Kyrkomiljön i Fläckebo

 Fläckebo kyrkomiljö utanför Sala är samtidigt ett tecken på en försvunnen miljö i Sverige eftersom kyrkstallarna står kvar på kyrkbacken. På kyrkogården finns många av de äldre gravarna fortfarande kvar och är värt ett besök även om kyrkan inte är öppen. I närheten ligger Fläcksjön som kyrkan och socknen har fått sitt namn ifrån, kyrkan härstammar iallafall från 1400-talet.Bilderna är klickbara!!!!

F d Harstads socken

 Harstad har gjort sig känd som ”socknen som försvann” och vars forna område är upptagen i Väderstad socker på Östgötaslätten utanför Mjölby. Harstad och numera Väderstad ligger i ett område med många kyrkor. Själva kyrkan byggdes någon gång under 1100-talet och blev utvidgat åt sidorna före 1760, kyrkan var enligt äldre måttsystemet 27 1/4 alnar lång samt 18 alnar bred. Kyrkan revs 1826 (socknen hade 595 invånare enligt folkräkningen 1825) och området fördes över till Väderstad, ändå räknades invånarna i Harstads f d socken ända tills Tabellverket upphörande 1859 (Tabellverket på nätet). I jämförelse med Väderstad hade denna socken 515 invånare 1749 och 600 invånare 1825, så utifrån folkmängden var det två jämnstora socknar som slogs ihop. Harstads gamla kyrka är fornminnesmärkt och ligger cirka 900 meter västerut (samt lite söderut) från Väderstad kyrka räknat. Idag står det i Fornminnesregistret att området är täckt med jord och att det även finns en ödeskyrkogård. Avslutande kuriosa är att skribenten har en släktnotering i Harstad socken via sin farfarsfarmor som föddes i närliggande Skänninge.

Källor:

Cnattingius Bengt, ”Väderstads kyrka”, Uddevalla, 1989

Fribergska släktarkivet, privat ägo

Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://web.archive.org/web/20151121184222/http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/5ab545113f6166b1c1257333002d4b7b/$FILE/0.pdf

Ett familjeregister för Alnö socken

 Alnö socken i Västernorrlands län har ett familjeregister som upptog tiden mellan 1535-1800 och som verkar vara intressant. Texten är maskinskriven och detta innebär att vem som helst kan ta del i detta register som är utmärkt att studera hushållsstorleken innan exempelvis Tabellverkets tillkomst 1749. Familjeregistret finns inscannat på Svars-katalogen och (det går nu att titta på registret eftersom denna artikel publicerades 2008 på bloggen, maj 2025) abonnemang krävs för att kunna titta på detta register.

Ett exempel;

På Kyrkobolet bodde bl a följande familj

Olof Jonsson som föddes 1749 och han gifte sig med Brita Jönsdotter 1776, de fick sju barn och en av dessa var sonen Jöns som föddes 1782 och levde till 1791. En son som föddes 1794 fick ta över detta namn. Han som föddes detta år var fem år yngre än det näst yngsta barnet. Mannen dog 1812, de tre äldsta barnen dog tidigt och det är okänt när de andra barnen dog, hustrun dog någon gång under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).

Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900

Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%C3%A4rfiler/Filer/5c7388f7-ddc3-4e29-b2ea-e2ad82af64a5.pdf

Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket

Kulturområdet mellan Vadstena och Ödeshög

Om man åker på den mindre landsvägen mellan Ödeshög och Vadstena så åker man igenom ett område med Alvastra klosterruin och sex medeltida kyrkor. Denna artikel får ses som att vara överskådlig.

Kartan över området som är nordväst och norr om den kända fågelsjön Tåkern och berget Omberg vid den vänstra nederkanten av kartan och där även Alvastra klosterruin ligger (se bilderna därifrån om ni söker på Alvastra på bloggen. Området har en del fornlämningar som skärmdumpen från Fornminnesregistret visar (bilden är klickbar). Är det något objekt som är intressant så hänvisas det till Fornsök och inte direkt på bilden.

Strax väster om Vadstena ligger Örberga kyrka som är den äldsta kyrkan i det egentliga Sverige om man räknar bort Dalby kyrka utanför Lund. Bilden nedanför är på Örberga kyrka som byggdes under 1100-talets första kvartal och virket i kyrkans torn är fällt under vintern 1116-17 och det kunde slås fast genom en dendrokronologisk undersökning. Själva utformningen av kyrkan så bestod den av torn, långhus och absid i början. Själva tornet är bara likt en annan kyrka i Sverige och det är Husaby kyrka i Västergötland, inom ett närområde där en av de första svenska kungar döptes i, nämligen Olof Skötkonung. I området finns även Nässja (strax nordost om Örberga) och båda kyrkorna ligger cirka en halvmil norr om landsvägen. Längs med landsvägen ligger Herrestad, Källstad (ny kyrka på en medeltida grund), Roglösa (ett par kilometer norr om landsvägen) och sedan Väversunda samt närmare Ödeshög ligger Västra Tollstad. Inom Rogslösa ligger Borghamn som har en viktig hamn för vidaretransport av kalkprodukter och där det har funnits objekt med Industrilok (mer om det i en framtida notis).

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hedvall Rikard & Linda Qviström, ”Det medeltida Östergötland”, 2007

Tollin Clas;

”Ättebackar och ödesgärden”, Uppsala, 2000

”Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland ”, 

Uppsala, 2010

Bilden på Örberga kyrka är tagen av skribenten i juli i år och det är en av Sveriges äldsta kyrkor.

Kyrkan i Källstad ser äldre ut än den egentligen är och är dock från 1869 då den blev helt nybyggt förutom tornet.

Gränsen mellan två socknar

 En kort som togs på en gränssten mellan Västerfärnebo och Hedesunda socknar strax utanför Gysinge under maj 2009. 

Det är Hedesunda 152 med följande beskrivning på Fornlämningsregistret; Gränssten, granit, 1.9 m h, 0.6 m br (Ö-V) och 0.3-0.2 m tj, avsmalnande upptill.Inskrift mot S:Sockengräns \ ÖSTERFÄRNEBO \ Pil \ HEDESUNDA \ Pil \ 1929.Postament, 2x1.7 m (Ö-V) och 0.2-0.5 m h, av gråsten.Skiss i inventeringshandlingarna. I närheten finns en minnesplatta fastspänt på en sten som också är fornminnesmärkt.

(Tidigare publicerat)

Demografiska nyheter om Nysätra 1782

Nysätra är en socken som ligger några kilometer väster om Örsundsbro i Uppland.

 ***År 1780 hade socknen 834 invånare och 142 hushåll, 1785 var dessa siffror 842 o resp 147.

***År 1782 föddes det 28 barn varav en flicka föddes utanför äktenskapet. Tolv barn under tio år dog under året och totalt var det 20 personer som gick bort varav sju äktenskap upplöstes igenom döden.

***Fem vigslar ägde rum

***Tio barnaföderskor var mellan 25-30 år samt en tonårsflicka.

***Den vanligaste dödsorsaken var bröstfeber som sju personer dog av.

***En man/pojke dog p g a olyckshändelse.

Källor:

Folkmängdsrapporten, Tabellverket

Mortalitetsrapporten, Tabellverket 

Båda rörande Nysätrs socken.

Kortfattat om Millersvik socken

 Millersvik socken ligger på Värmlandsnäset som sticker ut cirka två mil från Säffle i Värmland. Denna socken tiihörde Näs härad som hade tio socknar och socknens areal var 35,31 kvadratkilometer (men i Emigrationsutredningen angavs dock arealen till 34,71). Det är medeltida socken som omnämns redan 1334. Kyrkan är en stenkyrka med medeltida murar och har en sandstensfunt från slutet av 1100-talet och ett torn av okänt ålder revs under 1700-talet. Socknen har en del fornlämningsobjekt från äldre tider.

Folkmängden var under 1800-talet och början på 1900-talet följande; 1805) 447, 1865) 729, 1880) 707, 1900) 476 och 1907) 361. Under det sista decenniet av 1800-talet hade Millersvik socken en medelfolkmängd på 537 invånare. Under tiden 1891-1900 vigdes det 17 par, 75 barn föddes varav fyra föddes utanför äktenskapet,  85 personer dog, 18 utvandrade och tre invandrade. Millersvik är också den minsta socknen eller församlingen i häradet. Socknen gränsar i norr till Ölserud och i söder till Eskilsätet. 

Under tiden 1881-1900 hade socknen 42 emigranter medan fem kom till socknen från utlandet. På tal om emigrationen så var Värmlands län en utvandringsbygd och under de sista 19 åren så emigrerade sammanlagt 2 314 personer medan 451 immigrerade i Näs härad. Det som var skillnaden var att Millersvik hade mindre emigration än de andra socknarna och det var bara Millersvik som hade tvåsiffrigt, de andra hade tresiffrigt.

I jämförelse med de jämnstora socknarna i häradet hade 

Ölserud 141, Huggenäs 116 och Östra Ny 139. Själva omfattning hade Millesvik 3,46 promille i nettoutvandringen under 1880-talet i järförelse med länet 11,10 medan nästa decennium var det 2,79 (länet 5,78).

I Millesvik så installerades ett spannmålsmagasin 1806 med en spannmålsfond med 294 tunnor och ”Bidrag med diverse ändamål” på 14 tunnor för användning vis kristider eller om någon av gårdarna skulle brinna ned. Enligt uppgifter så hade socknen 511 invånare och 62 hushåll 1800 och tio år senare 458 invånare och 86 hushåll.

Avslutningsvis kan man nämna att folkmängden har såväl gått över som under 500 invånare ett flertal gånger sedan Tabellverket inledde sina folkräkningar 1749.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

BiSOS, Befolkning 1900

Det medeltida Värmland, Stockholm, 2018, Riksarkivet (hemsidan)

Emigrationsutredningen, Bilaga V, 1908

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

https://start.varmlandsrotter.se/wp-content/uploads/s-millesvik.pdf

Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Åmark Karl, ”Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1830 ”, Stockholm, 1915

Hände i Uppland under 1700-talet

 I denna lilla sammanställning är det varken kronologisk eller tematisk ordning.

***I Balingsta socken föddes det 21 barn medan det var 14 som dog 1757, det var sju äktenskap som upplöstes genom äktenskapet. I samma socken var det sju barn under tio år som dog 1765.

***Börje socken hade 662 invånare 1749 och det fanns 124 hushåll. I grannsocknarna Åkerby var 162 invånare (31 hushåll) och ett gästgiveri, Vänge , 615 invånare, 81 hushåll och ett kaffehus och Läby började man en mortalitetsrapport 1753 medan den första folkräkningen var 1775 (182 invånare och 26 hushåll). 

***I Läby socken 1753 var det elva födda barn varav ett som föddes utom äktenskapet, nio människor dog, tre äktenskap upplöstes genom döden och inga vigslar ägde rum.

***I Biskopskulla socken avled en kvinna i samband med en förlossning och det var ett av två äktenskap som upplöstes genom döden. Samma år ägde fyra vigslar om i socknen. Det var 22 barn som föddes och nio människor som dog.

***I Husby-Sjutoft socken avled 14 personer under 1785 varav tre kvinnor/flickor dog av slag eller stickfluss, två män dog av bröstfeber, en man/pojke dog av lungsot och respektive andtappa och en pojke dog av okänd sjukdom. Det var 4 barn som dog innan de var ett år i socknen. I samma socken upplöstes det nio äktenskap genom döden 1795 och sedan skickades inte in mortalitetsrapport till Tabellverket förrän 1807. 

*** I Alsike socken föddes det 24 barn under 1761 och 15  som dog varav sju barn under tio år. En flicka/kvinna dog av näsblod i samma socken 1763.

***I Husby-Långhundra socken bodde det 819 personer fördelade på 95 hushåll 1858 och det fanns ett gästgiveri i socknen. Samma år upplöstes det sex äktenskap genom döden och åtta vigslar ägde rum. Fem personer vardera avled i lungsot och p g a hetsig feber.

***Sex personer dog av bröstfeber i Östuna socken 1790.

Källa: Tabellverkets material på nätet

Hushållsstorleken för Teda socken

 År 1749 hade Teda socken utanför Enköping en hushållsstorlek på 7,76 individer per hushåll och under detta år fanns det 51 hushåll. Tre år senare hade det minskat till 6,81 individer per hushåll och det kan betyda att socknen fick två nya hushåll. Igenom 1700-talet ökade antalet hushåll i socknen och 1775 var det 74 hushåll i socknen.

Källor:

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/hushllsstorlekar-i-uppland-under-1700.html
Folkmängdredogörelser, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Folkmängden i Börje socken 1795

 Börje socken ligger precis utanför Uppsala och 1795 hade denna socken 750 invånare fördelat på 130 hushåll. Det fanns 157 gifta par,  20 änklingar, 44 änkor, 146 ogifta över 15 år och 126 barn under 15 år. Prästen var gift och hade fyra barn varav tre var under 15 år, han var en centralfigur i socknen på den tiden liksom i de övriga socknarna. Det fanns 78 bönder som brukade sitt eget jord eller andras mark.

Källa: Folkmängdsredogörelsen, Tabellverket

Dalby socken i Uppland 1800

 Dalby socken i Uppland 1800;

Folkmängd: 510

Antal män/pojkar: 240

Antal kvinnor/flickor: 270

Antal hushåll: 65

Gifta par: 91

Antalet barn under 15 år: 173

Antalet krogar på landet/gästgivare 0/0

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket 

Demografiska notiser i Härnevi socken 1822

 Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.

***17 barn föddes som fördelades på 12 pojkar och fem flickor varav en pojke som föddes utom äktenskapet.

***Sju personer lämnade jordelivet och inga barn under tio år dog.

***En man dog fattig.

***Fyra vigslar ägde rum.

***En flicka i tonåren fick barn.

***Fyra dog av ålderdomsbräcklighet.

Vem var mannen???

 Detta kort finns i en fotosamling på en gård som innehas av en släkting på min mors sida. Han hade antagligen en relation till Länna socken i Roslagen och han kände antagligen min mors släktingar. Antingen kände han till min mors mormor och morfar eller hennes föräldrar. Hennes morfars familj kom från grannsocknen Riala. En teori är att man växlade kort med varandra även förr i tiden.

Rovdjuren i Österunda socken 1836

 Året 1836 antecknade man i sockenstämman att rovdjuren hade rivit två hästar, 22 kor, 39 får, 36 svin och 19 gäss i Österunda socken norr om Enköping. Enligt källorna för detta år upprättades i augusti under samma år en skallgång efter rovdjuren och varje hushåll/matlag skulle hålla så mycket folk som möjligt. År 1835 fanns det 155 hushåll i socknen och tre färre fem år senare.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Några demografiska notiser från Gotland

 Källan är Tabellverkets material som innefattar tiden 1749-1859 och som annonseras som ”Tabellverket på nätet”.

*** Gammelgarn socken hade 179 invånare 1749 och 103 var flickor/kvinnor. Det fanns 38 gifta par, 23 pojkar samt 43 flickor under 15 år och tio änkor. I socknen föddes det sju barn varav ett utomäktenskapligt född pojke, fyra personer som dog, ett äktenskap upplöstes genom döden och vigslar ägde rum.

***I Stenkumla socken föddes fyra barn 1752, 10 under 1761 varav ett utomäktenskapligt, 8 under 1775 varav ett utomäktenskapligt och fem utomäktenskapliga föddes 1802, totalt kom det 14 barn.

***År 1845 hade Stenkumla 896 invånare med Träkumla och Västerhejde. 

***Sundre i sydligaste delen av ön hade 139 invånare 1775, 133 under 1795, 133 under 1800 och 1805 hade Sundre och Vamlingsbo 632 invånare 1805. Vamlingsbo hade 385 invånare 1790 och 474 tio år senare.

***År 1759 gifte sig tre par i Gothem socken.

***År 1838 vaccinerades 73 personer i Lärbro socken.

***I Hogrän socken föddes det sex, inga dödsfall ägde rum, tre par gifte sig och fyra barnaföderskor var mellan 25-30 år 1787.

***I När socken vaccinerades 52 personer medan 30 gjorde det i Lau 1836.

Badelundas folkmängd under 1880-talet

 Badelunda socken utanför Västerås hade 1875 en folkmängd på 1 112 invånare och därefter skedde en folkminskning. Fram till 1890 var folkminskningen på 58 individer och det berodde inte direkt på den stora utvandringsvågen under 1880-talet. Det har faktiskt påträffat att i närheten av dynamiska städer var utvandringen mindre i jämförelse med periferiområdet eftersom folk flyttade in till sådana städer. Badelunda hade 1 078 invånare 1880 och en invånare mer 1885 för att sedan minska till 1 054 invånare 1890. Under 1880-talet gifte sig 85 par, 293 barn föddes varav 40 var utomäktenskapliga födda, 198 människor dog och 33 personer utvandrade.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1890

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Landvetter socken 1784

I Landvetter socken föddes det 23 barn under året 1784 fördelade på 11 pojkar och 12 flickor. Under samma år var det åtta barn under tio år som dog varav sju var pojkar. Tre barn var under ett år som dog varav en flicka. Det var ingen kvinna som fick tvillingar men däremot var det två barn som var döda vid födseln. När det gäller barnaföderskorna så var det ingen i tonåren som fick barn medan två över fick barn. Det var tio kvinnor som var mellan 30-35 år.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket 

Gudbyn

 Lännadagbokens författare skrev om Gudbyn och som jag har förstått så är det om en försvunnen by i Länna socken i Stockholms län. Alltså rör det sig om en gård eller en liten by inte så långt ifrån Grovsta samt Penningby i denna socken. I artikeln "En by som försvann. Vad hände Gudebyn? i tidskriften Lännabygden 1996-97 så slogs det en tanke hos artikelförfattaren att byn redan under 1300-talet hade blivit utplånat och en tanke är då digerdöden. Det var många gårdar i Sverige som utplånades under denna tidsperiod och det skulle dröja långt in på 1400-talet innan befolkningen nådde upp till den nivå som var innan digerdöden. Men skribenten skrev också att "Godebyn" var redovisat som skatteutjord i jordeboken som är från 1571.

Byn har haft många namn genom historien och enligt en karta för Länna socken 1639 så står det "Gudebyn". Jag citera en bit av texten ur Lännabygden; En allmän uppfattning bland ortnamnforskarna är att Gud kommer från mansnamnet Gudmund eller är det svaret som står på runstenen i Penningby. 

Enligt hembygdsforskaren Åke Söderman så försvann Godebyn eller Gudbyn redan under 1700-talet.

För att återknyta till bondedagboken från Grovsta så nämnde skribenterna vid ett par tillfällen Gudbyn, som de besökte och det var vid slutet av 1700-talet.

Källor:

Berg Johan och Janken Myrdal, "Svenska bondedagböcker", Saga och sed, 1981

Bondedagböcker; http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

"Lännabygden", 1996-97

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion---En forskningsöversikt, Scandia, 1985

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ab001/402310d1/p3/0000322a.pdf

(Tidigare publicerat)