tisdag 22 februari 2011

Historisk krönika 1

Först en liten inledning om själva syftet, jo, beskriva stofter ur mina historiska favoritämnen i större drag och i en större blandning än bara hålla sig med enbart historiska notiser eller artiklar. Det tidigare publicerade "Smått och gott" kan möjligen relateras till denna krönika.

På Statens porträttsamling på Gripsholms slott så finns det en målning av den svensk-tyska konstnären David Klöcker Ehrenstrahl över Karl XII som tvååring. Dock var det inte enbart denna målning som Ehrenstrahl målade över de kungliga medlemmarna eftersom han låg bakom flera porträttmålningar på Gripsholms slott. En annan man som man betraktar som ett språkgeni var Johan Ihre som har fått en sal efterkallat sig på Uppsala universitet och som kallades för "Sveriges största språkgeni". Ihre levde mellan 1707-80 och man kan säga att han hade ungefär samma levnadstid som Carl von Linné förutom att han blev några år äldre än honom.

Återgår man till Gripsholms slott så finns där två praktkanoner med namnen Galten och Suggan, två svenska krigsbyten och kanonerna är tillverkade i Ryssland omkring 1580. Man kan skriva hur mycket som helst om detta slott som jag själv besökte i samband med en konstvetenskaplig exkursion för ett par år sedan. Staden som slottet ligger i utkanten av är Mariefred som har lyckats bevarat sin ålderdomliga stadsarkitektur med trähus. Kyrkan är iallafall från 1600-talet och nedanför den finns rester ifrån ett kloster. På ett skär en bit ifrån Mariefred/Gripsholm ryktades det om att stortjuven Lasse-Maja hade övernattat en gång.

Frågan är hur mycket man minns eller har vetskap om en händelse idag, man kan nog inte kräva att många känner till trippelmordet i byn Ulfsta i Haraker socken(Västmanland) 1872 när en man dödade tre av sina anhöriga under ett nedsatt psykologiskt tillstånd än det som hände den 13-årige Johan Asplunds försvinnande i Sundsvall 1980. Men man kan dra slutväxeln att folk kom nog ihåg händelsen i Haraker 1880 än hundra år senare. Hur många som vet om Asplundsfallet år 2080 är det ingen som vet. Det är sådana där händelser som jag försöker återger i den historiska bloggen blandat med det som kan räknas som akademiskt.

Sportnotiser 2 (fotboll)

Sirius ledde, men föll stort

Söndagen den 26 januari 1930 spelades det fotboll i Uppsala när Sirius tog emot allsvenska AIK och ledde matchen med 1-0 innan AIK gjorde tolv på raken.
Källa: Idrottsbladet, nr 10, 27 januari 1930
Källnot: Denna notis har inte kommit i siriushistoriska.blogspot.com (förf egen blogg om Sirius historia)

Sju mål av Hector

Derby Countys Kevin Hector gjorde sju mål mot irländska Finn Harps i UEFA-cupens säsongen 1976-77 varav fem i första matchen som Derby vann med 12-0.
Källa: Jack Rollin, "The Guinness book of Soccer´s facts & feats", 1983

Nästan sextio år mellan gångerna

Säsongen 1925-26 blev Swansea Town 5:a i den dåvarande andra divisionen och utslagna i semifinalen mot slutsegrarna Bolton Wanderers och säsongen 1963-64 blev de på 15:e plats i samma division samt åkte ut ur semifinalen mot finalisten Preston.
Källa: Phil Soar & Martin Tyler, "Encyclopedia of british football", 1984

måndag 21 februari 2011

Järnvägshistoriska notiser 2

Bombat lok?

Ett ellok som hade 45 i SJ:s nummerserie tillverkades av ASEA(elektriska) och Vagn & Maskinfabriken(karosseriet) 1922, loket tjänstgjorde fram till slopningen 1967 medan en annan uppgift om slopningen är från juli 1965. Det står bl a i källorna att detta lok bombaderades sönder under en militärövning vid Galtåsen i Västergötland. Samtliga tio lok av denna littera (Od) är skrotade och därmed är ingen av dessa lok kvar som museilok.
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
"Förteckning över svenska ellok"

Cloettas motorlok

Chokladfabriken i Ljungsbro som blev Cloetta 1916 och som hade tre motorlok med spårvidden 891 mm. Två av loken är skrotade medan det tredje som tillverkades av Sala Maskinverkstad 1947 såldes till sågverket Hasselwood i Åtvidaberg 1957 och 1975 överfördes till museiföreningen VÖJF i Vadstena.
Källor:
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland", Taberg, 1987
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Järnvägsstationen i Enköping

Järnvägsstationen i Enköping anlades 1876 och som 1946 moderniserades, efter rivningen av stadshotellet så är järnvägsstationen en av stadens äldsta byggnader.
Källor:
Bebyggelseregistret
Järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum

Karlskrona hamnbanas tunnel

Denna tunnel invigdes 1888 med en längd på 220 meter, nedlagt 1990.
Källa: Järnvägsdata, 1999

Rullande materielen på EJ-nätet 1911

År 1911 hade de enskilda järnvägsbolagen 1 014 ånglok, 2 ellok, 2 103 personvagnar och 25 440 godsvagnar.
Källa: "Historisk statistik", 1950

fredag 11 februari 2011

Kyrkohistoriska notiser 4

Karl XII:s bibel i Knutby

På predikstolen i Knutby kyrka ligger bibeln som en gång tillhörde Karl XII medan själva predikstolen utfördes av Joakim Lükkenschwager 1707.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindkvist, "Knutby kyrka", Eskilstuna

Teda fick el

Teda församling utanför Enköping fick elektriskt ström på senhösten 1915 efter själva arbetet hade varit igång i ett år. Teda elförening blev sedan mönsterbildande när eldriften byggdes i stora delar av landet. Den egentliga landsbygdselektrifieringen inleddes först två år senare och hos riksdagen behandlades ett flertal akter om eldriften.
Källor:
Modig Hans, "El på landsbygden", Daedalus, 1984
SVAR, databasen konselj, "elektrifiering, eldrift o el".

Lohärad kyrka under 1700-talet

I Lohärad kyrka i Uppland är de slutna bänkarna från 1733, predikstolen från 1762 och timglaset som står på den är från 1771 samt så skänktes en nummertavla av flera sockenbor 1750.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Lohärad kyrka", Strängnäs, 1973

Rökstenen och Teodrik den store

På Rökstenen utanför Röks kyrka i Östergötland står det nämnt om Teodrik den store(d 525) som var en östgötisk kung.
Källa: Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Korraset i Simtuna kyrka

P g a dåliga korvalv raserades koret i Simtuna kyrka i Uppland under våren 1760 och i samband med reparationen passade man på att utvigda kyrkan samt ge den ett nytt kor.
Källa: C F Mannerstråle, "Simtuna kyrka", Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1969