Fältspatbrytning på Örskär

 Fyrplatsen på Örskär skall inte denna text handla om utan att det har förekommit fältspatbrytning på denna lilla ö också. Enligt Fornminnesregistret finns det ett sådant brott på norra sidan av ön och måtten är 30x15 meter, bestående av två bro (lika många skärvstenshögar). Detta brott eller denna gruva ligger cirka sjuhundra meter ifrån fyren och det som dominerar i brotten är röd granit. De båda brotten är mellan 1-2 meter stora, djupa och breda, enligt uppgift som inventarna fick 2007 var att det varit försök till pegmatitbrytning på ön.

Källor:

Fornlämningsregistret Riksantikvarieämbetet 

Stephens Michael m fl, ”Malmer, industriella mineral o h bergarter i Uppsala län”, 2006

IF Ferro

 IF Ferro hör hemma i Herräng vid Upplandskusten och namnet har någonting med grundämnet Järn med att göra, den har beteckningen Fe (Järn på latin är just Ferro). Denna klubb bildades 1931 och började att med att spela i Roskagsserien säsongen 1933-34, där de pendlade med att spela såväl norra som östra serien. Fram till 1946 vann de Roslagsserien vid fem tillfällen varav fyra gånger på raken mellan 1937-40. Efter den sviten spelade de i division 3 (Södra Östsvenska serien) säsongen 1940-41 och mötte då flera klubbar ifrån Stockholmsområdet och de blev näst sist av tio klubbar (vann gjorde IFK Lidingö och sist kom Enebybergs IF). Säsongen 1941-42 hamnade de i Östra Upplandsserien och blev då 8:a av tio klubbar och det blev två säsonger till i denna serie innan ytterligare två i Roslagsserien. I slutet 1940 gjordes det om i det uppländska seriesystemet och det blev två säsonger i division 8 (Norra Skärgårdsserien). Klubbens främsta placering sedan 1950 är en säsong i division 4 (Uppland) 1964 och de blev näst sist av elva lag, de mötte då bl a Enköpings SK som vann serien. Därefter mötte Ferro de dåvarande bästa lagen i Upplands lokala serie som var Upsala IF (2:a), Rimbo IF (4:a), IF Vesta (5:a) och sist blev Vittinge. Året efter (1965) var de tillbaka till division 5 som var Upplands Östra Elitserie och blev sexa, mötte bl a Sigtuna IF som vann, IFK Uppsala, Märsta IK och Rasbo IK. Där spelade Ferro fram till 1973 när de blev sist och det blev två säsonger i sexan innan vinsten där 1976, sedan blev de sist i division 5 (Norra Uppland), efter det har inte klubben spelat på denna nivå. De spelar sina hemmamatcher på Malmens IP och har på senare år hållit till i åttan.

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Konstig förgiftning 1901

 Tidningen Upsala skrev om ett fall av förgiftning den 7 maj 1901 och det var om en 12-årig flicka i Skutskär som hade dött under den föregående veckan. Den 7 maj var en tisdag och skrev om den föregående veckan och orsaken till förgiftningen var att flickan hade tuggat på vitsippor. Antingen visste hon inte vad som skulle hända eller så kom hon överens med vänner att göra detta, detta få se som ett antagande. I SCB förteckning över döda personer så var det en flicka som dog den 30 april och dödsorsaken var maginflammation (hon föddes 1888 om det är rätt koppling och det var enda personen som stämde in i notisen). Skutskär tillhörde då Älvkarleby socken.

Lingonbacka Pappersbruk brann ner

 I mitten på juli 1879 rapporterade flera tidningar om branden som förstörde pappersbruket i Lingonbacka (Järlåsa socken, Uppland) som inträffade i slutet på juni. Branden var under natten mellan 27-28 juni och det tog ett tag innan rapporten kom fram till kronolänsmannen Agrell som bodde 3-4 mil ifrån pappersbruket, orsaken till detta var förändrade postrutter. Pappersbruket var sammanbyggt med sågen och mjölkvarnen brann ner till grunden medan övriga bebyggelsen klarade sig. Branden upptäcktes vid tvåtiden på natten och hur den hade uppkommit hade det inte gått att utreda då. Ägaren hade åkt in till Uppsala med sin familj på dagen och natten som kom var de inte hemma. Pappersbruket var iallafall försäkrat och än idag kan man se ruinen eller resterna av bruket.

Källa: Tidningen Upsala 17 juli 1879 (kb.se)

Byn Bolka

 Byn Bolka som ligger lite grann avsides mellan Östhammar och Öregrund har ålderdomliga drag p g a att byn är oskiftat. Bolka tillhör Börstils socken vars kyrka ligger strax utanför Östhammar i Uppland.

Båda bilderna är tagna inne byn under en snabbvisit och enligt en källa hade byn fyra skattegårdar såväl 1544 som 1577, men själva byn nämndes den första kända gången i slutet på 1300-talet. Byn har också ett flertal byggnader som var före det laga skiftet som inleddes 1859 och då fanns det nio gårdar i byn varav tre gårdar flyttades ut från byn.

Källor:

”Bygd att vårda”, Uppsala län, Uppsala,1984

Det medeltida Sverige, Uppland, Norra Roden, Stockholm, 1972

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hogdal Jon, ”Liv och landskap i Uppsala län”, Uppsala, 1993

”Jord och järn”, kulturmiljöer för Östhammars kommun”, 1999

Frötunas fem säsonger

 Frötuna IK utanför Norrtälje kom inte med i artikeln om kortlivade fotbollsklubbar i Uppland och denna förening bildades 1944, året efter blev det seriespel. Innan 1958 hade svenska seriesystemet vinteruppehåll och säsongen 1945-46 kom de med i Upplands södra skärgårdsserie, de blev då 7:a av elva klubbar. Säsongen 1946-47 vann de Division Upplands skärgårdsserie södra som blev klubbens hemvist i de återstående säsongerna. De vann före Hallbyn och Rimbo IF (denna klubb skulle spela ett par i tredjedivisionen under 1950-talet), men missade kvalet. Nästa säsong gick det inte så bra när de blev näst sist av nio klubbar. De avslutande säsongerna slutade de 3:a och 2:a (efter Finsta SK), lämnade sedan kanske för alltid seriespelet.

Källor:

https://okandahandelser.blogspot.com/2025/05/kortlivade-fotbollsklubbar-i-uppland.html?m=1

Klubbmarken.com

svenskafotbollsklubbar.se

Flasta mur

 Om Flasta var en socken under medeltiden råder det delade meningar om och en detalj är iallafall säker, det är rester efter en gårdskyrka som anlades under 1100-talet. Det är en gråstenskyrka som hade en kort tidsperiod som sockenkyrka. Skokloster kyrka var ursprungligen en klosterkyrka som övertog alltmer av Flasta under 1200-talet och kyrkan fick förfalla. När slottet började att byggas under 1600-talet besköt man kyrkobyggnaden med kanoner för att få byggnadsmaterial till slottet.

Upplänning blev benånad

 Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.

Runhällens Bois

 Runhällens Bois är en fotbollsklubb tillhörande Heby kommun i västra Uppland och denna klubb bildades 1936 (men en föregångare fanns i cirka tio år innan klubben bildades),  den kommer ifrån orten med samma namn. Klubben kom i seriespel under säsongen 1937-38 och blev då tvåa av fem klubb i en serie för nordvästra Uppland. Säsongen 1956-57 vann klubben division 5 (Upplands västra elitserie) på tio klubbar och kom då med i division 4 (Uppland). De mötte då bl a Sirius, BK Vargarna, Enköpings SK (som vann serien 1958), Gimo IF och IK Rex som är mera de kända klubbarna i Uppland. Samtidigt gjorde seriesystemet till vår-höst och 1959 blev klubben femma i division 4 (deras främsta placering någonsin) och denna säsong vann Sirius serien. Säsongen 1960 åkte de ur fyran och därefter har Runhällens BoIS mestadels pendlat mellan femman och sexan. Lite kuriosa är ju när klubben spelade i fyran hade de av Gösta Dunker som själv spelade i 161 allsvenska matcher för Sandvikens IF mellan 1924-36 samt 14 landskamper under denna tid.

Källor:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Runh%C3%A4llens&m=0

https://salahebyfotboll.se/2017/11/12/har-har-ni-historien-om-runhallens-boll-och-idrottssallskap/

svenskafotbollsklubbar

Om en kraftledning

 Ett viktigt meddelande publicerades i källan strax före jul 1919 om en kraftledning med 20 000 volt skulle dras igenom den västra delen av Uppland. Det var Älvkarleby kraftverk som framförde det och det var om ledning som skulle dras mellan Heby och Enåker, socknarna som berördes var Västerlövsta, Enåker och Huddunge (samtliga inom dåvarande Västmanlands län). I meddelandet informerades om att spänningen kommer att sättas på den 21 december 1919 och allmänheten varnades för att komma i närheten av nedfallna träd som ligger över ledningen. Det var inte det enda meddelandet som Älvkarleby kraftverk låg bakom under dag utgivning.

Källa: Svenska Dagbladet 20 december 1919 (kb.se)

Källnot: Meddelanden utfördes den 18 december.

Folkmängden i Upplands socknar 1766

 Folkmängden i ett urval uppländska socknar 1766 enligt den dåvarande länsindelningen. Landskapet består av ungefär 200 socknar och det tar lite för stor plats (varav urvalet), dessutom var inte alla socknar med när Tabellverket startade 1749 med folkräkningen. De socknar som inte var med från början var bl a Gottröra, Lena och Villberga.

Uppsala län

Alunda 2 260

Balingsta 508

Biskopskulla 567

Björklinge 1 045

Bälinge 1 842

Danmark 1 065

Enköpings-Näs 687

Funbo 973

Hagby 387

Husby-Sjutolft 624

Hållnäs 1 453

Kalmar 481

Litslena 1 022

Morkarla 760

Rasbo 1 622

Skuttunge 1 018

Sparrsätra 671

Svinnegarn 468

Tensta 1 084

Uppsala-Näs 402

Vaksala 825

Viksta 779

Västland 1 486

Västra Ryd 561

Yttergarn 213

Ärentuna 679

Övergarn 832

Stockholms län

Adelsö 384

Almunge 1 467

Bladåker 639

Börstil 2 375

Edebo 1 475

Esterna 663

Faringe 678

Forsmark 554

Frötuna 1 184

Gräsö 716

Husby-Långhundra 925

Hökhuvud 1 035

Knivsta 591

Lagga 753

Lohärad 780

Länna 1 344

Malsta 282

Odensala 767

Rimbo 672

Roslagskulla 596

Skepptuna 770

Söderby-Karl 982

Täby 922

Ununge 967

Vassunda 622

Vidbo 512

Väddö 1 754

Össeby-Garn 272

Östuna 660

Västmanlands län

Altuna 787

Enåker 577

Frösthult 542

Huddunge 709

Härnevi 366

Simtuna 1 623

Torstuna 1 623

Vittinge 1 002

Västerlövsta 1 434

Östersunda 627

Källor:

Arbetsmaterialet, opublicerat C-uppsats, historiska institutionen, Uppsala universitet 

Folkmängdsredogörelssr, Tabellverket på nätet

Derbyt med Gimo i Höstettan

 Sirius tog emot Gimo i Höstettan den 12 augusti 1992 och matchen sågs av 1 783 åskådare på Studenternas i Uppsala, bl a skribenten var där. Gimo hade vunnit Division Södra Norrland på våren och det var en jämn match, gästerna ville verkligen spela bra mot Sirius. Matchen slutade 3-3, målen för Sirius gjordes av Tomas Pettersson, Tommy Sjölund och Robert Söderlund medan Lars Johansson, Conny Helén och Björn Andersson nätade för gästerna. Sirius ledde också med 3-0 innan Johansson som hade spelat en säsong för AIK gjorde det första målet.

I början av 1990-talet beslutade svenska fotbollsförbundet att det skall vara vår och höstserie med förflyttning mellan de olika nivåerna. De tyckte att fotbollen skulle vara som i ishockeyn och en anledning är minskande publiksiffror, året 1980 kom det 6 286 åskådare per match i Allsvenskan, 1985 var det 5 286 och 1989 var det bottenrekordet sedan 1920-talet när det kom 3 929 åskådare/match. Det var endast obetydliga ökningar av publiksnittet under 1990-talets första hälft. 

Åter till Sirius, på Idrottsgården i Gimo med 2-1 och blev trea på 24 poäng på 14 matcher medan Gimo blev nästjumbo med 15 poäng, men gjorde 25 mål (Sirius gjorde 31).

Källor:

https://www.european-football-statistics.co.uk/attn.htm

fotbollsdata.se

svenskafotbollsklubbar.se

Uppsala Nya Tidning 20 juli 2018 (historisk om Gimo med bl a Sirius)

Tretton personer dog i Uppsala-Näs socken 1798

 Tretton personer dog under året 1798 i Uppsala-Näs socken strax söder om Uppsala och den största dödsorsaken var två av bröstfeber, lungsot, ålderdom och oangiven sjukdom. Det var för övrigt socknens sista rapport till Tabellverket ty den nästkommande rapporten kom år 1851, även den en mortalitetsrapport.

Socknen hade 1795 en folkmängd på 408 invånare.

Källor:
Folkmängdredogörelse, 1795, Tabellverket
Mortalitetsrapport, 1798, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Runvikens kalkbrott

Cirka två kilometer sydost om orten Runhällen i Uppland ligger ett område med lämningar efter kalkbrott och gruvhål inom en yta på cirka 410x210 meter i ett skogsområde. Det objekt som ligger längst till västerut är det förra kalkbrottet som anlades 1935 då en kalkugn byggdes och kalkbrottet drevs till 1945. Brottet hade en kort rälsbana som gick från upplaget till ugnen och var drygt hundra meter långt.

Källor:

Berggren Robert m fl, ”Industriella mineral och bergarter i Heby kommun, Uppsala län, 2021

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland, 1991

Småbanebladet 4/1986

Hacksta kyrka

 Hacksta kyrka ligger i södra Uppland och i det område som brukar kallats för Trögd eller trögden, alltså ligger Hacksta öster om Enköping. Kyrkan byggdes under 1200-talet i gråsten som är ett material som en del kyrkor byggdes av liksom grannkyrkorna i Löt och Villberga. Kyrkan har ett långhus med ett avsmalnat kor medan sakristian byggdes en gång och tyvärr revs den 1762 för att ersättas av en ny. Vapenhuset byggdes under en sekel som en del sådana byggdes och vapenhuset i Hacksta byggdes i slutet på 1400-talet (ett typiskt sekel för tillkomna vapenhus). Under 1400-talets sista kvartal slogs de båda valven inne i kyrkan och såväl under 1600-talet som 1700-talet genomfördes vissa ändringar i kyrkan. Bl a reparerades yttertaket 1618, sexton år senare (1634) förstorades bl a fönstren, bänkinredningen tillkom 1664 och predikstolen likaså 1680. En senare förändring var att kyrkan blev ljusare efter en renovering 1927 och långhusets storlek är 14x8 meter, socknen är inte stor (år 1540 fanns det 35 enheter i socknen varav 13 skattegårdar och åtta frålsegårdar). En runsten som en gång fanns i byn Ännesta flyttades 1927 till kyrkan.

Källor:

Det medeltida Sverige, Fjärdhundraland (Trögd) 1:9, Uppsala, 2010

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar, ”Hacksta kyrka”, Upplands kyrkor, VIII, Uppsala, 1964

Örskär

 Fyrplatsen Örskär som ligger strax norr om Gräsös nordspets i Uppland har blivit omskriven tidigare på bloggen i ”Uppländska notiser”. Örskär ligger på öns nordvästra udde och själva ön är inte stor, den ligger bara dryga kilometern från Gräsö över Örskärssundet. I många fyrar finns en trappa medan i Örskär är det en gång upp till toppen av fyren. Det har även cyklat inne i fyren som ritades av den kände hovarkiteken Carl Hårleman och fyren stod färdigt 1740 när den äldre fyren hade blivit träffat av blixten året innan ( byggt 1684 av trä). Den ursprungliga fyrapparaten byttes ut 1769 mot rörliga speglar (4 av förgylld koppar och 1 av stål) samt även en rovoljelampa. Denna apparatur tillverkades i Norberg i Västmanland och var troligen världens första blinkapparat. I början på 1850-talet fick fyren en ny lanternin i järn med 12 paraboliska speglar och några av speglarna fanns även rovoljelampor. Under juldagen 1877 drabbades öns befolkning av en svår tragedi när femton personer omkom när deras båt kapsejsade på väg över sundet och det var efter de hade besökt julottan i Gräsö kyrka. År 1893 ordnades en ny bagarstuga i det gamla bostadshuset från 1739. Fyren blev elektrifierat 1954, den blev delautomatiserat 1965 och vandrarhemmet på Örskär öppnades 1998.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken, 2007

Fyrwiki

https://okandahandelser.blogspot.com/2011/03/upplandska-notiser.html?m=0

Rietz Magnus & Harry Sellmann, ”Sveriges fyrar”, 

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Uppländska kyrkor med utan torn

 I januari 2025 publicerades en artikel om ett urval kyrkor med torn i Uppland och i denna artikel handlar om kyrkor med utan torn. Det har möjligtvis de två mest omtalande kyrkorna i Uppland som är Gamla Uppsala och Skokloster. Vars kyrkor det har skrivits tjocka böcker om tidigare och i denna lilla artikel och eftersom den förra inte innehöll några bilder så kommer inte denna artikel inte heller att ha bilder.

I denna artikel är det kanske mindre omtalande kyrkorna med och man börjar med Länna strax söder om Norrtälje. Många kyrkor i synnerhet Roslagen är byggda i natursten och kyrkan uppfördes 1303 då långhuset samt sakristan blev färdiga medan vapenhuset tillkom under 1400-talet. Slottet Penningby ligger bara dryga halvmilen från kyrkan och detta slotts ägare har haft stor inverkan på kyrkan. Det hörs lite om att själva vägen till kyrkan brukades även under medeltiden. 

Rö ligger inte långt ifrån Länna och ligger längs med gamla E3:an som senare blev E18. Denna kyrka är lite äldre än Länna och den började att byggas i slutet på 1200-talet. I väster finns klockstapeln som byggdes i nyklassicistisk stil på 1800-talet och det är igenom klockstapeln som man går in på kyrkogården. Denna kyrka är gjord av gråsten och har en dopfunt från det sekel som den byggdes. 

Strax utanför Uppsala ligger Uppsala-Näs som egentligen är en liten kyrka och i början var det en träkyrka på platsen, den medeltida sakristian ligger som ett monument på kyrkogården. Man vet inte när den den forna kyrkobyggnaden byggdes och man har föreslagit alltifrån mitten av 1200-talet till slutet på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes lite längre upp på kullen och blev klar under senmedeltiden eller närmare bestämt under 1400-talet. 

I nordöstra Uppland finns Hökhuvud som är gjord av gråsten och uppfördes i slutet på 1400-talet. Kyrkan har genomlevt många omdaningar sedan den stod färdigt och liksom många andra kyrkor har den också kalkmålningar. Kyrkan ligger i en del av Uppland som har de flesta kyrkor som är tornlösa förutom Börstil som finns med i artikeln om kyrkor med torn i landskapet. Kyrkan har också ett förnäm altarskåp som gjordes i belgiska Antwerpen i början av 1500-talet. På denna ort tillverkades på den tiden flera fina altarskåp.

Strax norr om Sigtuna ligger kyrkan i Haga som byggdes i början på 1300-talet och själva församlingen nämndes redan 1303 liksom många andra kyrkor när dessa visiterades av ärkebiskopen. Kyrkans byggnadshistoria tog fart efter en restaurering 1974 då all puts togs bort och man fick tillfälle i akt att närmare granska skarvar, fogar och påbyggnader (kyrkan kan också har tillkommit under 1200-talet). 

Runt halvmilen från Vattholma som ligger om norr om Uppsala ligger Tensta vars kor påminner om koret till Uppsala Domkyrka som också möjligen har bidragit till Tensta kyrka. Den tegelgjorda kyrkan byggdes under den senare delen av 1200-talet och är också relativt utsmyckat, man tror också att kyrkan har varit en s k patronatskyrka en gång i tiden eftersom den inte ligger så långt ifrån Salsta slott. 

Utanför Enköping och bara dryga kilometern ifrån riksväg 70 ligger kyrkan i Sparrsätra. Den har en klockstapel som påminner om andra tornlösa kyrkor i trakten och bl a i Fittja öster om Örsundsbro. Man tror att kyrkan hade nyligen uppfört när slaget i Sparrsätra var 1247 och åtminstone hade sakristian blivit uppfört då. Ojämnheter i sakristians murar tyder på att denna del hade blivit utvidgad åt norr och det hade även hänt med kyrkorna Hammarby samt Össeby-Garn i samma landskap.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

”Länna”, Norrtälje kommun, 2016

Kilström Bengt Ingmar;

Rö kyrka”, obekant tryckår

”Tensta kyrka”, Eskilstuna, 1994

Rosell Ingrid, ”Sparrsätra kyrka”, Strängnäs, 1972

Stenberg Ragnar, ”Hökhuvud kyrka”, Strängnäs, 1979

Strömsten Inger, ”Haga kyrka”, Eskilstuna, 1993

Stockholms länsmuseum hemsida

Hallstaviks bangolfklubb

När skribenten var med på Höstångan (se bildreportaget om denna resa, sök i mobila versionen) så passades även på att besöka den forna bangolfsanläggningen i Hallstavik. När man åkte dit från Uppsala och när man kom fram till orten så åker man igenom den tills man kommer till en vänstersväng och där skulle man svänga till höger. Där har skribenten varit med att spela vid ett par tillfällen och där var man med o vann guld i 10-manna 1999. När själva banorna togs bort var omkring 2005-15 nånting, det finns uppgift om för tillfället. Det som finns kvar är själva belysningen.

 

Tegelbruket i Finsta

 Tegeltillverkningen i Finsta ungefär mittemellan Rimbo och Norrtälje har blivit omnämnt i bloggen tidigare och i bl a notiser nr 2 i oktober 2023. Tegelbruket låg strax norr om den lilla orten och var igång i exakt hundra år. Tegelbruket anlades 1868 och drev under några årtionden i mindre skala tills bruket moderniserades 1890. Omkring det förra sekelskiftet pågick även verksamhet av sågverk och kvarn på platsen. År 1946 såldes gården som hade tegelbruket till Stockholms läns landsting som drev det vidare fram till nedläggningen 1968 och vid övertagandet av bruket så öppnades även en hushålls- och lantmannaakola. Efter det bruket hade lagts ner så brändes bruket ner och efter det så hade lantmannaskolan sin maskinstation på platsen. Bruket hade också en järnväg med spårvidden 600 mm och det utgick två linjer mellan bruket-lertagen. Banan var drygt en kilometer långt och den västra huvudlinjen nedlades 1955 medan spåret revs först under 1960-talet, den östra delen var i trafik fram till nedläggningen. Det var dock ingen spåranknytning till järnvägsstationen i Finsta trots att det vara några hundra meter emellan. Bruket hade två motorlok med märket Simplex med säte i den engelska orten Bedford och det äldsta loket tillverkades 1940 med numret 8579, det andra 1948 med numret 9288. Båda loken var dieseldrivna med Dorman-motorer och det första hade använts under kort tid på ett kraftverksbygge i Krångede i Jämtland och skrotades så sent som 1976 i Finsta. Det andra loket köpte av Nabbenlunds tegelbruk utanför Vänersborg 1967 och såldes vidare 1973 till museiföreningen Risten-Lakviks järnväg där det nedmonterades 1976.

Källor:

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Lantmäteriet, min karta

tegelbruk.se

Hacksta socken under 1749

 Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.

Gårdar: Hacksta gård, 1 mantal frälse säteri, 1 skatte, egdes 1849 af Grundström. -- Prestgården, 1 1/8 m. krono; båda nära kyrkan. -- Eneby, n., 1 1/2 m. frälse, hade 1825 och 1849 samme egare som Fånö; underlydande äro 5 m. frälse, 1 1/2 krono. 

År 1749 hade Hacksta socken i "Trögden" 491 invånare som var fördelat på 225 män/pojkar och 266 kvinnor/flickor och det fanns 68 hushåll i socknen. Det fanns 85 gifta par, två änklingar, 38 änkor, 142 barn under femton år och varken gästgiveri eller krogar på landet fanns då. I socknen fanns det bl a 17 torpare med utsäde och tolv med utan utsäde samt fem kvinnor som hade torp utan utsäde. Under detta år föddes tolv barn(åtta flickor), 19 personer dog(15 kvinnor/flickor) och fyra par vigde sig. Tio barn under tio år dog under detta år varav åtta var flickor.

Ridderskapen för detta år bestod av en man och två kvinnor.

(Tidigare publicerat)