Visar inlägg med etikett Präster. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Präster. Visa alla inlägg

tisdag 31 oktober 2023

Kyrkoherden som glömde bort begravningen

 I Uppsala Nya Tidning den 29 juli 1903 gick det att läsa följande;


Från en socken i södra Upland berättar en meddelare till UNT följande historia:

Ett barn inom församlingen hade dött och skulle begrafvas. Sorgehögtiden var utsatt till klockan 7 på e m. Processionen infann sig på den bestämda tiden, men kyrkoherden syntes ej till. Man väntade tålmodigt till klockan 9. Då sändes ändtligen bud till prästgården. Budet fann kyrkoherden ifrigt arbetande i trädgården---han hade totalt glömt af hela begrafningen. Men nu blef det bråttom, och inom kort började kyrkklockorna skalla ut övfer näjden i den stilla, fridfulla julikvällen. Som bekant lägger man sig tidigt på landet, och många hade redan slumrat in, då de plötsligt väcktes af klockornas klang. Naturligtvis trodde man, att elden brutit lös. Sprutor, yxor, ämbar och annan brandattidraj kastades på vagnarna, och i skenande fart bar det af till det förmenta brandstället, d v s kyrkan. Folk sprang öfver gärdena med brandhinkar och hakar i händerna. Något eldsken syntes visserligen inte till, men lite hvar kände tydligt att det luktade brandrök. Så stark är inbillingens makt. Man kan tänka sig, att snopenheten inte blef liten, då rätta förhållandet kom i dagen. Ganska syndiga ord lära emellertid den kvällen har fällts om den glömska själaherden. 

Jo, man undrar var det hade inträffat någonstans, inte i Veckholm eller Giresta, men någonstans har det iallafall hänt. Nu fundera man över vilken prästgård låg så långt bort att prästen inte såg varför det fanns folk utanför kyrkan. Det var nog inte bara irritation hos dem som trodde att elden hade brutit ut utan även de som var på själva begravningen. Det var så förr i tiden att om elden hade brutit ut så ljöd klockorna i kyrkan eller så får man titta var någonstans som det kommer upp rök.

(Tidigare publicerat)

lördag 13 augusti 2022

Märkliga präster

En beryktat präst(från "Tjuvar och charlataneri släktforskningens värld" på http://www.genealogi.se/)

Nils Rabenius. Mest herostratiskt ryktbar bland svenska falsifikatörer är kyrkoherden i Hedemora Nils Rabenius, född 1648, död 1717. Rabenius drevs bland annat av en egenartad släktfåfänga att i äkta medeltidsurkunder radera ut namn och i stället skriva in fingerade medlemmar av en uppdiktad Rabbe-ätt. En del Rabeniusförfalskningar har tidigt vunnit allmän tilltro och spridning, och därför är det ytterst svårt att utrota uppgifterna ur litteraturen. En följd av Rabenius framfart är att han förstörde en rad medeltida urkunder så att det inte längre är möjligt att läsa de ursprungliga namnen. Rabenius bravader har klarlagts av Nils Ahnlund i monografin "Nils Rabenius (1646-1717). Studier i svensk historiografi" (1927).

Det är en präst som förfalskade dokument och det har delvis orsakat problem för bl a släktforskare. Sedan har jag hittat en antavla där det finns en präst som mördade en person och detta hände inom Öckerö socken utanför Göteborg.

Jag har hittat fall i både Sverige och England om prästöden som inte är det allra bästa om man utgår ifrån prästyrket och må präster vara. Ett exempel är prästen i Silbodal socken i Värmland som förgiftade fem fattiga personer under tidig 1860-tal. Ungefär tio år senare inträffade en smärre prästskandal i Tvååker socken i Halland när en präst slog nattvardsbarn. Bl a en föräldrarlös pojke som hade kommit försent till nattvardens läsningar och om han skulle göra det igen så skulle han få en kok med stryk. Nu var inte präster bara sådana där personligheter utan av också en annan form av karaktär, nämligen hålla på med huskurer som prästen i Älmeåkra socken gjorde innan han dog 1898. En präst i engelska Eaton gjorde sig skyldig till flertal bedrägerier under 1870-talet och det var en präst inom den engelska högkyrkan.

Källor:

www.genealogi.se

Borås tidning 9/8-1898

Dagens nyheter; 8/3-1873 och 20/10-1875

(Tidigare publicerat)

fredag 18 februari 2022

Prästen tvingades att hålla nattvard

 I Norra Åkarp socken i Skåne tvingades prästen H Jöransson Feuk av snapphanar att hålla nattvardsgudstjänst ute i det fria vid ett stort klippblock. Det var under 1670-talet som den lokala traditionen att denna händelse skulle har ägt rum.


Källa: Fornlämningsregistret Norra Åkarp 32

(Tidigare publicerat)

lördag 1 augusti 2015

Biskopskulla prästgård

Prästgården i Biskopskulla socken har medeltida ursprung medan den nuvarande är från mitten av 1700-talet. I början av 1900-talet upptäckte man att det fanns arsenik i själva byggnaden.

Källor:

Egen samling
"Mälarvik och skogsbygd", Uppsala, 1993

söndag 12 april 2015

Prästen drunknade

Den 14 december 1832 drunknade prästen Jonas Norlén från Singö socken i Roslagen (Uppland) och hans grav finns ännu att beskåda på den östra sidan av kyrkogården. Han hade varit på mantalsskrivning i Trästa i Ortalaviken när olyckan inträffade. Enligt vissa uppgifter så trycktes han ner av en lantbrukare som också hade hamnat i vattnet. Det var under en storm som olyckan hände och han gjorde resan tillsammans med fyra bönder från trakten.

Källor:

http://www.upplandia.se/Singo_Sockenkronika.htm
https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1066946
 Lars Th Sundin, "Singö kyrka", Strängnäs, 1991