lördag 31 augusti 2024
Ett par notiser
Walthers P-versioner omkring 1930
Schackspelande turken
Bil-intresse
I somras köpte jag ett böcker på Motala Motormuseum och en av dem var guideboken till museet. En av Sveriges mest historiska författare var Verner von Heidenstam och som också var intresserat av bilar. Det var en bil som han tyckte mycket och det är en Chrysler Imperial från mitten av 1920-talet. Efter hans död 1940 så stod bilen i ett kallt garage vid hans gård Övralid och den var knappast körbar när den transporterades till Motala 1971. Efter det så har den sin givna plats i Motala Motormusem.
fredag 30 augusti 2024
Rossö kolgård
torsdag 29 augusti 2024
Salsta tegelbruk
Enslingen på Stångharen
Willie Maxwell
tisdag 27 augusti 2024
Tågmissödet i Marielund
Ett tåg som var på resa från Länna in till Uppsala den 1 juli 1913 råkade ut för ett missöde i Marielund. Då en fjäder gick sönder i loket och ett nytt lok måste sändas till platsen. Detta tåg blev en halvtimme försenat medan ett annat tåg blev försenat i 20 minuter.
Källa: Uppsala Nya Tidning 2 juli 1913
måndag 26 augusti 2024
Förvildade får
I närheten av en okänd ort i Jämtland hade man skjutit förvildade får som dessutom har blivit för skygga. Dessa var enligt källan inte undernärda och vissa antydningar som då gjordes var att dessa får inte har blivit lidande av den jämtländska vintern.
Källa: Stockholmstidningen 31 december 1889Dumas medhjälpare
Från Göteborgsposten 11 januari 1860
Alexander Dumas medarbetare Maquet har nyligen förlorat den process han öppnat mot sin vidt beryktade yrkesbroder. Käranden hade nemligen fordrat, att hans namn skulle jemte Dumas utsättas på 18 af dennes romaner, enligt en påstådd öfverenskommelse mellan de båda skriftställarne.
Vem den där Maquet är vet jag inte heller för det är första gången som jag stötte på hans namn. Men det var visst en liten strid mellan två herrar om handlingen i denna notis stämmer överens med verkligheten.
Sirius i division 3 säsongen 1949-50
På tiden hade svensk fotboll vinteruppehåll och Sirius spelade en säsong i division 3 Norra säsongen 1949-50 som dock slutade med trea från slutet med nedflyttning som följd. På 18 matcher vann Sirius fyra matcher, spelade oavgjort två gånger, förlorade 12, målfacit 21-57, 10 poäng och fem poäng upp till Falu BS. På hemmaplan vann de bara en match och det var med matchens enda mål mot Ludvika. De spelade också 1-1 mot klubbarna som kom efter dem i serien som vilka var Skutskär och Brynäs. Sirius gjorde flera brakförluster på hemmaplan (spelade både på Studenternas och Grindstugan på den tiden) med 1-9 mot IFK Östersund och 0-6 mot Sandvikens IF som vann serien. I derbyt mot IF Vesta slutade med förlust i båda matcherna med 0-2 (hemma) och 1-2 (borta). Sirius lyckades vinna en målrik match mot Falu BS med 5-4 på bortaplan och den största segern för säsongen var 3-1 i bortamötet med Skutskär. På bortaplan blev ideliga förlustrr mot topplagen och det skulle dröja tio år innan Sirius var tillbaks i de nationella seriesystemet igen.
Källa: https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1949-50.pdf
Spenshult sanatorium
torsdag 22 augusti 2024
Train Bloc
onsdag 21 augusti 2024
Demografiska nyheter om Nysätra 1782
fredag 9 augusti 2024
Från banorna
Straffat järnvägsarbetare
Från "Rättegångsärenden" i Södermanlands läns tidning den 19 januari 1905
Dömd järnvägsarbetare. Seveds häradsrätt har dömt August Nilsson-Särqvist från Fliseryd till 1 år och fyra månaders straffarbete, dels för det han under järnvägsresa från Eksjö till Hultsfred med knif hotat konduktören samt skadat vagnens innanrede och dels för stöld, begången på Öland. Nilsson som förut varit straffad för brott i Norge, införpassades till Västerviks länsfängelse.
En person som inte fanns bland de frigivna straffarbetsfångarna på Svarskatalogen. Men han hade visst gått hårt till i vagnen och troligen försökte konduktören lugna ner honom utan att lyckas.
torsdag 8 augusti 2024
Dödligheten i några socknar 1807-10
Denna artikel får anses vara en inledning på eventuellt senare artiklar på hemsidan och få därför betraktas som överskiktlig.
Det var många som dog då, orsaken var den rödsotepidemi som pågick då och det var drygt 50 000 personer som dog p g a denna sjukdom mellan 1808-13. I denna artikel valde jag att beskriva hur det var mellan 1807-10. Sjukdomens moderna namn är dysenteri, rödsot eller dysenteri är en sjukdom som drabbar magen i människans anatomi.
Från NE
dysenteri´ (grek. dysenteri´a, av dys- och grek. e´nteron 'tarm', 'tarmar'), rödsot, infektion i tjocktarmen. Dysenteri kan hos människa orsakas av bakterier i släktet Shigella eller av parasitiska protozoer, vanligen Entamoeba histolytica.
Om historiska förloppet under denna tid skriver Bengt Dahlin följande; Dysenteri eller rödsot som sjukdomen tidigare kallades, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade en svår rödsotsepidemi åren 1773-84, då cirka 15 000 personer per år dog i farsoten – d.v.s. under perioden sammanlagt 180 000 människor. Andra stora rödsotsepidemier inträffade 1808-13 med sammanlagt 50 000 döda och 1851-60, då cirka 26 000 människor dog i farsoten. Bara under 1857 dog 10 650 svenskar i rödsot.
En avgörande orsak tycks vara de soldattransporter som varade i landet under denna tid eftersom kriget mot Ryssland pågick. Detta krig kom att kallas för det finska kriget och det var på grund av detta som det var svårt att hindra sjukdomen att spridas.
Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri. Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner."
Källa: http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm
Det var under den valda tidsperioden som det var flest offer och detta skiljer sig emellan olika socknar. Det är lite frapperande att Fröslunda socken i Uppland inte hade ett enda fall av sjukdomen fram till 1814 då en man/pojke dog av rödsot. Det var andra dödsorsaker som drabbade denna socken och ingenting tyder på att dödligheten hade tagit fart. Däremot grannsocknen Biskopskulla hade tre dödsfall av rödsot 1808 och 10 under nästa år som var ett år med hög dödlighet. Går man ner på sockennivå finner man att det kunde variera mellan olika socknar. Biskopskullas folkmängd var under 1805 på 654 invånare och fem år senare 653. Rödsoten drabbade inte dessa socknar så hårt och det går att ta reda på det med hjälp av bl a Tabellverkets material. Björklinge hade år 1805 en folkmängd på 1 148 invånare och fem år senare var folkmängden 1 097, alltså en klar folkminskning och vad berodde detta på? Jag valde denna socken eftersom den låg utefter en väg som gick norrut som senare skulle bli E4:an tills motorvägen i området blev klart.
Antalet födda/döda och dödsorsaken rödsot i Björklinge mellan 1805-13
1805: 27/27/1
1806: 28/28/1
1807: 35/37/0
1808: 38/44/9
1809: 36/71/3(17 personer hade dött av okänd eller oangiven sjukdom)
1810: 28/45/7
1811: 42/38/2
1812: 33/36/1
1813: 37/35/2
Siffrorna är lite försvånande eftersom det stora antalet av personer vars dödsorsak var okänt under 1809 när endast tre personer avled på grund av rödsot. Det som går att läsa i tablån var att dödligheten var högre än antalet födslar under samma tid. Mortaliteten översteg fertiliteten från 1807-10 och alltså under den tidsperiod som det var hög dödlighet i Sverige.
Branden i Börstils fattighus 1882
Natten till den 31 maj 1882 blev fattighuset i Börstil socken utanför Östhammar träffat av blixten och byggnaden antändes. Tidningen Upsala skrev torsdagen den 1 juni följande; En förfärlig olycka timade natten till igår i Börstils församling, om hvilken följande telegram ingick från Östhammar. En förfärlig eldsvåda har inatt ödelagt Börstils församlings fattigvårdskasern, som i grund nedbrann. Af de 46 der inneboende fattighjonen blefvo 22 innebrända och 6, som hoppade ut från husets öfre våning, skadades mer och mindre svårt samt fördes till lasarettet.
Enligt den rapport som tidningen hade fått in utbröt elden vid ettiden på natten och eftersom det var ett åskväder som drog fram över Uppland så antogs det att åskan hade någonting att göra med själva branden. Huset var försäkrat för 15 000 kronor hos länets brandstodsbolag.Artikeln i tidningen Upsala hade två telegram som mer eller mindre skiljdes sig på ett par detaljer. Det ena kom som har nämnts ifrån Östhammar medan det andra telegrammet kom från borgmästaren för Stockholms län (Börstil socken tillhörde Uppsala län på den tiden) hade följande innehåll; elden hade brutit ut vid midnatt, 20 personer innebrända och två saknades.
Artikeln i samma tidning den 3 juni informerades om att samtliga elva inhysehjonen i gumrummet hade omkommit, åtta av de nio intagna i gubbrummet omkom samt tre i andra utrymmen. Samtliga dödsoffer var bosatta på övervåningen medan samtliga boende på undervåningen klarade sig. I samma artikel skrevs det också om att kvarlevor från flera personer hade fått rum i en likkista.
Källor:
http://www.brandhistoriska.org/
Upsala: 1/6 och 3/6 1882
Toresunds kyrka
Toresunds kyrka utanför Strängnäs byggdes i slutet på 1100-talet och bestod bara av långhus. Kyrkan tillbyggdes sedan med utbyggnader, torn, vapenhus och absid.
måndag 5 augusti 2024
Veckholm kyrka i bilder
Veckholm kyrka som också kallats för Trögdens domkyrka blev uppfört i slutet 1200-talet. Kyrkan var låst när besöket varade!!!