tisdag 31 januari 2023

De främsta kallbloden omkring 1970

 De kallblodiga travarna som föddes på mitten av 1960-talet var Brimsgutten som föddes 1963 och tjänade in 655 645 kronor under sin karriär.  Det var en valack efter Fredsgutten-Primsy-Primer och hans mor som föddes 1950 och hon fick sju avkommor. Brimsgutten startade vid 395 tillfällen med segerraden 144 förstsplaceringar samt 2:a 86 gånger och 38 gånger. Andungen som föddes 1962 vann 104 av 228 lopp och tjänade ihop 291 850 kronor med främsta tiden 1.28,9. Andungen var ett av de främsta stona på den tiden och hon fick sju avkommor mellan 1977-86 och hon är bl a mormorsmormor till 
Sedan kom utifrån prissumman Alp Boris, Drängens Pöjk,  Alp Bror och Flugg Tora.
Sedan kom följande travare utifrån prissumman; Splitagutt 247 260
Fixglada 240 725
Torinell 218 350
Rutof  213 540
Lojana 181 800
Raskabrun 172 235
Övriga som ligger lite längre ner på listan så kommer;
Dobb 157 650
Ede Pavin 129 175
Lindegubben 128 450
Stenvimn 124 050

Källa: blodbanken.nu

Hushåll 1815

 Antalet hushåll i Uppsala Domkyrkoförsamling var 819 hushåll 1815 där antalet förmögna var 59, 255 behållna, 523 fattiga och 81 utfattiga. Folkmängden för detta år var 4 496 invånare.

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket 

Lid socken omkring 1800

 Lid socken i Södermanland vars kyrka är en av de kyrkor som välkände kyrkomålaren Albertus Pictor och han har bl a målat ett självporträtt på kyrkväggen. Själva socken ligger en bit norr om Nyköping och gränsar till norr Ripsa socken, i väster till Råby-Rönö, i söder Runtuna och i öster till Spelvik samt Ludgo. När det gäller fornminnen vid kyrkan finns det en fyndplats efter en tindyxa och ett par runristningar. Just nu pågår en arkeologisk undersökning 
När det folkmängdsuppgifter så skickade socknen in en mortalitetsrapport för första gången 1789 och då föddes 22 barn varav 13 pojkar. Det var tio individer och hälften var barn, fyra äktenskap upplöstes genom döden samt sju vigslar ägde rum. Nästa år var det en folkräkning och då hade socknen 519 invånare, antalet hushåll var 75 stycken. Under följande år föddes det följande antalet barn;
1790) 15(1 utomäktenskapligt född pojke)
1791)  15
1792)  14)en utomltenskapl)
1793)  12(en utomäktenskaplig)
1794)  14(två utomäktenskapliga, båda flickor)
Det sistnämnda året var det 11 flickor som kom till världen och tre av barnaföderskorna var mellan 20-25 år medan fyra var mellan 25-30 år. Antalet döda under dessa år var 20, 8, 11, 8 och 4. Under 1790 var det fyra vardera av hetsig feber och oangiven sjukdom medan fyra dog av oangiven sjukdom 1893. 
Socknen hade 534 invånare 1795 och 72 hushåll fanns i socknen, hushållsstorleken ökade eftersom det skedde en folkökning samt blev det tre hushåll mindre. Under detta år fanns det 111 gifta par, tre änklingar, 30 änkor, 124 över femton år och 150 barn under femton år. Under detta år föddes det åtta barn och nio som dog varav fem män (fyra män dog p g a ålderdombräcklighet. 
Antalet födda (utomäktenskapliga) och döda
1796)       17(1).           10
1797).      21(5).            5
1798).      21(1).            9
1799).      11.                 4
1800).      14(1).            7
1801).      15(1).            6
1802).      23(3).            16
1803).      23(2).            15
1804).      11(1).             8
1805).      19.                10
1806).      16.                18
1807).      21(1).           13
1808).      21(4).           12
1809).      10.                16
1810).      34(5).           17
1811).      20.                15
1812).      16(3).           31
1813).      15.               32
1814).      16.               12
1815).      21(2).          16

Lid verkar har kommit undan svältåret 1809 som drabbade vissa områden bl a i Västergötland och östra Västmanland samt i Enköpingsområdet. Under tabellens tidsperiod var det följande folkmängd; 1800) 566, 74 hushåll, 1805) 591, 100 hushåll, 1810) 637, 103 hushåll och 1815) 609, 107 hushåll.

Källor:

Fornminnesregistret
Gadd Carl-Johan, ”Järn och potatis”, Göteborg, 1983
Mortalitetsrapporter, Tabellverket
Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket 

måndag 23 januari 2023

Bron vid Tensta

Från Fornminnesregistret:
Stenvalvbro, 54x5 m (NÖ-SV) och intill 5 m h, bestående av 3 valv slagna av tuktade stenar i mörkgrå granit i tunnvalvsteknik. Räcke av järn och trä på stolpar av grå granit. På den NV sidan är strömkoner.(Revideringsinventeringen 1978).
Enligt uppgift ligger den vid Brogården i Tensta socken och i området finns också en bytomt efter Långstensta samt en kvarn som enligt uppgift skulle ha legat på en liten som kallas för Kvarnholmen. I området pågår också en inventering efter möjligen flera fornlämningar.



söndag 22 januari 2023

Stenbrytningen vid Varbergs fästning

 Fr o m 1855 fick straffarbetsfångarna bryta Sten vid Varbergs fästning och detta höll på till 1881 när straffbelagda soldater ta över. Dessa fick då hålla på att bryta Sten fram till 1897 då detta blev förbjuden. År 1905 bildades Skandinaviska Granit AB och detta bolag fick ta över brytningen, denna drift höll på till 1930-talet. Det fanns spår som var utlagt vid fästningen med spårvidden 1 112 mm och enligt en uppgift användes det fem trallor vid Varbergs fästning liksom motsvarigheterna Älvsborg och Bohus som hade ”samma sysselsättning”.

Källor:

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008
Priedits Janis, ”Industribanor i Halland, ÖSJ-Bladet, 3/2012

Jenbachloket hos tre tegelbruk

 Ett motorlok som tillverkades av Jenbacher Werke i Österrike 1953 med numret 1165 var i tjänst hos tre tegelbruk i Sverige. Loket tjänstgjorde först på tegelbruket på Starfors säteri utanför Heby i Uppland. Fem år senare flyttades loket söderut till Slottsmöllan tegelbruk utanför Halmstad. Omkring 1960 såldes loket vidare till Simrishamn Nya Tegelbruk och var där fram till brukets nedläggning. Loket blev då uppställt vid en skola i Simrishamn och var där i några innan loket slutligen skrotades.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991
Priedits Janis, ”Industrilok i Skåne, Kristianstads län, Hässleholm, 1998

Fyrplatsen Högby

 Denna fyrplats visades först på Stockholmsutställningen 1897 och påminner ganska mycket som en heidenstamare, men den ser ut att vara fackverksbyggt på höjda ytterben. Den restes på platsen 1898 och var tillverkat hos Bogesunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Den finns på en udde på den östra sidan av Öland. Tio år efter den hade blivit satt på plats så bytte man ut fotogenlampan mot lux-lus medan ombytet med elektrisk ljus skedde 1946. Högby fyr är troligen den enda fyren i Sverige som har en vindflöjel högst upp, iallafall i Sverige. Fyren blev 1973 förklarat som byggnadsminne och liksom Sveriges andra fyrar blev den automatiserat 1967.

Källor:

Fyrwiki fyr.org
Fyrhandboken”, Ljungby, 2007
Rietz Magnus, ”Svenska fyrar”, 2009

Bidrog till restaureringen

 I början på maj 1885 bidrog Uppsala studentkår till två konserter i Stockholm och beslut togs att kassan skulle gå till restaureringen av Uppsala domkyrka. Själva restaureringen var nödvändigt vid denna tidpunkt och skulle vara fullbordat drygt tio år senare. Det var arkitekten Helge Zettervall som ledde arbetet med domkyrkan till den ser ut idag och målsättningen var att domkyrkan skulle få en fransk förebild.
Restaureringen pågick mellan 1885-93!!!

Källor: 

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
”Norstedts uppslagsbok”, 2003
Tidningen Upsala 7 maj 1885

Etiketter m m

 Just nu håller man på med att sätta etiketter på det som man har skrivit och någonting som det började med för att sedan upphöra. Det är ett projekt som kommer att vara ett tag framöver och som kommer att fortskrida även med de nya inläggen. Ett inlägg kan ha en eller flera etiketter eller”tags” och vissa av dem är lite svåra att placeras i en speciell etikett (även de som har de etiketter som egentligen inte passar in). Kortare notiser om bloggen och övriga händelser kommer att fortsätta att skrivas som meddelanden som publiceras i den ”låsta” nyhetsarkivet på högersidan.

onsdag 11 januari 2023

Hotell Knaust

Hotell Knaust i Sundsvall är berömd för sin trappa och förekommer även i kulturhistoriska böcker samt i konstvetenskapliga handlingar. Staden råkade ut för en förödande brand 1888 och tre år senare stod hotellet färdigt. Om själva kan man söka efter på Runeberg eftersom Sundsvalls Tidning finns inlagt för detta år.





 

 

söndag 8 januari 2023

Ett fall av ofredande 1897

 Den 28 augusti 1897 ofredades en kvinna av två berusade mellan Bodarne by och Dalälven vid Skutskär. De blev förpassade till häktet och det visade att det var en far och en son. ”Polisupplysningsmannen” Borg förde dem till arresten och när den andra sonen fick höra om gripandet begav han sig till Borgs bostad för att gräla med hans fru. När han blev underrättat om det och stötte på honom, som riktade sin ilska gentemot Borg. Det slutade med att den andra sonen fick också förd till samma arrest som de två andra. Fadern hade precis undgått straffarbete för misshandel och hemfridsbrott så de hade ytterligare påföljde attt vänta på dem.

Källa: Tidningen Upsala 2 september 1897

Notiser

Känd sedan 1100-talet

Den danska staden Horsens på Jyllands västkust är en av Danmarks äldsta städer som omtalades redan under 1100-talet.
Källa: Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rånmordet i Östervåla, själva efterlysningen

När det omtalade rånmordet på posttjänstemannen (det moderna ordet) Åkerlund i Östervåla (Uppland) på kvällen den 19 februari 1896 så utkom efterlysningen i tidningen Polisunderrättelse i nummer 22 som utkom tre dagar senare.

Utmyrby

Utmyrby är en enkel radby i Boglösa socken utanför Enköping som i början bestod av fem gårdar varav en flyttade bort från bytomten i samband med laga skiftet 1865.
Källa: Jon Hogdal, ”Liv och landskap”, Uppsala, 1993

Tragisk händelse i Ucklum 1906

Den 5 september 1906 påträffades den 80-årige Elias Larsson, hans fru, vuxen adoptivdotter och hennes som döda i en stuga i Ucklum socken (Bohuslän). Polisen trodde att det var ett tragiskt familjedrama och eventuellt också om det var en mördare.
Källa: Mordkommisionen efterlyser”, band 2, Stockholm, 1963

Gustav III och Ekolsunds värdshus

Ekolsunds värdshus uppfördes vid den gamla vägen mellan Enköping och Stockholm 1772 efter ett intiativ av kungen Gustav III som då ägde det närliggande Ekolsunds slott.
Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Bälinge kyrkas altaruppsats

Bälinges kyrkas (Uppland) altaruppsats invigdes på nyårsdagen 1755.
Källa: Bengt Stolt, ”Bälinge kyrka”, Katrineholm, 1984

Istransporter i mars 1874

I mars 1874 skedde det istransporter från Falköping till Göteborg men även till Varberg där isen såldes för högt pris. Skälet var att en sjö i närheten av Falköping hade fått onormalt tjock is och då beslöts det att skicka is till de platser där sjöisarna inte var så tjocka.
Källa: Dagens Nyheter 13 mars 1874

Bohusjollen

Det var en mindre båt som började att byggas på Orust på Västkusten omkring 1850.
Källa: NE i tjugo band, band 3, 2009

Gripsholms grundare
Bo Jonsson Grip som dog 1386 var egentligen den som kom att uppföra borgen som senare skulle bli Gripsholms slott och omvandlingen till slott inträffade långt efter hans död.
Källor:
Brander-Jonsson, Hedvig, ”Vasatiden”, i svensk konst och visuell kultur före 1809, 2007
NE i tjugo band”, band 3, 2009

tisdag 3 januari 2023

Pesten i Låssa socken 1710

 I Låssa socken i Uppland dog 111 personer 1710 och redan under nästa år så hade antalet dödsfall sjunkit till 18. Pesten utbröt mellan augusti-december och då dog 96 personer och i jämförelse med Tabellverkets material så så går det inte att göra det eftersom materialet saknas.

Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1910

Källmaterial: Tabellverkets material 

Axsjö gruva

 Axsjö gruva ligger söder om den uppländska orten Morgongåva och har haft eget järnvägsspår eller en egen rälsbana. Enligt en källa så utmålades gruvan i augusti 1874 medan en annan uppgift säger att var ett tidigare år under samma decennium, alltså redan under föregående år. Gruvan var igång fram till 1876 och sedan troligen under ett par år under 1880-talet. Man vet inte heller hur mycket malm som bröts i gruvan och möjligen var det mellan 1 500-2 000 ton järnmalm. Nu har man täckt över de tre schakten och en av dessa var länge en dumpningsplats för bilvrak och ett annat täcktes över av markägaren sedan en älg hade hamnat där med drunkning som följd. De tre schakten har inte varit så stora och approximativt har det varit runt 10-15 meter stora, ligger inne i ett skogsområde.

Källor:

Berggren Robert m fl, ”Malmer, industriella bergarter och mineral i Heby kommun, SGU, 2021
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet
Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991