Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.
Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index;
1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)
1815 4,0
1820 4,5
1835 3,5
1847 3,0
1862 3,5
1866 3,1
1870 3,7
1878 3,8
1892 3,9
1905 3,3
Några sämre år;
1800 0,3
1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)
1822 2,3
1837 1,8
1856 2,5
1868 2,5
1874 2,7
1881 2,5
1899 2,7
1904 2,9
Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.
När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.
I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.
Källor:
Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999
Gadd Carl-Johan;
”Järn och potatis”, Göteborg, 1983
”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000
”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959
Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022
Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”, Falun, 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar