Åkerby kyrka norr om Uppsala

 Det har antagligen funnits en träkyrka under 1200-talet i Åkerby någon mil norr om Uppsala och denna träkyrka känner man inte till idag hur den såg ut. En anledning att man utgår ifrån detta är att kyrkans dopfunt är från detta sekel medan nuvarande kyrkan blev färdigt under 1300-talet och nästa århundrade målades kyrkan av en medarbetare till den kända kyrkomålaren Albertus Pictor.

Källa: Åke Nisbeth, ”Åkerby kyrka”, Katrineholm, 1984

Där sköts senaste vargen

 Bara ett stenkast från Östa källor i Nora socken (Uppland) finns det en skylt av trä och på platsen markerar där den sista/senaste vargen sköts i socknen. På skylten står det; HÄR SKÖTS DEN SISTA VARGEN I NORA 30 NOV AV 14-ÅRIGA ANDERS HOLMBERG. Om det var den senaste vargen som sköts i Uppland återstår att se.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Torvindustrin i Gubbo

 En torvströfabrik anlades i Gubbo 1918 inte så långt ifrån Gimo i Uppland och den låg invid den bibana som Dannemora-Hargs järnväg lät bygga mellan Norrmon-Lövstabruk. En lastplats inrättades längs med denna bibana för brukets transporter. Fabriken anlades av Gimo-Korsnäs AB med säte i Gävle. Under andra världskriget så upptogs s k bränntorv som förädlades av två provisoriska ugnar. Själva driften lades ner 1952, byggnaderna revs 1954-55 och det återstår bara ruiner av den forna torvströfabriken. När fabriken öppnades så lade man ut en bana med 600 mm spårvidd mellan fabriken och Glansmossen och som mest var den tre kilometer långt. Ett motorlok från Warrant i Vara anskaffades 1919 och motorn var tillverkat av samma firma, den var fotogendriven med åtta hästkrafter (hade hytt). Själva banan nedlades med fabriken 1952 och revs upp några år senare medan loket skrotades.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/09/objekt-langs-med-lovstabruksbansn.html?m=0

Om strandat ångare 1900

Från Gefle Dagblad den 21 maj 1900 och en strandat ångare mittemellan de båda fyrplatserna Understen och Svartklubben längs med Upplandskusten. Besättningen på 14 personer hade blivit räddade och till slut fick de också loss fartyget.

 

Uppsala spårvägar

 När detta begav sig och innan detta nät lades ner 1953, på den tiden var det ett klokt beslut eftersom busstrafiken gick fortare.

Division 4 (Uppland) 1986

 Det var den senaste säsongen inför en förändring i seriesystemet som inträffade vid mitten av 1980-talet och Enköpings SK gick upp till division 3 (Norra Svealand) efter en säsong i fjärdedivisionen. Av 22 matcher vann EIS 13 av matcherna och vann serien med 31 poäng och med en poäng före IF Vesta, trea kom seriens målgladaste lag som var Tierp IF (40 mål gjorde dem). Jumbon Södra Trögd hamnade efter denna säsong i division 5 (Södra Uppland) och skulle åka ner i division 6 1988 som dock bara blev en säsong. IF Vesta blev jämte EIS en klubb för division 3 medan Tierp blev 4:a i en division 4-serie tillsammans med andra uppländska lag. Några av de klubbarna som var med i division 4 (Uppland) 1986 skulle bilda en annan serie med andra uppländska lag till en ny version av division 4 (Uppland). Detta gällde förutom Tierp även lag som slutade mellan 4:a-10:a. Näst jumbon Uppsala-Näs eller UNIK skulle hamna i en division 4-serie med både uppländska och gotländska lag till nästa säsong.

Enkel tabell division 4 (Uppland) 1986

Enköpings IS

Vesta

Tierp

Upsala IF

Lagunda

Strömsberg

Gamla Uppsala

Bälinge

Danmarks IF

SK Iron

Uppsala-Näs

Södra Trögd

Källor:

Clas Glenning historiska tabeller

svenskafotbollskkubbar.se

Trapphändelse

 Enligt tidningen Upsala den 14 juli 1898 ramlade en lantbrukare i Bondkyrko socken i Uppland så svårt att han bröt ena armen. Allt detta inträffade på hans förstugetrappa och detta inträffade den 13:e samma månad. Det stod ingenting i tidningen om att han fick åka in till sjukhuset eller om dom lyckades med att stjälpa hans arm i bostaden.

(Tidigare publicerat)

Svista värdshus har rivits

 Ett värdshus har försvunnit!!!

En epok har avslutats

Svista värdshus är riven

Försökte skriva lite versbetonad!!!

En tidigare artikel om rivningen på bloggen.

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/09/svista-vardshus-skall-rivas.html?m=0

Ett par länkar om Svista värdshus;

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/har-rivs-svista-vardshus-det-har-hander-nu

https://www.fotosidan.se/blogs/ottenfotoblogg/svista-vardshus-det-glomda-rummet.htm

https://www.reddit.com/r/uppsala/comments/1iu26nb/idag_revs_svista_v%C3%A4rdshus/

Fornborgen i Husby-Långhundra

 I Husby-Långhundra socken i Uppland finns förutom fornborgen Broborg även en annan fornborg om man åker in till byn Hönsgärde och svänger in mot det berömda gravfältet strax öster om byn. Man åker på en liten byväg och förbi ett par kraftledningar och efter lite tag så kommer man fram till ett skogsparti på höger sida. Fornborgen ligger på en höjd mellan 25-40 meter ovanför havsytan och är i storleken 220x70 meter, bestående av en stenmur som sträcker sig mer eller mindre runtom.

Källa: Fornlämningsregistret; Husby-Långhundra nr 193

Källnot: Se även denna notis:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Fornborgen&m=0

(Tidigare publicerat)

Orrjakten som slutade olyckligt

 Mitt under brinnande krig så inträffade denna händelse utanför Sundsvall.

Uppsala Nya Tidning 1 mars 1916

23-årige lägenhetsinnehavaren Vilhelm Nilsson i Tuna var i söndags ute på orrjakt. Låsmekanismen krånglade dervid så att skottet gick bakåt och Nilsson fick pannbenet krossat. Han fördes omedelbart till Sundsvalls lasarett, där han dagen därpå afled. Han efterlämnade hustru och dotter.

Nu känner jag inte till vapnet och inte heller vad han visste om vapen. Jag kan inte låta bli att kommentera detta, men jag antar att han missade på något vis att kontrollera vapnet. Man tänker på den händelse som utspelades i Balingsta socken ungefär nio år tidigare. Kan citera lite grann ifrån denna artikel; Sonen till en hemmansägare, Frans Olsson som var hemmahörande i Böksta i Balingsta socken, skulle skjuta kråkor med ett vapen som inte har använts på sexton år och det slutade förstås illa. Vapnet "exploderade" med följden att han skadade ena handen så svårt att amputation tycks vara väldigt nära. Gravrost är ett rostbegrepp som i synnerhet drabbar vapen och jag förmodar att detta vapen var belagt med rost. Ett vapen som inte har blivit använt på sexton år och jag förmodar att detta vapen också inte har använts under längre tid.

(Tidigare publicerat)

Grand Hotell Hörnan i Uppsala

 Hotellet ligger längs med Fyrisån vid korsningen Östra Ågatan-Bangårdsgatan i Uppsala och själva byggnaden blev uppfört 1907. Det är ett anrikt hotell som inte ligger så långt ifrån järnvägsstationen och som nu har varit stängt i tre månader p g a renovering. Det var inte alls meningen att huset skulle renoveras utan bara installera en ny hiss.

Källor:
Hemsidan

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Sockerbruk i Uppland???

 Från Stockholms dagblad 27 november 1890

Sockerbruk i Uppland. Förslag är väckt om anläggandet af ett sockerbruk i Tierp. En framstående man har lofvat insätta i företaget 80 000 kronor. Försökodling med betor i Uppland har utfallit gynsamt, berättar tidningen Upsala.

Det verkar var ett storslaget projekt, men man undrar hur det gick med dessa planer som jag inte har tagit reda på ännu. Men någon läsare eller besökare kanske vet mer om detta projekt.

(Tidigare publicerat)

Antalet lok i Ramhäll

I Ramhäll i Uppland fann man malm under 1740-talet och sedan tog det lång tid innan man började att bearbeta malmen. Efter ett antal turer med att starta upp gruvan och olika nedläggningar så lades gruvan ner 1975. I Ramhäll har det funnit två olika spårvidder och det har varit lok på såväl 750 mm som 891 mm. På 750 mm har det funnits ett tryckluftslok som byggdes på platsen 1925 och fanns kvar tills skrotningen 1949. Man användes av ett tryckkärl på två kubikmeter som sattes på en s k Norbergsvagn. I Ramhäll har det funnits lok på 180-metersnivån och även på 230 samt 280 meter under jord. Förutom tryckluftsloket så har det funnit tolvvmotorlok varav sju var tillverkade hos Jenbacher Werke i Österrike varav sex av dem hade tjugo hästkrafter. Två lok tillverkades 1948 på ASEA i Västerås. Drygt hälften av loken blev transporterade dit efter de hade tjänstgjort vid en annan gruva. På 891 mm spårvidden användes ett ånglok som tillverkades på Helsingborgs mekaniska verkstad 1919 med tillverkningsnumret 57. Från Dannemora-Hargs järnväg anlades en åtta km lång bibana från Knaby till Ramhäll 1877 som trafikerades i början av järnvägsbolagets egna lok. Det egna Hb-loket hade tidigare använts i Ljusne i Hälsingland och kom därifrån 1923. Loket såldes och överfördes till Dannemora 1938 medan bibanan lades ner 1959, den hade då knappast varit trafikerat sedan 1951.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Sillbo

 Tegelbruket i Sillbo i Huddunge socken som ligger i nordvästra Uppland var förut fornminnesmärkt. I området för tegelbruket finns en bytomt, fyndplats och två områden med fossila åkermarker. Drygt 500 meter öster om tegelbruket finns det en bro som stenhuggare lät bygga under mitten av 1880-talet. Tegelbruket som tidigare haft en järnväg med eget rullande materiel är numera rivningshotat p g a dåligt skick.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Begravning i Torstuna

 Trots det var påsk så kom många människor för att se häradsdomaren C A Södergren som har varit såväl domare som åklagare samt nämnd i den östra domsagan. Runt hans stoft hade kransar blivit placerade.

Källa: Tidningen Upsala 28 april 1900

Olyckshändelse 1898

 Denna dramatiska händelse med dödlig utgång inträffade i Örsundsbro (Uppland) och nyheten är från Upsala den 23 juni 1898.

Kortlivade fotbollsklubbar i Uppland

 Hur definierar man en kortlivat fotbollsklubb??? Det finns nog ingen naturlig förklaring eller gräns till denna definition och iallafall under 30 säsonger, en del klubbar har under tio säsonger under sin tid som seriespelande klubbar. Det finns åtskilliga kortlivade klubbar i varje landskap som deltog i seriespel i ett par år för att sedan försvinna. I detta föredrag skrivs ett urval av exemplen i kommunvis och i utefterbokstavsordningen. Ett exempel är Altuna IF från Enköpings kommun och som bildades 1926 för sedan gå ur RF tre år senare, 1941 blev klubben återbildat och deltog i seriespel mellan 1948-50 (de blev 3:a och 6:a av sju lag i en lokal division 8-serie). 

I Enköpings sockenserie 1934 deltog Boglösa BK (enda kända säsongen tills vidare), Ekolsunds IF (bildat 1933), Hjälstaholms IF (bildat 1932 och deltog i fem säsonger i lokala serier under 1940-talet), Härkeberga IF (bildat 1932, seriespel 1938-41), Litslena IF (bildat 1930, deltog i seriespel fram till 1969), Långtora BK (bildat 1930, i seriespel mellan 1936-41 och Löt BK (bildat 1931 och 1934 var klubbens enda kända säsong).

De ovannämnda Härkeberga och Långtora slogs ihop för att bli Härlå IF under ett okänt år (troligen 1941) och denna klubb var i seriespel mellan 1941-48 i Västupplandsserien klass 2 som de vann säsongen 1944-45 med bara fem klubbar i och säsongen efter blev de 10:a av tolv klubbar (Veckholms IF vann och Enköpings SK som var i Allsvenskan 2003) blev 4:a. I denna kommun var det flera småklubbar som slogs ihop till en vardera klubb och ett exempel är Nordia från Grillby.

Inom Hebys kommun har i stort sett alla klubbar överlevt i seriespelet sedan de bildades och Runhällens SK bildades 1925 och var i seriespel mellan 1928-34. Den mera nuvarande klubben Runhällens BoIS bildades 1936 och har varit i seriespel sedan 1937. 

I Håbo kommun finns både äldre och nyare exemplen på kortlivade klubbar, IFK Bålsta deltog troligen inte i seriespel i början och den bildades 1922 som IFK Kalmar (Kalmar är en medeltida kyrka utanför Bålsta). Namnet byttes till IFK Bålsta 1925 och från 1933 med namnet Bålsta IF. Fotbollsföreningen i Bålsta bildades 2007 och mellan 2007-11 var klubben i seriespel med seriesegern i division 7 Södra Uppland 2009 och två år senare drogs antagligen klubben ur sedan de hade blivit sist i sin division 6-serie. De äldre exemplen är Nyckelby SK som var i seriespel i endast en säsong (1953-54), Skoklosters IF bildades 1936 och i seriespel mellan 1942-46 samt en nyare upplaga av klubben var i seriespel mellan 1984-2007 och FC Stallet var i seriespel mellan 1995-99. De mesta av kommunens kortlivade klubbar har kommit till under 2000-talet.

Knivsta är en nybildad kommun som en gång i tiden tillhörde Uppsala och där fanns Knivsta SK som bildades 2010 och drog sig ur division 7 (Västra) året efter. Långhundra IF var i seriespel mellan 1939-50 och en senare upplaga har också varit. Lagga SK var i seriespel mellan 1936-39.

I Roslagen finns bl a Norrtälje som är relativ stor i ytan och där finns åtskilliga exemplen. Några är Bergshamra SK som bildades 1932 och var i seriespel i drygt två decennier mellan 1936-59 och de lyckades vinna Upplands södra skärgårdsserie vid åtminstone fyra tillfällen. Björkö-Arholma bildades 1939 som bara Björkö IF i två år för att sedan deltaga i seriespel mellan 1948-52, Blidö IF bildades 1963 och har haft tre korta perioder i seriespelet och den senaste var 2012-13. Fasterna IK var i seriespel mellan 1935-55, Hysingsviks SK i seriespelet mellan 1940-57, Högmarsö IK bildades 1933 och hade troligen ingen seniorsfotboll tills klubben lades ner 1955, Ovansundets IK bildades 1933, i seriespel mellan 1935-46 och Roslagens Bildö var med mellan 2006-12. Ett annat kortlivat exempel är Singö IK som var med i seriespelet mellan 1949-52, Ununge IF 1935-55, Vätö IF mellan 1935-46 och slogs samman med Ovangrundet för att bilda Vätö IF 1946. 

I Sigtuna kommun har Märsta både haft f d bildande och nybildade klubbar och lagets stora fotbollsklubb är nog Märsta IK som bildades 1927 och har haft seriespel fr o m 1933 förutom ett avbrott mellan 1996-2005. Sigtuna SK var i seriespel endast under säsongen 1936-37, Tingslunda IK mellan 1943-54, Valsta-Syrianska bildades 1993, i seriespel 1994-2014 och i konkurs 2015, Eriksunds IK i seriespel mellan 1936-39 samt under säsongen 1952-53, Märsta AIF mellan 1982-94, Steninge SK mellan 1937-40 och Vidbo IK uppgick ett par år efter bildandet i Timgslunda och var i seriespel säsongen 1938-39.

I Tierp fanns bl a Tierp AIK som bildades 1928 och var i seriespel fram till 1948, Karlholms IF bildades 1925 och i seriespel mellan 1930-36 (Karlholms GoIF är den stora klubben på orten), Mehedeby IF bildat 1922 med seriespel mellan 1925-34 och Västlands IF bildat 1913 med seriespel mellan 1930-36.

Upplands-Bro har inte så många fotbollsklubbar och ett par exemplen på kortlivade klubbar; IK Hoppet 2008-12, Storm BoIS 2002-04, Aconcagua 1990-92, Håtuna IF 1936-46 och Västra Ryds IF 1949-54 samt Västra Ryds IS 1936-38.

I Upplands-Väsby finns inte så många bra exemplen som kan tas med i denna sammanställning; IK Navet seriespel 2013.

I den stora kommunen och Sveriges fjärde största kommun Uppsala finns också ett flertal exemplen som t ex IK Admir som bildades 1922 och kom inte med seriespel som varade mellan 1946-56. Supporterklubben till ishockeylaget Almtuna IS som kallats för Red Lions hade ett fotbollslag i seriespel 2005 och kom 8:a (nio klubbar) i division 7 Norra Uppland. Bengaliska FF var i seriespel mellan 2017-20, Björklinge BK mellan 1987-89,  Bälinge City 2013-18, Dalby SK bildades 1927, men har troligen aldrig seniorlag i fotboll, Gamla Uppsala IF 1935-41 (Gamla Uppsala SK eller GUSK bildades 1948), Gamlis IF 1999- 2011, Gottsunda IF seriespel 1984, IF Heimdal 1904-06 och 1911-14, handbollsklubben HK-71 fullföljde inte seriespelet 1973, Johannesbäck FF 2020-22, Lindbergsklubben 1973-78 och Malma IF 1931-34. Trots att man bara kommit till bokstaven ”M” så har ett flertal exemplen kommit upp och ändå är det bara ett urval. Ett annat exempel är det bolag som bedriver busstrafiken i staden och de hade ett lag i seriespel mellan 1989-91 som Uppsalabuss IF och ett par exemplen från landsbygden; Ålands SK bildades 1932 och i seriespel mellan 1941-52, Knutby BK (bildat 1945) seriespel 1945-47, Nolmyra BK 1945-47, Rasbokils IF (bildat 1933) mellan 1933-39 och Vänge GIK (bildat 1940) mellan 1941-60.

Vallentuna har haft några sammanslagningar av sina klubbar genom åren och ett par exemplen på kortlevande klubbar är Halls IK (bildat 1945) och i seriespel säsongen 1945-46. Hallbyns BK (bildat 1945) mellan 1946-51 och Karlbergs MK Vallentuna som var i seriespel 1988-89.

Klubbarna från Åland som tillhör Finland har haft klubbar som har spelat eller spelar i det uppländska seriesystemet. Tas ej inte med i denna sammanställning.

Älvkarleby har också haft kortlivade fotbollsklubbar som t ex SK Ore (bildat 1920) mellan 1929-33, legendariska bandyklubben SK Tirfing (svenska mästare 1930) hade ett fotbollslag i seriespel mellan 1930-33, Marma BK säsongen 1933-34, Upplandsbodarnas IK (bildat 1916) i seriespel 1918 och Östanå SK (bildat 1919) mellan 1922-27.

Österåker har också haft några representanter på kortlivade klubbar eller i seriespel för några klubbar. Några exemplen är Independiente (bildat 1991) mellan 1992-2008, Hacksta FF mellan 1993-97 och Rotten Commandos som var i seriespel säsongen 1985.

Avslutningsvis på den långa genomgången är Östhammar som kan komma med följande; Börstils SK (bildat 1948) mellan 1949-55, Forsmarks IK säsongen 1933-34, Morkarla IF (bildat 1940) mellan 1941-53, Valö IK (bildat 1928) mellan 1939-53 samt även Sunds IF (bildat 1921) mellan 1929-34 och Väskinge IK (bildat 1937) mellan 1937-43.

Källor:

klubbmarken.com

Privat tidningsarkiv

soderaljefotbollen.eu

svenskafotbollsklubbar.se

Seden kring en kassakista

 Citat från Sjöman

Kassakistan, som förvaras i sakristian härrör från 1700-talet. Den har järnbeslag och är försedd med två hänglås jämte ett fastsittande lås. Enligt gammal sed skulle prästen och de båda kyrkovärdarna ha var sin nyckel.

I kyrkobeskrivningen för Vada kyrka finns detta beskriven och jag har troligen aldrig har läst om en motsvarande sed som skulle vara gällande för andra uppländska kyrkor.

Källa: Börje Sjöman, "Vada kyrka", Katrineholm, 1989

(Tidigare publicerat)

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Mordet i Funbo socken 1934

 Den 30 december 1934 yxmördade August Rickberg sin hustru i Skogsängen i Funbo socken väster om Uppsala och Skogsängen ligger cirka 3,4 km från kyrkan. Rakt norrut från sjön Trehörningen nordöstra spets i den östra delen av socken. Mannen har ett flertal gånger hotat sin hustru till livet och dödade henne med ett antal slag med en yxhammare. Efter dådet tog mannen livet av sig genom att stoppa en dynamitgubbe i munnen och tända på, de begravdes i samma grav redan den 6 januari, gravvården finns tills vidare kvar. Utifrån de söksträngar som finns genom sökning på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida (enligt sekretesslagen så är det 100 år som man kan läsa tidningar på nätet och annars gäller läsesalssökning) så var August Rickberg en lantbrukare. Annars fanns inte så mycket att tillgå om detta mord och kanske denna lilla artikel kan bidraga med  annan form av någonting.

Källor:

https://www.flashback.org/p89977824

svenskagravar.se

svenskamordfall.se