Övning i sabelhuggning

Under vintern 1895-96 hade poliskåren i Uppsala övat på sabelhugg under löjtnant Ljungwalds ledning och dessa poliser hade dessutom visat upp sig för polischefen.

Källa: Tidningen Upsala 30 april 1896 (jag råkade skriva 1894 i manualen), hoppas att det kan bringa klarhet i framtiden)

Jularbo-Månsbo järnväg

Det var den sista trafikerade järnvägslinjen med ånglok i Sverige, öppnad för trafik 1919, spårvidd 1435 mm (normalspårig), godstrafik nedlades 1981 (med ånglok 1977) och persontrafiken nedlades redan 1923. Linjen revs upp 1982!
Jularbo var en station längs med Norra stambanan utanför Avesta.

Källa: "Järnvägsdata", 1999

Klassiska mjölkpaketet

Såg idag att Arla hade bytt ut det klassiska mjölkpaketet som har varit i några decennier nu till en avsmal variant av mjölkförpackningen. Turen var att jag hade ett sådant förpackning hemma i kylskåpet.

Snus som botemedel

Det verkar som, i synnerhet bland allmogen under slutet på 1800-talet att det gick att stoppa snus i sår. Vad det ett oantecknat rykte som gjorde att det gick att stoppa snus i sår? Ingen som vet ännu, antar jag. Kanske ryktet spreds sig p g a att arbetarna i Sala blyhytta stoppade snus för att skydda tandköttet mot blyrand som kunde leda till tandlossning. Det är två notiser, båda från 1893 som jag kommer att använda som källmaterial i denna text. I april inträffade följande händelse i Ununge socken i Roslagen, ""Skomakaren August Johansson som bodde i Ränka i nämnda socken enligt signaturen N B i Norrtäljebladet? Känd på orten för sitt obotliga superi, föll häromdagen i berusadt tillstånd och slog huvudet i en stenhäll, så att ett stort sår uppstod. Några tillstädeskomma personer stoppade snus i såret och bar den sanslöse i en loge, där han fick ligga tills aftonen, då han hämtades av anhöriga. Två dagar senare var han död.  Den andra händelsen utspelades i september: Genom att strö snus över ett sår har en trädgårdsarbetare i Hudiksvall ådragit sig blodförgiftning och tillsatt livet. Den sistnämnda notisen var från landsortsnyheterna i denna tidning. Frågan är om det inte var blodförgiftning i det förstnämnda fallet också?

Källor:
Blyrand, min artikel
Tidningen Upsala 13 april 1893
Vestmanlands läns tidning 14 september 1893

Vattenståndsmärket på Gräsö

På en klippa utåt vattnet finns det på Gräsö ett vattenståndsmärke eller "annan ristning". Det är ett ypperligt sätt att studera landhöjningen efter själva vattenmärkningen. Man började att rista in 1820 och under denna ristning finns också årtalet 1920, därefter är den nuvarande vattennivån. Båda bär datumet 13 september, så den 13 september 2020 är alltså dags för nästa märkning.

Källor:

Fornminnesregistret Gräsö 221
Norman Per, "Sjöfart och fiske"; Fornlämningar i Sverige 3, Riksantikvarieämbetet, Borås, 1995
"Udda sevärdheter på Gräsö", min artikel