Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Mordet i Funbo socken 1934

 Den 30 december 1934 yxmördade August Rickberg sin hustru i Skogsängen i Funbo socken väster om Uppsala och Skogsängen ligger cirka 3,4 km från kyrkan. Rakt norrut från sjön Trehörningen nordöstra spets i den östra delen av socken. Mannen har ett flertal gånger hotat sin hustru till livet och dödade henne med ett antal slag med en yxhammare. Efter dådet tog mannen livet av sig genom att stoppa en dynamitgubbe i munnen och tända på, de begravdes i samma grav redan den 6 januari, gravvården finns tills vidare kvar. Utifrån de söksträngar som finns genom sökning på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida (enligt sekretesslagen så är det 100 år som man kan läsa tidningar på nätet och annars gäller läsesalssökning) så var August Rickberg en lantbrukare. Annars fanns inte så mycket att tillgå om detta mord och kanske denna lilla artikel kan bidraga med  annan form av någonting.

Källor:

https://www.flashback.org/p89977824

svenskagravar.se

svenskamordfall.se

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt

 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

Några driftplatser längs med UGJ

 En liten stycke järnvägshistoria som inleds nästan 39 km från Uppsala mot Gävle räknat och till 53 kilometer från samma stad. Uppsala-Gävle järnväg kom under staten 1933 och några av driftplatserna anges i denna lilla artikel. knypplan som fick namnet Vendel på mitten av 1890-talet och det var en station som anlades i samband linjens öppnade i december 1874. I oktober 1956 blev den en hållplats och tio år senare slutade persontågen att stanna på platsen och i samband med när Uppsala-Gävle fick dubbelspår så togs infrastrukturen bort i oktober 1997. Cirka tre kilometer norr Knypplan låg lastplatsen till Örbyhus ångsåg och denna lastplats anlades 1880 och togs bort i början på 1950-talet. Både Tobo och Örbyhus hade stationer från början och blev nedlagda i mitten av 1970-talet för att sedan bli stationer för lokaltågen under 1990-talet. Stationen efter Tobo var Gåvastbo som fick sin järnvägsstation först 1920 och som låg dryga halvmilen från Tobo och som fick istället en hållplats 1960, där stod allting bort i december 1993.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser ”, 2009

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.

En händelse i Rådmansö socken på 1840-talet

 Från Ohlsson

En händelse från 1840-talet lever ännu kvar i den muntliga traditionen. En kvinna på ön Vidinge födde ett barn. Barnmorskan, vars distrikt omfattade flera socknar kunde icke anträffats i tid. Då hon kom till ön, var både modern och det nyfödda barnet döda. Sex man förde de båda i land till kyrkogården, där begravningsakten skedde. Men de sex kom inte tillbaka. Ty segelekan kantrade i hårt väder mellan Marö och Kappelskär, och alla drunknade.
Svarkatalogen räcker ej 1840-talet för denna socken ännu och det var drunkningsrelaterade olyckor varje år längs med Roslagskusten. Enligt de mortalitetsrapporter som sändes till Tabellverket varje år var det inga drunkningsolyckor som krävde 1-3 personers liv varje år i denna socken under 1840-talet.

Källor:
Mortalitetsrapporter, Tabellverket
Ohlsson Manfred, "Rådmansö kyrka", Uppsala, 1970

(Tidigare publicerat)

Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket

Fältspatsbrottet på Siarö

 På ön Siarö i Roslagen finns det inte den kända Siaröfortet som inte kommer att behandlats i denna lilla notis. Siarösundet som är mellan just Siarö och Ljusterö är som smalast omkring 50 meter. 

På den norra stranden av Siarö fanns det en fältspatsgruva  som bröts under 1800-talets sista årtionde och själva brottet räknas som den mindre varianten eftersom det inte går exakt att se hur stort det var. Enligt uppgift så bröts det hundra ton fältspat under året 1896.

Det finns inga kända lämningar av fornminnen men ett par ortnamn på ön ger slag att det troligen hade förekommit någonting. Ett naturnamn är Telegrafberget på den nordvästra sidan av ön och det kan hända att man signalerade med kanske med hjälp av spegelglas förr på berget.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

 Michael B Stephens m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Stockholms län”, Östervåla, 2004

Kvinnliga vikingagravar

 På gården till bakteriologiska institionen på Uppsala universitet påträffades i mitten av 1930-talet gravar för kvinnor från vikingatiden. Men när schaktningar utfördes mellan 1935-36 så påträffades dessa gravar som senare togs bort. Huset som byggdes var då till den patologiska institutionen.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Uppländska kyrkor med torn

 I denna artikel behandlas några av kyrkorna i Uppland som har ett västtorn och ett par kyrkor i landskapet har ett östtorn, dessa ligger i trakten av Märsta. Där rör sig om de äldsta kyrkorna i landskapet som förtjänas en egen artikel och därför inte berörs i denna artikel. Det är några utvalda kyrkor som kommer att publiceras i denna artikel. Under 1400-talet byggdes en del kyrkor och under samma sekel skedde även ombyggnationer och renoveringar på allra flesta kyrkor. 

En kyrka ligger vid Uppsalas östra utkant och det är Vaksala vars kyrktorn syns vida omkring. Denna kyrka är från 1100-talet och de äldsta delarna är västtornet samt långhuset. Redan under 1200-talet började man förändra kyrkan från romansk till unggotisk och det var process som i princip hela detta sekel.

Drygt en mil öster om Uppsala ligger Vänge kyrka vars tätort hette tidigare Brunna. I denna socken fanns troligen en träkyrka som fanns omkring 1000-talet medan själva stenkyrkan började att uppföras under 1100-talet och den äldsta urkunden av själva sockennamnet är från 1291 om ett s k jordsbyte. När själva kyrkoinvigningen skedde är dock osäkert, själva kyrkoplatsen är från tidig medeltid och under 1400-talet skedde en ombyggnad som gjorde att vissa antydningar gjordes att kyrkan är från denna tid. Själva kyrktornet som är spinkig var först bara en utprydnad när det tillkom under 1660-talet och kyrkklockorna hängde då i en stapel och 1750 flyttades dessa till själva tornet. Det kyrkan ser ut idag är efter en omfattande ombyggnad som blev färdigt under 1880-talet med korsarmar och korabsid.

Ett par mil söder om Uppsala och inte så långt ifrån riksväg 55 ligger Balingsta kyrka som troligen byggdes i slutet på 1100-talet med långhus, smalare kor och absid av gråsten. Något sekel senare byggdes tornet som har blivit förändrat genom åren och 1872 lämnades kyrkan åt sitt öde efter år av förfall. Det har nämligen byggts en kyrka av tegel söder om kyrkbyn med samma namn och sedan kom nya krafter igång alltmer under 1910-talet och i synnerhet när prästen E Holliday-Owen blev satt i socknen 1916. Med bl a ägaren till Wiks slott som var bankiren Alfred Berg som finansiär så renoverades den gamla kyrkan mellan 1917-19 och kyrkan upptogs igen, tegelkyrkan revs 1934 (där förekommer gudstjänster under sommaren).

I en bygd runt Öresundsbro är Biskopskulla kyrka en av tre kyrkor som har västtorn medan de två andra är Husby-Sjutolft och Torstuna. De andra är kyrkor med varsin klockstapel och Biskopskulla kyrka är från omkring 1200 och troligen hade en annan kyrka funnits på platsen. Mellan 1954-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering och i syfte om att kunna finna spår som tyder på tidigare skeden i kyrkans historia. 

Husby-Sjutolft kyrka ligger omkring 13 kilometer sydost om Biskopskulla om man utgår från fågelvägen och är gotisk kyrka från omkring år 1300. Kyrkan hade ursprungligen tre små gotiska fönster varav två var på sydsidan och ett över altaret. Tornet var i början lägre än idag och fr o m slutet av 1700-talet höjdes tornet, där hänger storklockan från 1675 samt lillklockan från 1739. 

Skepptuna kyrka ligger ett par mil nordväst om Märsta och är ett praktexempel på en kyrka som var från början romansk för att sedan bygga om under 1400-taler till en gotiskt kyrka. Tack vare kyrkans murar är orappade så kan man se spår efter tre små romanska fönster i kyrkans sydvägg som försvann när kyrkan förvandlades till en gotisk kyrka under 1400-talet. Trots förändringarna i kyrkan så har Skepptuna lyckats behållit sin medeltida prägel. Ca halvmilen väster om Knivsta ligger en annan kyrka med västtorn och det är kyrka som ligger om en annan kyrka med torn nämligen Alsike.

Kyrkan som nämndes är Vassunda kyrka som uppfördes under 1200-talet som en romansk kyrka med rektangulär långhus och smalare kor. Liksom många andra kyrkor så byggdes kyrkan om 1400-talet med valvslagningar och det blev kalkmålningar som var vanligt förekommande i uppländska kyrkor under detta sekel. Omkring år 1400 tillkom tornet som blev ersatt av ett torn med låg huv efter en brand.

Avslutande kyrkan ligger strax utanför Östhammar och det är Börstils kyrka som fick sitt torn sent, själva långhuset och koret är från 1300-talet. Men det har funnit en tidigare kyrka på platsen är kyrkohistorikerna relativt säkra på. På mitten av 1400-talet valvslogs kyrkan med stjärnvalv och samtidigt byggdes vapenhuset. Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad mellan åren 1850-52 då bl a västtornet tillkom. I närheten av kyrkan låg fattighus som eldhärjades i juni 1882 då ett 20-tal personer omkom.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Bonnier Ann-Cathreine, ”Medeltida Uppland”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981

Ehn Ola, ”Vaksala kyrka”, Strängnäs, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar;

”Vassunda kyrka”, Uppsala, 1968

”Husby-Sjutolft kyrka”, Strängnäs, 1980

”Börstils kyrka”, Katrineholm, 1987

Nilsson Bertil, ”Balingsta kyrka”, Uppsala, 1985

Norberg Rune, ”Vänge kyrka”, Katrineholm, 1983

Sundquist Nils, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Wilcke-Lindqvist Ingeborg, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

Sirius motståndare säsongen 1936-37

Sirius vann Upplands Östra Serie säsongen 1936-37 och klubbarna som de mötte slutade i följande ordning samt deras status idag. Var det verkligen tjugo klubbar i samma serie och inte en uppdelning, men Sirius vann iallafall och alla klubbar tas med. Om man bara tittade på klubbarna som de mötte så slutade det följande (tack Svante Bernhard och Jesper Hammarström som också är medlemmar i ”Sveriges Fotbollshistoriker och statistiker”, bilden är klickbar.

 Om man har förstått det rätt och den ordning som också verkade logisk om det var uppdelning på två serier.

2) Länna IF bildades 1926 och deras sista kända säsong var 1968 då i Upplands division 7 Centralserien.

3). Österby IF skulle senare slå ihop med Dannemora IF och den sista säsongen var 1960 i Division 6 Norra Uppland

4).  Gamla Uppsala IF sista säsong var 1940-41 i division 

6 Västra Upplandsserien då de blev sist av tio klubbar (dock ingen känd koppling till dagens Gamla Uppsala SK).

5) Norrtälje IF bildades samma år som Sirius (1907), sista säsongen var 1974 då blev sist av nio klubbar i division 6 Upplandsserien Östra.

6). SK Iron bildades 1930 med hemvist i Björklinge och slutade 7:a och sist division 8 (Västra) och har varit bra på ishockey.

7) Hallsta IK från Hallstavik, blev 11:a av 12 klubbar i division 5 (Södra i Uppland) 2023. Var i division 3 i slutet på 1960-taket då de mötte bl a Brommapojkarna, Edsbro If och Vesta.

8). Lagga SK bildades 1933 och spelade bara en säsong till innan klubben ”lämnade in”.

9). Skuttunge SK bildades 1932, blev 10 av 12 lag 2023 i division 5 norra Uppland. 

10) IK Fyris bildades 1922 och är också från Uppland och har spelat i division 4 vid några tillfällen, blev 7:a av nio klubbar i division 8 Norra (Uppland) 2018. Klubben utgick efter har spelat division 3 2014 och är den högsta nivå som klubben har spelat på.

11). Henriksberg SK bildades 1934, den sista kända säsongen var 1942-43.

12). Vittinge IK bildades 1921, sammanslogs med Morgongåva SK 1976 och den sista säsongen med detta namn var 1976 då de blev 10:a av 12 klubbar i division Södea Uppland, har spelat i sitt eget namn ytterligare ett par tillfällen, senaste var 2012 då de blev sist av tio klubbar i division 7 (Västra).

13). Rånäs IF bildades 1921 och blev 5:a av åtta klubbar i division 7 (Östea, Uppland).

14). Tensta GIF, sista säsongen var 2017 när de blev 3:a av sju klubbar i division 8 (Norra).

15). Uppsala IF, bildades okänt år, har flera säsonger i trean och den längsta svit var mellan 1966-73, mötte bl a Sirius i division 3 (Östra Svealand) 1961; vann division 5 (Södea) 2023.

16) Vänge GIK som kom ifrån en ort som hette Brunna och som senare bytte till Vänge som kyrkan också heter. Det var klubbens enda kända säsong.

17)  Almunge IF sista säsong var 1940-41.

18). Riala GIF blev 2:a av 12 klubbar i division 5 (Södea) 2023

19) Grillby BK bildades 1921 och sammanslogs tillsammans med Litslena IF och Wilö IS till Nordis, sista säsongen med namnet var 1969.

Källor:

Eget tidningsarkiv

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showserie.php?serieid=35757

Bergsbrunna Tegelbruk

 Bergsbrunna Tegelbruk ligger på den östra sidan om stambanan söder om Uppsala och stadsdelen Bergsbrunna på andra sidan av järnvägen. Numera har andra företag sin verksamhet i tegelbrukets gamla lokaler. Det fanns förut tre skilda tegelbruk på platsen och det bruket som kallades för Norra Bergsbrunna Tegelbruk grundades 1898 med tillverkning på mur- och taktegel. Det var kronolänsmän som stod för ägandet av bruket i början på 1900-talet och 1917 blev tegelbruket en del av AB Byggnadsvaror i Stockholm, tre år senare såldes bruket till Mälardalens Tegelbruk. Tegelbruket förändrades genom åren såväl sin verksamhet som struktur på byggnader. Omkring 1950 ändrades produktionen till gult fasadtegel bl a och 1966 revs det gamla bruket, samtidigt började tegelbruk att hämta sin lera i Skälby i Vaksala strax öster om Uppsala. Tegelbruket lades ner 1984 sedan verksamheten hade gått på sparlåga under de sista åren. Egen järnväg med 600 mm spårvidd började att anläggas 1898 och 1917 fanns det 3,1 km spår. Under åren 1918-19 ersatte en automatisk kabelbana med 12 vagnar och totalt 4,7 km järnväg. Under 1920 anlades en utlastningsbana på 200 meter från bruket till en lastkaj på Norra Stambanan och användes ännu 1958 och 1961 uppges detta spår vara rivit. Lokdrift infördes 1936 och två nya övertag anlades 1948 samt 1961. Under 1961 nedlades all lokal järnvägstrafik på tegelbruket och ersattes av lastbilar. Två motorlok av okänd tillverkning användes och det första loket hade en Chevroletmotor som köptes 1936 (en uppgift anger att detta lok hade tjänstgjort på Näsby tegelbruk i Södermanland, men denna uppgift är samtidigt osäker. Det första loket skrotades 1948 och då kom nästa lok som skrotades 1961. För omkring tio år sedan försökte skribenten få reda på fler uppgifter när det nåddes av ett rykte om en äldre man som hade åkt med i loken som barn. Han mindes bara åkningen och om motorloken hade han däremot ingen kännedom om.

Källor:

Agius Roland, ”Industriepoken i Uppsala”, 2017

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälarprovinserna 1815-1950”, Geographica nr 28, Uppsala, 1954

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Bergsbrunna&m=0

Minnesmärket på ön Koffsan

Sjön Ekoln i Uppland har några småöar och en av dem är ön Koffsan som ligger inom Dalby socken. En liten lägesbeskrivning; ön ligger cirka 410 meter sydost syd om Ängsberget som ligger vid stranden av Ekoln och denna plats ligger 11/2 kilometer från landsvägen mellan Dalby och Västeråker vid Hässle. Själva Koffsan är ungefär 99x65 stort och det enda fornlämningen är ett minnesmärke. Själva minnesmärket finns på den östra sidan av den skogsklädda ön och det är en inskription på själva stenblocket, där det står ”RAPPA MÅNS MÅNSONS TROGNA HUND”. Denna inskription är daterat till 1846 och enligt den lokala traditionen så var det en husbonde som förliste vid ön medan hans hund klarade sig genom att simma och ta sig upp på ön. Hunden vägrade att lämna ön och den svält helt enkelt ihjäl. Var denna man egentligen hörde hemma är i dagsläget inte känt.

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Ett par uppländska träkyrkor

 I Uppland finns det några träkyrkor och ett av dem finns beskrivna i denna artikel. Det finns dock inga byggnationer som är medeltida som t ex Tångeråsa i Närke och Granhult i Småland. Flera uppländska kyrkor har haft föregångare av trä (även de stenkyrkor som byggdes under medeltiden hade haft träkyrka innan) och de träkyrkor som finns nu är uppförda under den Nya tiden. 

Ett undantag är det dock Aspnäs kyrka utanför Östervåla som aldrig varit en egen församling eller socken utan har varit en gårdskyrka. Kyrkan uppfördes under 1300-talet och ligger längs med vägen mot Månkarbo en bit öster om Östervåla. 

I denna artikel kommer det att behandlas tre sockenkyrkor som samtliga ligger utmed den uppländska kusten varav en av dem ligger i Stockholms skärgård. 

Möja kyrka uppfördes av liggtimmer och den invigdes 1768, annars har den västtorn, sakristia i norr, vapenhus i söder. Kyrkan genomgick en restaurering 1839-40 när väggarna brädslogs och ett timrat vapenhus. 

Söder om Norrtälje inte långt ifrån Vira bruk ligger Roslagskulla som är en korskyrka med ett torn i sin centrala del. Kyrkan blev färdigställt 1706 och den är också gjort av liggande timmer. Man tror också att föregångare till dagens träkyrka också var en träkyrka som uppfördes under 1600-talet. Utvändigt av kyrkan har kyrkan även stående bräder och kyrkan har genomgått ett fåtal förändringar, enligt författaren till kyrkobeskrivningen är det en uppländsk raritet. Kyrkan har också haft en föregångare när det gäller klockstapeln Avslutningsvis skulle egentligen Singö kyrka bli behandlat i denna text och denna kyrka finns beskrivet i en annan artikel på denna blogg. Skribenten valde då att beskriva Gräsö kyrka istället. Denna kyrka är också gjorda av liggtimmer och den uppfördes mellan 1695-97 medan sakristian tillkom när en vägg byggdes till 1753 och själva klockstapeln tillkom under 1740-talet (flera reparationer har det blivit genom åren). Det var iallafall om några av de uppländska kyrkor och kapell som finns, men de flesta är byggda under ett senare skede än 1700-talet.

Källor: 

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/08/singo-kyrka.html?m=0

Bohrn Erik, ”Möja kyrka”, Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949

Kilström Bengt Ingvar, ”Roslagskulla kyrka, Eskilstuna, 1991

Ullen Miriam, ”Bygga i trä”, Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

Uppländska broar

 Denna lilla artikel får räknas som en liten sammanfattning över de broar som har funnits i Uppland. Enligt fornlämningsregistret finns det 209 objekt som betecknar olika broar i Uppsala län. Det finns en del försvunna eller broar som inte används längre, sedan finns de stenvalvsbroar som finns lite varstans. Sju fornlämningar med broar finns i Simtuna socken, sedan en vardera i Gryta, Härnevi och Nysätra socknar. I den sistnämnde socken låg denna bro söder om Nysätra kyrka och strax intill vägen mellan kyrkorna i Biskopskulla och Nysätra (man kan se den ena eller den andra kyrkan). Enligt en karta från 1692 benämndes denna bro som ”Nysätra bro”. I Almunge socken (Ösby) byggdes en gång i tiden en stenvalvsbro över en bäckravin som senare byggdes om till en cementtrumma. Sju objekt finns i Lena socken och flera av dem har gått över Vattholmaån. I den lilla socknen Läby har två broar, dels den bro i ett spann som finns strax söder om riksväg 72 och dels den som finns i ett område med fornlämningar omedelbart väster och sydväst om korsningen 55:an/72:an. Vid denna bro finns det ett minnesmärke, en nästan tre meter hög sten av granit som restes med kung Carl XIV Johan 1835 över Gustav Vasas kamp för fäderneslandet Sverige 1521 och denna minnessten är också inhägnad. Själva stenvalvsbron är 17 m långt, 5 m bred och 4 m hög, själva valvspannet är 6 meter. Det går just nu inte att meddela hur gamla denna bro är och nedanstående länk hänvisar till en bild på en inskription som visar när en bro blir färdigt. Denna bro har namnet Läbybron och på inom ett kilometer från bron så fanns det iallafall två vadställen. Inte så långt ifrån bron och minnesmärket finns ett gravfält i form av en båtgrav.

Länken till bilden med inskriptionen:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/historisk-om-bron-till-singo.html?m=0

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Läget i Uppsala hospital 1900

 Från år 1899 fanns det 271 män och 170 kvinnor på hospitalet i Uppsala, sammanlagt var det 441 personer. Av de intagna så hade fem personer begått mord, lika många hade gjort sig skyldiga till mordbrand och 27 hade begått inbrott. Under det gångna året (inspektionen skedde den 16 oktober 1899) så hade 22 intagna gått bort och det var jämnt fördelat mellan de båda könen. 

Källa:https://ep.liu.se/databases/medhist_data/arkivdokument/hospinsp/1900/I90003PB.htm

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Fotbollslaget Almtuna IS

 Almtuna är numera känt som en ishockeyklubb från Uppsala som är hemmahörande i en ishall som är en av de minsta i landet. Almtuna har haft andra idrotter på programmet och fotbollslaget var i seriespel mellan 1934-91 och bl a mött Sirius vid några tillfällen. Den första säsongen var 1934-35 då laget blev 3:a i Upplandsserien klass två med totalt fem klubbar. Det har blivit tre säsonger i division 4 som var följande; 1946-47 (en säsong) och två säsonger mellan 1951-53, en åttonde plats under den är fösta säsongen är klubbens högsta någonsin. De mötte då Sirius samt några klubbar från Västmanland och nästa säsong åkte de ur serien. Under 1962 spelade klubben i femman och därefter i såväl sexan som sjuan. De spelade i Upplands division från 1976 till de lämnade fotbollsserien efter har slutat sist i division 7 (Uppland, Norra) 1991.

Källa: https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=2036

Ön utanför Kapellskär

 Ön med det smickrande namnet Kapellskärskär (enligt uppgift ön sitt namn redan på 1600-talet) utanför färjeläget i Kapellskär och från fastlandet till ön är det endast 300 meter. På ön finns det en kolerakyrkogård och fyndplats för ett skelett som blev funnen på den södra delen av ön. Övriga  är fartygslämning, vallanläggning och två begravningsplatser. Den ena är begravningsplats för familjen Ridderstad på närbelägna Riddersholm och den andra är en kolerakyrkogård. Dessa två ligger inte så långt ifrån varandra. Ön sägs också vara hemsökt och först lite bakgrund, under 1600-talets begravdes det offer av pesten och det efterföljande seklet var det offer av koleran från karaktänsstationen på Fejan. Förr fanns det också en sjökrog som försvann vid okänt tidpunkt och antagligen var det på 1700-talet. Det har också bedrivit / bedriver vandrarhem och personalen kan vittna om märkliga saker. En gång besökte en båtägare ön och han märkte att någon lossnade förtöjningen i princip hela tiden denna person var där.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

skarn.se