Den halkande kaptenen
Kapten Bildberg i Norrtälje halkade så olyckligt att han skadade sig i ena höften på trettondagen 1899.
Källa: Tidningen Upsala 16 januari 1899
Världens första tunnelbana
London öppnade sin tunnelbana 1863 mellan Paddington och Farrington Street i city med dubbelspårig linje. Dragkraften var ånglok och en omfattande ventilationssystem installerades i tunnlarna, en annan nyhet var att belysningen drevs av gas.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Det nattliga älgbesöket i Harnäs 1912 (tidigare publicerat)
I tidningen Upsala stod det att två älgar hade setts i Harnäs brukssamhälle under natten till midsommardagen. Det var en notis om detta den 27 juni 1912 och älgarna gick på bruksgatan från skogen och till sist nådde fram till ängarna utanför samhället. Mer kan man inte få ut ur notisen.
Första orgeln i Viksta
Det första orgelverket i Viksta kyrka i Uppland installerades 1855 samtidigt som läktaren byggdes om.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Viksta kyrka", Strängnäs, 1976
Upplänning blev benådad (tidigare publicerat)
Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.
Tjuvande hund
Fotbollsmatchen mellan Aldershot och Brentford i division 3(södra) som spelades den 8 oktober 1955 snodde en hund linjemannen Ronnie Chappells flagga och sprang sedan iväg. Matchen slutade till Aldershots favör med 4-1.
Källor:
Shoot Magazine, 31 augusti 1991
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
Tottenham 1969-70
Tottenham slutade 11:a i gamla division 1 1969-70 och managern Bill Nicholson (f d spelare i klubben) använde sig av 23 spelare, ingen spelare deltog i samtliga ligamatcherna. Målvakten Pat Jennings och försvararen Alan Mullery spelade i 41 matcher medan Martin Chivers blev klubbens främsta målskytt med elva mål.
Källor:
allfootballers.com(försvunnen databas)
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
lördag 29 januari 2011
lördag 22 januari 2011
Tegelbruket i Gunnilse
Bolaget AB Gunnilse Tegel bildades 1937 som tillverkade främst mur- och fasadtegel samt dräneringsrör. Tegelbruket lades ner 1966. I början av 1980-talet revs fabriksbyggnaderna och numera få man betrakta denna industri som en försvunnighet.
Källor:
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/12/frsvunnigheter.html
Freding Mats, "Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984
Källor:
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/12/frsvunnigheter.html
Freding Mats, "Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984
onsdag 19 januari 2011
Upplands nordligaste romanska kyrka
Romanska kyrkor är de kyrkor som byggdes under 1100-talet och början av 1200-talet i Sverige. Den nordigaste romanska kyrkan i Uppland ligger "jämsides" med varandra. Antingen är det Vittinge eller Gamla Uppsala kyrkor och enligt Bonnier ligger den sistnämnde lite mera norrut än den förstnämnde. Nämnvärt är också att inga träkyrkor byggdes norr om Gamla Uppsala under den nämnda tidsperioden. Vittinge byggdes som romansk byggnadskropp och har under dess historia blivit såväl ombyggt som tillbyggt.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift", nr 2, 1981
Stolt Bengt & Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Vittinge kyrka", Strängnäs, 1972
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift", nr 2, 1981
Stolt Bengt & Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Vittinge kyrka", Strängnäs, 1972
söndag 2 januari 2011
Kyrkohistoriska notiser 3
En klockare iordningställde bänkarna
Bänkinredningen i Teda kyrka utanför Enköping gjordes i ordning av klockaren Sångfors 1754.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974
Tornet till Västerlövsta kyrka
Det nuvarande tornet är från 1904 som i sin tur ersatte ett torn som förstördes 1901 efter en brand och detta torn stod klart 1826.
Källa: Åke Nisbeth, "Västerlövsta kyrka", Strängnäs, 1966
Söderblom på besök i Aspnäs
Den 22 maj 1921 besökte ärkebiskopen Nathan Söderblom Aspnäs gårdskyrka utanför Östervåla.
Källa: Barbro Broman, "Aspnäs gårdskyrka", Upplands kyrkor XI, Strängnäs, 1972
Bänkinredningen i Teda kyrka utanför Enköping gjordes i ordning av klockaren Sångfors 1754.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974
Tornet till Västerlövsta kyrka
Det nuvarande tornet är från 1904 som i sin tur ersatte ett torn som förstördes 1901 efter en brand och detta torn stod klart 1826.
Källa: Åke Nisbeth, "Västerlövsta kyrka", Strängnäs, 1966
Söderblom på besök i Aspnäs
Den 22 maj 1921 besökte ärkebiskopen Nathan Söderblom Aspnäs gårdskyrka utanför Östervåla.
Källa: Barbro Broman, "Aspnäs gårdskyrka", Upplands kyrkor XI, Strängnäs, 1972
Sanningen om repetergevär i Sverige
Först år 1889 lämnade Sverige den grova 12,7 mm kalibern och övergick till den moderna 8 mm (8x58RD). Tyvärr beslöts att den föråldrade m/1867 som var byggd på en enkelskottig "rolling block-mekanism" av Remington-konstruktion med att pipan skulle göras om för den nya patronen. Beslutet innebar inte någon större framgång eftersom Sverige vid det där laget var det enda landet i Europa med utan moderna repetergevär. Sverige hade ingen erfarenhet av denna sort vapen, trots att diskussionen var mer eller mindre livligt på den styrande nivån.
Källa: Vapentidningen 3/1996
Min artikel om snabbskjutande vapen i Sverige!
"Snabbskjutande vapen" i Sverige
Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen.
Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige. Tidningen fortsatte; Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland, som Bowen skrev om denna utveckling; It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later. Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;
Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.
Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.
Citat från Svenska Dagbladet;
Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien. Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.
Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.
Källor:
Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984
Göteborgsposten 22 april 1878
Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003
Stockholms Dagblad 3 februari 1890
Svenska Dagbladet 27 februari 1892
Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996
Denna artikel var förut publicerat på den historiska bloggen och finns också på Skalman-forumet efter ett önskemål där.
Källa: Vapentidningen 3/1996
Min artikel om snabbskjutande vapen i Sverige!
"Snabbskjutande vapen" i Sverige
Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen.
Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige. Tidningen fortsatte; Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland, som Bowen skrev om denna utveckling; It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later. Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;
Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.
Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.
Citat från Svenska Dagbladet;
Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien. Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.
Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.
Källor:
Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984
Göteborgsposten 22 april 1878
Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003
Stockholms Dagblad 3 februari 1890
Svenska Dagbladet 27 februari 1892
Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996
Denna artikel var förut publicerat på den historiska bloggen och finns också på Skalman-forumet efter ett önskemål där.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)