torsdag 30 november 2023

Dalby socken i Uppland 1800

 Dalby socken i Uppland 1800;

Folkmängd: 510
Antal män/pojkar: 240
Antal kvinnor/flickor: 270
Antal hushåll: 65
Gifta par: 91
Antalet barn under 15 år: 173
Antalet krogar på landet/gästgivare 0/0

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket 

Norrby tegelbruk

 Norrby tegelbruk i Mjölby var igång mellan 1870-1972 och bruket moderniserades 1900 och haft ett flertal ägare igenom åren. En bana med spårvidden 600 mm anlades på 1920-talet och blev successivt utbyggt till drygt 400 meter och i början drogs vagnarna av hästar. Banan nedlades 1972 med upprivning året efter och två motorlok är kända. Det ena loket tillverkades av Bergsbolaget någon gång under 1942 och köptes ifrån Karlskoga Tegelbruk omkring 1948, detta lok skrotades 1972. Det andra loket tillverkades av Orenstein & Koppels motorfabrik 1939 med tillverkningsnumret 10636b och tjänstgjorde innan dels på Timmergata Tegelbruk och dels Ringarum Tegelbruk (båda också i Östergötland) innan ankomsten dit. Loket var dieseldriven med en motor från fabriken på elva hästkrafter. Detta lok avställdes 1971 och skrotades två år senare.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland” Taberg, 1987

söndag 26 november 2023

Bältarbo Tegelbruk

 Detta tegelbruk ligger utanför Hedemora och Bältarboteglet har gamla anor för där handslogs teglet redan under under mitten av 1700-talet. Innan driften blev industrialiserigat 1904 så fanns det ett mindre tegelbruk på platsen. Bruket hade olika ägare under de första 30 åren och kördes bara som ett sommarbruk fram till 1939 då arbetarna jobbade på ett sågverk under vintern. Under andra världskriget så övertogs ett kolningsanläggning från Hedemora ångsåg och under kriget tillverkades ett tag bilkol på platsen. Familjen Sundh var ägare till bruket eller med på olika håll från mitten av 1920-talet och fram till konkursen 1992, då ett nytt aktiebolag bildades.
År 2000 utnämndes Bältarbo Tegelbruk till årets industriminne.
En drygt 200 meter lång järnväg med 600 mm spårvidd anlades 1924 mellan tegelbruket och lertaget. Tippvagnarna sköts då för hand och senare förlängdes järnvägen till en kilometer, lokdriften inleddes 1939 i samband med att tegelbruket började att köras året runt. Två motorlok är kända hos tegelbruket. Det första loket hade ackumationsdift eftersom det var svårt att få bensin under kriget och loket blev tillverkat på en lokal smedja eller verkstad. Ett motorlok som blev tillverkat hos Jenbache Werke i Österrike tjänstgjorde på banan under 1960-talets första kvartal och båda blev skrotade.

Källor:

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälrprivinserna 1815-1950”, Uppsala, 1954
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Freding Mats, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

Ipswich uppgång och fall

 Ipswich Town vann division 3(Södra) säsongen 1956-57 (bara vinnaren gick upp) så gjorde de 101 mål på 46 ligamatcher och vann 25 av matcherna. Denna säsong var den 12:e i ligan sedan klubben kom med i ligasystemet 1938 och det i samband med att Gillingham fick lämna ligan under tolv år. 
Säsongen 1957-58 var klubbens 6:e säsong i gamla division 2 och denna säsong blev Ipswich 8:a som följdes av två sämre säsonger med placeringar på den undre tabellhalvan. 
Säsongen 1960-61 vann de gamla division 2 med 59 poäng på 42 ligamatcher före Sheffield United med 58 som också gick upp till högsta divisionen. De vann 26 matcher, spelade oavgjort vid sju tillfällen, förlorade nio och klubbens målfacit var 100-55. Fem spelare var med när klubben vann sin tredjedivision fyra år tidigare och det var målvakten Roy Bailey (far till en framtida målvakt i Manchester United), Larry Carberry, Ted Phillips, John Elsworthy och Jimmy Leadbetter. Ipswich blev då den fjärde klubb som hade vunnit såväl tvåan som har blivit ligamästare i två raka divisioner efter Liverpool (vann tvåan 1905 o ligan 1906, Everton 1931 o resp 1932 och Tottenham 1950 o resp 1951. Fast skillnaden gentemot Ipswich var att de hade spelat i den högsta divisionen sedan tidigare.
Klubbens första match i gamla division 1 var den 19 augusti 1961 i en mållöst match borta mot Bolton och Ipswich förlorade sedan två ligamatcher innan de vann med 6-2 mot Burnley på hemmaplan (som de föll borta med 3-4 en vecka tidigare, Ted Phillips gjorde dock klubbens första mål i högsta divisionen efter endast tre minuter). Klubbens första säsong inleddes med flera vinster och gjorde fyra mål vid flera tillfällen, den 25 november vann de med 5-2 mot Chelsea när Ray Crawford gjorde tre av målen. Den 3 mars vann de med 4-0 mot Sheffield United genom mål av Ray Crawford 2, Doug Moran och  Jimmy Leadbetter inför 20 158 åskådare hemma på Portman Road. 
Den 7 april föll de med 0-5 mot Manchester United på bortaplan då Albert Quixall gjorde tre av målen och Ipswich avslutade säsongen med tre vinster och två oavgjorda. De vann ligan med 56 poäng (42 matcher) före  Burnley 53, Tottenham 52, Everton 51 och Sheffield United 47. 
Nästa säsong slutade de på 17:e plats med 35 poäng och poängen togs med hjälp av 12 vinster och 11 oavgjorda. Klubbens spel i Europacupen för mästarlag inleddes mot Floriana från Malta som de vann med 10-0 den 25 september 1962 sedan Ray Crawford hade gjort fem av målen och det är Ipswichs största seger någonsin. En vecka tidigare hade de vunnit med 4-1 på Malta. Nästa omgång blev dock AC Milan lite väl för svåra och den första matchen förlorades med 0-3 i Italien medan Ipswich vann returen med 2-1. 
Säsongen 1963-64 blev klubben sist i gamla division 1 och föll på annandag jul med 1-10 mot Fulham och en omgång som gjordes 66 mål i den högsta divisionen. De vann nio matcher, gjorde 58 mål och släppte in 121 mål. Den f d målskytten för Newcastle och England, Jackie Milburn hade tagit över efter Alf Ramsay som sin hade tagit över det engelska landslaget. Säsongen var inte kul för klubben och försvaret läckte som en såll. De föll med 0-6 mot Bolton samt Arsenal och  2-7 mot Manchester United på hemmaplan. Den 7 mars föll de återigen med 0-6 mot Liverpool på bortaplan som då var på väg mot sin sjätte ligaseger. Två veckor senare föll de med 1-9 mot Stoke och klubbens öde var då beseglat.
Nästa säsong inleddes med fyra raka förluster och den andra matchen förlorades med 1-5 mot Preston, klubbens första vinst kom den 26 september 1964 då de vann med 4-2 mot Middlesbrough på bortaplan och då hade Jimmy Forsyth tagit över som manager sedan en tid tillbaka. Två mål hade kommit från skotten Frank Brogan som hade kommit från Celtic och han skulle 63 mål på 220(3) matcher för klubben och denna säsong blev det femton mål. De var få som var kvar i klubben sedan de blev ligamästare och säsongen 1967-68 vann klubben den andra divisionen.
Besök gärna klubbens historiska hemsida!!!

Källor:

Butler Bryon, ”The official illustrared history of the Football league 1888-1988”, London, 1991
Rothmans Football Yearbook 1983-84
Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992


onsdag 15 november 2023

När Väddö kyrka brann

 Från Göteborgs-Posten 28 maj 1872 och bilden är klickbar!!!



Priser från april 1897

 Källa: Svenska Dagbladet 15 april 1887 och bilden är klickbar!!!



lördag 11 november 2023

Tottenhams revansch

 Den 6 maj 1939 förlorade Tottenham med 1-6 mot Sheffield United på Bramall Lane. Matchen spelades i den gamla division 2 och det kom 38 460 åskådare för att se matchen. Den 12 september året innan slutade matchen 2-2 på Tottenhams hemmaarena White Hart Lane.
När United vann med 6-1 gjorde Jimmy Hagan tre av målen och han skulle göra 117 mål på 361 matcher för Sheffield United mellan 1938-58. George Henson som var i slutet på sin ligakarriär och han gjorde två mål, Henson gjorde sex mål för sin förra klubb Bradford Park Avenue när de vann med 7-1 mot Blackburn Rovers den 29 januari 1938 i samma division. 
Blackburn Rovers som slutade på 16:e plats i gamla division 2 säsongen 1937-38 vann året efter divisionen just före Sheffield United. Denna klubb slutade på 54 poäng med en poäng tillgodo över rivalen Sheffield Wednesday. Tottenham blev 8:a med 47 poäng och det var jämnt i toppen av tabellen. Sedan spelades inte ligan på sju år p g a världskriget 
Säsongen 1948-49 blev Sheffield United sist i gamla division 1 medan Tottenham var kvar i tvåan. Men någonting var igång hos Londonklubben och de hade ett bra lag på gång. Denna säsong blev Tottenham 5:a i divisionen och säsongen efter slutade det med en seger på 61 poäng, nio poäng före Sheffield Wednesday som slog rivalen United med bättre målkvot.
Den 12 november 1949 vann Tottenham med 7-0 mot Sheffield United inför 54 193 åskådare på White Hart Lane och målen gjordes följande; Sonny Walters 3, Len Duquemin 2 och Les Medley 2. Samma säsong vann de också med 5-0 mot Bradford Park Avenue, 4-0 mot Southampton och 4-1 mot Plymouth Argyle samt West Ham. De vann även med 4-1 mot Brentford på bortaplan och året efter vann de ligan för första gången.

Källor:

Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992
vintagefootballers.com
Wikipedia, engelskspråkiga 

fredag 10 november 2023

Mot alla odds

 Den 23 oktober 1955 föll Västerås SK med 0-9 mot Halmstads BK hemma på Arosvallen och Östen Ståhl gjorde sex av målen som dessutom kom i svit i de följande matchminuterna; 35, 36, 43, 62, 76 och 85. Det var VSK första säsong i Allsvenskan och laget låg sist med fyra poäng med 50 mål insläppta när vinteruppehållet kom. 
Den 8 april 1956 spelades matchen på Örjans Vall inför 6 186 åskådare och antagligen tog hemmaelvan uppgiften lite väl lätt. Sylve Bengtsson gav hemmalaget ledningen i den 6:e matchminuten och minuten senare kvitterade Västerås genom Sven Sjöblom. Efter 21 minuter spel så gav Sture Carlsson gästerna ledningen och matchens sista minut gjorde Jan Åhlin 3-1 för Västerås. 
VSK klarade sig kvar i sin första allsvenska säsong men skulle åka ut säsongen efter. Halmstad blev dock 7:a och Bengtsson blev HBK främste målskytt med 22 mål med Ståhl som god tvåa med åtta mål. Tillsammans gjorde de 30 av lagets 43 mål under denna säsong.

Källor:

”Allsvenskan i siffror 1955-56, Bolletinen, Sveriges fotbollshistoriker och statistiker, 2023
Aisjö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010
https://www.hbk.se/1955-56%20Laguppställningar.pdf?cms_fileid=2e540a7ca2d750803ef1a13b3b8e59f8&disposition=attachment

fredag 3 november 2023

Bärgades vid Grisslehamn

 En kungörelse från Uppsala slott den 5 januari 1837 hade följande innehåll; Den 6 oktober bärgades invid Grisslehamn 1 mast 84 fot lång, 1 5-tums vant 42 fot lång, 1 dito 53 fot lång, 1 dito 35 fot lång, 1 dito 50 fot lång med 2 block och 2 jungfrujärn, 1 dito 42 fot lång, 1 dito 47 fot lång, 1 dito om 50 fot lång, 2 tackelhängare, 1 6-tums stag 50 fot långt,1 lispund järn, 4 block och 3 jungfrujärn.

Effekterna finns hos Sjötullkammaren.
Uppsala den 5 januari 1837


Källa: utforsk.se

Måste vara en rest ifrån ett fartyg som har förolyckats och man har plockat upp rester ifrån detta fartyg. Det verkade vara lösa föremål och det krävdes möjligen ett antal man för att klara av denna uppgift.

(Tidigare publicerat)

Ett fall av begränsning

 I Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 47 finns det en bild på en flicka som troligen var i nedre tonåren. Hon ledde en ko som fick beta i ett dike där det fick beta. Det var så att fattiga personer fick som en motpresentation hålla sina betesdjur på marginella områden som exempelvis diken eftersom de själva saknade betesmarker för djuren. Flickans uppgift var då att se till att kon inte kom upp från diket.


Källa: Niklas Czerhalmi och Carin Israelsson, "Sommarfet och vintersvulten", BHT nr 47/2004

(Tidigare publicerat)

torsdag 2 november 2023

Notis om Västergötlands gårdar

 Under såväl 1500-talet som 1600-talet var det emellanåt oroligt vid Sveriges dåvarande gränsbygder. I Västergötland var det många gårdar som blev ödelagda eller brända av fientliga trupper. I Dannike socken fanns det 23 hushåll som av olika orsaker låg i öde 1573. Bara något år senare (1574) hade denna siffra ökat till 34. Men socknarna närmare Göteborg verkade behålla sina antalet gårdar som t ex Lerum med runt 56-58 gårdar, Landvetter 40-41 och Skallsjö 47-48. I Bergum ökade antalet gårdar från 38 året 1572 till 45 året 1582. Det var m a o lite lugnare omkring nuvarande Göteborg än i den södra delen av landskapet.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, ”Människor och skördar”, 1993
Skarin Ole, ”Gränsgårdar i centrum”, Surte, 1979
Österberg Eva,”Gränsbygd under krig”, 1971

Vingebackagruvan

 Denna gruva låg vid Hofors i Gästrikland och tillhörde Hofors gruvor. Fyndigheten på platsen upptäcktes 1945 med diamantborrning som följd mellan 1946-47 och i november 1947 påbörjades schaktning. Då gruvans första schakt, Ivars schakt, började att sprängas och drygt fyra månader senare var schaktet åtta meter. Under 1950-talet inrättades det utfraktsnivåer på 380, 290 och 350; som mest var det 550 meter. Ett ras inträffade i gruvan 1966 och 1980 lades driften ner som även avslutade all gruvdrift t Torsåkers bergslag. De låg flera gruvor inom samma område sydost om samhället och flera lok användes i gruvorna. 

Källor: 

Albrecht Lena m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Gävleborgs län”, SGU, 2009
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Freding Mats, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland”, 1992