Notiser

 Torv i Roslagen

Det är iallafall på två platser i Roslagen som man har brutit torv under 1900-talet och det är Roslagsbro utanför Norrtälje samt Rävsnäs längst ut på Rådmansö. Båda var mindre torvfabriker och båda hade en liten järnväg med utan dragkraft.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Sju mål i följd

Den 12 november 1944 gjorde Gunnar Nordahl sju mål på raken för IFK Norrköping mot Landskrona i fotbollsallsvenskan och Norrköping vann med 9-1, rekord för allsvenskan.

Källa: Bolletinen nr 1/2025

Manchester Uniteds senaste match i division 2

Den 26 april 1975 spelade Manchester United sin senaste match i andradivisionen och det var mot Blackpool inför 58 769 åskådare hemma på Old Trafford. De vann med 4-0 mot Blackpool och nu en liten matchrapport. Målskyttet inleddes i den 20:e matchminuten genom Stuart Pearson som gjorde ytterligare ett i andra halvlek. Det stod 1-0 i halvtid och i slutet på matchen gjorde Lou Macari och Brian Greenwood två snabba mål.

Källa: https://www.mufcinfo.com/manupag/match_data/match_sql.php?my_match_date=1975-04-26

Om ett fartygs last

Enligt källan var det ett ”hamburgerskepp” som den 22 december 1860 lämnade hamnen i Ystad med en last på 4 200 tunnor spannmål som skulle till England, fartyget hade namnet Victoria.

Källa: Aftonbladet 2 januari 1861

Mosskonventionen

I den norska staden Moss instiftades den s k för Mosskonventionen 1914 som inledde slutet på unionen mellan Sverige och Norge.

Källa: Norstedts upplagsbok”, 2003

Några yrkesgrupper i Göteborg 1815

Under detta år fanns det i Göteborg stad 27 bagare, 10 slaktare, 4 murare, 14 snickare, 45 skomakare och 42 skräddare som tillsammans omfattade 142 personer.

Källa: Bertil Andersson, ”Hantverk i Göteborg ”, Historisk tidskrift, 1976

Västeråskohort

Enligt en studie från mitten av 1970-talet så omfattade en kohort på 344 ungdomar som levde i Västerås mellan 1894-98. Av dessa så avled 28 av dem under tidsperioden, 23 utvandrade och 22 som betraktades som bortfall i folkbokföringen.

Källa: Margaretha Eriksson & Sune Åkerman; ”Geografisk och social rörlighet, resultat från Trestadsstudien”, Scandia, 1974

Ett yatch-besök från England

En yatch som drevs av ånga och som ägdes av en dam med namnet Dixon i England besökte under sommaren 1888 Göteborg, båten var förlagt i Barlastshamnen i staden.

Källa: Göteborgsposten 1 augusti 1888

Publiksnittet för säsongen 1938-39

Publiksnittet för varje division i den engelska ligan var följande enligt det dåvarande ligasystemet.

Division 1: 24 820

Division 2: 18 674

Division 3(Norra): 6 328

Division 3(Södra): 8 654

Sedan var ligan nedlagt i sju år p g a kriget.

Källa: European Football Statistics (hemsidan)

Höstångan

 Tyvärr råkade det tänkta dragkraften som var ett S-ånglok ut för en tubläcka och det kom bara ett par dagar innan resan skulle göra på godsbanan Örbyhus-Hallstavik. Längs med banan som anlades på 1870-talet fanns det också bibanor som gick till bl a Ramhäll (gruva), Lövstabruk och Fagervik vid sjön Vällens norra spets. Skribenten gick på tåget i Tierp och det Svenska Järnvägsklubben (medlem)som arrangerade resan med materiel från Järnvägsmuseet i denna stad. Det var kort på tåget, på linjen, föremål och bangården i Hallstavik. Är det någon som har funderat på varför man inte få gå på toaletten när tåget står still??? Det är p g a i de äldre vagnarna så rann innehållet ut direkt på banvallen. Sträckan mellan Hargshamn och Hallstavik byggdes 1977 sedan den smalspåriga Uppsala Östra-Rimbo-Hallstavik hade lagts ner. Dannemora-Hargs Järnväg byggdes i början som smalspårigt, hade treskensspår mellan Dannemora och Gimo under 1960-talet innan linjen blev breddat. På ditresan anordnades ett antal stopp medan det var direktgång ifrån Hallstavik till Örbyhus som tog nästan två timmar och dieselloket som var ett T—lok från 1955 hök maxhastigheten 40 km/h på banan förutom vissa toppar på 45 km/h. Några bilder kommer att publiceras nu medan några andra kommer att publiceras senare (t ex järnvägsstationen i Gimo). Förutom godstrafik har även en viss persontrafik ägt rum, det sista persontåget gick 1960 mellan Örbyhus-Gimo (obetydligt sedan Faringe-Gimo lagts ner tidigare under detta år. (Bilderna är klickbara)

Winchester modell 1866

 Hade tillverkningsnummer mellan 12476-1710101, det första vapnet av denna modell tillverkades som sagt vad under 1866 medan det sista av denna typ tillverkades efter 1899. En viktig anmärkning för denna modell är följande; Numbers higher than 174,100 were assigned to the repair department. De vapen med tillverkningsnummer upp till 14813 blev alltså tillverkade under 1866.

(Tidigare publicerat)

Fiskala hushåll i Skokloster socken

 Skokloster hade 45 hushåll under året 1571 och under senare år var detta antal följande; 

1620; 50
1699; 71
1718; 78
1735; 77
Dessa siffror var mer eller mindre beräknade, men ger ändå en illustration hur många hushåll det fanns i denna socken under denna tidsperiod och det är med hjälp av mantalslängderna eller inlösenlängden i samband med Älvsborgs lösen som dessa uppgifter har räknas fram.

Källa: Lennart Andersson-Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000", Göteborg, 2000

(Tidigare publicerat)

Okända Mousehole

 Mousehole är en liten ort på 697 invånare i grevskapet Cornwall på yttersta spetsen i sydvästra England. Denna ort har givit namn åt Mousehole AFC som håller till i grannbyn Paul. Klubben bildades 1922, hemmamatcherna spelas på Trungle Parc och klubben spelar nu i Southern League South som är den åttonde nivån i den brittiska fotbollshierakin. 

Klubbens meriter är dock få och i grevskapets lokala liga blev de tvåa 1986 och 2007, i South West Peninsula League vann de 2016. Klubben har på senare år deltagit i FA-cupen och har åkt ur redan i kvalomgångarna. Klubben har även deltagit i FA Vase som är cup för mindre klubbar på 7-11 nivån i England och har åkt ur tidigt.

Källor:

https://www.fchd.info/MOUSEHOL.HTM

Wikipedia engelskspråkiga 

Korsord i svensk massmedia

 En sökning på ordet ”korsord” på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida gav i handen 391 231 träffar eller söksidor och den äldsta var i Göteborgsposten den 3 december 1816. Det var inget korsord som publicerades i tidningen som på denna tid skrevs i frakturstil utan det var snarare reportage om prinsessan Charlotta. Nu måste man har tålamod för att läsa sådana texter eftersom det är lätt att det blir felsyftningar. Min egen tolkning var att det inte var ett korsord som publiceras i dagens tidningar utan det var ett korsord som man flätade ihop själv. Nästa gång som ”korsord” dök upp igen i en tidning var i Post & Inrikes tidningar den 17 november 1825 och det var inte heller ett korsord som läsaren kunde lösa. Vad menas med ”Södra ”Korsorden??? Artikeln handlade om den högre eliten i Portugal och det stod om kammarherrar samt om att det var osämja mellan olika maktpersoner. I början förekom det bara en post under varje år och förutom de redan nämnda så var det 1852, 1859, 1863 och 1869 som det förekom detta korsord vid endast ett tillfälle. Det sistnämnda året förekom ordet i Nya Dagligt Allehanda den 10 februari 1869. Då var det om Sydamerika och det stod;

”Kejsaren har förlänat markisen af Caxias såsom belöning  för hans utmärkta tjenster Dom-Pedro-ordens storkors, generallöjtnanten vicomte de Hervals korsordens stora kors och generalen Argyllo titeln af markis af Itapavica.”

Efter det började korsorden att användas fler än en gång i dagspressen och under året 1871 användes ordet vid fyra tillfällen samt fem tillfällen under året 1876. Fortfarande var det inget korsord som man kunde lösa utan det var om olika ordnar. Sedan användes ordet endast vid ett tillfälle under 1878 och det var i Barometern som bl a ges ut i Kalmar, det var den 27 juli under detta år. Sedan förekom det i ytterligare enstaka år och under 1890 var det nytt rekord kan man påstå. Då förekom ordet på 13 tidningssidor och fortfarande var det om ordnar. Enligt den svenskspråkiga Wikipedia lanserades det allra första korsordet till läsarna i Svenska Dagbladet 1925 och det var översatt från engelskans ”crossword” (puzzle).

Leeds United säsongen 1955-56

 Dagens klubb bildades i oktober 1919 i kölvattnet av Leeds City som var tvingades lämna ligan efter en del fuffens. Säsongen 1955-56 spelade Leeds United i den gamla division 2 och där hade klubben spelat sedan de blev sist i den högsta divisionen 1947. Denna säsong blev Leeds tvåa efter Sheffield Wednesday som gjorde 101 mål på sina 42 ligamatcher. Klubbens facit under denna säsong blev 23 vinster, 6 oavgjorda, 13 förluster, målfacit 80-60 och 52 poäng. Managern var Raich Carter som vann ligan med Sunderland 1936 som spelare och han använde sig av 19 spelare i ligaspelet varav tre spelade i samtliga ligamatcher. Den största segern var 6-1 mot Fulham den 2 april som spelades inför 20 115 åskådare hemma på Elland Road och målen gjordes av John Charles 3, Albert Nightingale 2 samt ett mål av Harold Brook. Det var också inledningen av en svit på sex vinster i rad som de avslutade säsongen med och den främsta målskytten var John Charles med 29 mål på 41 ligamatcher.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

Jarred Martin med Malcolm Macdonald, ”Leeds United—-A complete record”, Derby, 1996

Wikipedia engelskspråkiga 

Dog p g a ett bett av en ko

 Under landsortsnyheter, Södermanlands läns tidning 12 mars 1896 gick att läsa följande;

Torparen A Jonsson från Onsjö under Nerkenäs i Lönneberga socken blef för kort tid sedan biten i ena handen af en ko, hvarvid ett mindre sår uppstod. Genom vanvård af detta alstrades blodförgiftning, som den 1 dennes medförde döden. Läkare hade visserligen sökts, men för sent för att mannen skulle kunna räddas.

Först ett påpekande, som den 1 dennes innebär den 1 mars om man tittar i både när notisen skrevs och när detta inträffade. Det var ett ovanligt fall, det var för första gången som jag såg att en ko var orsaken till ett dödsfall. Men uppenbarligen var det så att Jonsson trodde att det skulle klaras sig eller att inte läkarvård behövdes.

(Tidigare publicerat)

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

USA nya fartyg 1905

 USA byggde 50 segelfartyg 1905 som tillsammans var på  55 640 ton och 96 ångare på 313 315 ton.

Källa: Svensk Sjöfartstidning 12 januari 1906

Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket

Fejan

 Ön Fejan utanför Norrtälje var förut en "karaktänö" för ingående fartyg, det var på den tiden när kolera grasserade och fartyget hade kommit ifrån ett sådant land. Där fick bl a Uppsalakören Orphei Drängar vara i karaktän 1894. Från skärgårdsstiftelsens hemsida;""På Fejan finns ett härligt skärgårdscentrum i Norra skärgården med en mycket speciell historia! Läget vid farleden mot Ålands hav gjorde att man valde att anlägga en karantänstation för att möta koleran här. 1894 låg här 196 fartyg med 5000 personer i karantän"".

Källor:

http://home.swipnet.se/catarina/
Källgårdh Anders, "Sveriges öar", 2005
Databasen på Stockholms länsmuseums hemsida(www.lansmuseum.a.se)
Eller: http://stockholms.lans.museum/databas/sid1a.cfm
http://www.skargardsstiftelsen.se/?id=3954

Förfallen lada

Denna ekonomibyggnad var ”hel” bara för några år sedan och sedan har den rasat ihop p g a bristande underhåll. Det är så på flera platser i landet och de som bor i närheten tycker sig inte har varken tid eller intresse med dessa byggnader. Dessa små lador har sedan länge förlorat sin ursprungliga funktion och på många ställer förfaller dessa. Enligt Google Maps så stod den upp i juni och detta kort togs den 30 augusti, så raset ägde rum någon gång i somras.

Fyrplatsen Paternoster

 Denna fyrplats har skribenten sett tre olika stavelser på, den första är redan i själva rubriken och sedan är Pater-Noster samt Pater Noster med utan bindestreck. Fyrplatsen ligger på Pater-Nosterskäret utanför Marstrand på västkusten och blev färdigt 1868. Innan fyren byggdes fanns det ett på själva fästningen som fungerade som en fyr med ett urverk som numera är försvunnen. Namnet kommer från latinska utrycker som heter på svenska ”Fader vår”” som sjömännen oftast bad när de närmade de sig den farliga platsen. Fyren är rest i järn som ett fackverk (kallats för ”Heidenstammare” efter fyrkonstruktören och ingenjören Nils Gunnar von Heidenstam 1822-87 och han är far till en folkkär författare) och mäter 32 meter samt 36 meter över havsnivån. Fyrplatsen ligger vid en plats där många förlisningar har ägt rum som t ex briggen Courier i februari 1856 som var lastat med bomull och färgträ; skonaren Hinderik Johanna som sjönk 1850 som var lastat med råg och korn samt skeppet Diana som förliste i december 1779 och var lastat med styckegods vars vrak som ligger tiotals meter ifrån Pasternosterskäret. Året efter som fyren restes så byggdes med klockstapel med mistklocka, 1872  insattes en fyrapparat av den första ordningen, 1897 fick fyrplatsen en mistsignalkanon, 1900 flyttades mistklockan till Måsknuvs fyrplats där den finns än idag och 1904 byttes mistsignalkanonen av en knallsignalapparat. Efter det byggdes det en bagarstuga och bostadshuset fick en ny inredning 1907, en båtslip byggdes 1935 (en av flera som byggdes på ön) och 1977 släcktes fyren samtidigt som kassunfyren Hitteberget tändes. Det finns flera milstolpar som t ex att båtbranen flyttades från västra till östra hamnen 1942 och sju år senare byggdes en skyddsmur runt hamnen.

Källor:

Blänket, skilda nummer (tidningen finns på nätet)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken 2007

Fyrwikin

https://paternoster-fyren.com/index.php/historia/

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Wikipedia Svenskspråkiga

Sandhagen

 Cirka tre kilometer öster om Hasselfors (längs med Nordvästra Stambanan och norr om Laxå) ligger Sandshagsmossen som i dess södra änden gränsar till den avsevärd större Skagerhultamossen. En stor torvtäkt påbörjades att brytas 1958 och på platsen anlades ingen torvfabrik, så allt torv fick fraktas till torvfabriken i Porla med lastbil. På själva Sandhagsmossen anlades en bana med 600 mm och den var cirka 1,5 km långt, lades om under 1972-73. På drivkraft användes ett motorlok tillverkat vid okänt tidpunkt hos John Bergmans i Eskilstuna. Trafiken på banan pågick fram till mitten av 1990-talet och revs upp 2004.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

”Industrilok i Närke”, 1981

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Notiser

Författarfonden

Den svenska författarpenningen kom från en författarfond som inrättades 1955.

Källa: Norstedts uppslagsbok 2003

Antalet hushåll i Södermanland 1825

Ett urval socknar inom Södermanlands län med antalet hushåll 1825; Aspö 131, Björkvik 599, Flen 112, Gryt 258, Husby-Oppunda 199, Kattnäs 58, Lid 79, Lilla Mellösa 329, Ludgo 215, Runtuna 208, Sköldinge 271, Stigtomta 227, Torsåker 87 och Ärla 254.

Källa: Tabellverket på nätet

Ön Pannkakan

Det är en liten ö som är knappt 0,0093 kvadratkilometer och den ligger inom Länna församling i Norrtälje kommun. Under en tid som var runt hundra år så var ön en betesö och 1953 byggdes det ett beteshus på ön.

Källa: Anders Källgård, ”Sveriges öar”, 2022

Frölundas folkmängd 1775

Det var Frösunda (Stockholms län) första folkräkning i Tabellverket och socknen hade då 585 invånare, i socknen fanns det 79 hushåll. 

Källa: Tabellverket på nätet

Rytternes tre herrgårdar

Rytterne socken i Västmanland har tre herrgårdar eller slott, Tidö slott började att byggas 1626 av Axel Oxelstierna. De övriga är Fiholm som uppfördes 1772 och Wikhus som uppfördes av en godsägare på 1930-talet.

Källa: Fredric Bedoire, ”Svenska slott och herrgårdar”, 2017

Jaegers främsta verk

Den norska författaren Hans Jaeger levde mellan 1854-1910 och hans främsta verk är ”Fra Kristiania Bohemen från 1885.

Källa: Norstedts Uppslagsbok 2003

Barnets meriter

Barnet F C är en mindre klubb från norra London som bildades 1881 och blev en professionell klubb 1965, de vann Amatörcupen 1946. Den 17 augusti 1991 spelade klubben sin första ligamatch när de mötte Crewe i gamla division 4 hemma på Underhill som slutade 4-7 till bortalaget. På den femte nivån har de vunnit 1991, 2005, 2015 och 2025 som är ett rekord och Herts Senior Cup har det blivit 19 vinster (senaste säsongen 2010-11).

Källor:

Sky Sports Football Yearbook 2009-10

Wikipedia engelskspråkiga 

Egen kulturlista

 Det är min egen lista som motsvarade den s k kulturkanon som redogjordes av riksdagen bara för någon dag sedan. SIFFRORNA är ingen rangordning utan har bara ett funktionell syfte.

1).         Storkyrkan o Kungliga Slottet

2).         Sandhamn

3).         Stockholms Stadshus

4).         Stockholms Stadion

5).         Gamla Stan

6).         Visby

7).         Uppsala (domkyrkan, slottet, universitetet m fl byggnader samt Gamla Uppsala

8).          Sandöbron

9).          Drottningholms slott

10).        Kalles julafton (Originalet)

11).        Eugene von Rosén (järnvägspionjär)

12).        Pelles Svanslös

13).       Mannaminne och Kutens Bensin

14)        Astrid Lindgren (Inklusive hennes verk)

15).        Falu Koppargruva

16).        Sala Silvergruva

17).        Kebnekajse o Åreskutan (svensk friluftsliv)

18).        Eli Heckscher (ekonom-historiker)

19).        Marstrand (fästningen)

20).        Skara (domkyrkan o försvunnen järnvägsknut)

21).        Skansen

22).        Fyrar (Kullen, Nidingen, Vinga, Söderarm, Malören, Hoburg, Ölands N udde, Ölands S udde, Fårö, Stora Fjäderägg och Landsort f fl)

23).       Verner von Heidenstam (författare, bilälskare och kvinnotjusare)

24).       Hedebyborna

25).       Norrlands Guld

26).       Gammelstadens kyrkstad utanför Luleå

27).       Dannemora gruva

28).       Kyrkor i Dalarna (Leksand, Mora, Torsång, Stora Tuna, Älvdalen, Folkärna och By m fl)

29).       Radiostationer (Grimeton och Motala)

30).       Vadstena

31).       Karlskrona (militärstaden)

32).       Kristianopel

33).       Köttbullar med mos

34).       Fläsk med potatis och lök

35).       Pannkaka och ärtsoppa

36).       Semlor

37).       Fläsklägg och rotmos

38).       Inlagd strömning

39).       Rökerierna (många är borta nu)

40).       Midsommar

41).       Valborgsmässoafton 

42).       Fanny och Alexander

43).       Ingmar Bergman

44).       Alsnö stadga (Magnus Ladulås)

45).       Hemsö fästning

46).       Bulverket 

47).       Järle järnvägsstation 

48).       Knivinge spökstation

49).       Nordisk familjebok

50).       Selambs

51).       Skifterna (Storskiftet)

52).       Svenska kungahuset

53).       Vihelmina Skogh (järnvägsrestauranger)

54).       Kalmars Domkyrka

55).       Borgholms slottsruin

56).       Sofiero

57).       Huskvarna (civil o militär industri

58).       Bofors (kanonen)

59).       Kalles kaviar

60).       Sigtuna

61).       Husby-Ärlingshundra kyrka

62).       Husby-Långhundra kyrka

63).       Gripsholm

64).       Mariefred

65).       VM-slutspelet 1958

66).       Hotell Knaust (trappan, Sundsvall)

67).       Svensk träindustri

68).       Bjälbo kyrka

69).       Norrköping (industrisamhället)

70).       Skandiamotorn

71).       Ryds Bilkyrkogård

72).       Harsprånget

73).       Tabellverket

74).       Travare (Ego Boy, Legolas, Zoogin, Copiad, Plurus, Molnets Broder och Järvsöfaks)

75).      Sveriges järnvägsmuseum (Gävle)

76).      Gudmundrå kyrka

77).      Träkyrkor (Gräsö, Tångeråsa och Granhult)

78).      Emigrationsutredningen

79).       Koberg 

80).       Nääs slott m Tollereds fabriker

81).       Vikingarna (folket)

82).       Sänkning av sjöar för få nya odlingsmarker

83).       Kosta glasbruk

84).       Aspö kyrka

84).       "Bonnstan"

86).       Fyrståndsriksdagen

87).       Rättviks ångbåtsbrygga

88).       Kanaler (Göta kanal o Hjälmare kanal)

89).       Svensk snus

90).       Trönö gamla kyrka

91).       Trästäder (Eksjö, Hjo och Nora)

92).       Frövi industribanemuseum

93).       Lasse Stefanz

94).      The Refreshments

95).      Sabaton  (historiebildande i sina låttexter)

96).      Svenska bandyfinalen

97).      91:an Karlsson, Kronblom o övriga

98).      Gustav Utterström

99).      Ängelsberg bruk

100).   Fläckebo kyrka

Källnot: Regeringens kulturlista; https://omni.se/pappaledighet-kullager-och-pippi-har-ar-alla-100-verk-i-sveriges-kulturkanon/a/5ExaVb

Källnot: Upptäckte en dubblett med Sveriges järnvägsmuseum och Kalles kaviar ersatte.

Limedsforsen-Särna järnväg

 Den 96 kilometer långa järnvägen Limedsforsen-Särna järnväg öppnade sin första etapp den 27 februari 1925 för provisorisk godstrafik närmast Limedsforsen som redan då hade anslutning till Mora-Vänern järnväg. Nästan tre år senare öppnades hela banan för allmän trafik som redan från början fick kämpa för sin existens. Banan hade klen räls och kraftiga stigningar, den räknades även som en bibana till just Mora-Vänern järnväg. Det räckte ens att det gick tåg under sportloven och deltagare till Vasaloppet. Persontrafiken var obetydligt fram till 1944 när den utökades p g a att busstrafiken hade försörjningsproblem och direkttåg mellan Stockholm-Särna gick mellan 1935-56. Persontrafiken blev kraftigt nedtrappat 1956 som lades ner helt 1969 medan godstrafiken lades ner 1972. Järnvägen revs upp under åren 1972-75 och det var bara ”ändpunkterna” som hade järnvägsstationer medan resten hade hållplatser.

Källor:

banvakt.nu

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

https://teamutangranser.se/grus-sarna-banvall-syd/

Ärkebiskop mördat i Alaska 1887

 I juli 1887 mördades en ärkebiskop för British Columbia när han färdades på Yukonfloden i Alaska och han skulle hjälpa till att öppna missionsstationer i delstaten samt i nordvästra Kanada. Mördaren var en sinnesjukt missionsmedlem!!!

Källa: Stockholms Nyheter 28 juli 1887

Senaste SM-triumfen

 Det var för nästan 57 år sedan som Sirius vann sist bandyfinalen på Söderstadion i Stockholm. Nu återges resultaten från säsongen 1967-68 och Sirius siffror först (tyvärr ser det inte så bra ut med statistik och tabeller på Blogger).

26/11.   Falu BS (hemma)         3-3

6/12.     Bollnäs (hemma).         4-1

10/12.   Forsbacka (borta).         7-1

14/12.   Köping (borta).             0-0

17/12.   Västanfors (borta).        5-3

26/12.   Sandviken (hemma).     6-2

31/12.   Skutskär (borta).           5-0

6/1.       Edsbyn (hemma).          2-0

7/1.       Broberg (borta).            2-4

10/1.     Falu (borta).                  0-0

14/1.     Köping (hemma).         6-1

17/1.     Bollnäs (borta).            0-0

21/1.     Forsbacka (hemma).    5-1

25/1.     Västanfors (hemma).    1-1

28/1.     Sandviken (borta).        0-1

1/2.       Skutskär (hemma).       5-2

8/2.       Edsbyn (borta).            0-5

11/2.     Broberg (hemma).       6-5

I slutspelet mot följande klubbar som hade följande matchserie;

25/2 IF Göta (Hemma).         1-0

29/2 Bollnäs (borta).             1-1

3/3  Katrineholm (Hemma.). 5-3

Sirius hade det mindre smickrande rekordet med att ha flest mållösa matcher under säsongen och förutom den största plumpen för säsongen i bortamatchen med Edsbyn så vann Sirius 10 av 18 matcher och med målfacit 57-30. De kom tvåa med 25 poäng och en poäng bakom Västanfors som gjorde flest mål med 78 stycken (men släppte in 50 och lika många som tabellfyran Broberg). Sirius får glädjas sig att ha minst antalet förluster i serien med tre stycken och en färre än Västanfors.

I finalen som spelades på Söderstadion den 10 mars och Sirius slog Örebro med 4-1 inför 12 877 åskådare. Målen gjordes av Matti Pohjanen i den 15:e matchminuten, Ulf Fredin (29), Lennart Josefsson (78) och Hans Alftberg (85) medan Sören Andersson gjorde målet för Örebro efter tre minuter.

Källor:

bandyresultat.se

Eget Siriusarkiv

svenskbandy.se

Släppte in sju mål säsongen 1980

 Säsongen 1980 släppte Alvesta GOif in sju mål på 22 matcher i fotbollens division 3 (Sydöstra Götaland och vann serien med 37 poäng, sex före tabelltvåan Växjö Norra. Anmärkningsvärt var att Alvesta släppte in mål mot klubbar som slutade längre ner i tabellen. Mot Växjö Norra vann de hemma med 4-0 och spelade mållöst på bortaplan och mot tabelltrean Bromölla vann de med 2-0 på bortaplan medan hemmamatchen slutade mållöst. Flest mål på Alvesta gjordes av nästjumbon Johanfors som föll med 5-2 i Alvesta och som dessutom åkte ur. Tabellsexan Högadal (i Allsvenskan 1962) vann med matchens enda mål och det var Alvestas enda förlust, den var på hemmaplan. På bortaplan spelade de 2-2 mot Vederslöv / Dänningelanda som klarade av nedflyttning gentemot Saxemara som föll mot Alvesta med 3-1 och samma siffror föll även bottenlaget Almeboda. I målet stod Göran Hagberg (avled 73 år gammal i april 2024) som hade spelat för Östers IF i 242 allsvenska matcher samt femton landskamper.

Källor:

Frantz Alf, ”Avlidna under 2024 inom elitfotbollen”, Bolletinen nr 1/2025

https://www.sodertaljefotbollen.eu/herrar.html

Kyrkomiljön i Fläckebo

 Fläckebo kyrkomiljö utanför Sala är samtidigt ett tecken på en försvunnen miljö i Sverige eftersom kyrkstallarna står kvar på kyrkbacken. På kyrkogården finns många av de äldre gravarna fortfarande kvar och är värt ett besök även om kyrkan inte är öppen. I närheten ligger Fläcksjön som kyrkan och socknen har fått sitt namn ifrån, kyrkan härstammar iallafall från 1400-talet.Bilderna är klickbara!!!!

Smugglingen från Danmark 1860

 Mellan 29 maj till 6 maj kom det till kännedom att det kom 89 kärl med dansk sprit och 83 dansk brännvin i närheten av Helsingborg som dessutom rådhusrätten i staden utfärdade en kungörelse om. Det var okända personer som utförde smugglingen.

Källa: Post- och inrikes tidning 23 juli 1860

Industribanan vid Kolbäck

 En industribana med normalspårvidden 1435 mm beslutades 1955 att bli anlagt vid Kolbäck och spåret skulle gå till Sörstafors pappersbruk. Spåret blev färdigt 1958 och var 2,5 km långt, även inne på brukets område fanns det spår. Trafiken ombesörjdes av SJ och själva driften pågick till 1966 då pappersbruket nedlades.

Källa: ”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Torvbrytningen i Kragsta

 Torvbrytningen av bränntorv påbörjades av Gölsjö AB norr om sjön Slaktaren i närheten av Finsta Uppland under året 1918. Rälsen bestod av järnbeslagna plankor och vagnarna drogs av hästar, banan var drygt två kilometer långt. Driften lades dock ner redan 1920 och återupptogs igen 1941, företaget hette då Kragsta mosse. Nu pågick brytning av torv både på den gamla mossen och även på ett parti söder om sjön Slaktaren. Lokdrift sattes in 1942 och upphörde efter en olyckshändelse 1946. Själva loket tillverkades av Sixten Pettersson på Vätö Stenhuggeri under samma år som lokdriften infördes och den var bensindriven med en Ford-motor (skrotades 1946). 

Genom en söksträng med sökning i Dagens Nyheter den 3 april 1946 så hade någon förskingrat avlöningskassan på 29 400 kronor.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Kan betraktas som lynchning

 Karl Oskar Ramström var traktens värsting eller den person som alla i omgivningen fruktade. Hela den tragiska historien började den 5 februari 1905 i Bjästabodarna vid Bergsjö (Gävleborgs län). Det är lite skillnad på det som rapporterades i Gefle Dagblad den 8 februari och det som står i beskrivningen på hemsidan Svenska Mordfall som följande text är hämtat ifrån.

Karl Oskar Ramström, som var fruktad på bygden, besökte en danstillställning tillsammans med en kamrat. När de två befann sig en bit från danslokalen besköts de plötsligt med revolver. Kamraten träffades i armen och flydde från platsen medan Ramström, som blev liggande på marken, misshandlades svårt med både slag och knivhugg. Ramström fördes till sjukhus där han avled tre dagar senare. Polisen lyckades aldrig spåra några gärningsmän och ingen som befunnit sig på dansen påstod sig veta något. Mordet på Ramström misstänktes vara en hämnd från ortsbefolkningen som under en längre tid levt i rädsla för honom.

I den nämnda numret av tidningen så stod det att det var logdans som hade blivit anordnat av en herre med efternamnet Flodin. En handlare beslöt att lämna logen omkring midnatt och då hade Ramström frågat honom om han fick följa med. Strax efteråt brändes ett skott av och sedan inleddes den brutala misshandeln rum, detta nummer av tidningen beskrev hans skador som skribenten inte tänker ta upp. Eventuella läsare får söka på www.kb.se; leta reda på Gefle Dagblad fr o m den 8 februari 1905 och sedan trycka på vilken tid det önskas. 

Källor:

Frigivna steaffarbetsfångar, Riksarkivet 

Gefle Dagblad 8 februari 1905

svenskamordfall.se

Billy Bingham

 Skribenten har ett personligt minne av honom, under kvalspelet till fotbolls-VM i Spanien 1982 så kommer skribenten ihåg att satt och grinade när Nordirland höll på att bli klara för slutspelet. Han var förbundskapten för Nordirland vid två tidsperioder; dels 1967-71 och dels 1980-93. Själv spelade han 56 landskamper för Nordirland mellan 1951-63 och på dessa gjorde han åtta mål. Han föddes i Belfast den 5 augusti 1931 och avled i den engelska Southport den 9 juni 2022. Han började sin aktiva karriär i Glentoran i den inhemska ligan innan gick över till Sunderland för 10 000 pund i oktober 1950. Där blev det 45 mål på 206 matcher och gick vidare till Luton Town under sommaren 1958. Han gjorde det vinnande målet i semifinalen i FA-cupen mot Norwich 1959 medan det blev förlust mot Nottingham i finalen. Fram till han avslutade karriären 1965 så spelade han för såväl Everton som Port Vale.

Källor:

Hugman Barry, ”Football League players records 1946-88”, London, 1988

Wikipedia, engelskspråkiga