Höstångan

 Tyvärr råkade det tänkta dragkraften som var ett S-ånglok ut för en tubläcka och det kom bara ett par dagar innan resan skulle göra på godsbanan Örbyhus-Hallstavik. Längs med banan som anlades på 1870-talet fanns det också bibanor som gick till bl a Ramhäll (gruva), Lövstabruk och Fagervik vid sjön Vällens norra spets. Skribenten gick på tåget i Tierp och det Svenska Järnvägsklubben (medlem)som arrangerade resan med materiel från Järnvägsmuseet i denna stad. Det var kort på tåget, på linjen, föremål och bangården i Hallstavik. Är det någon som har funderat på varför man inte få gå på toaletten när tåget står still??? Det är p g a i de äldre vagnarna så rann innehållet ut direkt på banvallen. Sträckan mellan Hargshamn och Hallstavik byggdes 1977 sedan den smalspåriga Uppsala Östra-Rimbo-Hallstavik hade lagts ner. Dannemora-Hargs Järnväg byggdes i början som smalspårigt, hade treskensspår mellan Dannemora och Gimo under 1960-talet innan linjen blev breddat. På ditresan anordnades ett antal stopp medan det var direktgång ifrån Hallstavik till Örbyhus som tog nästan två timmar och dieselloket som var ett T—lok från 1955 hök maxhastigheten 40 km/h på banan förutom vissa toppar på 45 km/h. Några bilder kommer att publiceras nu medan några andra kommer att publiceras senare (t ex järnvägsstationen i Gimo). Förutom godstrafik har även en viss persontrafik ägt rum, det sista persontåget gick 1960 mellan Örbyhus-Gimo (obetydligt sedan Faringe-Gimo lagts ner tidigare under detta år. (Bilderna är klickbara)

Fiskala hushåll i Skokloster socken

 Skokloster hade 45 hushåll under året 1571 och under senare år var detta antal följande; 

1620; 50
1699; 71
1718; 78
1735; 77
Dessa siffror var mer eller mindre beräknade, men ger ändå en illustration hur många hushåll det fanns i denna socken under denna tidsperiod och det är med hjälp av mantalslängderna eller inlösenlängden i samband med Älvsborgs lösen som dessa uppgifter har räknas fram.

Källa: Lennart Andersson-Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000", Göteborg, 2000

(Tidigare publicerat)

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket

Fejan

 Ön Fejan utanför Norrtälje var förut en "karaktänö" för ingående fartyg, det var på den tiden när kolera grasserade och fartyget hade kommit ifrån ett sådant land. Där fick bl a Uppsalakören Orphei Drängar vara i karaktän 1894. Från skärgårdsstiftelsens hemsida;""På Fejan finns ett härligt skärgårdscentrum i Norra skärgården med en mycket speciell historia! Läget vid farleden mot Ålands hav gjorde att man valde att anlägga en karantänstation för att möta koleran här. 1894 låg här 196 fartyg med 5000 personer i karantän"".

Källor:

http://home.swipnet.se/catarina/
Källgårdh Anders, "Sveriges öar", 2005
Databasen på Stockholms länsmuseums hemsida(www.lansmuseum.a.se)
Eller: http://stockholms.lans.museum/databas/sid1a.cfm
http://www.skargardsstiftelsen.se/?id=3954

Åkerby kyrka norr om Uppsala

 Det har antagligen funnits en träkyrka under 1200-talet i Åkerby någon mil norr om Uppsala och denna träkyrka känner man inte till idag hur den såg ut. En anledning att man utgår ifrån detta är att kyrkans dopfunt är från detta sekel medan nuvarande kyrkan blev färdigt under 1300-talet och nästa århundrade målades kyrkan av en medarbetare till den kända kyrkomålaren Albertus Pictor.

Källa: Åke Nisbeth, ”Åkerby kyrka”, Katrineholm, 1984

Där sköts senaste vargen

 Bara ett stenkast från Östa källor i Nora socken (Uppland) finns det en skylt av trä och på platsen markerar där den sista/senaste vargen sköts i socknen. På skylten står det; HÄR SKÖTS DEN SISTA VARGEN I NORA 30 NOV AV 14-ÅRIGA ANDERS HOLMBERG. Om det var den senaste vargen som sköts i Uppland återstår att se.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Torvindustrin i Gubbo

 En torvströfabrik anlades i Gubbo 1918 inte så långt ifrån Gimo i Uppland och den låg invid den bibana som Dannemora-Hargs järnväg lät bygga mellan Norrmon-Lövstabruk. En lastplats inrättades längs med denna bibana för brukets transporter. Fabriken anlades av Gimo-Korsnäs AB med säte i Gävle. Under andra världskriget så upptogs s k bränntorv som förädlades av två provisoriska ugnar. Själva driften lades ner 1952, byggnaderna revs 1954-55 och det återstår bara ruiner av den forna torvströfabriken. När fabriken öppnades så lade man ut en bana med 600 mm spårvidd mellan fabriken och Glansmossen och som mest var den tre kilometer långt. Ett motorlok från Warrant i Vara anskaffades 1919 och motorn var tillverkat av samma firma, den var fotogendriven med åtta hästkrafter (hade hytt). Själva banan nedlades med fabriken 1952 och revs upp några år senare medan loket skrotades.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/09/objekt-langs-med-lovstabruksbansn.html?m=0

Om strandat ångare 1900

Från Gefle Dagblad den 21 maj 1900 och en strandat ångare mittemellan de båda fyrplatserna Understen och Svartklubben längs med Upplandskusten. Besättningen på 14 personer hade blivit räddade och till slut fick de också loss fartyget.

 

Uppsala spårvägar

 När detta begav sig och innan detta nät lades ner 1953, på den tiden var det ett klokt beslut eftersom busstrafiken gick fortare.

Division 4 (Uppland) 1986

 Det var den senaste säsongen inför en förändring i seriesystemet som inträffade vid mitten av 1980-talet och Enköpings SK gick upp till division 3 (Norra Svealand) efter en säsong i fjärdedivisionen. Av 22 matcher vann EIS 13 av matcherna och vann serien med 31 poäng och med en poäng före IF Vesta, trea kom seriens målgladaste lag som var Tierp IF (40 mål gjorde dem). Jumbon Södra Trögd hamnade efter denna säsong i division 5 (Södra Uppland) och skulle åka ner i division 6 1988 som dock bara blev en säsong. IF Vesta blev jämte EIS en klubb för division 3 medan Tierp blev 4:a i en division 4-serie tillsammans med andra uppländska lag. Några av de klubbarna som var med i division 4 (Uppland) 1986 skulle bilda en annan serie med andra uppländska lag till en ny version av division 4 (Uppland). Detta gällde förutom Tierp även lag som slutade mellan 4:a-10:a. Näst jumbon Uppsala-Näs eller UNIK skulle hamna i en division 4-serie med både uppländska och gotländska lag till nästa säsong.

Enkel tabell division 4 (Uppland) 1986

Enköpings IS

Vesta

Tierp

Upsala IF

Lagunda

Strömsberg

Gamla Uppsala

Bälinge

Danmarks IF

SK Iron

Uppsala-Näs

Södra Trögd

Källor:

Clas Glenning historiska tabeller

svenskafotbollskkubbar.se

Trapphändelse

 Enligt tidningen Upsala den 14 juli 1898 ramlade en lantbrukare i Bondkyrko socken i Uppland så svårt att han bröt ena armen. Allt detta inträffade på hans förstugetrappa och detta inträffade den 13:e samma månad. Det stod ingenting i tidningen om att han fick åka in till sjukhuset eller om dom lyckades med att stjälpa hans arm i bostaden.

(Tidigare publicerat)

Svista värdshus har rivits

 Ett värdshus har försvunnit!!!

En epok har avslutats

Svista värdshus är riven

Försökte skriva lite versbetonad!!!

En tidigare artikel om rivningen på bloggen.

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/09/svista-vardshus-skall-rivas.html?m=0

Ett par länkar om Svista värdshus;

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/har-rivs-svista-vardshus-det-har-hander-nu

https://www.fotosidan.se/blogs/ottenfotoblogg/svista-vardshus-det-glomda-rummet.htm

https://www.reddit.com/r/uppsala/comments/1iu26nb/idag_revs_svista_v%C3%A4rdshus/

Fornborgen i Husby-Långhundra

 I Husby-Långhundra socken i Uppland finns förutom fornborgen Broborg även en annan fornborg om man åker in till byn Hönsgärde och svänger in mot det berömda gravfältet strax öster om byn. Man åker på en liten byväg och förbi ett par kraftledningar och efter lite tag så kommer man fram till ett skogsparti på höger sida. Fornborgen ligger på en höjd mellan 25-40 meter ovanför havsytan och är i storleken 220x70 meter, bestående av en stenmur som sträcker sig mer eller mindre runtom.

Källa: Fornlämningsregistret; Husby-Långhundra nr 193

Källnot: Se även denna notis:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Fornborgen&m=0

(Tidigare publicerat)

Orrjakten som slutade olyckligt

 Mitt under brinnande krig så inträffade denna händelse utanför Sundsvall.

Uppsala Nya Tidning 1 mars 1916

23-årige lägenhetsinnehavaren Vilhelm Nilsson i Tuna var i söndags ute på orrjakt. Låsmekanismen krånglade dervid så att skottet gick bakåt och Nilsson fick pannbenet krossat. Han fördes omedelbart till Sundsvalls lasarett, där han dagen därpå afled. Han efterlämnade hustru och dotter.

Nu känner jag inte till vapnet och inte heller vad han visste om vapen. Jag kan inte låta bli att kommentera detta, men jag antar att han missade på något vis att kontrollera vapnet. Man tänker på den händelse som utspelades i Balingsta socken ungefär nio år tidigare. Kan citera lite grann ifrån denna artikel; Sonen till en hemmansägare, Frans Olsson som var hemmahörande i Böksta i Balingsta socken, skulle skjuta kråkor med ett vapen som inte har använts på sexton år och det slutade förstås illa. Vapnet "exploderade" med följden att han skadade ena handen så svårt att amputation tycks vara väldigt nära. Gravrost är ett rostbegrepp som i synnerhet drabbar vapen och jag förmodar att detta vapen var belagt med rost. Ett vapen som inte har blivit använt på sexton år och jag förmodar att detta vapen också inte har använts under längre tid.

(Tidigare publicerat)

Grand Hotell Hörnan i Uppsala

 Hotellet ligger längs med Fyrisån vid korsningen Östra Ågatan-Bangårdsgatan i Uppsala och själva byggnaden blev uppfört 1907. Det är ett anrikt hotell som inte ligger så långt ifrån järnvägsstationen och som nu har varit stängt i tre månader p g a renovering. Det var inte alls meningen att huset skulle renoveras utan bara installera en ny hiss.

Källor:
Hemsidan

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Sockerbruk i Uppland???

 Från Stockholms dagblad 27 november 1890

Sockerbruk i Uppland. Förslag är väckt om anläggandet af ett sockerbruk i Tierp. En framstående man har lofvat insätta i företaget 80 000 kronor. Försökodling med betor i Uppland har utfallit gynsamt, berättar tidningen Upsala.

Det verkar var ett storslaget projekt, men man undrar hur det gick med dessa planer som jag inte har tagit reda på ännu. Men någon läsare eller besökare kanske vet mer om detta projekt.

(Tidigare publicerat)

Antalet lok i Ramhäll

I Ramhäll i Uppland fann man malm under 1740-talet och sedan tog det lång tid innan man började att bearbeta malmen. Efter ett antal turer med att starta upp gruvan och olika nedläggningar så lades gruvan ner 1975. I Ramhäll har det funnit två olika spårvidder och det har varit lok på såväl 750 mm som 891 mm. På 750 mm har det funnits ett tryckluftslok som byggdes på platsen 1925 och fanns kvar tills skrotningen 1949. Man användes av ett tryckkärl på två kubikmeter som sattes på en s k Norbergsvagn. I Ramhäll har det funnits lok på 180-metersnivån och även på 230 samt 280 meter under jord. Förutom tryckluftsloket så har det funnit tolvvmotorlok varav sju var tillverkade hos Jenbacher Werke i Österrike varav sex av dem hade tjugo hästkrafter. Två lok tillverkades 1948 på ASEA i Västerås. Drygt hälften av loken blev transporterade dit efter de hade tjänstgjort vid en annan gruva. På 891 mm spårvidden användes ett ånglok som tillverkades på Helsingborgs mekaniska verkstad 1919 med tillverkningsnumret 57. Från Dannemora-Hargs järnväg anlades en åtta km lång bibana från Knaby till Ramhäll 1877 som trafikerades i början av järnvägsbolagets egna lok. Det egna Hb-loket hade tidigare använts i Ljusne i Hälsingland och kom därifrån 1923. Loket såldes och överfördes till Dannemora 1938 medan bibanan lades ner 1959, den hade då knappast varit trafikerat sedan 1951.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Sillbo

 Tegelbruket i Sillbo i Huddunge socken som ligger i nordvästra Uppland var förut fornminnesmärkt. I området för tegelbruket finns en bytomt, fyndplats och två områden med fossila åkermarker. Drygt 500 meter öster om tegelbruket finns det en bro som stenhuggare lät bygga under mitten av 1880-talet. Tegelbruket som tidigare haft en järnväg med eget rullande materiel är numera rivningshotat p g a dåligt skick.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Begravning i Torstuna

 Trots det var påsk så kom många människor för att se häradsdomaren C A Södergren som har varit såväl domare som åklagare samt nämnd i den östra domsagan. Runt hans stoft hade kransar blivit placerade.

Källa: Tidningen Upsala 28 april 1900