söndag 31 december 2023

Årskrönikan 2023

 För en gångs skull var det lägligt att skriva den historiska bloggens egna årskrönika och det är för första som denna krönika skrivs Ett nytt rekord slogs med råge när det gäller antalet artiklar och notiser i år och det mesta sedan den stora utrensningen var omkring 2011. 
Ett antal bilder kom också med i år och för övrigt togs ett hundratal bilder när Mannaminne besöktes under sommaren 2022, bilder som kunde vara till nytta för denna blogg eftersom de flesta objekten i Mannaminne har en historiskt bakgrund. 
Under året beskrevs ett antal Industribanor med både de som har haft egna lok och de industrier som har haft spår med utan lok. Vapenhistoriska artiklar publicerades också och det var för några år sedan som någon artikel med detta ämne blev publicerat. Sedan kom en serie med titeln ”Från banorna” där ett antal industrier med eget rullande materiel skrivs kortfattat liksom de banor som inte haft egna lok och där godset i vagnar har dragits för land eller eventuellt med djurkraft. 
Förut taggades inte det material som publicerades på bloggen och än idag upptäckts de stofter som inte har blivit taggade innan. Detta arbete pågår iallafall och förhoppningsvis kan samtliga artiklar och notiser vara taggade till nästa år. 
I början av året visades ett par bilder det berömda hotellet Knaust i Sundsvall som har en berömd trappa som genom åren har blivit fotograferat av såvä turister som akademiker. I nästa varje månad har det varit ett antal korta notiser med blandat historiskt innehåll i nästan alla årets månader. Under året skrevs det bl a om den enda romern som har spelat i den engelska ligan, Sjömilsås torvströfabrik utanför Nässjö, Axsjö gruva utanför det uppländska Morgongåva, referat om fotbollsspelaren Bobby Charlton som avled i höstas, några kyrkor blev publicerade som t ex Singö samt Kumla söder om Sala, några händelser från 1600-talets första kvartal och om Uppsalas omtalade polismästare Raab. Serien om Liverpools legendariska matcher fortskrider även nästa år och en del artiklar som tidigare var publicerade kommer att läggas in igen.
Det är den sista artikeln som kommer att publiceras i år och det kommer nytt efter nyåret.

GOTT NYTT ÅR!!!!

Kan du simma baklänges???

 Det var en notis i Tidningen Upsala den 27 april 1899



Möllebjörke

 Det är bana med okänd spårvidd och blev drygt en halv kilometer långt anlades 1918-19 mellan kaolinbrottet Myllebjörke och Ryedals lastplats på linjen Sölvesborg och Karlshamn. Själva lastplatsen anlades 1912, låg nästan en mil öster om Sölvesborg och var igång till 1950. Själva brottet tillhörde Iföverket i Bromölla och antagligen fraktades kaolinet till detta verk. Själva järnvägen revs vid okänt tidpunkt och Ryedal var också en hållplats längs med Blekinges Kustbanor.

Källor:

Järnvägsdata med driftplatser, 2009
Priedits Janis, ” Industribanor i Blekinge (del 6), ÖSJ-Bladet, nr 2/2009

Kompletterande uppgifter till Ranå

 Enligt boken om värmländska industrijärnvägar så fanns det två lok på Ranå tegelbruk. Komplettering till denna artikel;


John Bergman, tillverkningsnummer 144, år 1950, dieseldriven, Turner-motor från Wolverhampton (England) på 15 hästkrafter och lokets vidare öden är okända.

Loket från den österrikiska tillverkaren Puch-Werke tillverkades troligen på 1920-talet och var bensindriven och var i drift på Lemunda sandstensbrott i Östergötland fram till 1962 då det köptes av tegelbruket som låg i Ransäter och brann ner 1972. I början på 197-talet fanns den ännu kvar i halvskrotat skick. I Lemunda fanns det två kända lok från Puch-Werke och ett av dem såldes till Ranå, enligt boken om Östergötland skrotades loket 1924 omkring 1950 medan loket från 1927 avställdes 1960 och skrotades först tjugo år senare.

Källor:

Gyllenberg Bo, ”Industrilok i Östergötland”, 1987
Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020

fredag 29 december 2023

Ogrizovic för Liverpool

 Målvakten Steve Ogrizovic stod i endast fyra ligamatcher för Liverpool när han var reservmålvakt för Ray Clemence. I sin debut för Liverpool föll klubben med 2-4 mot Derby County på bortaplan den 8 mars 1978 och i två av sina matcher höll han nollan. Efter säsongen 1980-81 gick dock Clemence till Tottenham och fick då Bruce Grobbelaar, fick vara en reservmålvakt även åt honom. 

Ogrizovic ligamatcher för Liverpool

***8 mars 1978, 2-4 mot Derby County (borta), tre av målen kom under andra halvlek.
***11 maj 1978, 1-0 mot Leeds United (hemma).
***29 september 1979, 0-1 mot Nottingham (borta)
***19 augusti 1980, 0-0 mot Coventry (borta)
Källa: Pead (1990)

Ogrizovic spelade 278 ligamatcher för Coventry City mellan 1984-91 och i bortamatchen mot Sheffield Wednesday den 25 oktober 1986 gjorde han också ett mål i en match som slutade 2-2. Senare under denna säsong skulle han hjälpa Coventry till deras största merit någonsin när de vann FA-cupen genom att vinna 3-2 mot Tottenham efter förlängning på Wembley Stadium.

Källor:

Dean Rod (m fl), ”Coventry City—-A complete record”, Derby, 1991
Hugman Barry, ”Football League players Records 1946-88”, London, 1988
Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

Ombytta roller

 Den 23 augusti 1982 tog Sirius emot BK Vargarna från Norrtälje inför 234 åskådare på Studenternas och trots många chanser gjorde Sirius inte fler än ett mål i matchen som gick i den lokala fotbollstrean. Sirius föll med 1-2 med samtliga mål gjorda i första halvlek. Vargarna kunde ta ledningen efter en hörna i den 8:e matchminuten genom Mats Johansson och i slutet av halvleken kunde de öka på sin ledning genom Mats Olsson, omedelbart därefter reducerade Janne Fors. Sirius skulle nu spela en säsong i fyran och för första gången sedan de vann division 4 (Uppland) just före BK Vargarna 1959. Tre år senare var det BK Vargarna som tog emot Sirius i samma serie inför 150 åskådare och en match som Sirius vann med 3-1. Hemmalaget sumpade en del chanser och då kan man påstå att det var ombytta roller. Golli Hashempour från Iran gjorde Sirius första mål och det enda målet innan halvtid. I andra halvlek ökade Lasse Pettersson på till 2-0 bakom hemmakeepern Kent Sundman som även stod i den föregående matchen. Thomas Åkerlund reducerade innan Pettersson fastställde slutresultatet med sitt andra mål.

Källa: Uppsala Nya Tidning 25/8-1982 o 17/8-1985

torsdag 28 december 2023

Storjungfrun

 Denna fyr ligger längs med Söderhamnsleden och exakt två mil sydost om denna ort, nu en liten festligt notis från Norrlandsresan under sommaren 2022. Det var i den lilla orten Vallvik så passade jag på att fråga ett äldre par (de var iallafall 10-15 år äldre än mig) om fyrplatsen, är det Stora Fjäderägg som ligger därute, Stora Fjäderägg ja sa dem, men kruxet är att denna fyrplats ligger i höjd med Umeå och där förväxlade vi fyrplatsen. Det är just Storjungfrun som ligger utanför Söderhamn. Storjungfrun byggdes under åren 1837-38 och fyren har enligt uppgift varit oförändrat i drygt hundra år (1924 gjordes den senaste förändringen. I slutet på 1800-talet byggdes såväl en kaj som en vågbrytare som numera är dålig underhållna. Lotsstationen flyttades från Storjungfrun till Rönnskär-Lilljungfrun 1897. Där fyren finns det några fornminnen och även fartygsvrak, på öns nordvästra sida finns s k åkstenar och på platsen åkte barnen till fyrvaktaren på stenarna nerför en häll under tidig 1900-tal.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
fyrwiki 
Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Teckningen på Söderarm fyr


 När jag var drygt 12-13 år (omkring 1983-84) följde jag med min far till fyrplatsen Söderarm som ligger längs ut i kustbandet utifrån Kapellskär. Fadern parkerade bilen i Rävsnäs som ligger några kilometer norr om Kapellskär och sedan gick vi ombord på en mindre motorbåt, resan dit ut tog ett par timmar. Båten cirkulerade och körde zickzack förbi öar, kobbar och skär samt gryner som inte gick att se utan bara på sjökort. Vi var där i några timmar och vi var också uppe i fyren, Söderarm var ju en av de sista fyrarna som blev avbemannade. Ett par år senare gjorde jag en teckning över Söderarm som senare blev inramat, har skrivit om Söderarm tidigare och som publicerades för mer än tio år sedan.

https://okandahandelser.blogspot.com/2012/01/soderarm.html?m=0

En kort alternativ vapenhistoria

 I början av 1800-talet använde britterna en salvbössa som kallades för ”Nock Gun” efter tillverkaren Henry Nock och var ett sjupipigt vapen som också var otymplig p g a den kraftiga rekylen som uppstod när alla pipor avlossades samtidigt. Detta vapen var väl anpassat till när man skulle äntra fiendens fartyg och kom väl i användning vid sjöslaget vid Trafalgar 1805 och de tidiga krigen mot Napoleons armé. Enligt uppgift var ca 500 Nock Guns som kom till användning på den tiden och några tekniska data om detta vapen; piplängd 52 cm, kaliber .39, vikt 4,1 kg, datering 1795 och ursprungsland England. Ca 50 år tidigare som Nock Gun lanserades kom en svensk 20-pundig mörsare till användning och vikten var på dryga fyra ton. Denna mörsare placerades i närheten av fören på de fartyg som blev installerade på och syftet var att beskjuta befästningar på land.
Det finns artikel om Bakergeväret på denna sida som skrevs för ett tiotal år sedan och som den brittiska armén använde sig av samt blev en del av deras standardutrustning under 1800-talets första kvartal. Själva geväret vägde 4.1 kg och sedan tillkom det även en träklubba som man använde för att få ner kulan i själva loppet. Den delades ut i samband med geväret i början av Bakergevärets era och som senare visades vara onödigt eftersom det gick med handkraft att få ner kulan i skjutbart skick.
Uppfinningen av knallhatten omkring 1820 gjorde att även skjutvapnen säkrare, pålitligare och lättare att hantera. Under 1800-talets mitt lanserades det amerikanska Springfield två slaglåsgevär, dels var det m/1855 med kalibern 14,7MM som kom 1855 och dels m/1863 med kalibern .58 som kom ut åtta år senare. Det förstnämnda geväret var det  första amerikanska slaglåsgeväret som kom ut på marknaden och som kuriosa kan nämnas att samma tillverkare kom ut med det s k kallade Mississippi-geväret i början på 1840-talet som också var räfflat. 
Avslutning lite grann om kaliber som egentligen skrevs om omkring 2007/08 då bloggen var nylanserat och senare togs bort i samband med den stora utrensningen omkring 2011 som senare publicerades i sammanställning av artiklar något år senare. I Vapentidningen nr 6/1994 finns det en sammanställning över 33 olika kalibrar från olika år i varken kronologisk eller tematisk ordning. 
Förklaring från Nordisk familjebok från 1951; Kaliber (fr. calibre), diametern till etteldvapens lopp, mätt — vid räfflade vapen — mellan bommarna. Då k. i huvudsak bestämmer eldvapnets egenskaper, brukar den ingå i vapnets officiella namn, t. ex. 7,5 cm kanon, 6,5 mm gevär o. s. v. Fordom nyttjades i st. f. kaliber vikten av den till loppet passande rundkulan av järn, t. ex. 
12-pundig (12 U) kanon.
Det finns långt flera kalibrar som står nämnda i Vapentidningen och en sökning på den militära wikin på engelska ger omkring 13 000 träffar. I England har man även använt namnet bore och ett sådant exempel 38 bore som användes i England under 1800-talet och det var ett räfflat framladdningsvapen och t ex en revolver så är det 38 rundkulor av bly på pundet som passade till vapnet.

Källor:

Bruner Pelle, ”Kaliber-finns det?, Vapentidningen 6/1994
Chuckhawks.com
”Encyklopedia of war machines”, 1984
Ford Roger m fl, ”Den stora boken om vapen”, 2010
Militärhistorien, svensk version, 2013
Nordens familjebok 1951, Runeberg.com




onsdag 27 december 2023

Sjömossen

 Sjömossen var en lastplats längs med Dalabanans sträcka mellan Krylbo och Sala, själva ortnamnet är beläget cirka två mil från den sistnämnda orten. Sjömossen lastplats stod klart att användas i september 1918 och syftet var att lasta torv för Stora Kopparbergs räkning, lastplatsen nedlades redan 1927. Enligt en annan uppgift pågick driften även under andra världskriget och troligen användes ett litet motorlok på platsen. I Sjömossen anlades även ett frilastspår med plats för tio vagnar och ett ställverk för linjeblockering.

Källor:

Järnvägsdata med driftplatser, 2009
Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1921
Småbanebladet (SmB), nr 3/1986

lördag 23 december 2023

Hässja hö på säreget vis

Detta kort finns på en släktgård i Roslagen och antagligen kom den som hade bärgat höet på ett säreget sätt att hässja det. Denna samling väckte nog säkert fantasin till liv hos dem som passerade. Den exakta platsen som bilden togs är inte känd hos mig och kortet togs antagligen av min mors morfar Gottfrid Karlsson som levde mellan 1872-1958 eller av sonen Gösta som gick för bort några år sedan. Det påminner om ett urfolk som är på väg nånstans eller om de är på väg att slåss, vet inte!!! Men det påminner om ett urfolk, ja, kanske den som tog bilden också tyckte.


 

 

Bilder på Malsta kyrka

Tre bilder på Malstas lilla kyrka strax utanför Norrtälje och även den lilla sjön Malstasjön finns en bild på. Malsta är en liten socken och inte långt ifrån kyrkan järnvägen mellan Norrtälje och Rimbo. I närheten av kyrkan vid strandkanten finns en minnessten över en mamsell som dog i dysenteri på 1840-talet. Ett sjukdomsfall som hennes familj skämdes för eftersom dysenteri eller den gamla benämningen ”Rödsot” ansågs vara en sjukdom för fattiga. Hennes familj gick ut med att hon drunknade ute på sjön tillsammans med två barn.



 

Dräpt p g a krigsdiskussion

 I Göteborgsposten stod det den 9 januari 1871 om en student i Helsingfors hade blivit dräpt p g a att han hade diskuterat det fransk-tyska kriget med några tyskar. Antagligen tyckte tyskarna att den finske studenten hade för yviga åsikter om kriget och var anti-tyskt i sitt sett att argumentera mot kriget. Det hela slutade med att han blev ihjälslagen och han tillhörde den österbottniska nationen i Helsingfors.

(Tidigare publicerat)

Fyra unga barnaföderskor

 År 1876 var det fyra barnaföderskor som var femton år som fick ett barn och samtliga barn var födda utom äktenskapet. Det var den högsta siffran för denna åldersgrupp under hela detta årtionde och samtliga var på landsbygden. En 15-årig flicka i "städerna" fick ett barn 1880 och det var det enda fallet.

Källa: BiSOS(Befolkning) 1880

(Tidigare publicerat)

Uppsala 1875

 År 1875 hade Uppsala stad en folkmängd på 12 644 invånare och låg på en åttonde plats bland rikets största städer. Under detta år hade folkmängden ökat med 277 personer. Men det hände också andra saker; 94 bröllop, 378 födslar(83 utom äktenskapet) och 378 personer dog under detta år.

Källa: BiSOS(Befolkning) 1875

(Tidigare publicerat)


tisdag 19 december 2023

Tågolyckan i Witham

 Den 1 september 1905 inträffade en tågurspårning i Witham i grevskapet Exxes i England och längs en järnväg som då drevs av Great Eastern Railway. Det var ett tåg med 14 vagnar och vid stationen spårade tåget ur, 11 personer miste livet medan 71 blev skadade. Det var expresståget som gick mellan London och Liverpool, olyckan hände vid halvtiotiden på förmiddagen. Enligt en källa så var spelare och ansvariga från den nybildade fotbollsklubben Norwich City på tåget. De var på väg till för att möta Plymouth Argyle på bortaplan i Southern League och den första matchen för säsongen. Matchen spelades dagen efter och Norwich föll med 0-2, fick avsluta matchen med nio man eftersom inga avbytare var tillåtna då.

Källor:

Soar Phil, ”The Hamlyn A-Z of British Football Records”, Twickenham, 1984
Wikipedia engelskspråkiga 


fredag 15 december 2023

Från banorna

 Presentation, se denna!!!


LEKSAND

Norsbro sågverk lades ner omkring 1960 och dessförinnan hade det brunnit ner till grunden i juli 1952. Sågverket hade eget spår men med utan lokdrift och både dess pannhus samt den ca 40 meter höga skorstenen revs 1989.

VATTHOLMA

Golfbanan ligger på ett ställe där Vattholma grusgrop låg en gång i tiden och det gick ett stickspår från Uppsala-Gävle järnväg. Där stickspåret började var dryga kilometern norr om den nuvarande stationen i orten som sin tur ligger drygt 100 meter där den gamla stationen låg.

KÄVLINGE

Detta skånska sockerbruk lades ner i mitten av 1950-talet och iallafall under 1990-talet användes lokalerna till lagring av potatis.

Notiser

Antalet bandyklubbar 1956

I t ex Bandyboken 1956 skrevs det att Sverige hade ca 3 600 lag och ca 40 000 spelare i seriespel.
Källa: Torbjörn Andersson, ”Den döende bandyn”, 2019

Första elektriska tåget till Vadstena

Den 21 december 1921 kom det första eltåget till Vadstena. Det vvvar på en fredag som tåget kom ifrån Fågelsta och detta hände på eftermiddagen.
Källa: ”Tåg och spår”, nr 75, 1987

Ljuskronorna i Roslagsbro kyrka

I denna kyrka finns det tre ljuskronor, två är från 1600-talet och en från 1700-talets början.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindquist, ”Roslags-Bro kyrka”, Strängnäs, 1989

Hamburgerskåp

Det är ett skåp som tillverkades i Tyskland under 1600-talet med bl a klotformade fötter, sockel med låda och dörrar med spetsovala fält.
Källor:
”Konsten i focus”, Stockholm, 1976
”Norstedts uppslagsbok ”, 2003

Rumskulla

I Rumskulla inte långt ifrån Vimmerby fanns bl a Stenfors  kvarn som var i drift mellan 1853-1946 och Ösjöfors handpappersbruk 1777-1926.
Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Rådmansö SK

Roslagsklubben Rådmansö SK ispelade sin första säsong i fotbollstrean 2022 och gjorde sin första säsong 1952-53. De hade tidigare spelat 14 säsonger i division 4, vidare 24 i femman, 19 i sexan, 11 i sjuan och en säsong i division 8. De blev sist i division 3 (Norra Svealand) med 8 poäng på 22 matcher.
Källlr: Bolletinen 1/2022 och 4/2022

Inredda rum

År 1853 var endast 7 av 21 rum på Salnecke slott i Uppland inredda.
Källa: Fredric Bedoire, ”Svenska slott och herrgårdar”, 2017

Polismästaren Raab

 Edward Raab levde mellan 1841-1901 och var såväl friherre som polismästare, han blev beryktat av sina fatala uttalanden när polisen hade stridigheter med studenter. Han var stor till växten och gick ofta i sin polismästaruniform, studenterna älskade att trakassera honom. Kandelabern (nu borttagen eller om den har kommit tillbaka) på Stora Torget i Uppsala fick sitt smeknamn ”Raaben i ljus”av studenterna i staden. Själva lyktan eller kandelabern uppfördes 1860 och har också förutom på stora torget även stått på St Eriks Torg. Raab ligger begraven på den gamla kyrkogården i staden och inte långt ifrån (drygt fem meter) ifrån Hammarskjölds stora gravplats. Enligt Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok gick han ut tiden klockan 1 på eftermiddagen den 24 januari 1901.

Källor:

Ridderstedt Rolf, ”En levande kyrkogård”, Borås, 2001
Ringh John & Ole Skagegård, ”Fler pärlor och markvärdigheter i Uppsala”, 2023
Uppsala Domkyrkoförsamling, dödbok, Riksarkivet 

torsdag 7 december 2023

Grimsby Town inledde med en storseger

 Den 24 augusti inledde Grimsby Town mot London-klubben Leyton Orient i gamla division 2 och matchen spelades inför 14 274 åskådare på Blundell Park.
Målskyttarna för hemmalaget var Gerry Priestley 2, Ron Rafferty (ny från Portsmouth), Jimmy Fell, Billy Evans, Ron Stockin och  Dick Conner. De båda målen för Leyton Orient gjordes av Tommy Johnston som är en av klubbens främsta målskytt någonsin med 131 mål vid två omgångar under 1950-talet och 1960-talets första år.
Grimsby Town toppade divisionen i början och de slutade säsongen på 13:e plats medan Leyton Orient blev 12:a.

Källor:


onsdag 6 december 2023

Tidningsnotiser

Bilderna är klickbara!!!

Aftonbladet hade en tablå över Europas skogar den 13 februari 1889 och Sverige var den skogsrikaste landet, men det var Finland som hade minst antal individer per hektar skog.

Tre notiser från Tidningen Upsala den 3 januari 1882 om bl a två fall av självmord och en av dessa handlar om 12-0årig pojke som var son till en kemist i Berlin blev så missnöjd med sina julklappar att han tog livet av sig.

Från Tidningen Upsala den 9 januari 1899

Från Upsala Nya Tidning den 14 februari 1916 om en misshandel på en äldre kvinna.


Från Göteborgs-Posten 28 maj 1872 (tisdag) om en olyckshändelse i Korsnäs när sjökaptenen Olsson skulle korsa järnvägen.





Banan under Karlskrona

 I Karlskrona finns numera rester efter en järnväg som gick från järnvägsstationen till ett numera plomberat ingång till ett bergsutrymme som ägdes av Örlogsverket. Linjen öppnades för trafik 1888 och den normalspåriga järnvägen blev 1,6 km långt, den var i trafik fram till 1990. Syftet var att transportera tunga transporter till de olika militära ändamålen i staden och under andra världskriget så öppnades flera tunnlar som numera är plomberade.
När Mellersta Blekinges järnväg hade öppnats till Karlskrona 1889 så lades en tredje skena i den ursprungliga järnvägen eftersom detta bolag hade spårvidden 1 067 mm (vanligt med denna spårvidd i dessa trakter på den tiden). Den smalspåriga delen av järnvägen trafikerades av ånglok från både Blekinge Kustbanors järnvägar och Mellersta Blekinge järnväg innan den tredje skenan togs bort omkring 1960, när de smalspåriga järnvägarna i Blekinge och sydöstra Småland breddades till normalspår. 
Järnvägen går igenom två tunnlar som totalt mäter 500 meter och en av dem går under Amiralitetskyrkans klockstapel. Denna järnväg flick smeknamnet Flottans Varvs järnväg och man antar att detta smeknamn är fortfarande aktuell, heller!!!
För själva transporterna för att frakta militär materiel i Karlskrona så användes även tunneln. Under treskensepoken användes tre motorlok varav två av dem tillverkades av AB Slipmateriel i Västervik (138/1940 och 249/1940) medan det tredje loket tillverkades av Jönköpings motorfabrik 1946 med nummer 107. På den normalspåriga spåret så har det även trafikerats av SJ egna lok. I början av 1970-talet kom det ett motorlok som hade tjänstgjort på en försvarsanläggning i Mellansverige som tillverkades av AB Slipmateriel 1928. Numera är samtliga lok skrotade förutom nr 138 som såldes till SJ 1946.

Källor:

Elgh Leif, ”Tunnelbanan i Karlskrona”, tidskriften Tåg, nr 7/2023
Högberg Leif o Jan Erik Olsson, ”Hemliga utflykter”, 2018
Priedits Janis, ”Industrilok i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet, nr 2/2009