Notiser, mars

UPPDATERAT

Tolfta tre kyrkklockor

Tolfta kyrka utanför Tierp har tre klockor i olika storlekar i en klockstapel och dessa är gjutna av Gerhard Meyer d y i Stockholm. Storklockan och lillklockan gjöts 1727 medan mellanklockan gjöts tio år senare.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Tolfta kyrka", Upplands kyrkor, 1953

Ryska livegenskapen

Livegenskapen i Ryssland upphävdes 1861.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983

Masugnen brann ner till grunden

År 1764 brann Överbo masugn i Skuttunge socken (Uppland) ner till grunden för att sedan byggas upp igen.
Källa: Berg Lena & Örjan Hermodsson, "Dannemora bergslagsområde", 2002

Järnfördelningen 1695

Av Sveriges järnproduktion 1695 var Värmland i toppen med 22% och därefter Närke 17, Västmanland 16, Uppland 14, Dalarna 7,5 samt Gästrikland 6.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965

Temperaturen 20 oktober 1890

Under detta datum var det nollgradigt i Haparanda, 7,3 plusgrader i Stockholm och 9,4 i Karlshamn.
Källa: Stockholms Dagblad, 22 oktober, 1890

Endast kvinnor på fattighuset

År 1749 var det 21 personer intagna på fattighuset i Tegelsmora socken i Uppland och samtliga var kvinnor.
Källa: Min opublicerade uppsats, "Dödligheten i Uppland", 2007

Närtunapatén

Patén i Närtuna kyrka i Uppland har en stor kulturhistoriskt värde eftersom den tillverkades redan under 1300-talet.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981

Träkyrkan i Närtuna

Det har tidigare funnits någon form av en träkyrka i Närtuna eftersom den nuvarande kyrkans äldsta delar är tornets nederkant och sakristian. Dessa har bl a blivit tillfogade en träkyrka innan 1200 och drygt 100 år senare byggdes den nuvarande kyrkokroppen under 1300-talets första hälft.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981

Efter 18 år på posten

Vid månadsskiftet februari/mars 1860 lämnade överläkaren Trier sin post på Fredriks hospital i Köpenhavn som hade haft i arton år och han ersattes av Dahlerup.
Källa: Göteborgsposten 7 mars 1860

Är Sala silvergruva äldre?

Man har ansett att Sala silvergruva startade upp 1511, men vissa källor antyder att gruvan är betydligt äldre än så och ett arbete som gjordes av Richard Meurman i slutet på 1990-talet antyder att gruvdriften var igång redan på 1200-talet. Han gjorde en s k geologiskt undersökning på platsen med hjälp av en testhammare. Ett verktyg som man använder för att testa stelnande betong i allehanda konstruktioner. Först var det järn som bröts på platsen och under 1200-talet började man att övergå till silverbrytning. Den tidiga gruvbrytningen ligger idag under sjön Långforsens vatten inte långt ut från stranden vid restaurangen Måhs Ols. Meurman har även testat testhammaren på de gruvhål där dateringen har varit kända och fått utslag att dessa dateringar stämmer.

Källor:

Exkursion sommaren 2003
"Eld i berget",  Uppsala universitet, 2003
Karlsson Kent, "Sala silvergruvas nya historia", artikelsamling från Sala Allehanda, 2001
Meurman Richard, "Silverberg i järnbärarland", Uppsala, 2000
Nordin Jonas M, "Det medeltida Dalarna & Västmanland", 2009

Den avvikande brodern

Tre bröder som samtliga var trädgårdsarbetare från Hälsingland besökte Uppsala som luffare, enligt källan. De festade efter ankomsten ihop med mindre bemedlade personer och övernattade sedan på en tegelugn. När bröderna vaknade var en av dem 35 kronor fattigare och en av bröderna hade smitit ifrån de övriga under sömnen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 juli 1903

Träffsäkra Enfield Pattern

I början av 1850-talet ville det brittiska parlamentet att infanteriet skulle få räfflade gevär och år 1853 lanserades Enfield Pattern-geväret som skulle bli standardgevär för den brittiska armén. Det hade slaglås, med kaliber .577 (tum) eller 14,6 mm och geväret vägde nästan fyra kilo. Själva laddningen bestod av 4,43 gram svartkrut och en kula på 34,35 gram. Ammunitionen förpackades i förpackningar med patroner och i dessa fanns både krut och kulor. Detta vapen bestod av sammanlagt 56 delar och detta gevär skulle användas fram till 1867 då bakladdade gevär började att tillverkas. Enfield Pattern-geväret användes i Krimkriget som varade under en tid under 1850-talet. Flera senare versioner av detta gevär började senare att tillverkas och under 1910-talet fanns ett annan version av ett repetergevär med just titeln Enfield Pattern. Detta vapen var träffsäkert med ett ställbart siktkorn som kunde ställas in mellan 90-360 meter och med det längsta avståndet krävde en skicklig skytt. Den allra första versionen av Enfield Pattern-geväret tillverkades i 1,5 miljoner exemplar mellan 1853-67 och användes över hela brittiska imperiet och även i USA.

Ford Roger m fl, "Den stora boken om vapen", 2010
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
Miller David, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005