Dödlig utgång med skavsår

 Jag har minst sett två fall där människor har dött till följd av skavsår och det var en dödsorsak förr i tiden. Skavsår är inte så svåra egentligen och jag har inte hört talas om att en person kan har dött av det under 1900-talets senare hälft. I mediearkivet finns det ingen artikel som handlar om en person som har dött av skavsår. I Uppsala nya tidning fanns det en notis om att en man hade dött till följd av skavsår den 25 februari 1916. Det var statskarlen Eriksson i Nytorp i Rasbo socken som fick ett skavsår på ena foten. Han fick blodförgiftning(sepsis) och han fördes in till sjukhuset i Uppsala(hette väl inte Akademiska sjukhuset då?) och avled där. Enligt notisen var det under en lördag som han dog medan notisen i tidningen var en måndag. Sedan minns jag en motsvarande notis i Södermanlands läns tidning och det var tidigare, möjligen runt sekelskiftet(hittade inte den där notisen för tillfället). Men hela verkade vara en olyckligt dödsorsak och det var nog inte så många som dog av denna dödsorsak heller(men svaret kanske kommer vid ett senare tillfälle).

(Tidigare publicerat)

Skomakare

Bilderna visar hur en skomakare hade det förr i tiden och detta utrymme finns att beskåda i Mannaminne i Ångermanland.

Vara tegelbruk

 Detta tegelbruk var igång mellan 1904-1976 vars produktion under senare år omfattade murtegel och dräneringsrör. Bruket hade egen järnväg med spårvidden 600 mm och anlades samma år som bruket drogs igång. Den var 400 meter långt, nedlades med bruket och för att rivas upp mellan 1977-78. Tegelbruket hade under åren sammanlagt sex motorlok med olika fabrikat och drivmedel. Det första loket tillverkades 1906 av Warrant på orten och det var detta tillverkare första lok. Loket hade en fotogendriven Warrant-motor på fyra hästkrafter och blev skrotat runt 1930. Ett lok var tillverkat på brukets egna verkstaden 1940 och var igång till mitten av 1960-talet.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Västergötland”, 1984

Royal Arsenal Railway, London

 

I Spårläget 3/2018 skrev jag om Royal Arsenal vapenfabrik i London vars några av dess arbetare bildade en fotbollsklubb som senare skulle bli dagens Arsenal. I boken "Official history of Arsenal" från 1994 finns en bild på en port i fabriken och innanför "grinden" syns ett spår och lite längre fram en spårväxel. Spåret syns lite svagt på bilden och när är bilden tagen? Utifrån ledtrådar på bilden så verkar bilden har tagits vid ett senare tillfälle. I förgrunden syns två bilar som ser ut att vara tillverkade någon gång på 1960- eller början på 1970-talet (eller har jag fel??). Spåret verkar vara smalspårigt och enligt bildkällan kommer bilden från Arsenal FC s k fotoarkiv. Det var en gång i tiden omfattande trafik med 45 lok och tre olika spårvidder. Det finns en del material att gå igenom på nätet om Royal Arsenal Railway som kanske kan utmynna en artikel i slutändan.

Notiser (kort)

 Mexikos första landskamp

Mexiko spelade sin första officiella landskamp mot Guatemala i dess huvudstad den 1 januari 1923 och de vann med 3-2. Deras första sex landskamper var just mot Guatemala.

Källa: Guy Oliver, ”The Guinness book of World Soccer”, Enfield, 1995

Torsebro krutbruk

Detta krutbruk utanför Kristianstad var igång mellan 1682-1923 och anlades för kronans räkning för att kunna bistå Skånes militära anläggningar.

Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Namnbyte

Newton Heath bytte namn till Manchester United 1902.

Källa: Engelskspråkiga Wikipedia 

Kungen Alboin 

Det var en langobardisk kung med namnet Alboin som erövrade i princip hela nuvarande Italien och detta hände 568, fyra år senare avled kungen.

Källa: Norstedts uppslagsbok”, 2003

Hudiksvallbanken

Banken i Hudiksvall fick en gåva på 3 000 riksdaler och för pengarna hade de köpt en egen gård för självs inrättningen.

Källa: Dagens Nyheter 2 februari 1873

 

Charlie Atkinson

 Denna ytterhalv föddes i Hull i december och inledde sin karriär i den lokala ligaklubben Hull City. Han spelade sin första match 1953 och det skulle bli två mål på 37 matcher innan han gick över till Bradford Park Avenue som lämnade ligan 1970 efter hade slutat sist i dåvarande division 4 fyra säsonger på raken. Detta gjorde tre år senare och det skulle bli 50 mål på 339 matcher innan han gick över till den andra klubben i staden som är City 1964. Där skulle det bli ett mål på sexton matcher innan lade skorna på hyllan året efter.

Källor:

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/player/charlieatkinson.html

https://www.oncloudseven.com/435-charlie-atkinson/

Hemorter i Lerum socken 1880

 Byar i Lerum socken 1880 var Stålebo störst med 84 invånare och därefter kom Östra Slätthult med 74, Lerum skattegård 67, Knappekulla 53 och Hulan 48. Socknen hade flera orter med över 30 invånare och andra byar eller orter var Hundstugan 43, Brunnstorp 39, Hallegården samt Härsskogen 37 och Aspenäs 31.

Källa: SVAR, Riksarkivet

Märkliga präster

En beryktat präst(från "Tjuvar och charlataneri släktforskningens värld" på http://www.genealogi.se/)

Nils Rabenius. Mest herostratiskt ryktbar bland svenska falsifikatörer är kyrkoherden i Hedemora Nils Rabenius, född 1648, död 1717. Rabenius drevs bland annat av en egenartad släktfåfänga att i äkta medeltidsurkunder radera ut namn och i stället skriva in fingerade medlemmar av en uppdiktad Rabbe-ätt. En del Rabeniusförfalskningar har tidigt vunnit allmän tilltro och spridning, och därför är det ytterst svårt att utrota uppgifterna ur litteraturen. En följd av Rabenius framfart är att han förstörde en rad medeltida urkunder så att det inte längre är möjligt att läsa de ursprungliga namnen. Rabenius bravader har klarlagts av Nils Ahnlund i monografin "Nils Rabenius (1646-1717). Studier i svensk historiografi" (1927).

Det är en präst som förfalskade dokument och det har delvis orsakat problem för bl a släktforskare. Sedan har jag hittat en antavla där det finns en präst som mördade en person och detta hände inom Öckerö socken utanför Göteborg.

Jag har hittat fall i både Sverige och England om prästöden som inte är det allra bästa om man utgår ifrån prästyrket och må präster vara. Ett exempel är prästen i Silbodal socken i Värmland som förgiftade fem fattiga personer under tidig 1860-tal. Ungefär tio år senare inträffade en smärre prästskandal i Tvååker socken i Halland när en präst slog nattvardsbarn. Bl a en föräldrarlös pojke som hade kommit försent till nattvardens läsningar och om han skulle göra det igen så skulle han få en kok med stryk. Nu var inte präster bara sådana där personligheter utan av också en annan form av karaktär, nämligen hålla på med huskurer som prästen i Älmeåkra socken gjorde innan han dog 1898. En präst i engelska Eaton gjorde sig skyldig till flertal bedrägerier under 1870-talet och det var en präst inom den engelska högkyrkan.

Källor:

www.genealogi.se

Borås tidning 9/8-1898

Dagens nyheter; 8/3-1873 och 20/10-1875

(Tidigare publicerat)

Liverpools legendariska matcher del 3

 ***2-1 mot Leeds United, 1 maj 1965

Liverpool tog sin första triumf i FA-cupen genom att besegra Leeds inför 100 000 åskådare och managern Bill Shankly ställde upp med följande startelva. I mål Tommy Lawrence, sedan Chris Lawler, Gerry Byrne, Geoff Strong, Ron Yeats, Willie Stevenson, Ian Callaghan, Roger Hunt, Ian St John, Tommy Smith och Peter Thompson. Matchen slutade mållöst och efter tre minuter av förlängningen gjorde Roger Hunt det första målet på Leeds-keepern Gary Sprakes. Det var Byrne som låg bakom målet med en assist till Hunt och i matchminut 102 kvitterade Billy Bremner. I den 111:e matchminuten så gjorde Ian St John det avgörande målet.

**3-1 mot Inter-Milan, 4 maj 1965

Redan efter fyra minuter gav Roger Hunt ledningen åt hemmalaget efter en assist av Ian Callaghan, efter en drygt en halvtimme var det ombytta roller. Däremellan hann Allessandro Mazzola emellan genom att göra kvitteringen. Efter 75 minuter fastställde Ian St John slutresultatet och många av de 54 082 åskådarna på Anfield Road började att sjunga ”Go back to Italy” till melodin Santa Lucia. Matchen gällde semifinalen i Europacupen sedan Liverpool hade vunnit sin sjätte ligatitel 1964.

***3-0 mot Newcastle United, 4 maj 1974

Inför 100 000 på Wembley spelade Liverpool sin 5:e FA-cupfinal, 1914 förlust med 0-1 mot Burnley, 1950 förlust med 0-2 mot Arsenal, 1965 seger med 2-1 mot Leeds och 1971 förlust med 1-2 mot Arsenal. Det var manager Shankly sista merit med Liverpool och skulle leva i sju år till. Han ersattes av den förra Liverpool-spelaren Bob Paisley som skulle vara manager i nio år. Matchen då, den första halvlek blev mållöst och Liverpool Alec Lindsay fick sitt mål bortdömt p g a offside efter 51 minuter. I den 58:e matchminuten gjorde Kevin Keegan det första målet. När en kvart återstod så gjorde Steve Heighway det andra målet och två minuter före full tid gjorde Keegan det tredje målet efter ett anfall med tolv passningar från målvakten Ray Clemence. I Newcastle fanns Terry McDermott och Alan Kennedy som senare skulle spela för Liverpool.

***3-1 mot Borussia Mönchengladbach, 25 maj 1977

Klubbens meriter började nu alltmer att även omfatta ute i Europa och denna match spelades i Rom. Matchen spelades inför drygt 56 000 åskådare och det var Terry McDermott som gjorde matchens första mål efter 27 minuter efter en passning av Steve Heighway. Dansken Allan Simonsen som spelade några matcher för Charlton i den gamla division 2 under 1980-talet kvitterade för tyskarna i den 51:a matchminuten. Tommy Smith gjorde 2-1 i den 64:e matchminuten och Phil Neal fastställde slutresultatet på straff sedan Kevin Keegan hade brutit sig igenom och blivit fällt.

***3-2 mot Leicester City, 6 april 1978

Sammy Lee fick göra sin debut för Liverpool när han ersatte den skadade David Johnston redan efter sex minuter. Men det var gästerna som tog ledningen efter 

36 minuter när Billy Hughes sköt in en straff bakom hemmakeepern Ray Clemence. Liverpool kvitterade sex minuter senare genom Tommy Smith och i början på andra halvleken gav Winston White ledningen på nytt för The Foxes. I den 56:e matchminuten gjorde Sammy Lee sitt första mål i sin debut. Tommy Smith gjorde sitt andra mål i matchen i den 76:e matchminuten inför 42 979 på Anfield Road.

Hushållsstorlekar utifrån Tabellverkets material (urval)

Källan till denna lista är Tabellverket på nätet som omfattar åren 1749-1859 och de folkräkningar som skickades in från de olika socknarna. I denna sammanställning redovisas de socknar som tillhör Uppland och är ett urval av ett arbetsmaterial som är större än denna lista.

*Första året i Tabellverket förutom 1749

N= Beräknat antalet hushåll

År/Socken/Dåvarande län/Antalet hushåll/Hushållsstorlek

1749/ Adelsö/ Stockholms/58/6,22

1760/ Adelsö/ Stockholm/ 53/  7,15

1769/ Adelsö/ Stockholm/  78/  4,76

1773/ Adelsö/ Stockholm/ 82/ 4,73

1780/ Adelsö/ Stockholm/ 80/  5,57

1800/ Adelsö/ Stockholm/ 89/  5,11

1805/ Adelsö/ Stockholm/ 91/  5,30

1830/ Adelsö/Stockholm/ 96/  5,64

1855/ Adelsö/ Stockholm/ 127/  4,72

1749/ Alsike/ Stockholm/  75/ 6,07

1755/ Alsike/ Stockholm/  74/  5,07

1760/ Alsike/ Stockholm/ 82/  5,80

1769/ Alsike/ Stockholm/ 79/  7,16

1775/ Alsike/ Stockholm/ 76/  7,59

1780/ Alsike/ Stockholm/  97// 7,24

1805/ Alsike/ Stockholm/  124/ 4,92

1830/ Alsike/ Stockholm/  121/ 4,99

1855/ Alsike/ Stockholm/  138/ 4,74

1749/ Bladåker/ Stockholm/ 95/ 7,13

1766/ Bladåker/ Stockholm/ 88/ 7,18

1790/ Bladåker/ Stockholm/ 89/ 7,20

1775/ Gottröra*/ Stockholm/ 120/ 5,90

1780/ Gottröra/ Stockholm/ 128/  5,62

1800/ Gottröra/ Stockholm/ 141/  5,89

1749/ Husby-Långhundra/ Stockholm/ 92/ 8,91

1755/ Husby-Långhundra/ Stockholm/ 102/ 8,29

1763/ Husby-Långhundra/ Stockholm/ 112/ 7,62

1769/ Husby-Långhundra/ Stockholm/ 114/ 7,97

1775/ Husby-Långhundra/ Stockholm/ 149/ 7,16

1749/  Kårsta/Stockholm/ 65/ 8,21

1760/ Kårsta/Stockholm/  70/ 8,03

1795/ Kårsta/ Stockholm/ 82/ 6,85

1749/ Lagga/ Stockholm/ 90/ 7,20

1758/ Lagga/ Stockholm/ 90/ 8,17

1790/ Lagga/ Stockholm/ 124/ 6,04

1749/ Lohärad/ Stockholm/ 120/  5,52

1773/ Lohärad/ Stockholm/ 126/  5,88

1795/ Lohärad/ Stockholm/ 128/  5,29

1749/ Länna/ Stockholm/ 185/ 6,35

1758/ Länna/ Stockholm/ 185/ 6,80

1769/ Länna/ Stockholm/ 212/ 6,55

1775/ Länna/ Stockholm/ 200/ 7,47

1790/ Länna/ Stockholm/ 227/ 6,17

1805/ Länna/ Stockholm/ 318/ 5,13

1749/ Odensala/ Stockholm/ 120/ 6,83

1769/ Odensala/ Stockholm/ 137/ 6,41

1795/ Odensala/ Stockholm/ 132/ 7,09

1749/ Rimbo/ Stockholm/ 111/ 6,76

1775/ Rimbo/ Stockholm/ 110/ 6,45

1790/ Rimbo/ Stockholm/ 123/ 6,77

1749/ Skepptuna/ Stockholm/ 88/ 9,02

1769/ Skepptuna/ Stockholm/ 94/ 8,05

1795/ Skepptuna/ Stockholm/ 104/ 6,65

1749/ Ununge/ Stockholm/ 157/ 5.16

1769/ Ununge/ Stockholm/ 174/ 5,39

1805/ Ununge/ Stockholm/ 194/ 5,22

1749/ Vassunda/ Stockholm/  89/ 6,46

1760/ Vassunda/ Stockholm/ 101/ 6,60

1769/ Vassunda/ Stockholm/ 95/ 6,79

1749/ Alunda/ Uppsala/ 312/ 6,78

1760/ Alunda/ Uppsala/ 274/ 8,02

1769/ Alunda/ Uppsala/ 345/ 6,82

1749/ Biskopskulla/ Uppsala/ 74/  6,99

1760/ Biskopskulla/ Uppsala/ 81/ 6,52

1790/ Biskopskulla/ Uppsala/ 98/ 6,05

1749/ Danmark/ Uppsala/ 125/ 7,41

1755/ Danmark/ Uppsala/ 129/ 8,01

1763/ Danmark/ Uppsala/ 145/ 8,30

1775/ Danmark/ Uppsala/ 153/ 7,22

1790/ Danmark/ Uppsala/ 140/ 7,05

1749/ Enköpings-Näs/ Uppsala/ 91/ 6,77

1775/ Enköpings-Näs/ Uppsala/ 98/ 7,10

1805/ Enköpings-Näs/ Uppsala/ 128/ 5,91

1749/ Funbo/ Uppsala/  147/  5,96

1767/ Funbo/ Uppsala/  170/  5,76

1790/ Funbo/ Uppsala/  150/ 6,52

1749/ Gamla Uppsala/ Uppsala/ 101/ 7,25

1775/ Gamla Uppsala/ Uppsala/ 136/ 7,00

1795/ Gamla Uppsala/ Uppsala/ 142/ 6,06

1749/  Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 65/ 7,45

1755/  Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 77/ 7,08

1763/  Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 102/ 5,69

1769/  Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 110/ 5,91

1775/ Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 114/ 6,10

1795/ Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 77/  6,83

1810/ Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 124/ 4,76

1830/ Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 124/ 4,92

1855/ Husby-Sjutolft/ Uppsala/ 138/  4,77

1749/  Kungs-Husby/ Uppsala/ 55/ 7,33

1763/ Kungs-Husby/ Uppsala/ 56/ 7,11

1790/ Kungs-Husby/ Uppsala/ 79/ 5,77

1749/ Litslena/ Uppsala/ 149/ 6,40

1766/ Litslena/ Uppsala/ 142/ 7,20

1780/ Litslena/ Uppsala/ 175/ 6,11

1749/  Rasbo/ Uppsala/  211/ 7,34

1760/ Rasbo/Uppsala/ 226/  6,97

1769/ Rasbo/ Uppsala/ 250/  7,06

1785/ Rasbo/ Uppsala/ 249/  7,17

1805/ Rasbo/ Uppsala/ 313/  5,99

1749/ Stavby/ Uppsala/ 75/ 7,48

1760/ Stavby/ Uppsala/ 81/  8,21

1773/ Stavby/ Uppsala/ 88/  7,71

1749/ Uppsala-Näs/ Uppsala/ 57/ 6,96

1760/ Uppsala-Näs/ Uppsala/ 60/ 6,42

1772/ Uppsala-Näs/ Uppsala/ 35/ 11,37 (N=60; 6,63)

1790/ Uppsala-Näs/ Uppsala/ 58/ 6,74

1855/ Uppsala-Näs/ Uppsala/ 112/ 4,19

1749/ Veckholm/ Uppsala/ 90/  11,15

1775/ Veckholm/ Uppsala/ 140/ 7,48

1790/ Veckholm/ Uppsala/ 160/ 6,47

1749/ Ärentuna/ Uppsala/ 91/  6,60

1769/ Ärentuna/ Uppsala/ 101/ 6,94

1785/ Ärentuna/ Uppsala/ 118/ 6,08

1749/ Övergarn/ Uppsala/ 99/ 7,24

1766/ Övergran/ Uppsala/ 139/ 5,98

1785/ Övergran/ Uppsala/ 136/ 6,23

Demografiska notiser från Dannemora socken 1758

 ***Samma år genomfördes en folkräkning i denna uppländska socken och då hade socknen 845 invånare och 156 hushåll.

***Det var 53 män som var anställda inom järnbruket varav 50 var gifta.

***Det föddes 23 barn varav tio pojkar.

***Det var 14 människor som dog varav sju barn under tio år, tre äktenskap upplöstes genom döden och nio var kvinnor/flickor. Två barn under ett år dog under året.

***Fem personer dog av hetsig feber varav fyra kvinnor/flickor, fyra dog av okänd barnsjuka och två av lungsot.

***Tio vigslar ägde rum.

Källa: Tabellverket på nätet

Om att komma till Långholmen

 Från Dagens Nyheter 27 november 1876

Under rättegångsärenden!
En äkta man. Genom vederbörande roteman har blifvit till polisen anmält, att förre bageregesällen G Johnsson, boende i huset nr 26 Svartens gata, utom det att han missvärdar sin familj på det mest upprörande sätt, för några dagar sedan hotade att skjuta sin hustru med en revolver, emedan han "vill komma på Långholmen" som han har uttryckte sig. 

På detta tilltag utfärdade polisen i Stockholm en varning och det var f ö hans första. Långholmen var en straffanstalt där en del personer fick straffarbeta med olika strafftider.

(Tidigare publicerat)

Amma till Napoleon III

 Mamsell Dubois-Copponnex som var amma till Napoleon III dog vid 91 års ålder den 8 januari 1876 i Geneve.

Källa: Göteborgsposten 18 januari 1876

Bilaga:

NE:s presentation över Napoleon III
Napoleon III, Louis Napoléon Bonaparte, 1808–73, fransk president 1848–52, fransmännens kejsare 1852–70, son till Napoleon I:s bror Louis Bonaparte och styvdotter Hortense de Beauharnais. Efter att ha levt i dag exil återvände Napoleon III till Frankrike efter februarirevolutionen 1848 och valdes till president. År 1851 gjorde han en statskupp och utsågs till president på 10 år. År 1852 utropade han sig till kejsare. Regeringstiden präglades av ekonomisk blomstring. Napoleon III hade även utrikespolitiska framgångar, bl.a. i Krimkriget (1853–56) och i kriget mot Österrike 1858–59, men led nederlag i fransk-tyska kriget (1870–71), vilket ledde till att han avsattes och gick i exil till England.

(Tidigare publicerat)

På Lövstabruk

 På Lövstabruk i Uppland fanns det femton arbetare under året 1790. Detta antal varierade emellanåt på bruket och t ex för år 1755 fanns det endast en arbetare där. Det fanns 11 arbetare 1769 samt 1815.

Arbetare under några år; 

1766 7

1790 15

1840 13

1850 18

1860 10

1870 16

1890 10

1900 13

1910 4

1920 11

Arnold Renting, ”I skuggan av Lövstabruk”, 1996

Historiska skyltar i Öregrund

Historiska skyltar i Öregrund samt en bild på ortens medeltida kyrka och bilderna är zoombara.

 

Bilder på Rumshamn kyrkogård

 I Rumshamn på Väddö i Upplands finns en liten kyrkogård med gravar vars folk begravdes omkring 1900 och bland dem några okända sjömän samt en familj som alla dog under en vecka. Bilderna är zoombara!!!!

.

Antalet hemman i Jät socken

 Jät socken i Småland hade följande antalet hemman under den 1700-talet;

1701: 69

1710: 68

1714: 67

1715: 64

1721: 67

1726: 70

1750: 70

1754: 82

1760: 80

1766: 85

1780: 208

1790: 202

Från och med 1754 räknades antalet hushåll.

Källor:

Summariska Folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i Stormaktspolitikens skugga”, Växjö, 1987

Kostnaden att tillverka täckjärn i Långshyttan

Det varierade kraftigt att tillverka täckjärn i pris under den andra halvan av 1800-talet och i Långshyttan i Dalarna var inget undantag. Själva malmkostnaden var på 17 000 kr per ton 1860 medan kostnaden för kolet som var viktigt i framställningen var på 22 000 kronor per ton. Själva kostnaden för malmen gick ner med nära hälften fram till 1870 för att sedan öka igen fram till 1885 medan kolkostnaden var på 20 000 kr per ton 1870, 24 000 kr/ton 1880 och 30 000 kr/ton 1885. Under 1880-talet utgjorde kolkostnaden omkring hälften av den totala kostnaden. År 1890 var malmkostnaden på 11 000 kr per ton, kolkostnaden låg på 29 000 kr per ton och den totala kostnaden på 60 000 kr per ton. Tio år senare var det följande; 25 000, 54 000 och 100 000.

Källa: Artur Attman, ”Fagerstabruken, Uppsala, 1958