onsdag 30 april 2025
Vestaspelaren i Degerfors
En attack mot tattarbostad
En korrespodens i Varberg meddelade om allehanda händelser till Göteborgsposten som publicerades i tidningen den 6 mars 1873. I trakten av Åhs kloster hade under en tid under vintern en tattarfölje huserat, om man skriver på ungefär som tidningen skrev. Tattarna hade tillägnat sig kvacksalveri och med spådomar försökte de bota sjuka djur och i synnerhet kreatur. Det som gjorde att bägaren rann över hos tre män var p g a dessa tilltag. Det stod ingenting om vilken tid det var på dygnet som händelsen inträffade. Dessa tre män som antagligen var bördiga ifrån området "besökte" ett hem som beboddes av tattare. De söndersköt fönstren, slog sönder dörrarna med yxa och misshandlade mannen i huset. Den drabbade mannen var innan händelsen döv på ena örat och p g a möjlig kännedom om hans omständighet så fick han också ett slag över det friskna örat. Nu trodde dom att han har blivit helt döv och när denna händelse blev känd så jagade lagens män de skyldiga som ej kunde påträffats. En teori var att de hade hunnit lämnat landet för att emigrera till Amerika.
(Tidigare publicerat)
Stockholms brandkår 1878
Brandkåren i huvudstaden larmades vid 126 tillfällen under året 1878 och det var 49 av dessa som de fick rycka ut till eldsvådor. Vid 69 tillfällen var det frågan om soteld och enligt notisen var det sju gånger i följd som hade orsakat av falsk larm. En gång ryckte brandkåren ut på grund av övning och då förstår man att brandkårens policy var ungefär likadant under denna tidsperiod som idag. Brandkåren måste öva på utryckningar även under 1870-talet och det var en notis som jag hittade i Dagens Nyheter som kom ut på marknaden den 2 januari 1879. Notisen var inte stor och det var inte en raritet på den tiden. Fast den gav en viss illustration över hur det var för Stockholms brandkår under slutet av 1870-talet.
(Tidigare publicerat)
Om gemensam valuta
Redan under 1860-talet diskuterade man om att införa gemensamt valuta och intresset för det var ju ganska så stort ändå. Ett syfte var att främja den internationella handeln och Sverige beslutade om det 1868 att låta den Kungliga Myntverket att ta fram ett nytt guldmynt. Det skulle få namnet Carolin och skulle vara gångbart i den latinska myntunionen som hade bildats 1865 av Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz. Produktionen av detta mynt pågick fram till 1872 när detta upphörde, orsaker var bl a att Tysk-franska kriget 1870-71 och den skandinaviska myntunionen hade bildats.
Källor:Svarskatalogen, databasen "konselj"
Riksarkivet, "Månadens dokument", september 2003
Bonderesor förr i tiden
Med hjälp av bondedagböcker så kan man se hur allmogen reste och det finns sådana dagböcker som man kan följa, dels hur många resor det var varje år och dels vart de reste någonstans. Lännabonden föredrog fem resor till Stockholm och lika många resor till Norrtälje under 1777. Tio år senare uppgick antalet till sex och respektive tio resor. De mesta av resorna gick till dessa två orter eller städer, men också till Knutby, Husby-Lyhundra, Vira och Furusund. Det var tre bönder som var släkt med varandra som skrev denna bondedagbok mellan 1777-1829 samt några okända skribenter som hoppade in av olika anledningar.
En motsvarande bonde i Västmanland gjorde sina resor till Stjärnsund, Sala, Uppsala, Västerås, Enköping, Kungs-Husby och Stockholm. Då talar man om Vittingebonden som skrev dagboken mellan 1799-1812 och var samtida med den föregående.
Av de bondedagböcker som var kända så finns det uppgifter om resmål och ibland vad som gjordes där. Lännabonden åkte bl a till Norrtälje för att köpa spannmål och till Furusund för att köpa krank.
Källor:
Bondedagböcker, artikel på bloggen.
http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html
Myrdal Janken, "Allmogeresor enligt bondedagböckerna", i Anders Perlinges bok, "Skrifter av Janken Myrdal", 1996
Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala
fredag 25 april 2025
Maydawn
Maydawn var en varmblodigt travare som föddes 1993 efter Flying Irishman-Utahlina-Utah IX och blev tjugo år gammal. Under sin aktiva karriär startade hon 61 gånger med segerraden 12-12-11 och tjänade ihop 961 161 kronor, utifrån prissumman kommer hon på sjätte plats bland hennes far Flying Irishmans avkommor (har bl a lämnat Tout Ou Rein, Eller, Energetic, Simb Zipper, Flyex och Brainstorm). I aveln har hon lämnat nio avkommor mellan 2003-12 och inga nådde större framgångar (men utifrån fädrarna var det inget fel på).
Källa: travsport.se (sportappen)
söndag 20 april 2025
Nr 1138
I början av 1990-talet tog jag ett kort på ett ånglok i Herrljunga som hade numret 1138, tillika de legendariska B-loken som började att tillverkas under 1900-talets första decennium. Dessvärre har jag inte scannat in kortet ännu och det var sista gången jag såg loket eftersom det skrotades några år senare. Under 1950-talet blev ett antal ånglok s k beredskapslok och numera behövs inte ångloksparken längre som beredskapslok i Sverige. I början av 1990-talet stod nr 1138 på ett sidospår i Herrljunga, i mitten av 1990-talet ägdes loket av Sveriges järnvägsmuseum i Gävle med placering i Furuvik och stod under 1999 under skrotning på samma plats. Lite historiska uppgifter om detta lok, tillverkat 1912 på NOHAB i Trollhättan med tillv-nr 998 och blev förstås drygt 90 år.
Källor:Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok hos Statens Järnvägar", 1973
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar", 1996 och 1998
Löf Peter, "Beredskapslok", förgången hemsida, 1999
http://okandahandelser.blogspot.com/2009/01/en-notis-om-b-loken.html
Seden kring en kassakista
Citat från Sjöman
Kassakistan, som förvaras i sakristian härrör från 1700-talet. Den har järnbeslag och är försedd med två hänglås jämte ett fastsittande lås. Enligt gammal sed skulle prästen och de båda kyrkovärdarna ha var sin nyckel.I kyrkobeskrivningen för Vada kyrka finns detta beskriven och jag har troligen aldrig har läst om en motsvarande sed som skulle vara gällande för andra uppländska kyrkor.
Källa: Börje Sjöman, "Vada kyrka", Katrineholm, 1989
fredag 18 april 2025
Länna kyrka i Roslagen
Länna kyrka (vars södersida syns på bilden med ryggen mot Länna Kyrksjö), Länna ligger cirka en mil söder om Norrtälje är mer eller mindre förankrad i skribentens liv. Där ligger min far vars släkt inte härstammar från Roslagen och däremot gör min mor det. På hennes sida finns åtminstone omkring tio gravar som härrör från min mors sida. På kyrkogården vilar även hennes föräldrar som ligger i samma grav som hennes farföräldrar. I en annan grav vilar hennes morföräldrar och i en grav på nordsidan vilar min mormorsmor föräldrar vars text på själva gravstenen är svårläst. På kyrkogården vilar även merparten av min morfars syskon i sina egna gravar. Det finns även ett par andra gravar som är värda att nämnda, gravvården efter den omtalade prästen Carl Silfver som tjänstgjorde under mellankrigstiden och som mina morföräldrar talade mycket om samt ättegraven efter von Rosen vars son Carl var en tidig pionjär i svensk järnvägsbyggnad under 1850-taler medan han själv ligger begravd på Djurgården i Stockholm (begravningsplatsen där).
torsdag 10 april 2025
Upprört på Studenternas
Bilden är från Uppsala Nya Tidning den 8 maj 1984 och matchen har inte gått till historien precis. Matchen var i division 4 och Sirius tog emot Film inför 641 åskådare på Studenternas. Uppståndelsen som var skedde en kvart kvar av matchen och Sirius hade svårt med Film i sitt eget försvar, men bortalaget var ineffektiva framför mål. En försvarare stoppade ett givet mål på mållinjen och Film ville ha straff, istället blev det frispark för Sirius, det var då upprört hos Film. Matchens enda mål gjordes av Lars Pettersson i den 32:a matchminuten till Sirius favör.
Notiser
måndag 7 april 2025
Ångloket Upland
Ångloket Upland byggdes av Beyer & Peacocks i Manchester 1873 med tillverkningsnumret 1260 och hade axelföljden C-2. Detta ånglok tjänstgjordes på Gävle-Dala järnväg och där det fick namnet ”Upland” och numret 20. Loket köptes billigt av Bolidens mineral AB 1924 och användes för att trafikera den normalspåriga anslutningen och spår som var ovan jord hos gruvan i Garpenberg. När loket kom dit behövdes det rustas upp och skulle fem år senare att ha kasseras, men så blev inte fallet utan det blev reparation istället. I början på december 1932 beslöts det infall att Upland skulle skrotas.
Källa: Mats Freding, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014
Ankare
Denna bild togs på Singö i början på augusti förra året och det är obekant hur länge den hade legat där. Den ligger bara drygt hundra meter från lotsstationen på ön. Den har iallafall tillhört ett fartyg tidigare.
Blackpools rekordmatcher säsongen 1966-67
Skotska FA-cupfinalen 1924
söndag 6 april 2025
Sirius matcher säsongen 1923-24
Ett par notiser från en gammal tidning
Från tidningen Upsala den 9 juli 1878 rapporterades några av dessa notiser!!!
***Värdshuset Eklundshof har stängt för resten av året.
***Man antog att ångbåten Upsala kommer att återuppta sina turer inom två-tre veckor (alltså i slutet på månaden).
***Den f d drängen E G Eriksson hade blivit häktat för våldtäkt på en 13-årig flicka i Husby (Lena socken i Uppland).
Det var inte så många av de kortaste notiserna i detta nummer!!!
Tofteryd kyrka och soldatgraven
lördag 5 april 2025
Kyrkoruinen i Järlåsa
Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.
Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.Från Fornlämningsregistret:
Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård.
Källor:
"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997
Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet
Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.
Källa: http://www.historia.se/index.html
Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på
Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.
Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.
Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.