Länna kyrka i Roslagen

 Länna kyrka (vars södersida syns på bilden med ryggen mot Länna Kyrksjö), Länna ligger cirka en mil söder om Norrtälje är mer eller mindre förankrad i skribentens liv. Där ligger min far vars släkt inte härstammar från Roslagen och däremot gör min mor det. På hennes sida finns åtminstone omkring tio gravar som härrör från min mors sida. På kyrkogården vilar även hennes föräldrar som ligger i samma grav som hennes farföräldrar. I en annan grav vilar hennes morföräldrar och i en grav på nordsidan vilar min mormorsmor föräldrar vars text på själva gravstenen är svårläst. På kyrkogården vilar även merparten av min morfars syskon i sina egna gravar. Det finns även ett par andra gravar som är värda att nämnda, gravvården efter den omtalade prästen Carl Silfver som tjänstgjorde under mellankrigstiden och som mina morföräldrar talade mycket om samt ättegraven efter von Rosen vars son Carl var en tidig pionjär i svensk järnvägsbyggnad under 1850-taler medan han själv ligger begravd på Djurgården i Stockholm (begravningsplatsen där).

Upprört på Studenternas

 Bilden är från Uppsala Nya Tidning den 8 maj 1984 och matchen har inte gått till historien precis. Matchen var i division 4 och Sirius tog emot Film inför 641 åskådare på Studenternas. Uppståndelsen som var skedde en kvart kvar av matchen och Sirius hade svårt med Film i sitt eget försvar, men bortalaget var ineffektiva framför mål. En försvarare stoppade ett givet mål på mållinjen och Film ville ha straff, istället blev det frispark för Sirius, det var då upprört hos Film. Matchens enda mål gjordes av Lars Pettersson i den 32:a matchminuten till Sirius favör.

Notiser

 Lebel 1892 var ej lyckat

Den franska revolvern Lebel 1892 (årtalet) fick kritik att den inte skadade en fiende p g a patronen var svag, även den då moderna röksvaga krutet gjorde att revolvern var svag. Själva kalibern var 8 mm Lebel medan mynningshastigheten var hög på 225 meter per sekund och i jämförelse med Iver Johnson-revolvern 168 m/s (kaliber .32).

Källa: Chris McNab, ”Skjutvapen (sv version), 2011

St Göran i Fröslunda kyrka

I Fröslunda kyrka i Uppland finns en skulptur som egentligen är mycket skadad, St Göran och hästen mestadels intakta, men både prinsessan och draken är borta.

Källa: Aron Andersson, Fröslunda kyrka”, Strängnäs, 1982

Skeppsås kyrka

Skeppsås kyrka i Östergötland är medeltida och man utgår ifrån att den är från 1100-talet och kyrkans tidiga historia är inte helt känd, man har funnit belägg för att kyrkan är från den tiden, men vet inte om det rör sig om en föregångare.

Källa Anita Löfgren Ek, ”Skeppsås kyrka”, 2015

Tröskverk i Tuna socken

I denna socken i Uppland (finns fyra stycken) fanns det 1858 mellan 6-8 fasta tröskverk som drogs av dragare. Det fanns också ett mobilt tröskverk som användes flitigt.

Källa: Gustav Utterström, ”Jordbrukets arbetare”, Stockholm, 1957

”Lekstugobod”

Det är obekant när, men i en bod i byn Kumla i Danmarks socken (Uppland) brukades under en tid som lekstuga för barnen och det är obekant när det skedde.

Källa: Nils Glybenius, ”Danmarks socken”, Sveriges bebyggelse på landsbygden, Uppsala län, band 4, Uddevalla, 1952

Banbrytande för störtloppet

Fransyskan Marielle Goitschel var banbrytande för damernas störtlopp under 1960-talet när hon vann sex guld i antingen VM eller OS mellan 1960-68. Det förekommer två olika uppgifter när det födelseåret, Wikipedia anger 1945 medan den andra anger 1944.

Källor: 

Arlott John (redaktör), ” The Oxford companion to Sports & Games”, 1975

Wikipedia engelskspråkiga 

En målvakt för Nottingham

John Hanna stod i sammanlagt 97 liga- och 5 cupmatcher för Nottingham Forest mellan 1911-14 och han kom ifrån Belfastklubben Linfield och gick sedan till Barrow som spelade i ligan mellan 1921-72.

Källa: https://www.thecityground.com/player.php?player_name=Jack%20Hanna

Mållöst bandyderby

Mållösa bandymatcher var vanligare förr i tiden än vad det är idag. Den 19 januari 1969 tog Hälleforsnäs emot Katrineholm inför 3 739 åskådare som slutade mållöst och det som är värt att notera var att Katrineholms Freddy Flodberg fick två tiominutersutvisningar.

Källa: Idrottsbladet 20 januari 1969

Svensk export av tjära i början på 1800-talet

Under tidsperioden 1801-05 exporterade Sverige 149 908 tunnor tjära till utlandet och det var en ökning på drygt 10 700 tunnor från tidsperioden 1796-1800. Under nästkommande tidsperiod så exporterade Sverige 99 402 tunnor och det var den lägsta siffran sen början på 1770-talet.

Källa: Eli Heckscher, ”Sveriges ekonomiska historia 2,2”, Stockholm, 1949

Lantbrukaren sålde fastighet i huvudstaden 

Lantbrukaren J Wahlberg sålde sin fastighet vid Storkyrkobrinken till grosshandlaren A Böhlmark och båda parterna kom överens om att hålla priset hemligt.

Källa: Göteborgsposten 6 mars 1873

En s k för Inter-League match

Förr i tiden, speciellt på de brittiska öarna så spelades det matcher mellan olika ligor och då spelade ingen roll i vilket landslag man spelade i. I ett ligalag kunde ett lag från engelska ligan bestå av exempelvis två skottar och fyra walesare. En sådan match spelades t ex på Stokes hemmaarena inför drygt 3 000 åskådare den 9 november 1895 mellan English League och Irish League som slutade 2-2. Jim Kelly från Glentoran gjorde båda målen för den irländska ligan medan Pat Williams från Everton och Patrick Finnerhan från Manchester City gjorde målen för engelska ligan.

Källor:

Soar Phil, ”The Hamlyn A-Z of British Football records”, Twickenham, 1984

https://playupliverpool.com/1895/11/09/english-league-v-irish-league-2-2-inter-league-november-9-1895/

Ångloket Upland

 Ångloket Upland byggdes av Beyer & Peacocks i Manchester 1873 med tillverkningsnumret 1260 och hade axelföljden C-2. Detta ånglok tjänstgjordes på Gävle-Dala järnväg och där det fick namnet ”Upland” och numret 20. Loket köptes billigt av Bolidens mineral AB 1924 och användes för att trafikera den normalspåriga anslutningen och spår som var ovan jord hos gruvan i Garpenberg. När loket kom dit behövdes det rustas upp och skulle fem år senare att  ha kasseras, men så blev inte fallet utan det blev reparation istället. I början på december 1932 beslöts det infall att Upland skulle skrotas.

Källa: Mats Freding, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

Ankare

 Denna bild togs på Singö i början på augusti förra året och det är obekant hur länge den hade legat där. Den ligger bara drygt hundra meter från lotsstationen på ön. Den har iallafall tillhört ett fartyg tidigare.

Blackpools rekordmatcher säsongen 1966-67

 Blackpool blev sist i gamla division 1 säsongen 1966-67 och det vann bara sex ligamatcher, inledde säsongen med en svit på elva ligamatcher med utan vinst innan de vann med 3-1 mot Tottenham på bortaplan den 15 oktober. En vecka senare vann de med 6-0 mot Newcastle inför 21 202 åskådare på sin hemmaarena Bloomfield Road. Den enda vinsten på hemmaplan under denna säsong och det var två tvåmålsskyttar i matchen; Ian Moir och Alan Skirton 2; övriga Ray Charnley samt Jimmy Robson. Klubben tog bara sju poäng på hemmaplan och de gjorde 41 mål i ligan under denna säsong. Charnley blev Blackpools främsta ligaskytt med 14 mål på 40 ligamatcher och hade också rekordet med flest ligamatcher under säsongen. Den 31 december vann de med 5-1 mot Southampton på bortaplan och Charnley gjorde tre mål medan Hugh Fisher och Alan Suddick gjorde varsitt mål (den sistnämnde kom från Newcastle för 280 000 pund och var med i laget mot just Blackpool).

Det var Blackpools längsta svit i högsta divisionen som de hade tillhört sedan 1937 och efter tre säsonger i tvåan var de uppe igen en säsong (1970-71).

Källor:

Calley Roy, ”Blackpool—-A complete record”, Derby, 1992

Egen samling

Rollin Jack, ”The soccer’s fact book”, Enfield 1991

Skotska FA-cupfinalen 1924

 Denna final spelades den 19 april 1924 då Airdrie eller Airdrieonians tog sin enda cuptitel i Skottland och i finalen mötte de Hibernian från Edinburgh, denna match hade flera personligheter. Airdrieonians vann matchen med 2-0 inför 59 219 åskådare på Rangers hemmaarena Ibrox Stadium. Efter fyra minuter tog Airdrie ledningen genom Willie Russell som spelade 127 matcher och gjorde 37 mål mellan 1920-25 innan han flyttade söderut till Preston i den engelska ligan. I laget fanns även Bob McPhail som senare skulle bli en legendar i Rangers och vinna meriter för klubben. En annan spelare fanns också med och det var Hughie Gallacher som gjorde 410 mål för både engelska och skotska klubbar, han begick självmål 1957. Russell gjorde sitt andra mål i den 37:e matchminuten och Airdrieonians målvakt Jock Ewart höll nollan, både han o Russell lämnade jordelivet under andra världskriget, Ewart 1943 medan Russell dog året efter. I Hibernian fanns Jimmy McColl med fem ligatitlar och segern i skotska cupen med Celtic 1924. McColl gjorde 120 mål på 165 matcher för Celtic mellan 1913-20 och 130 mål på 290 matcher för Hibernian mellan 1922-31. Jimmy Dunn som vann ligan med Everton 1932 och var med i Hibernian,  hans lagkamrat och målvakten Bill Harper vann ligan med Arsenal 1931 och spelade även i USA. Airdries manager Willie Orr vann ligan med Celtic som spelare 1898, 1905, 1906 och 1907, cupen 1900, 1904 och 1907, som manager blev han tvåa med Leicester City som manager bakom Sheffield Wednesday 1929. Hibernians manager Alex Maley var journalist och var manager även i engelska Crystal Palace. Hans bröder var också spelare och manager, hans bror Willie vann 16 ligatitlar med Celtic som manager mellan 1907-40.

Källor:

https://www.dailyrecord.co.uk/sport/local-sport/airdrie-celebrate-historic-scottish-cup-31904832.amp

Smailes Gordon, ”Scottish Football League records”, Derby, 1995

vintage footballers

Wikipedia engelskspråkiga 

Bild på Airdrie

https://www.vintagefootballers.com/product/airdrieonians-image-1-scottish-cup-winners-1924/

Sirius matcher säsongen 1923-24

 Sirius vann division 2 Östsvenska serie och enligt svenskspråkiga Wikipedia blev SM-matchen av någon anledning uppskjuten i drygt ett år. Klubbarna i nedanstående tabell kom i den ordning som tabellerna redovisar.

Hemmamatcher (Sirius siffror först!!!

Reymersholm.   2-0

IF Linnea.          3-4

Mariebergs IK.   3-2

Westemalms IK. 5-1

IFK Stockholm.  4-3

Stockholms BK.  3-2

Östermalms IF.    6-3

Bortamatcher (Sirius siffror först)

Reymersholm.   1-0

IF Linnea.          4-0

Mariebergs IK.   2-0

Westemalms IK. 2-0

IFK Stockholm.  1-2

Stockholms BK. 1-1

Östermalms IF.   6-2

Det sammanlagda resultatet blev på 14 matcher, 11 vinster, en oavgjord och två förluster samt målfacit 43-20, Sirius kom sju poäng före Reymersholm med målfacit 23-18 och IF Linnéa med målfacit 27-25.

Källor:

Ett Sirius arkiv

https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1923-24.pdf

Ett par notiser från en gammal tidning

 Från tidningen Upsala den 9 juli 1878 rapporterades några av dessa notiser!!!

***Värdshuset Eklundshof har stängt för resten av året.

***Man antog att ångbåten Upsala kommer att återuppta sina turer inom två-tre veckor (alltså i slutet på månaden).

***Den f d drängen E G Eriksson hade blivit häktat för våldtäkt på en 13-årig flicka i Husby (Lena socken i Uppland).

Det var inte så många av de kortaste notiserna i detta nummer!!!

Tofteryd kyrka och soldatgraven

 Tofteryd kyrka ligger utanför Skillingaryd i Småland och den nuvarande kyrkan är från 1833-35, den ersatte i sin tur en medeltida kyrkobyggnad som var i mycket dåligt skick vid sekelskiftet 17/1800-talen.

På kyrkogården ligger en svensk-amerikansk soldat begraven och hans namn är Eric Leander som var en av de drygt 4 200 amerikanska soldater som i början var födda i Sverige. Leander var född 1908 och han var bosatt i Illinois när han blev soldat för USA, tillhörde en pansardivision när han stred i tyska Bernstein. Han dog i strid i december 1944 och hans stoft fördes till hembygdens kyrka fem år senare. Det var drygt tusen personer som slött upp vid järnvägsstationen i Skillingaryd den 21 april 1949. Det var bl a hans åldrande mor och syskon, olika militära enheter och en hel del andra personer som följde kistan till hans sista vila.

Källor:

Gyllenhaag Lars, ”200 svenska sevärdheter från andra världskriget ”, 2022

Högberg Lars & Jan Erik Ohlsson, ”Hemliga utflykter”, 2018

https://jonkopingslansmuseum.se/wp-content/uploads/2018/01/Tofteryd-ka.pdf

https://www.rotter.se/uploads/gravstenar/6_93_708/leander_eric_rolf__.pdf

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet

 Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Källa: http://www.historia.se/index.html

Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på

Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.

Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.

(Tidigare publicerat)

Järnvägen på Gotland

 

Det gick inte att göra vare mindre eller mer när skärmdumpen gjordes och den visar Dagens Nyheter den 30 oktober 1875. Ett förslag som gick igenom med 18 mot 8 i samband med ett möte i Visby under denna månad. Bilden är klickbar!!!

Mordet i Funbo socken 1934

 Den 30 december 1934 yxmördade August Rickberg sin hustru i Skogsängen i Funbo socken väster om Uppsala och Skogsängen ligger cirka 3,4 km från kyrkan. Rakt norrut från sjön Trehörningen nordöstra spets i den östra delen av socken. Mannen har ett flertal gånger hotat sin hustru till livet och dödade henne med ett antal slag med en yxhammare. Efter dådet tog mannen livet av sig genom att stoppa en dynamitgubbe i munnen och tända på, de begravdes i samma grav redan den 6 januari, gravvården finns tills vidare kvar. Utifrån de söksträngar som finns genom sökning på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida (enligt sekretesslagen så är det 100 år som man kan läsa tidningar på nätet och annars gäller läsesalssökning) så var August Rickberg en lantbrukare. Annars fanns inte så mycket att tillgå om detta mord och kanske denna lilla artikel kan bidraga med  annan form av någonting.

Källor:

https://www.flashback.org/p89977824

svenskagravar.se

svenskamordfall.se

Historiska fotbollssäsonger, Arsenal 1922-23

Klubben leddes av Leslie Knighton mellan 1919-25 och spelade fotboll ett kort tag i början av 1900-talet, var tvungen att sluta p g a ankelskada. Han blev manager för den lilla klubben Castleford Town redan som 20-åring 1904 och hade även varit manager i bl a Manchester City innan han kom till Arsenal. 

Under säsongen 1922-23 använde Knighton 30 olika spelare och den som spelade flest ligamatcher (42 stycken) var Bobby Turnball som hade sitt ursprung i den klassiska arméklubben Royal Engineers med 35 matcher och han blev även klubbens främsta ligaskytt med 20 mål. I klubben spelade även Tom Whittaker som ytterhalv och som skulle vara manager i klubben mellan 1947-56 sedan han hade varit tränare under många år.

Arsenal inledde med en förlust med 2-5 mot Liverpool (vann ligan både 1922 och 1923) på bortaplan den 26 augusti sedan Dick Johnson gjort tre av målen. Det första målet för säsongen var antagligen Andrew Young som gjorde målet i en okänd minut under matchen. Efter 1-1 mot Burnley så vann de med matchens enda mål mot Liverpool och på den tiden mötte de varandra nästan på en gång med de båda matcherna. Den 7 oktober vann de med 3-1 mot West Bromwich på Highbury och förlorade på The Hawthorns en vecka senare med 0-7 som var säsongens största förlust. Denna förlustsmatch var också startskottet med en svit på åtta matcher med utan vinst och bara en oavgjord.

Turnball gjorde fyra mål vid två tillfällen; dels mot Bolton den 26 december på hemmaplan och dels i bortamatchen mot Blackburn Rovers den 1 januari, båda matcherna vann de med 5-0. Han gjorde också tre mål när Middlesbrough besegrades med 3-0 den 10 mars. Under denna säsong hade klubben även Billy Blyth som gjorde 45 mål på 314 ligamatcher mellan 1914-29 och Alf Baker med 23 mål på 310 ligamatcher mellan 1919-31. I ligan blev Arsenal 11:a med 41 poäng.

I cupen åkte de ur i den första omgången mot Liverpool och det var strax innan som klubbarna i högsta divisionerna inträde i tredje omgången.

Källor:

enfa.co.uk

Soar Phil & Martin Tyler, ”Official History Arsenal”, London, 1994

Vintage footballers

Torvbrytningen vid Källeryd

 Källeryd ligger mellan Herrljunga och Falköping, denna ort hade en station längs med stambanan. Det har brutit under två tidsperioderna på mossarna norr om själva orten. Den första brytningsperioden var mellan 1917-20 med en järnväg på två kilometer med rivning under 1921 och vagnarna drogs av hästar. Denna upptagning drevs av SJ och flera mossar användes för att bryta upp torven. Under hela mellankrigstiden så bröt de torv endast på mossarna med namnen Lammersta-Urstensmossarna. År 1941 övertog Svensk Torvförädling driften och järnvägen med 600 mm spårvidd lades ut igen med återigen med längden på två kilometer. Denna järnväg gick från järnvägsstationen och till den redan nämnda ”mossområdet”. Det lades även ut två kilometer långt sidospår till andra mossar och den totala spårlängden var då åtta kilometer. Allting revs upp under åren 1948-49 och i Källeryd användes tre motorlok som tillverkades av Bergbolaget AB i Lindesberg. Samtliga var tvåaxliga, tillverkade 1942 med numret 1628-1630 och med bensindrivna Fordmotorer på 30 hästkrafter men drevs av gengas under kriget. Loken var grönmålade och loket med numret 1628 hade en hytt som hade blivit gjort på hyttfabriken i den närliggande Floby. Själva företaget Svensk Torvförädling hade redan 1939 startat upp en brytning på en mosse i Sösdala i Skåne. Enligt en uppgift så pågår det en liten form av brytning i en mosse norr om Källeryd.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland”, 1984

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Wikipedia svenskspråkiga, ”AB Svensk travförädling”

Krönika: Historia på det egna materialet 2

 Skribenten var medlem i Industribaneföreningen från slutet av 2008 och fram tills dess oundvikliga nedläggning 2022. Det är ett antal industribanor som har blivit publicerade och sedan drygt två år tillbaka publicerats emellanåt en liten förteckning över olika industribaneobjekt under rubriken ”Från banorna”. Dessa innehåller mestadels historiska uppgifter och även nyare uppgifter finns tillgängliga. 

Det har bl a skrivits om ett motorlok som trafikerade tre olika tegelbruk med början på Starfors tegelbruk strax utanför Heby i Uppland dit det kom 1953. Tillverkaren var Jenbacher Werke i Österrike och sedan kom loket till Slottmöllans tegelbruk i Halmstad och sedan på ett annat bruk i Simrishamn (loket var också uppställt utanför en skola på denna ort under några år. Sparrsätra som var en driftplats längs med Enköpings-Heby-Runhällens och där fanns det ett mejeri som hade drygt hundra meter trallspår. På en torvbana i Närke med namnet Slästorp och där stod ett slitet motorlok under ett antal sedan torvindustrin hade lagts ner under 1980-talet. 

En av de första artiklarna som publicerades om industribanor var den järnväg som anlades mellan 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva som är en station längs med den ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala-Sala. Denna järnväg hade spårvidden 785 mm och det var ett ånglok från firman Krauss i München och driften nedlades 1892 (loket hade då blivit sålt omkring 1890, möjligen senare). Fram tills denna järnväg revs upp 1900 så använde sågen i Molnebo som använde järnvägen till sina transporter som var dragna av hästar och på banvallen går numera vägen med fordonstrafik mellan dessa två orter. 

AB Jönköpings Motorfabrik tillverkade 35 kända motorlok mellan 1917-46 och dessa lok döptes till June-lok. De första loken tjänstgjorde på olika torvmossar i Småland och ett annat tjänstgjorde på den korta banan som var i trafik mellan 1922-25. Den låg vid sjön Uspen söder om Floda några mil öster om Göteborg. På denna bana fraktades timmer ner till sjön för vidare befordran till ett sågverk vid sjön med hjälp av flottning. Det fanns flera tillverkare av industrilok och dessa fanns såväl i Sverige som i utrikes. Det fanns större motorlok med uppåt tresiffrigt antal när det gäller hästkrafter och även enkla som t ex motor, hytt och kraftöverföring på ett tippvagnunderrede.

Det har också skrivits om följande;

***Ivor Broadis är legendar inom den engelska fotbollen, men fick hamna lite grann i bakgrunden för Stanley Matthews, Stan Mortensen, John Rowley, Joe Mercer, Johnny Hancocks, Tommy Taylor och t o m Duncan Edwards som omkom tillsammans med Taylor i flygolyckan som Manchester United råkade ut för i februari 1958.

***Den amerikanska travaren Greyhound är nog bortglömd idag och medan han var igång så slog han tre världsrekord när det gäller tiden. Han blev den första att komma under 1.12 när han travade på 1.11,3 och hade den till 1969 då Nevele Pride travade på 1.11,3.

***De senaste månadernas notiser har varit att Sveriges första järnvägskorsning med varningssignaler var i Åsbrohammar utanför Hallsberg och varningssignalen var ett galvaniskt elverk och detta skedde 1909. Övriga är att prins Bertil invigde den västra delen av Stockholms tunnelbana den 26 oktober 1952, I byn Söderhäll i Kårsts socken (Uppland) fanns det iallafall en såg 1880 och Lingonbacka pappersbruk köptes av en grosshandlare med namnet A B Södermark för 95 000 kronor i november 1877, två år innan det brann.

***Aspnäs kyrka från 1300-talet som ligger utanför Östervåla har aldrig varit en sockenkyrka utan en gårdskyrka. Möja, Gräsö, Roslagskulla och Singö är samtliga gjorda av trä och byggdes under 1700-talet förutom Gräsö som byggdes under 1600-talet.

***På ön Koffsan i Ekoln och ligger inom Dalby socken och den lilla ön har ett fornminne som är ett minnesmärke där det stod ”Rappe Måns Månssons trogna hund”. Själva minnesstenen är från 1846 och hunden vägrade att lämna ön eftersom husbonden förliste alldeles i närheten av ön.

***Innan 1957 var annandag jul den stora genrepsdagen i svensk bandy och 1957 var den allra första allsvenska omgången. Matchen Västanfors och IFK Stockholm blev inställt och matchen Hammarby-Skutskär fick spela på den sistnämnda orten och det var jämna matcher, den största segern var när Nässjö slog Slottsbron i södergruppen med 6-1.

***En personhistorisk genomgång gjordes med de två schweiziska bröderna med efternamnet Abegglen; Max (1902-70) och André (1909-44). Båda spelade för Grasshoppers och det schweiziska fotbollslandslaget, den äldsta brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 och den yngre 29 mål på 52 landskamper mellan 1927-43 (var målrekordet fram till 2001). Själva dödsorsaken för den yngre brodern har inte gått att få fram och enligt en minut lång film så var han tvungen att sluta p g a skador.

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).

Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900

Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/5c7388f7-ddc3-4e29-b2ea-e2ad82af64a5.pdf

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt

 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

Ödehus i Ångermanland

Exakt var i landskapet meddelas inte och i juli 2022 såg huset ut sådär. Obebott sedan år tillbaka och om de sista ägarna hade barn så hade dessa valt att leva på en annan ort.

Ångloket Nanna

 Ångloket Nanna tillverkades av NOHAB i Trollhättan 1897 med numret 464. Spårvidden var 891 mm, axelföljden 2B och kom först till Kalmar-Berga järnväg. Via Mönsterås järnväg kom loket till Stockholm-Roslagens järnväg 1918 och Dannemora hyrde loket fr o m 1941 och 1950 fanns det avställt i Hargshamn, efter en renovering 1953 köptes loket av Dannemora (gruva). Loket användes fram till avställningen 1958 och mellan 1967-68 var loket i Kalmar för eventuell uppställning. År 1968 överfördes loket till museiföreningen Anten-Gräfnäs järnväg.

Källor:

”Bevarandeplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004

Egen samling

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Notiser

Omkom i en bilkrasch

Den 7 juli 1957 körde Alex Beattie sin bil från hemmet i Glasgow och råkade ut för en trafikolycka, avled ett dygn senare. Han jobbade som instrumentmakare jämsides han spelade fotboll för Ayr United och gjorde 86 mål på 245 matcher för klubben mellan 1946-57 (föddes i mars 1923).

Källor:

https://ayrunitedfc.co.uk/club-history

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/player12/alexbeattie.htm

Holme

På en holme strax söder om Enköpingsåns mynning i Svinnegarnsviken och runt hundra meter norr om Kasudden så skall det finnas en objekt med ”Plats med tradition” enligt Fornminnesregistret. Men vad det var är inte känt förutom namnet är Koleraholmen och antyder man till själva ortnamnet så borde det var någonting med att man botade kolerasjuka på denna holme.

 

Inbrottet i Vassunda kyrka i november 1886

Det var ett inbrott i Vassunda kyrka (Uppland) som skedde i slutet på november 1886 och eftersom kyrksilvret samt penningar förvarades på ett annat ställe så blev tjuvarna tomhänta.

Källa: Tidningen Upsala 27 november 1886

Målvakten Blacklaw

Den skotske fotbollsmålvakten Adam Blacklaw spelade tre landskamper för Skottland och stod i 318 matcher för Burnley mellan 1956-67. För dem vann han ligan 1960 och finalist i FA-cupen 1962.

Källor:

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/

Wikipedia engelskspråkiga 

Torgpriser i Uppsala 21 april 1898

Ett par torgpriser i Uppsala under en dag i april 1898 utifrån dåvarande penningvärde; vete 18:00-19:50 per 100 kilo, ärter 10:00-12:50 per 100 kg, potatis 2:25-3:00 per hekto, vetemjöl 0:29-0:31 per kilo och fläsk 0:70-0:80 per kilo.

Källa: Tidningen Upsala 21 april 1898

Vadstena fyr

Fyren vid Vadstena anlades 1889 och är helvit, den är en obemannad ledfyr i sjön Vättern.

Källa: Fyrwiki

Vilö IS

Det är en klubb som senare sammanslogs ihop med andra klubbar till Nordia från den uppländska Grillby. Vilö höll hemma i Villberga strax söder om Grillby och t ex säsongen 1962 slutade de 3:a av tio klubbar i Division 6 Upplandsserien Sydvästra och 1968 vann de division 5 Upplands västra Elitserie, nästa år var klubbens sista

Källor:

http://www.sigdat.se/documents/Fotboll-1959-1967.pdf

svenskafotbollsklubbar.se

Rimbo IF i fotbollstrean

Rimbo IF har spelat i nio säsonger i den gamla fotbollstrean och den längsta sviten var sex säsonger mellan 1957/58-1963. Klubbens främsta placering är 5:a i division 3 Sydöstra Svealand säsongen 1961 och serien vanns av IK Sirius.

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Rallarslagsmål

Det äldsta notisen om ett rallarslagsmål som man kan hitta på det Kungliga Biblioteket hemsida var i Dagens Nyheter måndagen den 2 oktober 1922. En grupp rallare åkte med i ett godståg från Riksgränsen till Kiruna när de plötsligt blev osams och detta skedde den sista dagen av september. Det slutade med att två av rallarna blev svårt knivskurna och tyvärr kan man inte ta reda på hur det hela slutade sedan tåget hade stannat på malmbangården i Kiruna.

Källa: Dagens Nyheter 2 oktober 1922

Några driftplatser längs med UGJ

 En liten stycke järnvägshistoria som inleds nästan 39 km från Uppsala mot Gävle räknat och till 53 kilometer från samma stad. Uppsala-Gävle järnväg kom under staten 1933 och några av driftplatserna anges i denna lilla artikel. knypplan som fick namnet Vendel på mitten av 1890-talet och det var en station som anlades i samband linjens öppnade i december 1874. I oktober 1956 blev den en hållplats och tio år senare slutade persontågen att stanna på platsen och i samband med när Uppsala-Gävle fick dubbelspår så togs infrastrukturen bort i oktober 1997. Cirka tre kilometer norr Knypplan låg lastplatsen till Örbyhus ångsåg och denna lastplats anlades 1880 och togs bort i början på 1950-talet. Både Tobo och Örbyhus hade stationer från början och blev nedlagda i mitten av 1970-talet för att sedan bli stationer för lokaltågen under 1990-talet. Stationen efter Tobo var Gåvastbo som fick sin järnvägsstation först 1920 och som låg dryga halvmilen från Tobo och som fick istället en hållplats 1960, där stod allting bort i december 1993.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser ”, 2009

Birmingham ”hängde sig kvar”

 Säsongen 1948-49 slutade Birmingham City på 17:e plats i gamla division 1 trots att det bara gjordes 36 mål och samtidigt släppte de in 38 mål. De 37 poäng som de samlade på sig kom från 11 vinster och 15 oavgjorda. Nästa säsong när de åkte ur den högsta divisionen sedan hade slutat på 21:a plats och bara gjort 31 mål på de 42 ligamatcherna. 

Säsongen 1948-49 gjorde de som sagt vad 38 mål på 42 ligamatcher och minst gjorda mål i divisionen. Huddersfield som slutade på 20:e plats gjorde 40 mål och de slutade med en poäng tillgodo gentemot Preston som åkte ur tillsammans med Sheffield United. Everton som slutade på platsen under Birmingham gjorde 41 mål under säsongen. T o m de nedflyttande klubbarna gjorde fler mål än de nämnda klubbarna (Preston gjorde 62 medan Sheffield United gjorde 53, båda släppte också in flera mål och United släppte in 91 stycken.

Birminghams största seger under säsongen var 5-0 mot Everton på bortaplan den 4 september 1948 och målen gjordes av Jackie Stewart 2, Cyril Trigg 2 och Archie Garrett. Den 15 september skulle Stewart göra fyra mål mot Manchester City inför drygt 40 000 åskådare hemma på St Andrews som de vann med 4-1. Den 18 april vann de en meriterat seger när de slog denna säsongs mästarlag Portsmouth med 3-0 inför drygt 30 000 på St Andrews. Målen gjordes av Jack Badham, Stewart och ett självmål av Henderson, den största förlusten var 0-4 mot Sheffield United och klubben föll med matchens enda mål vid nio tillfällen. 

Klubbens bortafacit var 2 vinster, 8 oavgjorda, 11 förluster, 17 gjorda mål och 28 insläppta vilket det är ett bra facit för en klubb i nedre skiktet av tabellen. Klubben hade ett ramstarkt försvar under managern Bob Brocklebanks ledning och han ersatte Harry Storer (den f d målvakten i Liverpool) med tillträde på posten i januari. Brocklebank hade förflutet som spelare i Aston Villa och Burnley och han hade målvakten Gil Merrick (engelsk landslagsspelare) med 41 ligamatcher under säsongen, Ken Green, yttehalven/innerforward Fred Harris och centerhalven Ted Duckworth med 41 matcher i ligan, ingen spelare spelade i samtliga matcher. De som låg i toppen av klubbens interna skytteliga var de nämnda Stewart 11, Garrett och Trigg 5 fem vardera medan resten gjorde 1 eller 2 mål i ligan under säsongen.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

Matthews Tony, ”Birmingham City—-A complete records”, Derby, 1995

Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992

Spaniens storseger var omtvistat

 Visserligen räknas Malta till en av Europas sämre fotbollsnationer och har mer eller mindre alltid har gjort det så har Malta blixtrat till ibland. 

Spanien behövde en storseger för att ta sig till EM-slutspelet i Frankrike 1984 och den aktuella matchen spelades inför 18 871 åskådare i Sevilla den 21 december 1983. De vann med 12-1 och det redovisades två fyramålsskyttar; dels Rincon från Real Betis (denna klubb är hemmahörande i Sevilla) och dels Santillana från Real Madrid. Anledningen till denna match var att Holland ledde gruppen på mycket bättre målskillnad och fyra dagar tidigare hade Holland (eller Nederländerna) vunnit med 5-0 i Rotterdam. Maltas fotbollsförbund menade även en del år efter matchen att de maltesiska spelarna var mer eller mindre slitna. 

Titta på denna match och bedöm själva (var det något konstigt??), spansk kommentator.

https://m.youtube.com/watch?v=RoFoFdc_ffA

Utifrån hur matchen var så ville spanjorerna utnyttja varje sekund av matchen och redan efter det första målet så var det en spanjor som hämtade bollen. Spanjorerna lade även upp till Maltas insparkar och de gick snabbt till anfall, de ”hjälpte” även till att Malta skulle få bollen snabbt när det var deras boll. På något sätt har denna match gått till historien och det var tal om mutning, långt senare så hävdade två maltesiska spelare (bl a Noman Buttigieg som är en av Maltas mest omtalade spelare) att de hade blivit bjudna på spetsade citroner i halvtid som dock avfärdades. Eftersom denna match spelades mitt i veckan så ställdes samtliga matcher i den spanska La Liga in helgen före matchen.

Källor:

1001 fotbollsminnen”, 2007

https://eu-football.info/_match.php?id=8051

https://www.theguardian.com/football/that-1980s-sports-blog/2023/nov/17/spain-malta-12-1-qualify-euro-84-goals-scored-netherlands

Wikipedia engelskspråkiga 

Sennan tegelbruk

 Detta halländska tegelbruk etablerades 1853 medan aktiebolaget P Olsson & Co instiftades 1911 med säte i Helsingborg. Tillverkningen bestod av fasad- och murtegel samt dräneringsrör och bolaget lades ner 1982. Tegelbruket hade en en 200 meter långt smalspårigt järnväg och en motorlok av okänt tillverkning, loket fanns iallafall 1949.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Halland”, del 6, ÖSJ-Bladet, 4/2011

Råå IF i Allsvenskan

 Råå IF har spelat två säsonger i Allsvenskan och den första säsongen 1950-51 blev de tvåa bakom Malmö FF. Sammanlagt blev det 44 matcher med följande facit; 16 vunna, 8 oavgjorda, 20 förluster, 66 gjorda mål, 85 insläppta och 56 poäng. Under dessa två säsonger använde klubben 28 spelare och hälften av dessa gjorde mål. Det var Erik Karlsson som gjorde ett mål och Åke Ohlsson som spelade i samtliga 44 allsvenska matcherna, främsta målskyttar var Bertil Palm 16, Gustav Nilsson 13, Stanley Lindberg 11 och Bertil Johansson 6. Klubbens största seger i Allsvenskan kom den 1 oktober 1950 då de bortaslog Kalmar FF med 6-2 inför 6 516 åskådare på Fredrikskans då Bertil Palm blev tremålsskytt. 

Den fösta säsongen blev de tvåa på 28 poäng och elva poäng efter Malmö FF som hade ett bra lag på den tiden. Palm och Gustav Nilsson delade på den interna skytteligan med elva mål vardera. Tre av spelarna hade förflutet i Malmö FF medan det var fyra från lokalkonkurrenten Helsingborgs IF. Nästa säsong blev de näst sist med 12 poäng och åkte ur Allsvenskan tillsammans med jumbon Åtvidaberg. Sedan dess har klubben kommit upp till de nationella serierna vid ett par tillfällen.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

”Allsvenskan i siffror”, 1950-51 och 1951-52

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=7584

Från banorna

 UPPSALA

Nu är snart inga industrispår kvar i Uppsala och just nu revs de sista stumparna upp. Bilder finns utsatta i det andra inlägget från denna uppställning utifrån åldern räknat.

ORRESTA

I denna ort som ligger mellan Enköping och Västerås fanns det en gång i tiden ett mejeri som hade en egen järnväg. Själva verksamheten pågick till 1939!!!

MORJÄRV

Sidospåret till grusgropen anlades 1917 och 1978 borttogs allt infrastruktur på platsen och numera går inte linjen där mellan Boden-Haparanda.

JOSEFSDAL

Strax utanför Sala låg Josefsdals tegelbruk som anlades 1925 och lades ner 1965, tegelbruket brann 1947. Sidospåret från Norra stambanan anlades 1925, fanns en lastplats vid stambanan också och 1971 togs allting bort.

SKULTUNA

Från Fornminnesregistret kan läsa följande om detta uppfordringsverk; Timmernedsläpp från träbro, 8x5 m (ÖNÖ-VSV), där den SÖ sidan begränsas av en räls. I övrig består nedsläppet av 7 st ledare i form av räls och stockar, i kraftig N-sluttning ned mot Svartån. Vid platsen är ån 15-20 m br och strömmar mot S och ett f.d. sågverk närmare Skultuna.

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.

Timmersaxen

 Timmersaxen tillverkades i Hennan som ligger vid järnvägslinjen mellan Ljusdal och Ånge, i det senaste numret av Ny Teknik handlar just om detta redskap.

Fyren på Fårö

 Fyren på Fårö byggdes mellan 1846-47 och är på öns nordöstra udde, den blev moderniserat 1907. Själva fyrplatsen inhägnades 1848 och en källare byggdes 1852. Denna plats låg då på en väglöst trakt och nya vägar fick anläggas under de första åren av 1850-talet. 

Själva fyren byggdes i sten och är drygt 30 meter högt, ritades av J T Byström och C Sandell och fyrapparaten hade tolv paroaboliska speglar vardera med en oljelampa, fyrapparaten är identiskt med den som uppfördes i Hoburg. Dess ljussken är synlig ca 35 km i klart väder och uppfördes p g a det undervattensskär som finns ett par kilometer norr om Fårö, motsvarande Kopparstenarna norr om Gotska Sandön.

År 1907 uppsattes en mistkanon som tidigare hade stått på Ölands södra udde och samtidigt installerades luxljus i fyren. I slutet på 1940-talet moderniserades de tre bostadshusen och den 1934 års uppförda knallsignalsapparat med ett mistmaskineri med tyfon. År 1977 drogs bemanningen in sedan fyren hade blivit automatiserat. 

I närheten av fyren finns det en labyrint med måtten 14.5 till 12 meter och det finns även rester av en kalkugn.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken, 2007

https://fyr.org/wiki/index.php/F%C3%A5r%C3%B6

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

En händelse i Rådmansö socken på 1840-talet

 Från Ohlsson

En händelse från 1840-talet lever ännu kvar i den muntliga traditionen. En kvinna på ön Vidinge födde ett barn. Barnmorskan, vars distrikt omfattade flera socknar kunde icke anträffats i tid. Då hon kom till ön, var både modern och det nyfödda barnet döda. Sex man förde de båda i land till kyrkogården, där begravningsakten skedde. Men de sex kom inte tillbaka. Ty segelekan kantrade i hårt väder mellan Marö och Kappelskär, och alla drunknade.
Svarkatalogen räcker ej 1840-talet för denna socken ännu och det var drunkningsrelaterade olyckor varje år längs med Roslagskusten. Enligt de mortalitetsrapporter som sändes till Tabellverket varje år var det inga drunkningsolyckor som krävde 1-3 personers liv varje år i denna socken under 1840-talet.

Källor:
Mortalitetsrapporter, Tabellverket
Ohlsson Manfred, "Rådmansö kyrka", Uppsala, 1970

(Tidigare publicerat)

Brott på äldre dar

 Timmermannen Karl Johan Olsson som föddes i mars 1838 dömdes vid slutet på året 1898 till tre månader straffarbete för första resan stöld. Det var troligen ett av de första brotten som begicks av honom och han var då i 60 årsåldern.

Källa: Polisunderrättelser 17 november 1898

(Tidigare publicerat)

Nedsatt hastighet

 Järnvägen mellan Finspång och Hjortkvarm var i så dåligt när den nedlades i september 1987 och dessförinnan hade den högsta tillåtna hastigheten sänkts från 30 till 15 km/h, det var den lägsta hastigheten hos SJ Gods i modern tid. Själva persontrafiken på järnvägen lades ner 1962.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser, 2009

Väversunda järnvägsstation

 Väversunda järnvägsstation var en driftplats längs med Mellersta Östergötlands järnväg och lades ner i samband med järnvägens nedläggning i november 1958. Persontrafiken mellan Väversunda och Skänninge (17 km) lades ner i oktober 1934. Driftplatsen på orten inleddes som hållplats 1898, blev station 1904, blev hållastplats 1926 (tog både emot personer och gods) som var igång fram till nedläggningen. Själva driftplatsen låg bara en kort bit från Väversunda kyrka och en viss struktur kan skönjas cirka hundra meter väster om kyrkogården. Bilden på driftplatsen kan skönjas på Stig Lundins hemsida.

Källor:

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

http://www.stiglundin.se/jarnvag/18109631/fvoj/linje/vaversunda.htm

Sveriges järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum

7,65

 Kalibern 7,65 är mångsidig och har tillverkats i flera versioner, den har bl a använts militärt men även i civila sammanhang. I nedanstående visar vilka kalibrar och fabrikat som har använt 7,65 i olika versioner. Denna artikel behandlar denna kaliber i mer stora drag.

.32 ACP (Browning)

7,65 Roth&Sauer

7,65x20mm Long

7,65x21mm Parabellum

7,65x21mm Mannlisher

7,65x25mm Borchardt

7,65x53mm Mauser

I denna artikel behandlar denna kaliber på kulvapen i stora drag och under den andra halvan av 1880-talet så började denna kaliber att lanseras alltmer. Ett av de första vapnet som hade denna kaliber var Mauser modell 1889 och det var av belgisk tillverkning vars armé ville lämna de vapen som man måste ladda med en ny patron efter varje skjutning. Mauser modell 1889 hade en myningshastighet på 650 meter per sekund och denna kaliber / vapen skulle snart bli standardvapen (standard-ammunition i många länder världen över. De snabbskjutande vapnen (som kunde skjuta utan att behöva laddas efter varje skott) började i slutet på detta sekel slå ut de enkelskjutande vapnen som har varit standard för militären världen över. 

Källor:

https://archive.org/details/thecompleteillustratedencyclopediaoftheworldsfirearms_202003/page/n87/mode/1up

https://cartridgecollectors.org/

Diverse vapenartiklar på bloggen (tagg vapenhistoria)

https://military-history.fandom.com/wiki/Main_Page (Olika artiklar)

Tidningen Vapen 6/1994

Wikipedia engelskspråkiga 

Sirius i Svenska cupen 1967

 Säsongen 1967 var den första säsongen av Svenska Cupen som spelades sedan 1953 och Sirius första säsong i cupen. Klubben låg i då i andradivisionen och behöver inte spela den första kvalomgången som var till för klubbar i division 3 & 4. I andra kvalomgången slog de ut Råsunda IS med 2-1 inför 354 åskådare på Studentrrnas och i den första omgången vann de med matchens enda mot Gimo IF och båda klubbarna var i tredjedivisionen. I andra omgången tog de emot Avesta AIK som orsakade Sirius största förlust någonsin (0-13 år 1950). Båda klubbarna höll till i andradivisionen och Sirius vann hemma med 5-0 inför 874 åskådare. I omgång 3 vann de med matchens enda mål inför 2 131 åskådare på Studenternas mot SkogenscIF och nästa omgång vann de med 3-0 i bortamatchen mot IK Oddevold innan allsvenska finalisterna IFK Norrköping blev för svåra, vann med matchens enda mål.

Källa: Lindahl Jimmy och Gunnar Persson, ”Svenska cupen”, 2020

Våckelbergsgruvorna

 Vid den västra sidan av sjön Balungen ligger Våckelbergsgruvorna norr om orten Övertänger i Envikens socken i Dalarna. Den ligger ca 200 meter från Våckelbergets naturreservat och gruvorna utmålades av Kopparbergs och Hofors AB 1920 och försvarades fram till 1985. Själva gruvområdet är ca 45 meter i diameter med två timrade gruvhål, en skrotstenshög och en kojgrund. Själva gruvhålen är täckta av grova timmer på väggarna och är ca två meter höga ovanför vattenytan. Själva Våckelbergets norra och nordöstra sida har en brant som lämpade sig att bedriva gruvdrift och ligger i ett skogsrikt trakt.

Källor:

https://www.falun.se/download/18.900dfe11884715cca190f15/1685519077174/Sk%C3%B6tselplan%2520V%C3%A5ckelbergets%2520skogar%2520KF%2520201015%2520%C2%A7210.pdf

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ripa Magnus (redaktör), ”Malmer, industriella mineraler i Dalarnas län (del 1, 2015

Gripandet av ett tjuvband 1872

 Den 2 februari 1872 greps ett tjuvband i trakterna kring den småländska Moheda bestående av tre män och en kvinna. När de greps hade de 12 portmonämer och runt 1 000 riksdaler. De hade också skjutvapen och knivar på sig, de fördes in till cellfängelset i Växjö.

Källa: Dagens Nyheter 10 februari 1872

Notiser

Kraftig ökning av hushåll

I värmländska Sillerud skedde en mångökning av antalet fiskala hushåll från 48 stycken 1571 till 348 stycken 1751.

Källa: Lennart Andersson-Palm, ”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner”, Göteborg, 2000

Årdalas kyrkas torn

Årdala kyrka utanför Strängnäs byggdes under 1100-talet med vissa tillbyggnader senare under detta sekel. Under detta århundrade tillkom även västtornet som togs bort i samband med ombyggnad 1778 då tornet fick mera karaktär av ett gaveltorn.

Källa: Bebyggelseregistret (äldre version, Riksantikvarieämbetet 

Först med varningssignaler

Järnvägsövergången Åsbrohammars väg fick Sveriges första automatiska varningssignaler (galvaniskt Ri verk) 1909 och den ligger tio kilometer söder om Hallsberg.

Källa: Järnvägsdata”, 1999

Tillverkades i fåtal exemplar

I Hartford i Connecticut (USA) tillverkades geväret 

”Colt-Burgess” mellan 1883-85 och under denna tid tillverkades 3 775 gevär och 2 593 karbiner.

Källa: David Miller, ”The illustraded dicectory of guns”, Maidstone, 2005

Invigdes av prins Bertil

Den västra delen av Stockholms tunnelbana invigdes av prins Bertilnden 26 oktober 1952.

Källa: Faktakalendern 2002

Trippel USA

När VM i friidrott avgjordes i Helsingfors (första VM) så var det tre amerikaner i topp på 100 m herrar; Carl Lewis vann på 10,07 före Calvin Smith 10,21 och Emmit King 10,24.

Källa: Faktakalendern 1995

Skå-Edeby

År  1942 upprättade ett militärt flygfält i närheten av Skå kyrka väster om Stockholm och varje år håller man veterandagen på fältet.

Källa: Leif Högberg & Jan-Erik Olsson, ”Militära utflykter”, 2018

Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket

Klargörande mot det påstådda incestmordet

 Den 16 februari sköt förmannen på Hasslarps sockerbruk Karl Månsson Alm ihjäl sig och sin 14-åriga dotter Klara sedan de hade vadat ut ett par meter ut på den grunda Vegeån i Hasslarp (Skåne). Enligt dåtida tidningskällor hade dottern tidigare under dagen som mordet ägde rum gråtit högt under tiden som hon var på arbetet på bruket. Det påstås att fadern hade förgripit sig på dottern och far till barnet som hon bar på. Nedan finns en skärmdump av den notis i Sydsvenska Dagbladet den 23 februari 1908 som tyder på att dottern inte alls hade varit gravid (Bilden är klickbar). Se även på svenskamordfall.se om själva mordet!!!

 

Exeters möte med Preston

 Säsongen 1936-37 blev Preston 9:a i högsta divisionen medan Exeter City slutade på 21:a i division 3 (Södra) och säsongen innan hade klubben slutat sist i divisionen. 

I cupens två första omgångar hade Exeter slagit ut två icke-ligaklubbar och i den fjärde omgången slog de ut Leicester City med 3-1 hemma på St James Park, denna klubb vann den gamla division 2.

Den 20 februari var det dags för mötet på Deepdale och 22 936 åskådare, trots sitt utsatta läge i sin division så gav de hemmalaget en lektion som verkade gå ut på ”underskatta oss inte”. Efter matchen mot Leicester så hade Exeter förlorat med 0-8 mot Crystal Palace och i matchen före mot ”The Foxes” så hade de dock spelat oavgjort mot Luton Town på bortaplan. 

Matchen på Deepdale inleddes med att Exeter nätade efter  tre minuter genom yttern Billy Owen innan Prestons Frank O’Donnell vände på matchen i slutet på första halvleken. O’Donnell gjorde mål i alla omgångar som Preston spelade i FA-cupen denna säsong. I andra halvlek kvitterade Exeter i den 47:e matchminuten och i den 60:e matchminuten gjorde Owen sitt andra mål. Exeter ledde då i drygt tio minuter då lillebrodern till Frank, Hugh O’Donnell kvitterade och då kunde inte Exeter hålla tillbaka Preston. I den 78:e matchminuten gjorde nämligen Frank sitt tredje mål på Exeters målvakt Arthur Chesters. I matchens sista minut fastställde hemmalagets Joe Beresford slutresultatet när han gjorde 5-3 och Preston gick till finalen på Wemblet där Sunderland blev för svåra.

Källor:

enfa.co.uk

fchd-info

https://grecianarchive.exeter.ac.uk/items/show/4650

Soar Phil, ”The Hamlyn’s A-Z of British Football records”, Twickenham, 1984

Big Noons magiska stund i Norge

 Big Noon föddes 1936 och är en hingst efter High Noon-My Sister Lou-Peter The Great. Hans far fick elva kända avkommor varav Big Noon är hans enda svenskregistrerade avkomma. Hans mor My Sister Lou föddes 1920 och kom till Sverige 1935, hon fick Exklusiv som föddes 1939. Denna halvbror vann såväl Åby Stora Pris som Svensk Mästerskap 1944 och halvbrödernas morfar har ju lämnat ett myller av linjer världen över. Hans linjer kan man skriva en hel bok om. 

Det är i september 1942 och under andra världskriget som Gösta Nordin åkte till Oslo för att köra lopp på Bjerke. I loppet fanns även Saint Protector som norrmännen hoppades på. Denna hingst är född samma år som Big Noon och vann som nioåring Axel Jensens minneslopp. Det var 24 500 personer på Bjerke och ville se kampen mellan Nordens båda storheter. Det var stenhård körning i början och Big Noon tog några galoppsteg, på upploppet sprang han fortast av alla och slog Saint Protector som sprang på innerspåret. Detta lopp har gått till travhistorien och gjorde att Big Noon så magiskt i Norden (hans snabbaste tid som var 1.18,3 sattes då).

Big Noon startade vid 79 tillfällen och vann 49 av dessa. Han vann också Åby Stora Pris 1941, blev svensk mästare 1941 och 1942. Efter karriären blev han avelshingst och fick 228 svenskregistrerade avkommor, hans främsta avkommor var Gay Noon (vinnare av Kriteriet 1952 o Derbyt 1953), Rangoon och Gundalf (samtliga blev även avelshingstar). Bland döttrarna märktes Dauphine (mormor till Pennington) och Miss Noon som är mor till storloppsvinnaren samt avelshingsten Rulle Rappson.

Källor:

blodbanken.nu

Lindberg Johan, ”Loppet som blev en bild”, i Travet i våran hjärtan, Karlshamn, 2006

F d student var redaktör

 Ett kort referat i Uppsala Nya Tidning den 13 augusti 1894 var om den f d studenten på Uppsala Universitet med namnet P Lärka hade blivit redaktör på tidningen Minnesota Svenska Tribun som var i orten Duluth i delstaten. Lärka hade under tiden i Uppsala även varit medarbetare på såväl i Uppsalaposten som tidningen Fyris.

Överfall mot en konduktör

 På kvällen den 11 november 1906 blev en konduktör på en spårvagn slagen efter en avhysning av en bråkig passagerare. Det var spårvagnen som var på väg ut till stadsdelen Luthagen i Uppsala som konduktören skulle kasta ut en man från spårvagnen som lite bråk uppstod. Mannen hade på spårvagnen uppträtt stökigt och vid Luthagsesplanaden så slängde konduktören ut honom. En kamrat till den utslängde mannen gav då konduktören ett slag och de försvann sedan, själva ärendet gick till polisen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 12 november 1906

Fältspatsbrottet på Siarö

 På ön Siarö i Roslagen finns det inte den kända Siaröfortet som inte kommer att behandlats i denna lilla notis. Siarösundet som är mellan just Siarö och Ljusterö är som smalast omkring 50 meter. 

På den norra stranden av Siarö fanns det en fältspatsgruva  som bröts under 1800-talets sista årtionde och själva brottet räknas som den mindre varianten eftersom det inte går exakt att se hur stort det var. Enligt uppgift så bröts det hundra ton fältspat under året 1896.

Det finns inga kända lämningar av fornminnen men ett par ortnamn på ön ger slag att det troligen hade förekommit någonting. Ett naturnamn är Telegrafberget på den nordvästra sidan av ön och det kan hända att man signalerade med kanske med hjälp av spegelglas förr på berget.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

 Michael B Stephens m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Stockholms län”, Östervåla, 2004

Sofiero under 1960-talet

 Inne på slottet Sofiero utanför Helsingborg finns fyra dockskåpslikna rum som föreställer hur det såg ut på Sofiero på 1960-talet och zooma man in bilderna så kan man se vad dessa var ämnade för.

Älgtjuren i huvudstaden

 En morgon i september 1895 såg folk en stor älgtjur eller älgoxe som källan uttryckte det, på Djurgården. Älgtjuren kom österifrån och gick över vägen som gick mellan Djurgården och Manila. Den försvann sedan in i skogen vid Rosendal.

Källa: Svenska Dagbladet, 23 september 1895(fr 100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984

(Tidigare publicerat)