgs järnvägar) gick från början en restaurangvagn och två från 1914.
Källa: Järnvägsdata, 1999

37 landskamper för Norge

Alexander Olsen var en försvarsspelare som spelade 37 landskamper för Norge i fotboll mellan 1920-32 och för sin klubb Brann vann han norska mästerskapet såväl 1923 som 1925.
Källa: Tore Nilsson, "Fotbollslexikon", Uddevalla, 1981

Världens första skridskoklubb

Den första skridskoklubben i världen är Edinburgh Skating Club som bildades redan 1742.
Källa: John Arlott (redaktör), "The Oxford companion to Sports &Games", Oxford, 1975

Grinda Värdshus

Värdshuset på ön Grinda i Stockholms skärgård uppfördes 1906 i jugendstil och har idag gulfargad husfasad. Det var när den dåvarande landshövdingen Henrik Santesson köpte ön.
Källa: Skärgårdsnatur, 2013

"Troget" bofast släkt

Under landsnyheterna i Södermanlands läns Tidning var det en liten notis om att en släkt hade bott i samma torp sedan 1835. Det var torpet Bön i Arsmark som denna släkt bodde i.
Källa: Södermanlands läns Tidning 22 januari 1909

Europas första telegraf

Europas första telegraf lades ut 1848 mellan Hamburg och Cuxhaven.
Källa: Tekniken i fokus", Stockholm, 1987

Havrepriset i England mellan 1887-95

I England steg havrepriset mellan 1887-92 och var som dyrast under de två sista åren. Det sjönk sedan och 1895 var priset på havre t o m högre än under 1887 och hade då ökat igen.
Källa: Lennart Jörberg, "Jordbruksstatistik och depression, Historisk Tidskrift, 1967

Dödsfall i Sparrsätra 1860

I Sparrsätra socken norr om Enköping dog tolv personer 1860 och det var fyra fall vardera av vattusot och slag.
Källa: SCB, Befolkningsutdrag, Landsarkivet, Uppsala


måndag 14 augusti 2017

Puddelprocessen

Det var engelsmannen Henry Cort (1740-1800) som låg bakom puddelprocessen inom järnhanteringen. Det var ett genombrott för järnhanteringen och gav britterna en uppsving och Sverige lyckade järnframställning under 1700-talet berodde på landets rika skogstillgångar och tillgången till framför allt träkol. När det gäller puddelprocessen kom järnet inte direkt kontakt med själva härden och bränslet var av fossilt material, uppfunnen mellan 1783-84.

Källor:

Attman Artur, "Svenskt järn och stål 1800-1914", Södertälje, 1986
https://sv.wikipedia.org/wiki/Puddelprocess

Olyckshändelser

I slutet av april 1899 blev en 81-årig man i Uppsala omkullslagen av en portdörr som plötsligt slog upp av en vindstöt så han bröt ena benet. Ungefär samtidigt fick en 16-årig yngling ett metallspån i ögat på Västlands bruk i Norduppland och det var oklart om ögat klarade sig. I Malmö den 24 september 1904 föll en 60-årig kvinna som tidigare hade lidit av hjärnblödning från tredje våningen på järnvägsstationen med omedelbart död som följd. Hon var gift med en bankdirektör och hon stod antagligen lutat från ett fönster. Avslutningsvis en händelse som utspelades på gossefartyget af Wirsén den 4 juni 1866 när en av gossarna föll ner på ett ställe på fartyget och skadades så svårt att han avled två timmar senare.

Källor:

Dagens Nyheter 9 juni 1866
Södermanlands Läns Tidning 2 oktober 1904
Tidningen Upsala 27 april 1899

Boglösadagaboken

Det är inte enbart hällristningar som har präglat Boglösa som ligger öster om Enköping. Författaren till Boglösadagboken var Anders Fast som föddes 1792 och skrev denna dagbok mellan 1833-76. Men antagligen och det går inte få fram, så tog han över skrivande efter sin fader under ett obekant år.
Citat ur Åmark.
Vid närmare undersökning visade det att det icke var fråga om något brev utan en dagbok, påbörjad 1833 och sedan, med vissa luckor till följd av bortrivna blad, förd ända till 1876. Tydligen hade dessa dagboksanteckningar börjat åtskilligt tidigare. De torde därför ursprungligen ha omfattat minst 50 år. En dagbok av detta slag, så omfattande och utförlig och förd av en man ur allmogeklassen för hundra år sedan, torde vara en sällsynthet.
När Åmark skrev detta så var antalet kända bondedagböcker än vad det är idag, uppenbarligen kände inte Åmark till då att antalet bondedagböcker expanderade under 1800-talet. Anders Fast var kyrkogårdsarbetare och övertog mer av sin faders sysslor i allt eftersom tiden gick. Fadern dog 1851 och han själv den 8 februari 1877, dödsorsaken var ålderdomssvaghet. Han blev 86 år gammal och gick bort fyra dagar efter sin sista födelsedag.

Källor:
Bondedagböcker, artikeln i denna månad
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker-Ett nationalregister", Stockholm, 1991
Åmark Mats, "Typer och tidsdrag från uppländsk bygd", årsboken Uppland, 1950

(Tidigare publicerat)

Bondedagböcker

Bondedagböcker är ett säreget material och det är dagböcker som skrevs av den rurala befolkningen. Ett projekt som startades av Nordiska museet i Stockholm för ett par decennier sedan och gick ut på att samla in samt registera bondedagböcker. I dagsläget finns det cirka 300 och de flesta finns som avskrifter, somliga finns hos ekonomiska institutionen på Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Bo Larsson har skrivit en förteckning över kända bondedagböcker i Sverige och de bondedagböcker som finns som avskrifter är markerade på följande vis: SBD+nr(ex bondedagboken: SBD 51).

Den första kända bondedagboken är Moradagboken som skrevs av Mats Ersson Norman mellan 1671-78 med avbrott under ett par tidsperioder. Det är två år som mer eller mindre har förkommit eller saknas i hans dagboksskrivande(1673 och 1677). Han var en länsman som skrev ner anteckningar om en dåvarande agrart socken som vissa experter kan knyta till bondedagböcker. Denna skribent kom från ett välbärgat bondehem. På hans tid var bondedagböcker en ovanlighet eftersom det inte var så många som skrev ner sina anteckningar under den där tidsperioden. För att beskriva den historiska omfånget utöver antalet bondedagböcker, var antalet skribenter flera under slutet av 1700-talet än i början av detta sekel. Antalet skribenter ökade markant under den första hälften av 1800-talet för att sedan minska något och ytterligare en ökning inträffade under 1870-talet. Fr o m 1890-talet gick antalet kända bondedagböcker ner markant som ett antal avgörande faktorer kan anknytas till som exempelvis urbaniseringen samt tekniska innovationer inom jordbruket. Bondedagböcker relateras oftast till almanackor med dess spridning under 1800-talet när almanackor blev på modet.

En bondedagbok kan innehålla alltifrån ett ord som exempelvis "sått" eller "tröskat" eller en mening med ett fåtal ord. Ibland kan bondedagböcker vara väl illustrerade som exempelvis beskrivningar över arbetet och vem som har gjort vad. Det bästa med sådana där bondedagböcker är att man kommer in i skribenternas liv och dessa dagböcker betraktas idag som värdefulla drag i den agrara forskningen. Det går att finna vadsomhelst i en bondedagbok om man tar hänsyn till de villkor som skribenterna hade när de skrev i dagboken och varje bondedagbok är unik. På vintern körde de ved, arbetade på kolmila, snöröjde vägarna och vid kusten var fisket en viktig binäring oavsett vilken årstid det var. Somrarna och under de snöfria månaderna ägnade bonden åt åkerbruk, underhållsarbete och diverse småsysslor.

Lännadagboken skrevs av tre kända skribenter mellan 1776-1829; Per Ersson skrev mellan 1776 till cirka 1785, hans styvson Anders Andersson skrev mellan 1785-92 och hans son Johan under den resterande tiden. I denna dagbok var det många luckor som gjorde att en del dagar föll bort under ett år. I denna dagbok kan man följa hans arbetsår och det var också en del notiser om resor och en del transporter av olika slag(ved under vintern och hö under sommaren). Eftersom Länna socken ligger vid Roslagens kust och skribenternas hemby Grovsta är beläget vid "havet", så var fisket en viktig binäring. Andersson i Grovsta föredrog ett par resor till sjöss som exempelvis till Stockholm.

En annan bondedagbok från Uppland var Vittingedagboken som skrevs av Pehr Jansson mellan 1795-1814 och 1821-27. Han föddes 1781 och var först dräng på sin fars gård som han övertog helt 1803. Det var utförliga anteckningar förutom innan 1799 och runt 1813-14. Innehållet handlade mestadels om jordbruksarbetet, skördar och andra ekonomiska uppgifter. Pehr Jansson råkade ut för en konflikt med prästen i samband med dennes prästinstallation och följden blev att han blev utfrusen. Detta var främsta skälet att han slutade att skriva under 1810-talet. Trots detta så är relativt mycket känt om honom, han köpte sitt spannmål utifrån, exempelvis köpte han 10 ½ tunnor under åren 1802 samt 1810 som kan jämföras med tjugo spannmål som han sålde.

Avslutningsvis kan man utgå ifrån att man kan hitta olika innehåll och karaktär hos olika bondedagböcker. Geografisk är de utspridda över hela Sverige och i synnerhet i den södra halvan av landet.

Källor
Berg Johan och Janken Myrdal, "Bondedagböcker", Saga och sed, 1979
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Stockholm, 2000
Isaacsson August, "En Vittingebondens anteckningar, Svenska landsmål, 1968
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker-ett nationalregister", Stockholm, 1992
Liljewall Britt, "Bondevardag och samhällsförändring", Göteborg, 1995
Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala
Morell Mats, "Mellansvenska bönders spannmålshandel ca 1800-70 belyst utifrån bondedagböcker, Uppsala, 2003
Perlinge Anders, "Skrifter av Janken Myrdal", Stockholm, 1996

(Tidigare publicerat)