Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket

Läget i Uppsala hospital 1900

 Från år 1899 fanns det 271 män och 170 kvinnor på hospitalet i Uppsala, sammanlagt var det 441 personer. Av de intagna så hade fem personer begått mord, lika många hade gjort sig skyldiga till mordbrand och 27 hade begått inbrott. Under det gångna året (inspektionen skedde den 16 oktober 1899) så hade 22 intagna gått bort och det var jämnt fördelat mellan de båda könen. 

Källa:https://ep.liu.se/databases/medhist_data/arkivdokument/hospinsp/1900/I90003PB.htm

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Ett par demografiska uppgifter från Dala

 I Dala pastorat utanför Falköping kan man bl a läsa följande demografiska uppgifter under ett par årtionden under 1700-talet. Denna notis har bara en upplysande tabell och p g a att den publiceras här så ändras strukturen i tabellen om. Den ger andelen av giftermålsfrekvensen i tusentals.

1751-60

Män: 87,4

Kvinnor: 74,8

Barnadödlighet: 44,4

1761-70

Män: 75,5

Kvinnor: 69,1

Barnadödlighet: 43,4

1771-80

Män: 56,5

Kvinnor: 52,9

Barnadödlighet: 48,9

Källa: Christer Winberg, ”Folkökning och proletarisering ”, Göteborg, 1975

Demografiska nyheter om Nysätra 1782

Nysätra är en socken som ligger några kilometer väster om Örsundsbro i Uppland.

 ***År 1780 hade socknen 834 invånare och 142 hushåll, 1785 var dessa siffror 842 o resp 147.

***År 1782 föddes det 28 barn varav en flicka föddes utanför äktenskapet. Tolv barn under tio år dog under året och totalt var det 20 personer som gick bort varav sju äktenskap upplöstes igenom döden.

***Fem vigslar ägde rum

***Tio barnaföderskor var mellan 25-30 år samt en tonårsflicka.

***Den vanligaste dödsorsaken var bröstfeber som sju personer dog av.

***En man/pojke dog p g a olyckshändelse.

Källor:

Folkmängdsrapporten, Tabellverket

Mortalitetsrapporten, Tabellverket 

Båda rörande Nysätrs socken.

Dödligheten i några socknar 1807-10

 Denna artikel får anses vara en inledning på eventuellt senare artiklar på hemsidan och få därför betraktas som överskiktlig.

Det var många som dog då, orsaken var den rödsotepidemi som pågick då och det var drygt 50 000 personer som dog p g a denna sjukdom mellan 1808-13. I denna artikel valde jag att beskriva hur det var mellan 1807-10. Sjukdomens moderna namn är dysenteri, rödsot eller dysenteri är en sjukdom som drabbar magen i människans anatomi.

Från NE

dysenteri´ (grek. dysenteri´a, av dys- och grek. e´nteron 'tarm', 'tarmar'), rödsot, infektion i tjocktarmen. Dysenteri kan hos människa orsakas av bakterier i släktet Shigella eller av parasitiska protozoer, vanligen Entamoeba histolytica.

Om historiska förloppet under denna tid skriver Bengt Dahlin följande; Dysenteri eller rödsot som sjukdomen tidigare kallades, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade en svår rödsotsepidemi åren 1773-84, då cirka 15 000 personer per år dog i farsoten – d.v.s. under perioden sammanlagt 180 000 människor. Andra stora rödsotsepidemier inträffade 1808-13 med sammanlagt 50 000 döda och 1851-60, då cirka 26 000 människor dog i farsoten. Bara under 1857 dog 10 650 svenskar i rödsot.

En avgörande orsak tycks vara de soldattransporter som varade i landet under denna tid eftersom kriget mot Ryssland pågick. Detta krig kom att kallas för det finska kriget och det var på grund av detta som det var svårt att hindra sjukdomen att spridas.

Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri. Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner."

Källa: http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm

Det var under den valda tidsperioden som det var flest offer och detta skiljer sig emellan olika socknar. Det är lite frapperande att Fröslunda socken i Uppland inte hade ett enda fall av sjukdomen fram till 1814 då en man/pojke dog av rödsot. Det var andra dödsorsaker som drabbade denna socken och ingenting tyder på att dödligheten hade tagit fart. Däremot grannsocknen Biskopskulla hade tre dödsfall av rödsot 1808 och 10 under nästa år som var ett år med hög dödlighet. Går man ner på sockennivå finner man att det kunde variera mellan olika socknar. Biskopskullas folkmängd var under 1805 på 654 invånare och fem år senare 653. Rödsoten drabbade inte dessa socknar så hårt och det går att ta reda på det med hjälp av bl a Tabellverkets material. Björklinge hade år 1805 en folkmängd på 1 148 invånare och fem år senare var folkmängden 1 097, alltså en klar folkminskning och vad berodde detta på? Jag valde denna socken eftersom den låg utefter en väg som gick norrut som senare skulle bli E4:an tills motorvägen i området blev klart.

Antalet födda/döda och dödsorsaken rödsot i Björklinge mellan 1805-13

1805: 27/27/1
1806: 28/28/1
1807: 35/37/0
1808: 38/44/9
1809: 36/71/3(17 personer hade dött av okänd eller oangiven sjukdom)
1810: 28/45/7
1811: 42/38/2
1812: 33/36/1
1813: 37/35/2

Siffrorna är lite försvånande eftersom det stora antalet av personer vars dödsorsak var okänt under 1809 när endast tre personer avled på grund av rödsot. Det som går att läsa i tablån var att dödligheten var högre än antalet födslar under samma tid. Mortaliteten översteg fertiliteten från 1807-10 och alltså under den tidsperiod som det var hög dödlighet i Sverige.

(Tidigare publicerat)

Hände i Uppland under 1700-talet

 I denna lilla sammanställning är det varken kronologisk eller tematisk ordning.

***I Balingsta socken föddes det 21 barn medan det var 14 som dog 1757, det var sju äktenskap som upplöstes genom äktenskapet. I samma socken var det sju barn under tio år som dog 1765.

***Börje socken hade 662 invånare 1749 och det fanns 124 hushåll. I grannsocknarna Åkerby var 162 invånare (31 hushåll) och ett gästgiveri, Vänge , 615 invånare, 81 hushåll och ett kaffehus och Läby började man en mortalitetsrapport 1753 medan den första folkräkningen var 1775 (182 invånare och 26 hushåll). 

***I Läby socken 1753 var det elva födda barn varav ett som föddes utom äktenskapet, nio människor dog, tre äktenskap upplöstes genom döden och inga vigslar ägde rum.

***I Biskopskulla socken avled en kvinna i samband med en förlossning och det var ett av två äktenskap som upplöstes genom döden. Samma år ägde fyra vigslar om i socknen. Det var 22 barn som föddes och nio människor som dog.

***I Husby-Sjutoft socken avled 14 personer under 1785 varav tre kvinnor/flickor dog av slag eller stickfluss, två män dog av bröstfeber, en man/pojke dog av lungsot och respektive andtappa och en pojke dog av okänd sjukdom. Det var 4 barn som dog innan de var ett år i socknen. I samma socken upplöstes det nio äktenskap genom döden 1795 och sedan skickades inte in mortalitetsrapport till Tabellverket förrän 1807. 

*** I Alsike socken föddes det 24 barn under 1761 och 15  som dog varav sju barn under tio år. En flicka/kvinna dog av näsblod i samma socken 1763.

***I Husby-Långhundra socken bodde det 819 personer fördelade på 95 hushåll 1858 och det fanns ett gästgiveri i socknen. Samma år upplöstes det sex äktenskap genom döden och åtta vigslar ägde rum. Fem personer vardera avled i lungsot och p g a hetsig feber.

***Sex personer dog av bröstfeber i Östuna socken 1790.

Källa: Tabellverkets material på nätet

Fyra unga barnaföderskor

 År 1876 var det fyra barnaföderskor som var femton år som fick ett barn och samtliga barn var födda utom äktenskapet. Det var den högsta siffran för denna åldersgrupp under hela detta årtionde och samtliga var på landsbygden. En 15-årig flicka i "städerna" fick ett barn 1880 och det var det enda fallet.

Källa: BiSOS(Befolkning) 1880

(Tidigare publicerat)

Demografiska notiser i Härnevi socken 1822

 Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.

***17 barn föddes som fördelades på 12 pojkar och fem flickor varav en pojke som föddes utom äktenskapet.

***Sju personer lämnade jordelivet och inga barn under tio år dog.

***En man dog fattig.

***Fyra vigslar ägde rum.

***En flicka i tonåren fick barn.

***Fyra dog av ålderdomsbräcklighet.

Några demografiska notiser från Gotland

 Källan är Tabellverkets material som innefattar tiden 1749-1859 och som annonseras som ”Tabellverket på nätet”.

*** Gammelgarn socken hade 179 invånare 1749 och 103 var flickor/kvinnor. Det fanns 38 gifta par, 23 pojkar samt 43 flickor under 15 år och tio änkor. I socknen föddes det sju barn varav ett utomäktenskapligt född pojke, fyra personer som dog, ett äktenskap upplöstes genom döden och vigslar ägde rum.

***I Stenkumla socken föddes fyra barn 1752, 10 under 1761 varav ett utomäktenskapligt, 8 under 1775 varav ett utomäktenskapligt och fem utomäktenskapliga föddes 1802, totalt kom det 14 barn.

***År 1845 hade Stenkumla 896 invånare med Träkumla och Västerhejde. 

***Sundre i sydligaste delen av ön hade 139 invånare 1775, 133 under 1795, 133 under 1800 och 1805 hade Sundre och Vamlingsbo 632 invånare 1805. Vamlingsbo hade 385 invånare 1790 och 474 tio år senare.

***År 1759 gifte sig tre par i Gothem socken.

***År 1838 vaccinerades 73 personer i Lärbro socken.

***I Hogrän socken föddes det sex, inga dödsfall ägde rum, tre par gifte sig och fyra barnaföderskor var mellan 25-30 år 1787.

***I När socken vaccinerades 52 personer medan 30 gjorde det i Lau 1836.

Vigselåldern för kvinnor omkring 1620

 Omkring 1620 så var åldern för kvinnor 19,5 år i Västerbotten i samband med det första giftet och genomsnittet för gift folk var 80 procent i detta landskap. Den äldsta åldern för kvinnor i det första giftet var i Uppland där giftaåldern var 29,2 och andelen gift folk var 62 procent. 

Källa: Lennart Andersson Palm, ”Livet, kärleken och döden”, Göteborg, 2001

Lid socken omkring 1800

 Lid socken i Södermanland vars kyrka är en av de kyrkor som välkände kyrkomålaren Albertus Pictor och han har bl a målat ett självporträtt på kyrkväggen. Själva socken ligger en bit norr om Nyköping och gränsar till norr Ripsa socken, i väster till Råby-Rönö, i söder Runtuna och i öster till Spelvik samt Ludgo. När det gäller fornminnen vid kyrkan finns det en fyndplats efter en tindyxa och ett par runristningar. Just nu pågår en arkeologisk undersökning 

När det folkmängdsuppgifter så skickade socknen in en mortalitetsrapport för första gången 1789 och då föddes 22 barn varav 13 pojkar. Det var tio individer och hälften var barn, fyra äktenskap upplöstes genom döden samt sju vigslar ägde rum. Nästa år var det en folkräkning och då hade socknen 519 invånare, antalet hushåll var 75 stycken. Under följande år föddes det följande antalet barn;

1790) 15(1 utomäktenskapligt född pojke)

1791)  15

1792)  14)en utomltenskapl)

1793)  12(en utomäktenskaplig)

1794)  14(två utomäktenskapliga, båda flickor)

Det sistnämnda året var det 11 flickor som kom till världen och tre av barnaföderskorna var mellan 20-25 år medan fyra var mellan 25-30 år. Antalet döda under dessa år var 20, 8, 11, 8 och 4. Under 1790 var det fyra vardera av hetsig feber och oangiven sjukdom medan fyra dog av oangiven sjukdom 1893. 

Socknen hade 534 invånare 1795 och 72 hushåll fanns i socknen, hushållsstorleken ökade eftersom det skedde en folkökning samt blev det tre hushåll mindre. Under detta år fanns det 111 gifta par, tre änklingar, 30 änkor, 124 över femton år och 150 barn under femton år. Under detta år föddes det åtta barn och nio som dog varav fem män (fyra män dog p g a ålderdombräcklighet. 

Antalet födda (utomäktenskapliga) och döda

1796)       17(1).           10

1797).      21(5).            5

1798).      21(1).            9

1799).      11.                 4

1800).      14(1).            7

1801).      15(1).            6

1802).      23(3).            16

1803).      23(2).            15

1804).      11(1).             8

1805).      19.                10

1806).      16.                18

1807).      21(1).           13

1808).      21(4).           12

1809).      10.                16

1810).      34(5).           17

1811).      20.                15

1812).      16(3).           31

1813).      15.               32

1814).      16.               12

1815).      21(2).          16

Lid verkar har kommit undan svältåret 1809 som drabbade vissa områden bl a i Västergötland och östra Västmanland samt i Enköpingsområdet. Under tabellens tidsperiod var det följande folkmängd; 1800) 566, 74 hushåll, 1805) 591, 100 hushåll, 1810) 637, 103 hushåll och 1815) 609, 107 hushåll.

Källor:

Fornminnesregistret

Gadd Carl-Johan, ”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

Mortalitetsrapporter, Tabellverket

Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket 

Pesten i Låssa socken 1710

 I Låssa socken i Uppland dog 111 personer 1710 och redan under nästa år så hade antalet dödsfall sjunkit till 18. Pesten utbröt mellan augusti-december och då dog 96 personer och i jämförelse med Tabellverkets material så så går det inte att göra det eftersom materialet saknas.

Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1910

Källmaterial: Tabellverkets material 

Badelundas folkmängd under 1880-talet

 Badelunda socken utanför Västerås hade 1875 en folkmängd på 1 112 invånare och därefter skedde en folkminskning. Fram till 1890 var folkminskningen på 58 individer och det berodde inte direkt på den stora utvandringsvågen under 1880-talet. Det har faktiskt påträffat att i närheten av dynamiska städer var utvandringen mindre i jämförelse med periferiområdet eftersom folk flyttade in till sådana städer. Badelunda hade 1 078 invånare 1880 och en invånare mer 1885 för att sedan minska till 1 054 invånare 1890. Under 1880-talet gifte sig 85 par, 293 barn föddes varav 40 var utomäktenskapliga födda, 198 människor dog och 33 personer utvandrade.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1890

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Döda i pesten på Lidingö

 När pesten drog fram i Sverige 1710 så krävde det en del människoliv och en märkbar förändring skedde i bl a Lidingö socken som hade nio dödsfall 1707. Nästa år var det endast sex människor som dog för att sedan öka till tio året efter. Under peståret 1710 var det 137 som dog varav 130 mellan 1/8-31/10. Sedan återgick antalet döda till det normala året efter. Det var bl a 298 som dog i Östra Ryd socken några mil därifrån.

Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1916

Landvetter socken 1784

I Landvetter socken föddes det 23 barn under året 1784 fördelade på 11 pojkar och 12 flickor. Under samma år var det åtta barn under tio år som dog varav sju var pojkar. Tre barn var under ett år som dog varav en flicka. Det var ingen kvinna som fick tvillingar men däremot var det två barn som var döda vid födseln. När det gäller barnaföderskorna så var det ingen i tonåren som fick barn medan två över fick barn. Det var tio kvinnor som var mellan 30-35 år.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket 

Hemorter i Lerum socken 1880

 Byar i Lerum socken 1880 var Stålebo störst med 84 invånare och därefter kom Östra Slätthult med 74, Lerum skattegård 67, Knappekulla 53 och Hulan 48. Socknen hade flera orter med över 30 invånare och andra byar eller orter var Hundstugan 43, Brunnstorp 39, Hallegården samt Härsskogen 37 och Aspenäs 31.

Källa: SVAR, Riksarkivet

Demografiska notiser från Dannemora socken 1758

 ***Samma år genomfördes en folkräkning i denna uppländska socken och då hade socknen 845 invånare och 156 hushåll.

***Det var 53 män som var anställda inom järnbruket varav 50 var gifta.

***Det föddes 23 barn varav tio pojkar.

***Det var 14 människor som dog varav sju barn under tio år, tre äktenskap upplöstes genom döden och nio var kvinnor/flickor. Två barn under ett år dog under året.

***Fem personer dog av hetsig feber varav fyra kvinnor/flickor, fyra dog av okänd barnsjuka och två av lungsot.

***Tio vigslar ägde rum.

Källa: Tabellverket på nätet

Männnen från Västerås

 Mellan 1895-1914 flyttade 1 565 män från Västerås inom fem mil från staden och det motsvarade 30,5% av alla flyttningar från staden. Under samma tidsperiod flyttade 3 565 män längre än fem mil från staden vilket motsvarade 69,5 % av alla flyttningar som var längre än fem mil.

Källa: Hans Norman, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Antalet människor omkring 1570-1630

 Man vet att det fanns följande redovisade gifta bönder i några socknar i Västergötland under år 1610; Berghem 77, Fotskäl 98, Grimmared 42, Gunnarsjö 31, Istorp 77, Kinnarumma 56, Kungsäter 44, Älekulla 40, Öxabäck 36 och Örby 120. Man kan räkna med att de flesta eller en relativt andel av dem var huvudpersoner i sina respektive hushåll. Man kan även räkna fram olika fiskala hushåll så hade t ex de gotländska socknarna Lau och När 22 och 44 hushåll för året 1620. Om man har de kända hushållstorlekarna för Falbygden på 5,9 för året 1619, 7,8 för den norrländska socknen Bygdeå 1620 och 5,56 för landskapet Närke 1628. Så kan man räkna med att Lau och När hade en folkmängd omkring 132 för Lau och 264 för När (räknad på sex). 

Vissa områden i Närke 1555 hade Kräklinge 58 s k enheter medan Kumla hade 127 samt Viby 130. I exempelvis Kräklinge fanns det 15 skatte, 6 kyrko, 9 klockar och 22 frälse under detta år. I de småländska socknarna Askeryd och Marbäck 54 och respektive 53 gårdar under året 1600. 

T ex för den värmländska socknen Hammarö så fanns det 37 hushåll enligt jordeboken 1571, 34 under 1580 och 38 under 1600. Man kan dra slutsatsen att folkmängden ökade i denna socken mellan 1571 och 1600. I Slaka socken söder om Linköping fanns det 31 brukningsgårdar 1627 och det blev en minskning med tre sådana enheter 1633, sedan kom det en ytterligare minskning, kan man tyda att det var en folkminskning då???

Källor:

Andersson-Palm Lennart, ”Människor och skördar”, Göteborg, 1993

”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000”, Göteborg, 2000

Brunius Jan, ”Bondebygd i förändring”, Lund, 1986

Bååth Kåthe, ”öde sedan den stora döden var”, Lund, 1983

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i stormaktstidens Sverige, Växjö, 1987

Österberg Eva, Kolonisation och kriser”, Varberg, 1977