Hände i Uppland under 1700-talet

 I denna lilla sammanställning är det varken kronologisk eller tematisk ordning.

***I Balingsta socken föddes det 21 barn medan det var 14 som dog 1757, det var sju äktenskap som upplöstes genom äktenskapet. I samma socken var det sju barn under tio år som dog 1765.

***Börje socken hade 662 invånare 1749 och det fanns 124 hushåll. I grannsocknarna Åkerby var 162 invånare (31 hushåll) och ett gästgiveri, Vänge , 615 invånare, 81 hushåll och ett kaffehus och Läby började man en mortalitetsrapport 1753 medan den första folkräkningen var 1775 (182 invånare och 26 hushåll). 

***I Läby socken 1753 var det elva födda barn varav ett som föddes utom äktenskapet, nio människor dog, tre äktenskap upplöstes genom döden och inga vigslar ägde rum.

***I Biskopskulla socken avled en kvinna i samband med en förlossning och det var ett av två äktenskap som upplöstes genom döden. Samma år ägde fyra vigslar om i socknen. Det var 22 barn som föddes och nio människor som dog.

***I Husby-Sjutoft socken avled 14 personer under 1785 varav tre kvinnor/flickor dog av slag eller stickfluss, två män dog av bröstfeber, en man/pojke dog av lungsot och respektive andtappa och en pojke dog av okänd sjukdom. Det var 4 barn som dog innan de var ett år i socknen. I samma socken upplöstes det nio äktenskap genom döden 1795 och sedan skickades inte in mortalitetsrapport till Tabellverket förrän 1807. 

*** I Alsike socken föddes det 24 barn under 1761 och 15  som dog varav sju barn under tio år. En flicka/kvinna dog av näsblod i samma socken 1763.

***I Husby-Långhundra socken bodde det 819 personer fördelade på 95 hushåll 1858 och det fanns ett gästgiveri i socknen. Samma år upplöstes det sex äktenskap genom döden och åtta vigslar ägde rum. Fem personer vardera avled i lungsot och p g a hetsig feber.

***Sex personer dog av bröstfeber i Östuna socken 1790.

Källa: Tabellverkets material på nätet

Fyra unga barnaföderskor

 År 1876 var det fyra barnaföderskor som var femton år som fick ett barn och samtliga barn var födda utom äktenskapet. Det var den högsta siffran för denna åldersgrupp under hela detta årtionde och samtliga var på landsbygden. En 15-årig flicka i "städerna" fick ett barn 1880 och det var det enda fallet.

Källa: BiSOS(Befolkning) 1880

(Tidigare publicerat)

Demografiska notiser i Härnevi socken 1822

 Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.

***17 barn föddes som fördelades på 12 pojkar och fem flickor varav en pojke som föddes utom äktenskapet.

***Sju personer lämnade jordelivet och inga barn under tio år dog.

***En man dog fattig.

***Fyra vigslar ägde rum.

***En flicka i tonåren fick barn.

***Fyra dog av ålderdomsbräcklighet.

Några demografiska notiser från Gotland

 Källan är Tabellverkets material som innefattar tiden 1749-1859 och som annonseras som ”Tabellverket på nätet”.

*** Gammelgarn socken hade 179 invånare 1749 och 103 var flickor/kvinnor. Det fanns 38 gifta par, 23 pojkar samt 43 flickor under 15 år och tio änkor. I socknen föddes det sju barn varav ett utomäktenskapligt född pojke, fyra personer som dog, ett äktenskap upplöstes genom döden och vigslar ägde rum.

***I Stenkumla socken föddes fyra barn 1752, 10 under 1761 varav ett utomäktenskapligt, 8 under 1775 varav ett utomäktenskapligt och fem utomäktenskapliga föddes 1802, totalt kom det 14 barn.

***År 1845 hade Stenkumla 896 invånare med Träkumla och Västerhejde. 

***Sundre i sydligaste delen av ön hade 139 invånare 1775, 133 under 1795, 133 under 1800 och 1805 hade Sundre och Vamlingsbo 632 invånare 1805. Vamlingsbo hade 385 invånare 1790 och 474 tio år senare.

***År 1759 gifte sig tre par i Gothem socken.

***År 1838 vaccinerades 73 personer i Lärbro socken.

***I Hogrän socken föddes det sex, inga dödsfall ägde rum, tre par gifte sig och fyra barnaföderskor var mellan 25-30 år 1787.

***I När socken vaccinerades 52 personer medan 30 gjorde det i Lau 1836.

Vigselåldern för kvinnor omkring 1620

 Omkring 1620 så var åldern för kvinnor 19,5 år i Västerbotten i samband med det första giftet och genomsnittet för gift folk var 80 procent i detta landskap. Den äldsta åldern för kvinnor i det första giftet var i Uppland där giftaåldern var 29,2 och andelen gift folk var 62 procent. 

Källa: Lennart Andersson Palm, ”Livet, kärleken och döden”, Göteborg, 2001

Lid socken omkring 1800

 Lid socken i Södermanland vars kyrka är en av de kyrkor som välkände kyrkomålaren Albertus Pictor och han har bl a målat ett självporträtt på kyrkväggen. Själva socken ligger en bit norr om Nyköping och gränsar till norr Ripsa socken, i väster till Råby-Rönö, i söder Runtuna och i öster till Spelvik samt Ludgo. När det gäller fornminnen vid kyrkan finns det en fyndplats efter en tindyxa och ett par runristningar. Just nu pågår en arkeologisk undersökning 

När det folkmängdsuppgifter så skickade socknen in en mortalitetsrapport för första gången 1789 och då föddes 22 barn varav 13 pojkar. Det var tio individer och hälften var barn, fyra äktenskap upplöstes genom döden samt sju vigslar ägde rum. Nästa år var det en folkräkning och då hade socknen 519 invånare, antalet hushåll var 75 stycken. Under följande år föddes det följande antalet barn;

1790) 15(1 utomäktenskapligt född pojke)

1791)  15

1792)  14)en utomltenskapl)

1793)  12(en utomäktenskaplig)

1794)  14(två utomäktenskapliga, båda flickor)

Det sistnämnda året var det 11 flickor som kom till världen och tre av barnaföderskorna var mellan 20-25 år medan fyra var mellan 25-30 år. Antalet döda under dessa år var 20, 8, 11, 8 och 4. Under 1790 var det fyra vardera av hetsig feber och oangiven sjukdom medan fyra dog av oangiven sjukdom 1893. 

Socknen hade 534 invånare 1795 och 72 hushåll fanns i socknen, hushållsstorleken ökade eftersom det skedde en folkökning samt blev det tre hushåll mindre. Under detta år fanns det 111 gifta par, tre änklingar, 30 änkor, 124 över femton år och 150 barn under femton år. Under detta år föddes det åtta barn och nio som dog varav fem män (fyra män dog p g a ålderdombräcklighet. 

Antalet födda (utomäktenskapliga) och döda

1796)       17(1).           10

1797).      21(5).            5

1798).      21(1).            9

1799).      11.                 4

1800).      14(1).            7

1801).      15(1).            6

1802).      23(3).            16

1803).      23(2).            15

1804).      11(1).             8

1805).      19.                10

1806).      16.                18

1807).      21(1).           13

1808).      21(4).           12

1809).      10.                16

1810).      34(5).           17

1811).      20.                15

1812).      16(3).           31

1813).      15.               32

1814).      16.               12

1815).      21(2).          16

Lid verkar har kommit undan svältåret 1809 som drabbade vissa områden bl a i Västergötland och östra Västmanland samt i Enköpingsområdet. Under tabellens tidsperiod var det följande folkmängd; 1800) 566, 74 hushåll, 1805) 591, 100 hushåll, 1810) 637, 103 hushåll och 1815) 609, 107 hushåll.

Källor:

Fornminnesregistret

Gadd Carl-Johan, ”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

Mortalitetsrapporter, Tabellverket

Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket 

Pesten i Låssa socken 1710

 I Låssa socken i Uppland dog 111 personer 1710 och redan under nästa år så hade antalet dödsfall sjunkit till 18. Pesten utbröt mellan augusti-december och då dog 96 personer och i jämförelse med Tabellverkets material så så går det inte att göra det eftersom materialet saknas.

Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1910

Källmaterial: Tabellverkets material 

Badelundas folkmängd under 1880-talet

 Badelunda socken utanför Västerås hade 1875 en folkmängd på 1 112 invånare och därefter skedde en folkminskning. Fram till 1890 var folkminskningen på 58 individer och det berodde inte direkt på den stora utvandringsvågen under 1880-talet. Det har faktiskt påträffat att i närheten av dynamiska städer var utvandringen mindre i jämförelse med periferiområdet eftersom folk flyttade in till sådana städer. Badelunda hade 1 078 invånare 1880 och en invånare mer 1885 för att sedan minska till 1 054 invånare 1890. Under 1880-talet gifte sig 85 par, 293 barn föddes varav 40 var utomäktenskapliga födda, 198 människor dog och 33 personer utvandrade.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1890

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Döda i pesten på Lidingö

 När pesten drog fram i Sverige 1710 så krävde det en del människoliv och en märkbar förändring skedde i bl a Lidingö socken som hade nio dödsfall 1707. Nästa år var det endast sex människor som dog för att sedan öka till tio året efter. Under peståret 1710 var det 137 som dog varav 130 mellan 1/8-31/10. Sedan återgick antalet döda till det normala året efter. Det var bl a 298 som dog i Östra Ryd socken några mil därifrån.

Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1916

Landvetter socken 1784

I Landvetter socken föddes det 23 barn under året 1784 fördelade på 11 pojkar och 12 flickor. Under samma år var det åtta barn under tio år som dog varav sju var pojkar. Tre barn var under ett år som dog varav en flicka. Det var ingen kvinna som fick tvillingar men däremot var det två barn som var döda vid födseln. När det gäller barnaföderskorna så var det ingen i tonåren som fick barn medan två över fick barn. Det var tio kvinnor som var mellan 30-35 år.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket 

Hemorter i Lerum socken 1880

 Byar i Lerum socken 1880 var Stålebo störst med 84 invånare och därefter kom Östra Slätthult med 74, Lerum skattegård 67, Knappekulla 53 och Hulan 48. Socknen hade flera orter med över 30 invånare och andra byar eller orter var Hundstugan 43, Brunnstorp 39, Hallegården samt Härsskogen 37 och Aspenäs 31.

Källa: SVAR, Riksarkivet

Demografiska notiser från Dannemora socken 1758

 ***Samma år genomfördes en folkräkning i denna uppländska socken och då hade socknen 845 invånare och 156 hushåll.

***Det var 53 män som var anställda inom järnbruket varav 50 var gifta.

***Det föddes 23 barn varav tio pojkar.

***Det var 14 människor som dog varav sju barn under tio år, tre äktenskap upplöstes genom döden och nio var kvinnor/flickor. Två barn under ett år dog under året.

***Fem personer dog av hetsig feber varav fyra kvinnor/flickor, fyra dog av okänd barnsjuka och två av lungsot.

***Tio vigslar ägde rum.

Källa: Tabellverket på nätet

Männnen från Västerås

 Mellan 1895-1914 flyttade 1 565 män från Västerås inom fem mil från staden och det motsvarade 30,5% av alla flyttningar från staden. Under samma tidsperiod flyttade 3 565 män längre än fem mil från staden vilket motsvarade 69,5 % av alla flyttningar som var längre än fem mil.

Källa: Hans Norman, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Antalet människor omkring 1570-1630

 Man vet att det fanns följande redovisade gifta bönder i några socknar i Västergötland under år 1610; Berghem 77, Fotskäl 98, Grimmared 42, Gunnarsjö 31, Istorp 77, Kinnarumma 56, Kungsäter 44, Älekulla 40, Öxabäck 36 och Örby 120. Man kan räkna med att de flesta eller en relativt andel av dem var huvudpersoner i sina respektive hushåll. Man kan även räkna fram olika fiskala hushåll så hade t ex de gotländska socknarna Lau och När 22 och 44 hushåll för året 1620. Om man har de kända hushållstorlekarna för Falbygden på 5,9 för året 1619, 7,8 för den norrländska socknen Bygdeå 1620 och 5,56 för landskapet Närke 1628. Så kan man räkna med att Lau och När hade en folkmängd omkring 132 för Lau och 264 för När (räknad på sex). 

Vissa områden i Närke 1555 hade Kräklinge 58 s k enheter medan Kumla hade 127 samt Viby 130. I exempelvis Kräklinge fanns det 15 skatte, 6 kyrko, 9 klockar och 22 frälse under detta år. I de småländska socknarna Askeryd och Marbäck 54 och respektive 53 gårdar under året 1600. 

T ex för den värmländska socknen Hammarö så fanns det 37 hushåll enligt jordeboken 1571, 34 under 1580 och 38 under 1600. Man kan dra slutsatsen att folkmängden ökade i denna socken mellan 1571 och 1600. I Slaka socken söder om Linköping fanns det 31 brukningsgårdar 1627 och det blev en minskning med tre sådana enheter 1633, sedan kom det en ytterligare minskning, kan man tyda att det var en folkminskning då???

Källor:

Andersson-Palm Lennart, ”Människor och skördar”, Göteborg, 1993

”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000”, Göteborg, 2000

Brunius Jan, ”Bondebygd i förändring”, Lund, 1986

Bååth Kåthe, ”öde sedan den stora döden var”, Lund, 1983

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i stormaktstidens Sverige, Växjö, 1987

Österberg Eva, Kolonisation och kriser”, Varberg, 1977

Stor utflyttning från Västergötland

 Under 1860-talet hade följande socknar i Västergötland en stor utflyttning Kölingared 21,9 procent, Marbäck 15,9, Kinnevad 13,8 och Vårkumla 17,3. Det kan jämföras med Finnkumla 2,2, Säm 3,4 och Väring 3,0. 

Källa: Martinus Sture, ”Befolkningsrörlighet”, Göteborg, 1967

Hemorter i Frötuna socken 1900

 Antalet personer i hemorter i Frötuna socken under år 1900 och flest invånare hade Nodsta med 101 individer och som också var den överlägsna den största hemorten. Exempelvis hade Björknäs 50, ena delen av Bryggården 42, Hammarby 17, Härka 36, Håtö 32, Långgarn 23, Simpbyle 14, Spillersboda 34 och Mellingeholm 41 samt 14 personer som står som obefintliga sedan tidsperioden 1891-1900. 

Källa: SVAR, Befolkning, Riksarkivet

Vigselåldern i Knivsta 1860

 Det var sex par som gifte sig i Knivsta socken 1860 där mannen var äldre än kvinnan vid av dessa vigslar. Den största ålderskillnaden var 23 år där mannen var född 1809 och kvinnan 1832. Annars skildes det bara några år emellan paren.

Tabell

Mannens födelseår.               Kvinnans födelseår

1825.                                               1829

1828.                                               1833

1837.                                               1829

1829.                                               1838

1829.                                               1833

1809.                                               1832

Källa: SCB befolkning Riksarkivet 

Några dödsfall i Väddö socken i början på 1770-talet

  denna artikel är bara ett litet urval av såväl dödsorsaker som antalet döda av varje "notis".

1770: 28 personer dog av kopporna, två personer drunknade och en person blev ihjälfrusen.

1771: 16 personer dog av lungsot.

1772: Sex gossar dog av okänd barnsjukdom och en man/pojke drunknade.

1773: 23 personer dog av fläckfeber och sju kvinnor/flickor av rödsot.

1774: Ett år med ringa dödsorsaker, åtta personer dog av okänd sjukdom.

Källor: Mortalitetsrapporter, Tabellverket.

(Tidigare publicerat)

Folkmängdsuppgifter innan 1749

 Tabellverket instiftades 1749 och då kunde man följa hur många som bodde i en specifik socken eller hur många som föddes eller dog, hur stor barnadödligheten var eller hur många hushåll det fanns. Dessförinnan var man beroende på de uppgifter som fanns i form födelse- döds- och mantalslängder.

I tabell 1 visar antalet fiskala hushåll från Lennart Andersson-Palms bok ”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997” från 2000 och antalet hushåll från summariska folkmängdsredogörelser från Tabellverket. För den värmländska socknen Brunskog som hade 1 541 invånare 1751 och hade enligt rapporten endast 48 hushåll, det är därför värdet är satt till 248 i kursiv för att bättre överensstämma med de övriga värdena. 

Länen i tabellen redovisas enligt dåvarande könsfördelningen.

Tabell 1

Skillnaden mellan fiskala hushåll 1735 samt 1751 och antalet hushåll i några socknar i Tabellverkets folkmändsredogörelser 1751 (FM)

Socken(Län)                  1735     1751     FM 1751

Brunskog(Vml).               207.     241.         248

Börje(Upp).                      106.     128.         124

Edebo(Sth).                       191.    214.         181

Gällersta(Öre).                  140.    160.          X

Lau(Got).                           33.       40.          42

Ledberg(Öst).                    42.        47.         36

Medåker(Väs).                  144.      165.        80

Norrbärke((Kop).             593.       624.       611

Sköldinge(Söd).                183.      196.       145

Torsåker(Gäv).                  261.      327.       343

Övergarn(Upp).                 137.      129.       100

I ovanstående tabell är elva geografisk utspridda socknar och den ger också en liten fingervisning över hur många hushåll det var. För Gällersta är den äldsta folkmängdsredogörelsen från 1775 och då hade denna socken 830 invånare fördelade på  123 hushåll. För Medåker som hade 798 invånare är siffran satt till 80 hushåll eftersom detta värde saknas i rapporten till Tabellverket. Multiplicera man med sju eller använder även med två decimaler efter kommatecken så kan man få fram invånarantalet utan att använda ”Tabellverket på nätet. För det uppländska socknen Övergarn kan man se en minskning med antalet hushåll och det kan man också tro om man tittar på den västmanländska Medåker. Utgår man från Tabellverkets material så hade denna socken 781 invånare och 108 hushåll 1749 och året efter 761 invånare och 82 hushåll. I mortalitetsrapporten för dessa år kan man inte tyda på att det var dödligt sjukdom eller någonting liknande.

Tabell 2

Folkmängden i ovanstående socknar 1751

Brunskog.  1541

Börje.          685

Edebo.        1477

Gällersta.    1200 (framräknad på 7,5 på 1751 i tabell 1)

Lau.              281

Ledberg.       259

Medåker.      798

Norrbärke.    3794

Sköldinge.    1108

Torsåker.       2611

Övergarn.       811

Såvitt vad jag känner till så har ett antal författare gjort s k för framräkningar när det gäller befolkningen innan 1749 och då har bl a hushållsstorleken samt antalet hushåll varit avgörandet jämte med antalet födda, döda och vigslar. Enligt Andersson-Palms andra bok som används här är ”Livet, kärleken och döden” så hade Sverige en befolkning på 1 703 407 invånare 1735 och tretton år senare så hade den ökat till 1 791 255 invånare. Under dessa två år var det följande antal;

1735: 57 583 födda, 42 638 döda o 13 673 vigslar

1748: 61 459 födda, 44 365 döda o 15 187 vigslar

Under det sistnämnda året var det i Göteborg 454 födda, 408 döda och 179 vigslar.

Här var det en liten sammanställning över Sveriges befolkning under mitten av 1700-talet.

Folkmängden i Edebo socken 1760

 Edebo socken som ligger mellan Norrtälje och Hallstavik hade 1 436 invånare under året 1760 som var fördelade på 663 män/pojkar och 773 kvinnor/flickor. I socknen fanns då 192 hushåll och ett gästgiveri, 265 gifta par, 13 änklingar, 75 änkor och barn under 15 år ( 265 pojkar och 291 flickor).

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket