Fyra spelare delade

 Shrewsbury Town blev 18:e i gamla division 3 säsongen 1990-91 och de gjorde 61 mål på 46 ligamatcher. Hela fyra spelare delade på ledningen i den interna skytteligan och samtliga gjorde sex mål vardera. Lånet från Manchester City som var Wayne Clarke gjorde sina mål på sju ligamatcher under oktober/november och sköt dessutom in en straff. Övriga var Micky Heathcote, Dean Spink och Neil Lyne (den sistnämnde värvades i mars från Nottingham Forest.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1991-92

Det okända ångloket på Kramfors AB

 Såvitt vad man känner till så hade sågverket Kramfors AB ett ånglok med en okänt tillverkare i mitten på 1940-talet och när detta lok blev skrotat är det ingen som känner till. De uppgifter som Janis Priedits har i sina uppgifter om loket är följande;

1??? 1435 mm? B Kramfors AB (sågverk)skrotat

Det enda som är känt är att loket hade axelföljden B och hade två drivhjul. Enligt Kramfors kommuns hemsida så hade orten en vattensåg mellan 1744-1871 och sedan en sulfitfabrik som också hade en ångsåg. Loklistor över industrilok fanns förut på den nedlagda Industribaneföreningens hemsida och när dessa kommer upp igen återstår att se.

Källor:

Egen samling

https://www.kramfors.se/se--gora/kultur-och-upplevelser/kulturmiljoer-och-historiska-handelser/adalens-industriarv---sagverken.html

Industribanan på Sladdarön

 Sladdarön är en ö som ligger drygt 1 1/2 kilometer från Idön som hör till Gräsön och sträckan är mätt där vägen slutar. Själva Sladdarön är ingen stor ö och är 3,4 kvadratmeter stor, tillhör Gräsö socken. 

På 1860-talet upptäcktes det en järnfyndighet på ön och 1865 såldes marken till en engelsk gruvägare som började att bryta på ön. En järnväg med den troliga spårvidden 1435 mm (normalspår) anlades och det är diffusa uppgifter kring denna järnväg. Längden var dryga kilometern och man skeppade över rullande materiel, inget är känt om vilket lok det var. Men man misstänker att det var ett ånglok från tillverkaren Manning & Wardle som hörde hemma i Leeds eftersom sådana fraktades på alla konstiga vägar och i synnerhet under det aktuella decenniet. 

Det tog snabbt slut med järnbrytningen på ön och fann att själva berget bestod av gråberg. Efter ett år så övergavs  gruvan på Sladdarön och enligt uppgift så skrev Norrteljebladet den 26 januari 1872 en notis om gruvdriften på ön. Själva järnvägen hade kostat 30 000 riksdaler och järnvägshistorikern Erik Sundström besökte ön i juli 1970 och han fann att järnvägen hade bara blivit terrasserat, järnvägen hade då blivit utlagt över en sträcka på drygt 300 meter. Han tyckte då att tidningen hade överdrivit en del om själva driften och det är inte många uppgifter som hade kommit fram. Gruvan på Sladdarön förekom i gruvstatistiken endast under 1863-64  och totalt utmålades det fem gruvhål eller gruvor på den lilla ön, de fick namnen Sladdarö Nygruva, Sladdarö Gårdsgruva, Södergruvan, Strandgruvan och Badhusgruvan. Strax norr om Sladdarön ligger Tjärholmen och där anlades Kersholms gruva. 

En genomgång av Fornminnesregistret så finns det lämningar efter fiskeläge, hamnområde på västra sidan av ön, förtöjningsanordning och förtöjningsanläggning samt en vögbank vars väg hade tidigare haft en annan sträcka på ön.

Källor:

Fornminnesregistret 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Sundberg Arne m fl, ”Malmer, industriella mineraler och bergarter i Uppsala län ”, Huskvarna, 2006

Sundström Erik, ”Ett besök på Sladdarö gruva”, Tidskriften Tåg, nr 4/1971

Wikipedia svenskspråkiga 

Notiser

 Nedanstående sju notiser är hämtade ur skribentens egna textarkivet och då är brödtexten mindre än vad brukar vara på denna blogg.

Exeters första ”ever-presents”

Klubbens första säsong i den engelska ligan var när den tredje divisionen grundades 1920 och när det blev två sådana serier året efter så spelade Exeter i den södra tredjedivisionen. Exeter City slutade på 19:e plats och två spelare deltog i samtliga 42 ligamatcherna, nämligen yttern John Dockray samt backen Jack Feeberry. Båda gjorde två mål under ligasäsongen och den sistnämnde gjorde sina båda mål på straffar.

Källa: allfootballers.com (en försvunnen databas)

Drottningens örlogsfartyg ”Svanen”

Ingen vet troligen inte när detta fartyg byggdes och 1592-93 angav det att det var drottningen Gunillas örlogsfartyg, namnet på fartyget var "Svanen". Fartyget blev iallafall skänkt till henne 1591 och tre år senare uppgav det att fartyget skulle säljas samt liknande öde 1598.

Källa: Jan Glete; "Svenska örlogsfartyg", 2003

Bränd av kokhett vatten

En person i Österlövsta socken blev dödat 1842 p g a kokhett vatten och i källan stod det inte vad som orsakade detta, men det är iallfall en händelse som har blivit utspelat i denna socken.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket

Ung kvinnas hämnd 1839

En ung kvinna, troligen piga, hämnades på sin husbonde genom att tända eld på hans uthus någonstans i Sverige. 
Källa: Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t; 1839

Hundra änkor 1840

I Länna socken 1840 så fanns det hundra kvinnor som var änkor mot nitton män som var änklingar.
Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Krögare i Kungsholmen församling 1820

År 1820 fanns det 52 krögare i Kungsholmen församling i Stockholm.
Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Grundlades under guldrushen

Staden Fairbanks i Alaska grundades 1902 under guldrushen och hade under 2012 en folkmängd på 31 600 invånare, är efter Anchorage delstatens näst största stad. 

Källor:

NE(CD-rom), "Fairbanks"

Wikipedia

Väderkvarnen öster om Singö kyrka

 Ett par kilometer öster om Singö kyrka ligger en kvarnsten som är 1,35 m i diameter och är drygt 15 cm tjock med en järnring på skodden. Fem stycken järndubbar är nedhuggna i berget och där kvarnstenen ligger har också en väderkvarn stått. Denna kvarn hade tillhört Tranviks by som ligger några hundra meter nordväst om kvarnplatsen. Antagligen försvann kvarnen redan innan 1800 om man utgår ifrån de rapporter som sändes till Tabellverket. År 1571 fanns det sex bönder i Tranvik och i framtiden fanns det nog ett behov av en kvarn.

Källor:

Folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Fornminnesregistret Singö 4

http://www.singo.dk/hembygd/SHBf/singo_forr/vboda_kartor.html

Det första loket från Ruston

 Lok som tillverkades av Ruston & Hornsby LTD förkortas med RH enligt Industribaneföreningen som jag är med i. Det första loket som tjänstgjorde på en industri i Sverige tillverkades 1943 med spårvidden 600 mm och tjänstgjorde bl a på Smöjens kalkbrott i Bohuslän mellan 1958-62, dessförrinnan i Upplands-Väsby.

 
Källa: http://www.johnbergman.se/ibf/skyddat/loklistor/rh.pdf

Hittebarnet i Lerum 1923

 I april 1923 påträffades ett hittebarn som var en flicka död i Lerum församling utanför Göteborg. Ingenting är närmare känt om flickan och hennes bakgrund är höjd i dunkel. Modern hade med all säkerhet fått henne utanför äktenskapet och ville bli av med barnet så fort som möjligt.

Källa: Sveriges dödbok 1901-2009

Kettering Town storseger 1953 i cupen

 I den tredje kvalomgången till FA-cupen vann Kettering Town med hela 12-0 mot Stamford under säsongen 1953-54 och det var en omspelsmatch sedan den första matchen hade slutat 3-3. I nästa kvalomgång vann Kettering med 3-0 mot Buxton på bortaplan innan ligaklubben Leyton Orient blev för svåra och de föll med 0-3 på bortaplan.

 
Källa: http://www.fchd.info/KETTERIT.HTM

Historisk om bron till Singö

 Bron över till Singö blev färdig 1951 enligt den skylt som brukar sitta under täcket på broar vid en av dess infarter.

Långhundra härad under 1500-talet

 I början av 1540-talet hade Långhundra härad i Uppland 849 hemman varav 118 var skattehemman och bestod då av nio socknar mot senare sex. De nämnda sockarna var Garn, Kårsta, Lagga, Östuna, Gottröra, Närtuna, Rö, Husby-Långhundra och Österåker. Under exempelvis 1800-talets andra hälft hade slagit ihop med Össeby samt Österåker med även Rö hade slagit ihop med ett annat härad. Under olika tidsperioder under 1500-talet så överfördes 44 jordegendomar inom den dåvarande Långhundra härad.

Källor:

BiSOS, ”Befolkning”, 1890

Lundberg Bertil, ”Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden”, Stockholm, 1972

Österberg Eva, ”Den gamla goda tiden”, Scandia, 1972

Järnvägsarbetare gjorde vägarna osäkra

 Enligt ett brev som kom till Dagens Nyheter från Arboga, daterat den 4 december 1866 och brevet innehöll bl a om att uppsagda järnvägsarbetare gjorde vägarna osäkra omkring denna ort. Det var skribenten som skrev att dessa f d arbetare drog sig runt på vägarna. Dessa hade bl a provocerat folk som de mötte, de som bodde längs med vägarna blev störda och kvinnorna blev ofredade. Med tiden ebbades det hela ut vart eftersom och skribenten hade tydligen fått vetskap att det var ett par individer som tog efter de avskedade järnvägsarbetarna eller om det var tvärtom.

Källa: Dagens Nyheter 7 december 1866

Japan utan husdjur

 Södermanlands läns tidning hade kring förra sekelskiftet en spalt med titeln ”Från skilda håll” och som kunde en del underliga eller udda berättelser från världen över. En av notiserna som publicerades den 31 oktober 1895 handlade om Japans brist på husdjur. Det fanns inga kor eftersom japanerna varken drack mjölken eller åt kokött. Hästar fanns det däremot i obetydliga antal och dessa användes av de utländska medborgare som hade en anknytning till landet på den tiden som också hade hundar (även den hårlösa japanska hunden var det bara utländska medborgare som hade). Japanernas egna kläder var gjorda av lin och bomull samt ull, som avslutning kan också nämnas att det fanns inga grisar heller.

Några ögonblick om Sirius på 1980-talet

 

Bilden är tagen av skriftställaren

Efter nedflyttningen från Allsvenskan 1974 så följde fem säsonger med blandat resultat i division 2 (Norra) med placeringarna 4:a, 10:a, 3:a, 7:a och 13:e. Säsongen 1979 blev Sirius näst sist i norrtvåan och åkte ur tillsammans med Enköpings SK och Gammelstaden. Bara två säsonger innan hade Sirius nosen på Allsvenskan igen när de blev 3:a efter Västerås SK och Sandvikens IF. När kräftgången inleddes i slutet på 1970-talet så bildades en s k Utredningskommitté som skulle gå igenom allt som berörde klubben och som borde göras (mer om det senare kanske). Ordningen i denna artikel är varken kronologisk eller tematisk, hoppas att det går bra ändå.

Sirius inledde med att sluta 4:a i division 3 (Norra Svealand) och nu inleddes en ökenvandring med bl a tre säsonger i division 4 (1983 o 1987-88). Det är några positiva ögonblick från 1980-talet som denna artikel kommer att handla om. En av de främsta milstolparna från denna tid var mötet mot GUSK (Gamla Uppsala SK) den 7 oktober 1983 som var dessutom motståndaren som kämpade om seriesegern denna säsong. 

I den sista omgången den 7 oktober 1983 så möttes GUSK och Sirius i en seriefinal på Gamlis IP och Sirius ledde med 32 poäng (32 plusmål) före GUSK med 31 poäng (36 plusmål). Det kom 1 137 åskådare till matchen som inte blev så jämn som många hade nog trott. Sirius ledde med 2-0 efter sju minuter och vann till slut med 6-1. Antar också att det var publikrekord för GUSK och även premiärmatchen 1980 mot Tierp borta på Vegavallen (den 4 maj) anses vara denna klubbs publikrekord när det kom 650 åskådare till matchen. Denna match hade blivit uppskjuten och Sirius vann med 2-1 genom ett hörnmål av Håkan Larsson och en straff av Jan Fors. 

Flyttar man fram ett par så möttes två f d allsvenska klubbar på Studenternas i Uppsala den 23 maj 1982 när Sirius tog emot Hallstahammar SK (två allsvenska säsonger under 1930-talet med några års mellanrum). Det kom bara 207 åskådare till Studenternas och Sirius vann matchen med 3-0 genom mål av Roland Järnqvist, Zaine Söderlund och Bo Bergman. I bortalaget spelade Tor-Arne Fredheim som senare skulle spela för IFK Norrköping och efter karriären även ha tränaruppdrag. På hösten 1982 så var det en mörk period och klubben hamnade i en svår svacka med flera förluster och med nedflyttning som följd. 

På mitten av 1980-talet kom måltjuven Lasse Pettersson till Sirius och han gjorde bl a två mål mot Råsunda IS den 2 september 1985 (en av de bättre lagen i division 3 på den tiden). 

Det kom ytterligare positiva minnen från den dystra 1980-talet är klubbens vinst med 8-0 mot Norrskedika den 25 september 1988 som troligen är den senaste matchen i division 4. Målen gjordes av Tommy Sjölund 2, Mats Eriksson 2, Johan Tesseus, Håkan Svedman, Lasse Pettersson och Dennis Karlberg. En annan milstolpe som numera är bortglömt är segern med 5-0 mot Hofors på Studenternas den 8 augusti och samtliga målen kom under de första 35 minuterna.

Källor:

Brinkhagen Svante, ”En vital del av Uppsala sedan 1907” (Siriusbibeln), Uppsala, 2021

Clas Glennings statistiksida

Lundh Håkan, ”I backspegeln”, 2019

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=9764

Uppsala Nya Tidning, diverse nummer

Stora Vörta tegelbruk

 Detta tegelbruk anlades utanför Nättraby som sin tur ligger cirka halvmilen väster om Karlskrona i Blekinge. Tegelbruket var känt sedan länge, men uppgifterna har varit mer eller mindre knapphändiga och allt började med att själva Stora Vörta gård anlades under 1700-talets första hälft. När tegeltillverkningen kom igång finns det ingen uppgift om och själva anläggningen brann ner under pingsten 1874. Den uppbrända anläggningen byggdes upp igen och grosshandlare med efternamnet Ruben var den som låg bakom det som byggdes upp igen under 1800-talets sista kvartal. Under våren 1890 tog släkten Mattelin över tegelbruket och de hade bruket tills den nedlades samt revs 1959. En bana med okänd spårvidd fanns på tegelbruket och det var också på drygt 300 meter långt. Det har antagligen funnits ett motorlok där och på 1800-talet användes en ångmaskin för malning av leran.

Källor:

Ericson Jan, ”Stora Vörta tegelbruk—-En tidigare okänd motorlokslokal”, Spårläget 1/2020

Fornminnesregistret 

Priedits Janis, ”Industribanor i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet 2/2009