fredag 28 mars 2025

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).
Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900
Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)
Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

onsdag 26 mars 2025

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt


 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

Ödehus i Ångermanland


Exakt var i landskapet meddelas inte och i juli 2022 såg huset ut sådär. Obebott sedan år tillbaka och om de sista ägarna hade barn så hade dessa valt att leva på en annan ort.

Ångloket Nanna

 Ångloket Nanna tillverkades av NOHAB i Trollhättan 1897 med numret 464. Spårvidden var 891 mm, axelföljden 2B och kom först till Kalmar-Berga järnväg. Via Mönsterås järnväg kom loket till Stockholm-Roslagens järnväg 1918 och Dannemora hyrde loket fr o m 1941 och 1950 fanns det avställt i Hargshamn, efter en renovering 1953 köptes loket av Dannemora (gruva). Loket användes fram till avställningen 1958 och mellan 1967-68 var loket i Kalmar för eventuell uppställning. År 1968 överfördes loket till museiföreningen Anten-Gräfnäs järnväg.

Källor:

”Bevarandeplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004
Egen samling
Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

måndag 24 mars 2025

Notiser

Omkom i en bilkrasch

Den 7 juli 1957 körde Alex Beattie sin bil från hemmet i Glasgow och råkade ut för en trafikolycka, avled ett dygn senare. Han jobbade som instrumentmakare jämsides han spelade fotboll för Ayr United och gjorde 86 mål på 245 matcher för klubben mellan 1946-57 (föddes i mars 1923).
Källor:

Holme

På en holme strax söder om Enköpingsåns mynning i Svinnegarnsviken och runt hundra meter norr om Kasudden så skall det finnas en objekt med ”Plats med tradition” enligt Fornminnesregistret. Men vad det var är inte känt förutom namnet är Koleraholmen och antyder man till själva ortnamnet så borde det var någonting med att man botade kolerasjuka på denna holme.
 
Inbrottet i Vassunda kyrka i november 1886

Det var ett inbrott i Vassunda kyrka (Uppland) som skedde i slutet på november 1886 och eftersom kyrksilvret samt penningar förvarades på ett annat ställe så blev tjuvarna tomhänta.
Källa: Tidningen Upsala 27 november 1886

Målvakten Blacklaw

Den skotske fotbollsmålvakten Adam Blacklaw spelade tre landskamper för Skottland och stod i 318 matcher för Burnley mellan 1956-67. För dem vann han ligan 1960 och finalist i FA-cupen 1962.
Källor:
Wikipedia engelskspråkiga 

Torgpriser i Uppsala 21 april 1898

Ett par torgpriser i Uppsala under en dag i april 1898 utifrån dåvarande penningvärde; vete 18:00-19:50 per 100 kilo, ärter 10:00-12:50 per 100 kg, potatis 2:25-3:00 per hekto, vetemjöl 0:29-0:31 per kilo och fläsk 0:70-0:80 per kilo.
Källa: Tidningen Upsala 21 april 1898

Vadstena fyr

Fyren vid Vadstena anlades 1889 och är helvit, den är en obemannad ledfyr i sjön Vättern.
Källa: Fyrwiki

Vilö IS

Det är en klubb som senare sammanslogs ihop med andra klubbar till Nordia från den uppländska Grillby. Vilö höll hemma i Villberga strax söder om Grillby och t ex säsongen 1962 slutade de 3:a av tio klubbar i Division 6 Upplandsserien Sydvästra och 1968 vann de division 5 Upplands västra Elitserie, nästa år var klubbens sista
Källor:
svenskafotbollsklubbar.se

Rimbo IF i fotbollstrean

Rimbo IF har spelat i nio säsonger i den gamla fotbollstrean och den längsta sviten var sex säsonger mellan 1957/58-1963. Klubbens främsta placering är 5:a i division 3 Sydöstra Svealand säsongen 1961 och serien vanns av IK Sirius.
Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Rallarslagsmål

Det äldsta notisen om ett rallarslagsmål som man kan hitta på det Kungliga Biblioteket hemsida var i Dagens Nyheter måndagen den 2 oktober 1922. En grupp rallare åkte med i ett godståg från Riksgränsen till Kiruna när de plötsligt blev osams och detta skedde den sista dagen av september. Det slutade med att två av rallarna blev svårt knivskurna och tyvärr kan man inte ta reda på hur det hela slutade sedan tåget hade stannat på malmbangården i Kiruna.
Källa: Dagens Nyheter 2 oktober 1922

söndag 23 mars 2025

Några driftplatser längs med UGJ

 En liten stycke järnvägshistoria som inleds nästan 39 km från Uppsala mot Gävle räknat och till 53 kilometer från samma stad. Uppsala-Gävle järnväg kom under staten 1933 och några av driftplatserna anges i denna lilla artikel. knypplan som fick namnet Vendel på mitten av 1890-talet och det var en station som anlades i samband linjens öppnade i december 1874. I oktober 1956 blev den en hållplats och tio år senare slutade persontågen att stanna på platsen och i samband med när Uppsala-Gävle fick dubbelspår så togs infrastrukturen bort i oktober 1997. Cirka tre kilometer norr Knypplan låg lastplatsen till Örbyhus ångsåg och denna lastplats anlades 1880 och togs bort i början på 1950-talet. Både Tobo och Örbyhus hade stationer från början och blev nedlagda i mitten av 1970-talet för att sedan bli stationer för lokaltågen under 1990-talet. Stationen efter Tobo var Gåvastbo som fick sin järnvägsstation först 1920 och som låg dryga halvmilen från Tobo och som fick istället en hållplats 1960, där stod allting bort i december 1993.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser ”, 2009

Birmingham ”hängde sig kvar”

 Säsongen 1948-49 slutade Birmingham City på 17:e plats i gamla division 1 trots att det bara gjordes 36 mål och samtidigt släppte de in 38 mål. De 37 poäng som de samlade på sig kom från 11 vinster och 15 oavgjorda. Nästa säsong när de åkte ur den högsta divisionen sedan hade slutat på 21:a plats och bara gjort 31 mål på de 42 ligamatcherna. 
Säsongen 1948-49 gjorde de som sagt vad 38 mål på 42 ligamatcher och minst gjorda mål i divisionen. Huddersfield som slutade på 20:e plats gjorde 40 mål och de slutade med en poäng tillgodo gentemot Preston som åkte ur tillsammans med Sheffield United. Everton som slutade på platsen under Birmingham gjorde 41 mål under säsongen. T o m de nedflyttande klubbarna gjorde fler mål än de nämnda klubbarna (Preston gjorde 62 medan Sheffield United gjorde 53, båda släppte också in flera mål och United släppte in 91 stycken.
Birminghams största seger under säsongen var 5-0 mot Everton på bortaplan den 4 september 1948 och målen gjordes av Jackie Stewart 2, Cyril Trigg 2 och Archie Garrett. Den 15 september skulle Stewart göra fyra mål mot Manchester City inför drygt 40 000 åskådare hemma på St Andrews som de vann med 4-1. Den 18 april vann de en meriterat seger när de slog denna säsongs mästarlag Portsmouth med 3-0 inför drygt 30 000 på St Andrews. Målen gjordes av Jack Badham, Stewart och ett självmål av Henderson, den största förlusten var 0-4 mot Sheffield United och klubben föll med matchens enda mål vid nio tillfällen. 
Klubbens bortafacit var 2 vinster, 8 oavgjorda, 11 förluster, 17 gjorda mål och 28 insläppta vilket det är ett bra facit för en klubb i nedre skiktet av tabellen. Klubben hade ett ramstarkt försvar under managern Bob Brocklebanks ledning och han ersatte Harry Storer (den f d målvakten i Liverpool) med tillträde på posten i januari. Brocklebank hade förflutet som spelare i Aston Villa och Burnley och han hade målvakten Gil Merrick (engelsk landslagsspelare) med 41 ligamatcher under säsongen, Ken Green, yttehalven/innerforward Fred Harris och centerhalven Ted Duckworth med 41 matcher i ligan, ingen spelare spelade i samtliga matcher. De som låg i toppen av klubbens interna skytteliga var de nämnda Stewart 11, Garrett och Trigg 5 fem vardera medan resten gjorde 1 eller 2 mål i ligan under säsongen.

Källor:

Matthews Tony, ”Birmingham City—-A complete records”, Derby, 1995
Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992

torsdag 20 mars 2025

Spaniens storseger var omtvistat

 Visserligen räknas Malta till en av Europas sämre fotbollsnationer och har mer eller mindre alltid har gjort det så har Malta blixtrat till ibland. 
Spanien behövde en storseger för att ta sig till EM-slutspelet i Frankrike 1984 och den aktuella matchen spelades inför 18 871 åskådare i Sevilla den 21 december 1983. De vann med 12-1 och det redovisades två fyramålsskyttar; dels Rincon från Real Betis (denna klubb är hemmahörande i Sevilla) och dels Santillana från Real Madrid. Anledningen till denna match var att Holland ledde gruppen på mycket bättre målskillnad och fyra dagar tidigare hade Holland (eller Nederländerna) vunnit med 5-0 i Rotterdam. Maltas fotbollsförbund menade även en del år efter matchen att de maltesiska spelarna var mer eller mindre slitna. 
Titta på denna match och bedöm själva (var det något konstigt??), spansk kommentator.


Utifrån hur matchen var så ville spanjorerna utnyttja varje sekund av matchen och redan efter det första målet så var det en spanjor som hämtade bollen. Spanjorerna lade även upp till Maltas insparkar och de gick snabbt till anfall, de ”hjälpte” även till att Malta skulle få bollen snabbt när det var deras boll. På något sätt har denna match gått till historien och det var tal om mutning, långt senare så hävdade två maltesiska spelare (bl a Noman Buttigieg som är en av Maltas mest omtalade spelare) att de hade blivit bjudna på spetsade citroner i halvtid som dock avfärdades. Eftersom denna match spelades mitt i veckan så ställdes samtliga matcher i den spanska La Liga in helgen före matchen.

Källor:

1001 fotbollsminnen”, 2007
Wikipedia engelskspråkiga 

onsdag 12 mars 2025

Sennan tegelbruk

 Detta halländska tegelbruk etablerades 1853 medan aktiebolaget P Olsson & Co instiftades 1911 med säte i Helsingborg. Tillverkningen bestod av fasad- och murtegel samt dräneringsrör och bolaget lades ner 1982. Tegelbruket hade en en 200 meter långt smalspårigt järnväg och en motorlok av okänt tillverkning, loket fanns iallafall 1949.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Halland”, del 6, ÖSJ-Bladet, 4/2011

Råå IF i Allsvenskan

 Råå IF har spelat två säsonger i Allsvenskan och den första säsongen 1950-51 blev de tvåa bakom Malmö FF. Sammanlagt blev det 44 matcher med följande facit; 16 vunna, 8 oavgjorda, 20 förluster, 66 gjorda mål, 85 insläppta och 56 poäng. Under dessa två säsonger använde klubben 28 spelare och hälften av dessa gjorde mål. Det var Erik Karlsson som gjorde ett mål och Åke Ohlsson som spelade i samtliga 44 allsvenska matcherna, främsta målskyttar var Bertil Palm 16, Gustav Nilsson 13, Stanley Lindberg 11 och Bertil Johansson 6. Klubbens största seger i Allsvenskan kom den 1 oktober 1950 då de bortaslog Kalmar FF med 6-2 inför 6 516 åskådare på Fredrikskans då Bertil Palm blev tremålsskytt. 
Den fösta säsongen blev de tvåa på 28 poäng och elva poäng efter Malmö FF som hade ett bra lag på den tiden. Palm och Gustav Nilsson delade på den interna skytteligan med elva mål vardera. Tre av spelarna hade förflutet i Malmö FF medan det var fyra från lokalkonkurrenten Helsingborgs IF. Nästa säsong blev de näst sist med 12 poäng och åkte ur Allsvenskan tillsammans med jumbon Åtvidaberg. Sedan dess har klubben kommit upp till de nationella serierna vid ett par tillfällen.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010
”Allsvenskan i siffror”, 1950-51 och 1951-52

onsdag 5 mars 2025

Från banorna

 UPPSALA

Nu är snart inga industrispår kvar i Uppsala och just nu revs de sista stumparna upp. Bilder finns utsatta i det andra inlägget från denna uppställning utifrån åldern räknat.

ORRESTA

I denna ort som ligger mellan Enköping och Västerås fanns det en gång i tiden ett mejeri som hade en egen järnväg. Själva verksamheten pågick till 1939!!!

MORJÄRV

Sidospåret till grusgropen anlades 1917 och 1978 borttogs allt infrastruktur på platsen och numera går inte linjen där mellan Boden-Haparanda.

JOSEFSDAL

Strax utanför Sala låg Josefsdals tegelbruk som anlades 1925 och lades ner 1965, tegelbruket brann 1947. Sidospåret från Norra stambanan anlades 1925, fanns en lastplats vid stambanan också och 1971 togs allting bort.

SKULTUNA

Från Fornminnesregistret kan läsa följande om detta uppfordringsverk; Timmernedsläpp från träbro, 8x5 m (ÖNÖ-VSV), där den SÖ sidan begränsas av en räls. I övrig består nedsläppet av 7 st ledare i form av räls och stockar, i kraftig N-sluttning ned mot Svartån. Vid platsen är ån 15-20 m br och strömmar mot S och ett f.d. sågverk närmare Skultuna.

måndag 3 mars 2025

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

lördag 1 mars 2025

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.






Timmersaxen

 Timmersaxen tillverkades i Hennan som ligger vid järnvägslinjen mellan Ljusdal och Ånge, i det senaste numret av Ny Teknik handlar just om detta redskap.




Fyren på Fårö

 Fyren på Fårö byggdes mellan 1846-47 och är på öns nordöstra udde, den blev moderniserat 1907. Själva fyrplatsen inhägnades 1848 och en källare byggdes 1852. Denna plats låg då på en väglöst trakt och nya vägar fick anläggas under de första åren av 1850-talet. 
Själva fyren byggdes i sten och är drygt 30 meter högt, ritades av J T Byström och C Sandell och fyrapparaten hade tolv paroaboliska speglar vardera med en oljelampa, fyrapparaten är identiskt med den som uppfördes i Hoburg. Dess ljussken är synlig ca 35 km i klart väder och uppfördes p g a det undervattensskär som finns ett par kilometer norr om Fårö, motsvarande Kopparstenarna norr om Gotska Sandön.
År 1907 uppsattes en mistkanon som tidigare hade stått på Ölands södra udde och samtidigt installerades luxljus i fyren. I slutet på 1940-talet moderniserades de tre bostadshusen och den 1934 års uppförda knallsignalsapparat med ett mistmaskineri med tyfon. År 1977 drogs bemanningen in sedan fyren hade blivit automatiserat. 
I närheten av fyren finns det en labyrint med måtten 14.5 till 12 meter och det finns även rester av en kalkugn.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 
Fyrhandboken, 2007
Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000