En ytterligare notis om släktforskningen

Just nu har jag börjat med att forska i norska arkiv efter mina rötter där och det finns bra källmaterial på internet så man behöver inte åka till Norge för att hitta någonting. Men det kanske är tvunget någon gång i framtiden. Det är iallafall i Nordnorge, min farmor är född i Nordnorge(Hammerfest) och är uppvuxen i Narvik. Där bodde bl a familjen under ett antal år och hennes föräldrar ligger begravda på kyrkogården där. Min farmorsmor har bara träffat mig i min generation och det är såvitt vad jag känner till. Det finns kort när hon hade mig i knät och då var jag elva månader, helt ovetande om att jag skulle forska på släkten där långt senare.

Läs mer:

http://okandahandelser.blogspot.com/2008/08/min-slktforskning.html

OFF TOPIC

IK Sirius bortaslog Landskrona idag i Superettan och det känns som att vi har fått revansch av den snöpliga förlusten med 0-4 på Studenternas för ett par månader sedan, då Sirius var dåliga och Landskrona ett formlag, nu verkar det som det är tvärtom.

Fotodokumentation av Uppsala-Enköpings järnväg, Del 3

Bilden som är tagen den 28 juni 2008 visar den egentliga banvallens sträckning till Biskopskulla station som syns bakom de närmaste träden. Bakom mig finns den trumman som finns publicerad från den dokumentation kring Örsundsbrosområdet(se länk här nedanför)

Den gamla banvallen förbi Örsundsbro har helt blivit bortbyggt p g a en del nya bostadsområden i samhället. Där den gamla stationsområdet låg i detta samhälle finns inga spår kvar, nyanlagda gräsmattor och instyckning av tomter är det som syns. Det visade bl a den förra versionen, alltså del 2 av denna serie. Nu är alltså den sista delen av fotodokumentationen av den gamla banvallen av Uppsala-Enköpings järnväg.

Föregående artiklarna:

Örsundsbrosområdet

http://okandahandelser.blogspot.com/2008/05/fotodokumentation-av-f-d-uej.html

Del 1

http://okandahandelser.blogspot.com/2008/03/fotodokumentation-av-f-d-uej-mellan.html

Läsvärt:

http://okandahandelser.blogspot.com/2008/04/fotodokumentation-p-fornlmningar-och.html

En vecka innan och det visste jag inte om när jag var där, enligt "Järnvägsdata 1999" så togs all räls bort i samband med rivningen förutom en kilometer närmast förbindelsen med "SWB" strax innan stationen. Bilden ovan är från 7 juni 2008 och visar riktningen mot järnvägsstationen i Enköping. En artikel i Uppsala Nya Tidning den 9 juni 2008 står det bl a om en fräck järnvägsstöld i Enköping och ett par dagar senare, används rälsen för byggpålar.

Till höger om bilden är också tagen den 7 juni och till höger syns såväl den gamla E18 och 55:an. Det är iallafall ett spår efter en försvunnen järnväg som blev drabbat av detta brott. Folk hade undrat varför de inblandade rev upp spåret och svaret står det att läsa i de UNT-artiklar som finns i källmaterialet.

Bilden nedanför visar Härkeberga station och det är den röda byggnaden som syns på bilden. Den förra järnvägsstationen är numera en privatbostad och bakom skogsdungen ligger Härkeberga kyrka, från dess kyrkogård kan man tydligt följa banvallen.

I jämförelse med den bild som är ifrån Rolf Stens historiska järnvägssida.

Bilden nedanför visar riktningen mot Uppsala och till höger ligger alltså Härkeberga kyrka.

Källor:

http://www.historiskt.nu/normalsp/uej/uej_snabbf2.html

"Järnvägsdata", Stockholm, 1999

http://www2.unt.se/avd/1,,MC=70-AV_ID=763902,00.html

http://www2.unt.se/avd/1,,MC=76-AV_ID=763910,00.html

"Ljusapengar"

Fram till mitten av 1850-talet var belysningen dåligt under vintern i de svenska bostäderna runtom i landet. Oftast var den enda ljuskällan från eldstaden och den kunde vara väldigt svag om man satt längst bort. Under vintern underhöll man oftast redskap eller tillverkade någonting och då fick barnen hålla tjärstickor under en lång tid, oftast i flera timmar och fick örfilar när de höll på att somna eller förlora koncentrationen, varav ordet "ljusapengar". Detta berättade bl a kringvandrade hantverkare under 1860-talet.

Källa: Carl-Johan Gadd, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, band 3, Stockholm, 2000

Min släktforskning

Jag har kommit alltifrån mellan det fjärde och sextonde ledet, den äldsta kända hittillsvarande släktningen var Björn från Vantunge(Husby-Sjuhundra socken) som sårades med dödligt utgång på Åsundens is mot danskarna 1520. Det är både egna upphittade släktingar och de släktningar som jag har fått från andra forskare samt de som har hjälpt till lite grann. Nu återstår bl a att söka mina norska rötter och försöka reda ut med min FF MF:s bakgrund.

Av de kvarvarande mor och farföräldrarna så är min farmor den enda som fortfarande är kvar i livet. Om man hinner fråga henne lite grann om hennes ursprung så kanske det går att komma ännu mera framåt. Hon försökte för ett antal år sedan att ta reda på lite grann om släkten med de resurser som fanns då. Nu kan man komma till hemsidor som har hand om släktforskning eller historiska dokument via datorn som ej var möjligt förut. Nu finns det bl a en databas över äldre norska folkräkningar som innehåller personuppgifter och håller just nu på att söka igenom dessa filer.

I dagsläget är dock släktforskningen lite grann på dekis, förutom att man nu håller på att titta igenom äldre norska folkräkningar.