Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ynglingen Omai

 Carl von Linnés lärjunge Daniel Sohlander följde med sir Joseph Banks(1743-1820) på James Cooks första världsresa 1768-71. På Tahiti plockade de med en yngling som antingen hade namnet Omai eller fick namnet Omai för att visa om honom för brittiska hovet, syftet var att visa den "ädle vilden" som de hette på den tiden. Enligt den engelskspråkliga Wikipedia föddes han runt 1751 och dog 1780.

Citat från Wikipedia
Omai served as an interpreter to Cook on both his second and third voyages. He settled in Huahine on his return to the Pacific. During the Bounty's visit to Tahiti in 1789, Captain Bligh was told Omai had died about two and a half years after Cook's departure in November 1777.
Han var en personlighet som var viktig på 1700-talet när bl a Asien inte ännu var utforskat och då såg de personer som levde i ännu outforskade delar som exotiska eller ädla som fallet med ynglingen Omai.

Källor:
http://www.captcook-ne.co.uk/ccne/themes/omai.htm
Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", Del 1, 2004
http://en.wikipedia.org/wiki/Omai

(Tidigare publicerat)

Fängelse???

I den lilla tätorten Noras utkant finns denna byggnad som antagligen har varit en lada eller förvaring av eftertraktat gods. Det är galler på fönstret och som synes finns det ingen ruta utan bara galler. Det var ingen historisk skylt som beskrev vad som hade hänt ur ett historiskt perspektiv.

 

Livets gång

 I Ödeshög kyrka (Östergötland) finns denna tavla om själva livets gång från vaggan till graven. I dagsläget känner jag till närmare uppgifter om denna tavla förutom den kallats för ”Ålderdomstrappor” från 1736. Den påminner om eller är i modernare tappning än den kalkmålning som finns i Härkeberga kyrka (Uppland).

Sveriges första motorhotell

 Dessa bilder tog jag på såväl Sveriges kanske mest kända vägkrog som dessutom är Sveriges äldsta motorhotell. Dessa bilder ger en bra historisk grund till hur allting utvecklades sig på Gyllene Uttern som ligger vid E4:an norr om Jönköping. Tror nog att det är många som har ett minne därifrån och det är också en vägkrog som många har kännedom om.

Om Vadstenas bank sedlar

 Enligt en liten notis i Upsala den 17 januari 1880

Vadstenas enskilda banks sedlar få icke hädanefter i uppbörd vid statens jernvägstrafik mottagas.

Varför, skulle jag gärna vilja veta. I denna notis stod det bara att man inte fick ta emot denna banks sedlar. Skälet till denna lilla notis var följande; om man exempelvis tittar i Rikskalender från 1908, så övertog Östergötlands enskilda bank den året innan och allting överfördes till Östergötlands enskilda bank.

Frågan är om någon missade det, det stod ganska långt ner på sidan. Men antagligen ville man sprida ut informationer till alla landsdelar.

(Tidigare publicerat)

Historia på det skrivna materialet 3

Det är den tredje krönikan med denna rubrik och det har inte varit någonting stort under förra året som det tog ett par dagar att skriva. Skribenten besökte bl a Järle järnvägsstation som är Sveriges äldsta från 1854 och denna byggnad ligger utanför Nora som besöktes under samma resa. 

Bilden ovan är på Järle järnvägsstation som inte längre är i bruk förutom när något museitåg eller de som besöker stationen med utan tåg. I oktober gjorde skribenten en resa med Svenska Järnvägsklubben med namnet ”Höstångan” och som tyvärr inte blev ett ånglok p g a tubläcka, så det blev ett diesellok istället. Man steg på tåget i Tierp i gammaldags personvagnar för åka till Hallstavik på den linje som utgår från Örbyhus. Tyvärr blev det ett par irritabla dubbletter i samband med publiceringen av bilderna som togs under Höstångan. Väl framme i Hallstavik passade skribenten på att gå fram till där Hallstavik Bangolfklubb höll till en gång i tiden. Själva belysningen och staketet var kvar men inte banorna och där har man deltagit i ett par tävlingar. Bl a var skribenten med att ta guld i tiomanna 1999 och det är förstås ett minne.

***Yellow Kid var en serie som skapades i USA under 1890-talet och det är en pojke med gul nattdräkt, han pratar genom denna dräkt (utkom i ett tjugotal utgåvor).

***Ett tjugotal historiska aspekter publicerades under decembers version av notiser och det var bl a fem som behandlade industribaneobjekt (både de som har haft egna lok och de som inte har haft det, men eget järnvägsspår). En av notiserna handlade om Löa hytta i Västmanland som är omtalat. På tal om Industrilok så besöktes Industribanemuseet utanför Frövi under ett regnväder. 

Sedan den andra krönikan som publicerades i början av april så har det bl a skrivits om;

***Ett mord i Funbo socken i Uppland som inträffade dagen före nyårsaftonen 1934 då en man yxmördade sin fru och han tog också livet av sig. 

***I cupfinalen i Skottland 1924 mötte Airdrie och Edinburgh-klubben Hibernian, den förstnämnda klubben vann finalen med 2-0. I finalen spelades bl a några spelare som på något sätt har blivit inskrivna i historieböckerna. Matchens första målskytt Willie Russell skulle senare flytta söderut till Preston och hans klubbkamrat Bob McPhail skulle senare bli legendar i Rangers. I Hibernian fanns Jimmy McColl som hade vunnit fem ligatitlar med Celtic.

*** Skribenten har kommit i kontakt med bondedagböcker (det finns en artikel om dem på bloggen, skriv bara ordet). Bl a var det en bonde från Länna utanför Norrtälje (en socken som skribenten har en stark relation till). Denna bonde eller lantbrukare gjorde bl a fem resor till Stockholm och lika många till Norrtälje under året 1777. Allt går att hitta i Lännadagboken som finns som avskrift på den Ekonomiska institutionen på Statens Lantbruksuniversitet och en artikel avgav Janken Myrdal. 

***Redan under 1860-talet diskuterade de om en gemensam valuta i Europa.

***Vapensmeden John Mikes som föddes i London och som senare emigrerade till Amerika, hans firma tillverkade runt 4 000 musköter som fick bära hans namn (det var vid sekelskiftet 17-:’/1800-talen.

***Om fotbollsspelaren Hugh Ferguson självmord inne i en träningslokal som tillhör skotska klubben F.C. Dundee hemmaarena 1930.

***Sedan har det skrivits om oxar som orsakade en tågurspårning utanför Göteborg 1857, Limefsforsen-Särna järnväg i Dalarna, travhästen som är uppkallat efter ett omtalat slagfält i USA nämligen Little Big Horn. Sedan om Gravhalstunneln i Norge, om Arsenals eventuella fiffel 1919 och Winchester modell 1866.

Telefonkonsert

 Enligt tidningen Upsala den 5 januari 1878;

En telefonkonsert egde häromdagen rum i städerna Sala-Westerås. En Salabo--jernvägstjensteman, känd för sin vackra röst--föredrog den bekanta sången "Klara stjerna", till hvilken Westeråsarne lyssnade, genom att turvis sätta telefonen till örat; de senare sjöngo till gengäld "Min lilla vrå bland bergen" samt "Gubben Noach" med anledning hvaraf 19 åhörare i Sala artigt tackade. 

Påminner mig när Israel vann Euroconcert med låten Hallehjula vid slutet av 1970-talet så fick man höra låten genom att slå ett Göteborgsnummer på telefonen. Fast finessen fanns lite grann redan under 1870-talet.

(Tidigare publicerat)

Yellow Kid

 Yellow Kid var klädd i gul nattdräkt och var en liten pojke, han pratade genom språktexter som publicerades på själva nattdräkten. Denna serie ansåg vara världens första klassiska serien när den publicerades i New York World 1898. Serien hade blivit skapat av Richard F Outcault 1894 och hans upphovsman levde mellan 1863-1928, han var amerikan. I den redan nämnda tidningen så publicerades Yellow Kid vid arton tillfällen som egen serie. Ägaren till New York World var den kände och banbrytande tidningsmannen William Randolph Hearst som låg bakom den amerikanska dagspressens utveckling kring förra sekelskiftet.

Källor:

”Boken om uppfinningar”, 1993 (svensk version)

Seriewikin

En runristare

 Balle var en kristen runristare som var verksam i sydvästra Uppland på mitten av 1000-talet. Han var lärjunge åt en annan runristare som hette Livsten och Balle gjorde ristningar förutom Uppland även i Södermanland och Västmanland. Balle har bl a ristat Ågerstastenen i Löt socken utanför Enköping.

Källor:

"Norstedts uppslagsbok", 2003
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

(Tidigare publicerat)

Stocklycke

 Stocklycke eller Stockelycke är en liten hamn på västra sidan av berget Omberg i Östergötland och vägen mellan Stocklyckehamn och Stocklycke är drygt 660 meter långt (fast stigningen är på 46 meter). När Domänstyrelsen fällde timmer så fraktade man ut timmer i Stocklycke och där uppfördes det en kran 1928. Själva timmeruppslaget fanns i närheten och timret fraktades på decauvillespår fram till kranen. Själva utlastningen upphörde 1948 och därefter kan man besöka platsen som turist, även kranen finns kvar.

Källnot: Bra bild på kranen finns på; https://www.bjarnestam.se/foto/natur/stocklycke-hamn-omberg-maj-2018.php

Källor: 

Min karta, Lantmäteriets hemsida

Småbanebladet 3/1993

Korsord i svensk massmedia

 En sökning på ordet ”korsord” på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida gav i handen 391 231 träffar eller söksidor och den äldsta var i Göteborgsposten den 3 december 1816. Det var inget korsord som publicerades i tidningen som på denna tid skrevs i frakturstil utan det var snarare reportage om prinsessan Charlotta. Nu måste man har tålamod för att läsa sådana texter eftersom det är lätt att det blir felsyftningar. Min egen tolkning var att det inte var ett korsord som publiceras i dagens tidningar utan det var ett korsord som man flätade ihop själv. Nästa gång som ”korsord” dök upp igen i en tidning var i Post & Inrikes tidningar den 17 november 1825 och det var inte heller ett korsord som läsaren kunde lösa. Vad menas med ”Södra ”Korsorden??? Artikeln handlade om den högre eliten i Portugal och det stod om kammarherrar samt om att det var osämja mellan olika maktpersoner. I början förekom det bara en post under varje år och förutom de redan nämnda så var det 1852, 1859, 1863 och 1869 som det förekom detta korsord vid endast ett tillfälle. Det sistnämnda året förekom ordet i Nya Dagligt Allehanda den 10 februari 1869. Då var det om Sydamerika och det stod;

”Kejsaren har förlänat markisen af Caxias såsom belöning  för hans utmärkta tjenster Dom-Pedro-ordens storkors, generallöjtnanten vicomte de Hervals korsordens stora kors och generalen Argyllo titeln af markis af Itapavica.”

Efter det började korsorden att användas fler än en gång i dagspressen och under året 1871 användes ordet vid fyra tillfällen samt fem tillfällen under året 1876. Fortfarande var det inget korsord som man kunde lösa utan det var om olika ordnar. Sedan användes ordet endast vid ett tillfälle under 1878 och det var i Barometern som bl a ges ut i Kalmar, det var den 27 juli under detta år. Sedan förekom det i ytterligare enstaka år och under 1890 var det nytt rekord kan man påstå. Då förekom ordet på 13 tidningssidor och fortfarande var det om ordnar. Enligt den svenskspråkiga Wikipedia lanserades det allra första korsordet till läsarna i Svenska Dagbladet 1925 och det var översatt från engelskans ”crossword” (puzzle).

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Fejan

 Ön Fejan utanför Norrtälje var förut en "karaktänö" för ingående fartyg, det var på den tiden när kolera grasserade och fartyget hade kommit ifrån ett sådant land. Där fick bl a Uppsalakören Orphei Drängar vara i karaktän 1894. Från skärgårdsstiftelsens hemsida;""På Fejan finns ett härligt skärgårdscentrum i Norra skärgården med en mycket speciell historia! Läget vid farleden mot Ålands hav gjorde att man valde att anlägga en karantänstation för att möta koleran här. 1894 låg här 196 fartyg med 5000 personer i karantän"".

Källor:

http://home.swipnet.se/catarina/
Källgårdh Anders, "Sveriges öar", 2005
Databasen på Stockholms länsmuseums hemsida(www.lansmuseum.a.se)
Eller: http://stockholms.lans.museum/databas/sid1a.cfm
http://www.skargardsstiftelsen.se/?id=3954

Egen kulturlista

 Det är min egen lista som motsvarade den s k kulturkanon som redogjordes av riksdagen bara för någon dag sedan. SIFFRORNA är ingen rangordning utan har bara ett funktionell syfte.

1).         Storkyrkan o Kungliga Slottet

2).         Sandhamn

3).         Stockholms Stadshus

4).         Stockholms Stadion

5).         Gamla Stan

6).         Visby

7).         Uppsala (domkyrkan, slottet, universitetet m fl byggnader samt Gamla Uppsala

8).          Sandöbron

9).          Drottningholms slott

10).        Kalles julafton (Originalet)

11).        Eugene von Rosén (järnvägspionjär)

12).        Pelles Svanslös

13).       Mannaminne och Kutens Bensin

14)        Astrid Lindgren (Inklusive hennes verk)

15).        Falu Koppargruva

16).        Sala Silvergruva

17).        Kebnekajse o Åreskutan (svensk friluftsliv)

18).        Eli Heckscher (ekonom-historiker)

19).        Marstrand (fästningen)

20).        Skara (domkyrkan o försvunnen järnvägsknut)

21).        Skansen

22).        Fyrar (Kullen, Nidingen, Vinga, Söderarm, Malören, Hoburg, Ölands N udde, Ölands S udde, Fårö, Stora Fjäderägg och Landsort f fl)

23).       Verner von Heidenstam (författare, bilälskare och kvinnotjusare)

24).       Hedebyborna

25).       Norrlands Guld

26).       Gammelstadens kyrkstad utanför Luleå

27).       Dannemora gruva

28).       Kyrkor i Dalarna (Leksand, Mora, Torsång, Stora Tuna, Älvdalen, Folkärna och By m fl)

29).       Radiostationer (Grimeton och Motala)

30).       Vadstena

31).       Karlskrona (militärstaden)

32).       Kristianopel

33).       Köttbullar med mos

34).       Fläsk med potatis och lök

35).       Pannkaka och ärtsoppa

36).       Semlor

37).       Fläsklägg och rotmos

38).       Inlagd strömning

39).       Rökerierna (många är borta nu)

40).       Midsommar

41).       Valborgsmässoafton 

42).       Fanny och Alexander

43).       Ingmar Bergman

44).       Alsnö stadga (Magnus Ladulås)

45).       Hemsö fästning

46).       Bulverket 

47).       Järle järnvägsstation 

48).       Knivinge spökstation

49).       Nordisk familjebok

50).       Selambs

51).       Skifterna (Storskiftet)

52).       Svenska kungahuset

53).       Vihelmina Skogh (järnvägsrestauranger)

54).       Kalmars Domkyrka

55).       Borgholms slottsruin

56).       Sofiero

57).       Huskvarna (civil o militär industri

58).       Bofors (kanonen)

59).       Kalles kaviar

60).       Sigtuna

61).       Husby-Ärlingshundra kyrka

62).       Husby-Långhundra kyrka

63).       Gripsholm

64).       Mariefred

65).       VM-slutspelet 1958

66).       Hotell Knaust (trappan, Sundsvall)

67).       Svensk träindustri

68).       Bjälbo kyrka

69).       Norrköping (industrisamhället)

70).       Skandiamotorn

71).       Ryds Bilkyrkogård

72).       Harsprånget

73).       Tabellverket

74).       Travare (Ego Boy, Legolas, Zoogin, Copiad, Plurus, Molnets Broder och Järvsöfaks)

75).      Sveriges järnvägsmuseum (Gävle)

76).      Gudmundrå kyrka

77).      Träkyrkor (Gräsö, Tångeråsa och Granhult)

78).      Emigrationsutredningen

79).       Koberg 

80).       Nääs slott m Tollereds fabriker

81).       Vikingarna (folket)

82).       Sänkning av sjöar för få nya odlingsmarker

83).       Kosta glasbruk

84).       Aspö kyrka

84).       "Bonnstan"

86).       Fyrståndsriksdagen

87).       Rättviks ångbåtsbrygga

88).       Kanaler (Göta kanal o Hjälmare kanal)

89).       Svensk snus

90).       Trönö gamla kyrka

91).       Trästäder (Eksjö, Hjo och Nora)

92).       Frövi industribanemuseum

93).       Lasse Stefanz

94).      The Refreshments

95).      Sabaton  (historiebildande i sina låttexter)

96).      Svenska bandyfinalen

97).      91:an Karlsson, Kronblom o övriga

98).      Gustav Utterström

99).      Ängelsberg bruk

100).   Fläckebo kyrka

Källnot: Regeringens kulturlista; https://omni.se/pappaledighet-kullager-och-pippi-har-ar-alla-100-verk-i-sveriges-kulturkanon/a/5ExaVb

Källnot: Upptäckte en dubblett med Sveriges järnvägsmuseum och Kalles kaviar ersatte.

Smugglingen från Danmark 1860

 Mellan 29 maj till 6 maj kom det till kännedom att det kom 89 kärl med dansk sprit och 83 dansk brännvin i närheten av Helsingborg som dessutom rådhusrätten i staden utfärdade en kungörelse om. Det var okända personer som utförde smugglingen.

Källa: Post- och inrikes tidning 23 juli 1860

Bernhard Shaw i Sverige

 Bilden går att förstora!!!

Det står fel i notisen som publicerades i tidningen Upsala den 7 juli 1908 och det står att det var den engelska författaren som även har blivit känd i Sverige. Enligt den engelskspråkiga Wikipediaartikeln om honom föddes han den 26 juli 1856 i Portobello på Irland och hans födelseort är numera ingående i Dublins stadsområde. Han var en irländare och inte en engelsman och som lämnade jordelivet den 2 november 1950, han blev 94 år gammal. Han dog i den lilla engelska orten Ayot St Lawrence och ligger dessutom även begraven där (han bodde där från 1906 och fram till sin död, bodde alltså där när han besökte Sverige.  

Historiska skyltar i Sigtuna

 

Akter om Getåolyckan

 I förra månaden skrev jag om Getåolyckan som krävde officiellt 41 människors liv och är den svåraste tågolyckan i Sverige. Den 11 april 1919 behandlade civildepartementet om att utbetala ersättning till A Zvennerstedt när denna person skulle begrava två av sina anhöriga. Samma dag var också följande akt;

Ang. bemyndigande för järnvägsstyrelsen att till maskinisten P. W. Peterson utbetala viss ersättning i anledning av hans sons död vid järnvägsolyckan i Getå m.m. 

Det var fyra olika akter som behandlades på Civildepartementet under våren 1919 om utbetalning av ersättning angående begravningar för Getåkatastrofens offer.

Källa: Svarskatalogen, "Konselj"