De första kanonerna

 Från Henriksson

Kanoner kommer i bruk i Europa alltifrån 1320-talet, då gjutna sådana omtalas i Italien. Krut är en kinesisk uppfinning som har följt de mongoliska världserövrarna västerut.

De första kanonerna var av smidesjärn och projektilerna var stenar, de första dokumenterade kanonerna kom under 1300-talets andra hälft med mynningsladdning. Den första avbilden på en kanon gjordes 1326 och engelsmännen använde ett kanonliknande föremål vid slaget i Crécy 1346. Det var approximativt 70-100 år som denna utveckling fortgick och om man dra gränsen från Roger Bacons krutformel 1242 till Crécyslaget var tidspannet på drygt 100 år. Den klassiska smidesjärnkanonen Mons Meg som står utanför Edinburgh Castle i Skottland tillverkades i Flandern i slutet på 1400-talet. Det var trolingen den första varianten av den tyngre mynningsladdade kanoner som tillverkades och kunde skicka iväg projektiler som vägde 250 kg.
Avslutningsvis, ett ytterligare belägg från 1300-talet: Cederlöv fann att vissa stammar från Tyskland samt i staden Weser år 1398 hade gjutit eldrör utifrån principen "tunnkonstruktion".

Källor:

Cederlöv Olle, "Vapnets historia", Falun, 2002
"Encyclopedia of war machines", 1984
Henriksson Alf, "Alla tider", Stockholm, 1983
"Uppslagsboken Vapen", 1997

(Tidigare publicerat)

Trippelmordet i Haraker socken 1872

 Under Rättegångs- och polissaker i Göteborgsposten, lördagen den 27 april 1872 så var en av rubrikerna "En ursinnig" och det handlade om vad som inträffade i Ulvsta by i Haraker socken i Västmanland den 16 april. När f d grenadisten Olof Andersson Dahl begick ett trippelmord i sitt eget hushåll. Han hade vid händelsen varit sinnesvag under många år enligt rapporten och ändå varit lungt samt sansat. Antagligen hände det någonting som gjorde att han fick detta utbrott. På eftermiddagen under denna dag hade han gått till anfall med hammare och kokkärl slagit ihjäl sin svärfar samt svägerska. Hans fru hoppade under utbrottet ut genom ett fönster men hann inte ut förrän maken drog in henne igen. Hans svägerska nye man dog också av sviterna av sina skador. Snart kom hjälp från de utomhus arbetande människorna och de band fast honom så han kunde lugna ner sig.

Det sista i rapporten stod det följande; Mördaren blef dagen derpå införpassat till bärvar, cellfängelse, der han förhåller sig temligen lugn och ej synes röja någon ånger öfver det föröfvade dådet. Hans sinnestillstånd kommer att af läkare undersökas, innan rannsakning företages.

Att binda fast de personer som mer eller mindre våldsamma under 1800-talet var att binda fast dem. Så hände det när en person anföll prästen och klockaren i Hökhuvud kyrka i Uppland i augusti 1898.

Jag har i dagsläget inte fått reda på hur det har gått för honom, han återfinns varken bland de frigivna straffarbetsfångarna eller i avrättningsdatabasen på www.genealogi.se 

(Tidigare publicerat)

Mannen som låg bakom stölden i Riksarkivet

 Under rubriken rättegångs- och polissaker i Aftonbladet den 3 juli 1890 stod om en stöld i Riksarkivets nybyggnad. Det var arbetskarlen eller stenhuggaren Carl Johan Jansson som föddes i Bromma församling i Stockholm den 8 januari 1856 och vid den tidpunkten var bosatt i Maria församling i Stockholm.

Jansson som förut hade blivit dömd till stöld vid tre tillfällen, 1872, 1873 och 1882. Gjorde ett inbrott i Riksarkivets nybyggnad på Riddarsholmen den 11 juni. Han hade då gått igenom en del verktygslådor och tagit med sig enligt rapporten dyrbara verktyg, han hade dessutom sålt dessa till en finsk skeppare som då var inne i Stockholm.

(Tidigare publicerat)

”Ljudande” speldosa

 Tidningen Upsala hade en notis om att en speldosa mer eller mindre av okänd anledning började att spela på natten. Det är okänt när denna händelse utspelades, men det var runt månadsskiftet april-maj 1885 i Enköping. Det var en händelse som utspelades på en gata i staden och för detta fick ägaren till speldosan böta fem kronor vid rådhusrätten. Samma notis i tidningen hade också ett fall där tre personer i fyllan sjungit på en gata i samma stad under natten och fick böta lika många kronor. Enligt polisen var det en musikaliskt tid i Enköping vid denna tidpunkt.

Källa: Tidningen Upsala 7 maj 1885

(Tidigare publicerat)

Jack Slater, såväl fotboll som politik

 Jack Slater spelade för Bolton Wanderers under sin karriär som försvarare innan första världskriget. Han blev den förste före detta fotbollsspelare som blev millionär och han deltog även i parlamentet. Slater dog den 15 februari 1935 i en ålder av 46 år.

Källa: AFS; "Today in football".

(Tidigare publicerat)

Ströfynd igen

En historisk skylt uppsatt på en vägg i Uppsala.

Om en bys historia inne i de djupa skogarna i Ångermanland och några av bilderna togs under skribentens resa i Norrland. På tal om Höga Kustenbron så gick en färja över Ångermansälven inte så långt ifrån enligt den topografiska kartan från 1960-talen och Björkudden där där min familj tillbringade nätterna fanns redan på den tiden.

Båda bilderna visar Skön kyrka som ligger vackert vid E4:an i Sundsvall uppe på en skogsbeklädd höjd. 

 

Loket hos Gimo bruk

 Järnbruket i Gimo (Uppland) bekostade för att få ett eget stickspår från järnvägsstationen när Dannemora-Hargs järnväg (DHJ) öppnades för trafik 1876. Huvudspåret ledde fram till herrgården och 1,5 km långt, sedan fanns det även spår på själva bruket. I början användes hästar och sedan av DHJ egna ånglok. År 1934 anskaffades det motorlok från AB Slipmateriel i Västervik och motorn var dieseldriven från Bolinders i Eskilstuna på 75 hästkrafter. Trots dyrbar utrustning stod loket oanvänt i långa perioder innan loket såldes till DHJ tre år senare. Spåret tio herrgården revs 1959 och spåren på herrgårdsområdet 1963.

Källor:

Järnvägsdata 1999

 Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Inbrott i sommarvillorna

 Under sommaren 1890 var det många inbrott i sommarvillorna vid Mälaren som då var mer eller mindre lantliga miljöer. Inbrotten hade skett i synnerhet Hallunda, Skärholmen och Vårby, det var tjänstefolket som upptäckte inbrotten. De som hade villorna var bl a tjänstemän på olika ämbeten. Det var i källaren som tjuven/tjuvarna siktade in sig på och det var bl a mat och vin som togs av de som utförde brotten. Tjuvarna antogs komma sjövägen och en polisman sattes in för att ro under natten där det hade hänt. Han hade inte sett någonting som verkade misstänkt.

Källa Stockholms Dagblad 10 juli 1890

Två städer i Alaska

 När Ryssland sålde Alaska till USA eller om USA köpte Alaska av Ryssland är egentligen lite för komplicerad att utröna någonting om. Priset var iallafall 7,2 miljoner dollar 1867 och på den tiden hade Alaska bara två städer (Sitka 968 och St Paul 283), den förstnämnda var också en hamnstad). Amerikanen som var inblandat i denna affär var USA:S utrikesminister William Seward som dels har fått en stad uppkallat efter sig och dels fick en benämning efter sig, Sewards dumhet.

Källor:

Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rydén Daniel, ”101 historiska misstag”, Falun, 2017

Bild på utrikesministern Seward finns på nedanstående länk och han dog i början på 1870-talet.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_H._Seward

Blackburnspelare för England

 De spelare i Blackburn Rovers som har spelat för England är bl a Ronnie Clayton med 35 landskamper mellan 1955-60, Bob Crompton 41 mellan 1902-19, Bryan Douglas med 36 mellan 1957-63 och Keith Newton 20 mellan 1966-69 samt Mike England med 20 landskamper för Wales mellan 1962-66. Fast klubben har fler landslagsmän än dessa uppräknade spelare och Crompton har rekordet med flest landskamper som spelare för Blackburn Rovers.

Källor:

Jackman Mike, ”Blackburn Rovers—-A complete record”, Derby, 1990

vintagefootballers.com

Alnö kyrkor

Den vita är Alnö gamla kyrka som ligger ett par hundra meter från den nya kyrkan. Fr o m mitten av 1800-talet började socknen att öka sin folkmängd lavinartat och en orsak till det var en hög inflyttning. Under samma tid så etablerade den sågverksindustri som kom att prägla Sundsvallsområdet. I slutet på 1870-talet blev det dock en nedgång i produktionen av trävaror och 1879 inträffade den s k Sundsvallsstrejken med hög emigration. Den nya kyrkan byggdes för att den växande befolkningen skulle få plats. På tal om emigrationen så var det i princip ingen utvandring alls innan strejken bröt ut.

(Korten är tagna av skribenten)

 

En notis om Österbybruk

 Under året 1565 fanns det tre masugnar och fem hamrar vid Österbybruk i Uppland och någon mellan 1560-80 anlades själva herrgårdsdammen. År 1580 fanns det fortfarande fem masugnar kvar på orten, men däremot påstås det att åtminstone en hammare ligga öde.

Källa: Lena Berg & Örjan Hermodsson,”Dannemoras brukområde”, 2002

Från banorna

 Industribaneföreningen som skribenten har varit medlem i sedan 2009 lades formellt ner i slutet på oktober. I dess tidskrift har det rapporterats korta notiser utifrån geografiska orter sedan den egentliga starten 1975 och hette då Småbaneföreningen. Jag kommer att rapportera från olika industrier framöver under denna rubrik och slutar med det om tidskriften Spårläget eller en efterföljare mot förmodligen skulle dras igång.

RAMHÄLL:

Detta järnbruk har mer eller mindre legat i skuggan på jätten Dannemora några mil bort. Under en midsommarhelg för några år sedan gjorde jag en liten snabbvisit på platsen och högbanan finns fortfarande kvar. Ett motorlok fanns uppställt fram till 1990-talet för att sedan försvinna.

BERGSBRUNNA

På tegelbrukets egen bana användes tidigare oxar för att sedan övergå till två motorlok av okänt tillverkare. Enligt en obekräftat uppgift tillverkades loken på en lokal smedja eller verkstad inom Danmarks socken där Bergsbrunna är beläget. Skribenten försökte några år sedan att ta reda på lite mer om de två motorloken utan att påträffa någonting banbrytande. Förhoppningen grusades när skribenten fick veta om den man som åkte med på loken som barn inte visste någonting om dessa lok.

SPARRSÄTRA 

Mejeriet hade kontakt med den enskilda järnvägen som gick mellan Enköping och Heby som revs under 1960-talet. Det var drygt hundra meter långt trallans.

Islossningen i Fyrisån (Uppsala)

 I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.

Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.

År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.

Den första matchen på ”Studan”

 Sirius föll med 0-3 mot Malmö FF i premiären av fotbollsallsvenskan och en vecka senare spelade de sin första hemmamatch mot Studenternas den 20 april 1969. Matchen slutade 0-0 inför 7 520 åskådare och Sirius hade några farliga målchanser, Björn "Lill-Garvis" Carlsson blev frispelat av Kaj Wiestål och hade endast målvakten kvar, han bestämde sig för att dribbla målvakten och när han skulle lägga in bollen i mål så trampade han snett och det blev inget mål.

Källor:

http://www.bolletinen.se/
Uppsala Nya Tidning 21 april 1969

(Tidigare publicerat)

När Sirius vände mot

 Den 19 augusti 1928 mötte Sirius i Uppsaladerbyt Vesta på Studenternas och i en match som Vesta ledde med 2-0. Sirius kvitterade och dessutom hann även göra det tredje målet innan halvtid, för att sedan vinna 4-2. Vestas mål gjordes av Bertil Nilsson och Ling medan målen för Sirius gjordes i denna ordning; Stickan Claesson, Torvald :Lindberg, Tjalle Norrblom och Kalle Lindgren. Norrholm gjorde sitt mål strax innan pausvilan och Lindgren efter ett fint samarbete med just Norrblom. Någonting som källan missade definitivt var publiksiffran och därmed är denna uppgift okänd. Matchen spelades i den östsvenska serien och på den tiden bestod säsongen av höst o vår. Återigen räddade Sirius sig kvar och slutade ovanför nedflyttningsstrecket med 12 poäng(18 matcher) före Vesta som åkte ur med nio poäng, sist slutade Stockholmsklubben IF Linnea.

Källor:

Idrottsbladet 22 augusti 1928
http://sv.wikipedia.org/wiki/Division_III_i_fotboll_1928

(Tidigare publicerat)

Bal-mordet

 Två svarta män råkade i gräl med varandra på en bal i St Louis och då den ene av dem stack ner den andra personen med en pennkniv som slutade med att den som högg hamnade i arresten.

Källa: Svensk-amerikanen 9 november 1876

(Tidigare publicerat)

Utsäde i tunnor på Gotland 1805

 Utsädet i tunnor på Gotland 1805

Vete: 525

Råg: 10 703

Korn: 6 124

Havre: 354

Blandsäd: 1 312

Ärter: 171

Potatis: 620

Källa: Karl Åmark; ”Spannmålshandel och spannmålspolitik 1732-1830”; Stockholm, 1915

Notiser september oktober

 Samtliga notiser är tidigare publicerat

F d sjömanskyrkan i Gävle

Numera är denna kyrka café och sedan finns det möjlighet för allehanda sorter olika aktiviteter i denna byggnad.

Dog efter tio år i fängelset

År 1882 dömdes Johan Petter Lindberg för rån och den 16 november 1892 dog han på länsfängelset i Malmö. Han kom ifrån Björka socken och han föddes den 10 februari 1824.
Källa: Polisunderrättelser, nr 139, 22 november 1892

Använde inte apostlahästarna 

En man i Konga härad gick inte utan använde vagn med dragdjur så fort han skulle till någonstans. När hans vagn inte drogs av en häst så använde han ett annat djur---vissa fall kom han med en ko som dragdjur.
Källa: Stockholmstidningen 8 november 1890

Lyckligt slut på branden

Den 1 mars 1860 utbröt en eldsvåda hos en änka i Göteborg och i samma hus låg också ett handelsbolag. Lyckligvist blev elden upptäckt i tid och kunde släckas.

Källa: Göteborgsposten 7 mars 1860

Oktobermarknaden

Den 9 januari 1903 meddelade Uppsala Nya Tidning att Oktobermarknaden i Öregrund skulle upphöra. Har aldrig hört talas om att denna marknad skulle har återuppstått.

Svenska armén och brevduvorna

Svenska armén använde brevduvor i organiserat form mellan 1918-49.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Presidenten och Spencerkarbinen

Spencers repetergevär som var väl använt skjutvapen under amerikanska inbördeskriget och som en gång fick presidenten Abraham Lincoln att gravera in sitt namn på vapnet sedan han hade bevittnat en militärövning.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Kyrkstallarna vid Fläckebo kyrka

 Jag har tidigare skrivit om kyrkstallarna i Fläckebo utanför Sala och dessa kyrkstallar utgör en viktig funktion i bebyggelsehistoriskt perspektiv, det är även unik eftersom ett fåtal bevarande kyrkstallar som fortfarande finns kvar. När dessa byggdes finns ingen uppgift om och troligen byggdes de någon gång mellan 1680-1850. Förutom kyrkstallarna ingår även sockenmagasinet från 1758 och dessa var för de som bodde som längst bort från kyrkan samt de som kom ifrån Svanå bruk i Haraker socken. De som kom ifrån Svanå hade också det största stallet med fyra spiltor mot de övriga på två eller tre, allting är anslutande till kyrkan från 1400-talet.

Källor:

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/12/flckebo-vrt-ett-besk.html
Kilström Bengt Ingmar, "Fläckebo kyrka", Stockholm, 1999
Simonsson Harry, "Fläckebo kyrkomiljö-invid den vassrika sjön", Västerås, 1998
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik"; Stockholm, 1915

(Tidigare publicerat)

Badelundas folkmängd under 1880-talet

 Badelunda socken utanför Västerås hade 1875 en folkmängd på 1 112 invånare och därefter skedde en folkminskning. Fram till 1890 var folkminskningen på 58 individer och det berodde inte direkt på den stora utvandringsvågen under 1880-talet. Det har faktiskt påträffat att i närheten av dynamiska städer var utvandringen mindre i jämförelse med periferiområdet eftersom folk flyttade in till sådana städer. Badelunda hade 1 078 invånare 1880 och en invånare mer 1885 för att sedan minska till 1 054 invånare 1890. Under 1880-talet gifte sig 85 par, 293 barn föddes varav 40 var utomäktenskapliga födda, 198 människor dog och 33 personer utvandrade.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1890

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Dragontorpet

Detta dragontorp finns att beskåda i Bergsbrunna söder om Uppsala och förr fanns även ett uthus som brandhärjades med rivning som följd. En historisk idyll kan säga om detta torp med närliggande omgivning. Det finns en jordkällare som tidigare var skymt p g a uthuset. Själva branden ägde rum omkring 2010 och i uthuset påstås det att spöka, undrar också om själva torpet också spökar. På en gren finns det en antydan på en bortglömd fråga från en tipsrunda och en utflyktsmöbel finns också under en nedfallen buske, också bortglömd. På en gavel finns en historisk skylt och på platsen växer också fruktträd.

 

Nyhet eller inte

 I tidningen Upsala den 2 juli 1878 kunde man läsa följande; En ekorre, förföljd af ett stort antar sparfvar och ett mindre dito pojkar, passerades i lördags middag förbi Rullan från Vaksalavägen. Ja, man kan nog undra varför det kom med i tidningen. Jag skulle tro att pojkarna var mera nyfikna än att de också var med i själva jakten. Men i notisen kan man nästan tro att de var med i själva jakten och de också jagade den där ekorren. Om den sistnämnda tesen stämmer så är det nog en nyhet och inte den första.

(Tidigare publicerat)

Rökeriets jubileum

Skatans rökeri utanför Sundsvall fyllde 50 år 2018 och ligger inte så långt ifrån Galtström som var betydande järnbruk en gång i tiden.

 

Sorinas förgreningar

 Hon var efter Scotch Thistle-Calumella-De Sota, föddes 1956 som den enda svenskregistrerade avkomman till fadern som hade avkommor mestadels i Frankrike och Italien. Hennes fader vann bl a Åby Stora Pris som nioåring och är sin tur efter Scotland(son till Peter Scott som är son till Peter The Great). Morfar De Sota föddes som Italienskregistrerad 1934 och är ett fall av Peter Volos italienska gren.

Sorina startade vid 97 tillfällen med 48 segrar, tjänade ihop 112 850 kronor och hennes meriter var segern i Juliloppet 1963. Hon har bl a blivit tvåa i CL Müllers Memorial och efter tävlingskarriären fick hon tre avkommor(födda 1965, 1967 och 1968). Hennes avkommor vann två av 27 lopp och den som var mest framgångsrik var den förstfödda, Flamina(sto efter Enac Hanover) som vann ett lopp av 23 möjliga med 11 300 kronor i prispotten. Det var hon som skulle vidarebefordra hennes gener vidare och fick åtta avkommor mellan 1969-85. Surcouf Ministere som föddes 1972 och är en valack efter den franskfödde avelshingsten Surcouf. Han vann 20 av 118 lopp och tjänade ihop 211 850 kronor. Den tre år yngre halvsystern Zaladia som är efter Hoot Speed vann 10 av 28 starter. De sex äldsta både startade och vann lopp medan de två yngsta förblev ostartade. Kapten Grogg som föddes 1972 och är en hingst efter Captain Rodney fick tre avkommor, endast en kom till start och denna avkomman förblev segerlös. Den ostartade Anna Page som föddes 1983 efter Oktan Sund fick en dotter som också var ostartat, hon fick inga avkommor heller.

Zaladia som var svartbrun till färgen blev exporterat till Italien 1984 och fick åtta av nio avkommor där nere i södra Europa. Den äldste som var den svenskregistrerade Peace Blossom efter Oktan Sund, startade vid 85 tillfällen med sex segrar som facit och fick åtta avkommor mellan 1992-2001. Hennes två äldsta avkommor som var de främsta blev själva exporterade, den främsta avkomman var valacken Buddy Cochran(e Mr Drew) som exporterade till Malta 2001.

Källor:

blodbanken.nu

travsport.se

(Tidigare publicerat)

Slagsmål utanför Enköping

 I tidningen Upsala den 25 juni 1895

Efter någon ordvexling blef slagtardrängen C E Östergren från Enköpings i lördags natt(22 juni) i en loge nära Enköping lifsfarligt sårad medelst 5 knifhugg af en s k luffare. Införd till lasarettet blef Östergren förbunden, men ädlare delar äro skadade, hvadan lifvet nog icke kan räddas. Östergren är gift och har fyra barn. Gerningsmannen är ännu ej återfunnen. 

Nu är frågan, vilken församling tillhörde han i Enköping och det finns ingen post i dödsboken för Vårfrukyrkoförsamlingen i staden.

(Tidigare publicerat)

Döda i pesten på Lidingö

 När pesten drog fram i Sverige 1710 så krävde det en del människoliv och en märkbar förändring skedde i bl a Lidingö socken som hade nio dödsfall 1707. Nästa år var det endast sex människor som dog för att sedan öka till tio året efter. Under peståret 1710 var det 137 som dog varav 130 mellan 1/8-31/10. Sedan återgick antalet döda till det normala året efter. Det var bl a 298 som dog i Östra Ryd socken några mil därifrån.

Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1916

Njurunda kyrkoruin

Ruinen efter Njurunda kyrka som brann ner efter ett blixtnedslag 1869 och socknen beslöt att anlägga en ny kyrka en bit därifrån. På kyrkogården finns ett antal gravvårdar och den är omgivning av stenmur med två stigluckor. Enligt denna förteckning blev Erik Johan Nordling präst i socknen och en befattning han skulle ha fram till sin död i november 1910.

http://blasta.familyds.org/herdamin/njurunda.pdf

Fotot togs av skribenten i juli 2022.

 

Ödehus i Ångermanland

 Ett av de ödehus som finns i Ångermanland!!

Historiska skyltar i Härnösand

 Här är några historiska skyltar i Härnösand!!!

Tröskverk i bl a Roslagen

 År 1855 så hade de flesta hemmansägare i Frötuna socken (Rådmansö) tröskverk och från närbelägna Länna socken i mitten av 1850-talet så användes tröskverk även där. I Östra Ryd socken handlade en rapport om att tre herrgårdar använde tröskverk med dragare. I Angarn socken finns en rapport från 1852 om små flyttbars tröskverk delades av de flesta brukare. Samma år hade Vallentuna socken tröskverk på herrgårdar och en del mindre hemman.

Källa: Gustav Utterström, ”Jordbrukets arbetare”, Stockholm, 1957

Landvetter socken 1784

I Landvetter socken föddes det 23 barn under året 1784 fördelade på 11 pojkar och 12 flickor. Under samma år var det åtta barn under tio år som dog varav sju var pojkar. Tre barn var under ett år som dog varav en flicka. Det var ingen kvinna som fick tvillingar men däremot var det två barn som var döda vid födseln. När det gäller barnaföderskorna så var det ingen i tonåren som fick barn medan två över fick barn. Det var tio kvinnor som var mellan 30-35 år.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket 

Förhållningssätt gentemot kapning

I mars 1812 kom denna förordning mot bl a kapningar mot fartyg som var vanliga på den tiden och på den tiden var sjöröveri vanliga. Gotska Sandön var känt som näste för sjörövare på den tiden. Källan till denna är http://www.ukforsk.se/kungorel/kungor2.pdf

Reglemente för handelsfartyg som beväras till eget försvar mot kaperier. Stockholm den 11 mars 1812.

De skeppare som vill bevära ett coopvaerdiefartyg till större säkerhet vid lovliga handelsföretag, skall göra anmälan som i laga ordning prövas. En borgensumma på 5.000 riksdaler som fond för ersättning eller böter som kan ådömas vid missbruk av denna tillåtelse, skall bifogas. Fullständig uppgift på fartygets namn, antal kanoner, handgevär och blanka vapen samt besättningslista.

Borgensskriften förvaras hos magistraten i Stockholm eller hos landshövdingarna. Tillståndsbrevet kan gälla för enskild resa eller viss tid, dock inte längre än 6 månader. Skeppare och besättning har rätt att försvara sig mot allt övervåld. Vid vite på 100 riksdaler och

skadestånd får de inte anfalla. Lyckas de övermanna kapare som angripit dem får de införa honom till svensk hamn och överlämna honom till ortens ämbetsman.

Skeppare och besättning står under krigsartiklarna vad gäller rättigheter och skyldigheter.

Skulle bevärat handelsfartyg med destination till främmande krigförande makt inneha persedlar som i traktaten är förklarat som krigsförnödenheter har rederiet förverkat hela borgensumman till kronan.

Detta reglemente anses inte verka till någon rubbning av de handels- och sjöfartstraktater med främmande vänskapliga makter träffade överenskommelse om coopvaerdiefartygens visitation av krigsskepp. Ett exemplar av detta reglemente skall finnas ombord på bevärade handelsfartyg annars svarar rederiet och skepparen själva för följderna om de blir uppbringade.

Stockholm den 11 mars 1812. CARL

Vallonbruken 1844

 Siffrorna anger antalet ton!!!

Några vallonbruk 1844;

Gysinge 558

Gimo med Rånäs 449

Lövstabruk+Karlholm 898

Strömsberg+Ullfors 464

Österby 409

Forsmark 430

Harg 449

Källa:Artur Attman, ”Vallonjärnets omsättning på världsmarknaden 1800-1914, i Forsmark och vallonsmidet, 1987

Torparen Gustavssons död 1887

 I tidningen Upsala den 16 juli 1887 stod det följande; I Funbosjön anträffades i söndags liket af torparen K G Gustavsson under Frötuna. Han har med all visshet omkommit under ett anfall av fallandesot.

Den 16 juli 1887 var en lördag, så hans kropp hittades den 10 juli under detta år. Jag försökte hitta honom i husförhörsboken för Rasbo och enligt denna "bok" var det inga som dog under detta år inom Frötuna ägor. Antagligen är väl namnet eller hemhörande orten som är fel, eftersom Rasbo dödslängd inte finns på svarskatalogen ännu. Fallandesot, betyder i moderna termer för epilepsi och fallandesot har blivit använt sedan 1580-talet(enl NE).

(Tidigare publicerat)

Gudbyn

 Lännadagbokens författare skrev om Gudbyn och som jag har förstått så är det om en försvunnen by i Länna socken i Stockholms län. Alltså rör det sig om en gård eller en liten by inte så långt ifrån Grovsta samt Penningby i denna socken. I artikeln "En by som försvann. Vad hände Gudebyn? i tidskriften Lännabygden 1996-97 så slogs det en tanke hos artikelförfattaren att byn redan under 1300-talet hade blivit utplånat och en tanke är då digerdöden. Det var många gårdar i Sverige som utplånades under denna tidsperiod och det skulle dröja långt in på 1400-talet innan befolkningen nådde upp till den nivå som var innan digerdöden. Men skribenten skrev också att "Godebyn" var redovisat som skatteutjord i jordeboken som är från 1571.

Byn har haft många namn genom historien och enligt en karta för Länna socken 1639 så står det "Gudebyn". Jag citera en bit av texten ur Lännabygden; En allmän uppfattning bland ortnamnforskarna är att Gud kommer från mansnamnet Gudmund eller är det svaret som står på runstenen i Penningby. 

Enligt hembygdsforskaren Åke Söderman så försvann Godebyn eller Gudbyn redan under 1700-talet.

För att återknyta till bondedagboken från Grovsta så nämnde skribenterna vid ett par tillfällen Gudbyn, som de besökte och det var vid slutet av 1700-talet.

Källor:

Berg Johan och Janken Myrdal, "Svenska bondedagböcker", Saga och sed, 1981

Bondedagböcker; http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

"Lännabygden", 1996-97

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion---En forskningsöversikt, Scandia, 1985

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ab001/402310d1/p3/0000322a.pdf

(Tidigare publicerat)