Visar inlägg med etikett Historia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Historia. Visa alla inlägg

måndag 30 juni 2025

Akter om Getåolyckan

 I förra månaden skrev jag om Getåolyckan som krävde officiellt 41 människors liv och är den svåraste tågolyckan i Sverige. Den 11 april 1919 behandlade civildepartementet om att utbetala ersättning till A Zvennerstedt när denna person skulle begrava två av sina anhöriga. Samma dag var också följande akt;


Ang. bemyndigande för järnvägsstyrelsen att till maskinisten P. W. Peterson utbetala viss ersättning i anledning av hans sons död vid järnvägsolyckan i Getå m.m. 

Det var fyra olika akter som behandlades på Civildepartementet under våren 1919 om utbetalning av ersättning angående begravningar för Getåkatastrofens offer.

Källa: Svarskatalogen, "Konselj"

onsdag 11 juni 2025

Sockerbruk i Uppland???

 Från Stockholms dagblad 27 november 1890

Sockerbruk i Uppland. Förslag är väckt om anläggandet af ett sockerbruk i Tierp. En framstående man har lofvat insätta i företaget 80 000 kronor. Försökodling med betor i Uppland har utfallit gynsamt, berättar tidningen Upsala.

Det verkar var ett storslaget projekt, men man undrar hur det gick med dessa planer som jag inte har tagit reda på ännu. Men någon läsare eller besökare kanske vet mer om detta projekt.

(Tidigare publicerat)

söndag 25 maj 2025

Ett familjeregister för Alnö socken

 Alnö socken i Västernorrlands län har ett familjeregister som upptog tiden mellan 1535-1800 och som verkar vara intressant. Texten är maskinskriven och detta innebär att vem som helst kan ta del i detta register som är utmärkt att studera hushållsstorleken innan exempelvis Tabellverkets tillkomst 1749. Familjeregistret finns inscannat på Svars-katalogen och (det går nu att titta på registret eftersom denna artikel publicerades 2008 på bloggen, maj 2025) abonnemang krävs för att kunna titta på detta register.

Ett exempel;

På Kyrkobolet bodde bl a följande familj

Olof Jonsson som föddes 1749 och han gifte sig med Brita Jönsdotter 1776, de fick sju barn och en av dessa var sonen Jöns som föddes 1782 och levde till 1791. En son som föddes 1794 fick ta över detta namn. Han som föddes detta år var fem år yngre än det näst yngsta barnet. Mannen dog 1812, de tre äldsta barnen dog tidigt och det är okänt när de andra barnen dog, hustrun dog någon gång under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

lördag 24 maj 2025

Sillbo

 Tegelbruket i Sillbo i Huddunge socken som ligger i nordvästra Uppland var förut fornminnesmärkt. I området för tegelbruket finns en bytomt, fyndplats och två områden med fossila åkermarker. Drygt 500 meter öster om tegelbruket finns det en bro som stenhuggare lät bygga under mitten av 1880-talet. Tegelbruket som tidigare haft en järnväg med eget rullande materiel är numera rivningshotat p g a dåligt skick.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 
Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991
Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Längs vägen


 Denna bild är tagen av en äldre mobiltelefon och en orsak till otydligheten, men själva fornlämningen är till höger om vägen (alltså längs med vägkanten).

Om man åker mot Almunge från Uppsala så kommer man till en vägkorsning där det bl a står Viggeby och rakt fram ser man ett område där det fanns ett boplatsområde en gång för länge sedan. Tidepokerna är stenålder, järnålder och bronsålder (någonstans under dessa tidepoker bodde det människor på platsen) är för denna boplats med en yta på 150x50 meter och under Almungevägens utbyggnad påträffade man bl a 1 härd, 1 stolphål och 3 nedgrävningar, man gjorde en C14-datering på härden och då fann man att det var från vendeltiden. Längs till vänster ser man Vedyxamasten och längre fram ser man skogen.

(Tidigare publicerat)

onsdag 14 maj 2025

Priser på Alingsås torghandel 1893

 I Alingsås har skribenten varit i många gånger och har bl a korsat torget och den 30 september 1893 var det bl a dessa priser.

Potatis 3:50-4:00 per tunna
Ärter 15 kr per hekto
Råg.  10 kr per kilo
Nötkött 50-80 per kilo
Gädda 40-50 per kilo
Ägg 90-100 per tjog
Rädisor 5 per bunt

Källa: Alingsås Tidning 4 oktober 1893 (Kungliga biblioteket)

onsdag 30 april 2025

Om gemensam valuta

 Redan under 1860-talet diskuterade man om att införa gemensamt valuta och intresset för det var ju ganska så stort ändå. Ett syfte var att främja den internationella handeln och Sverige beslutade om det 1868 att låta den Kungliga Myntverket att ta fram ett nytt guldmynt. Det skulle få namnet Carolin och skulle vara gångbart i den latinska myntunionen som hade bildats 1865 av Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz. Produktionen av detta mynt pågick fram till 1872 när detta upphörde, orsaker var bl a att Tysk-franska kriget 1870-71 och den skandinaviska myntunionen hade bildats.

Källor:

Svarskatalogen, databasen "konselj"
Riksarkivet, "Månadens dokument", september 2003

(Tidigare publicerat)

söndag 20 april 2025

Seden kring en kassakista

 Citat från Sjöman

Kassakistan, som förvaras i sakristian härrör från 1700-talet. Den har järnbeslag och är försedd med två hänglås jämte ett fastsittande lås. Enligt gammal sed skulle prästen och de båda kyrkovärdarna ha var sin nyckel.

I kyrkobeskrivningen för Vada kyrka finns detta beskriven och jag har troligen aldrig har läst om en motsvarande sed som skulle vara gällande för andra uppländska kyrkor.

Källa: Börje Sjöman, "Vada kyrka", Katrineholm, 1989

(Tidigare publicerat)

lördag 5 april 2025

Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet

 Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.


Källa: http://www.historia.se/index.html

Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på

Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.

Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.

(Tidigare publicerat)

torsdag 3 april 2025

Krönika: Historia på det egna materialet 2

 Skribenten var medlem i Industribaneföreningen från slutet av 2008 och fram tills dess oundvikliga nedläggning 2022. Det är ett antal industribanor som har blivit publicerade och sedan drygt två år tillbaka publicerats emellanåt en liten förteckning över olika industribaneobjekt under rubriken ”Från banorna”. Dessa innehåller mestadels historiska uppgifter och även nyare uppgifter finns tillgängliga. 
Det har bl a skrivits om ett motorlok som trafikerade tre olika tegelbruk med början på Starfors tegelbruk strax utanför Heby i Uppland dit det kom 1953. Tillverkaren var Jenbacher Werke i Österrike och sedan kom loket till Slottmöllans tegelbruk i Halmstad och sedan på ett annat bruk i Simrishamn (loket var också uppställt utanför en skola på denna ort under några år. Sparrsätra som var en driftplats längs med Enköpings-Heby-Runhällens och där fanns det ett mejeri som hade drygt hundra meter trallspår. På en torvbana i Närke med namnet Slästorp och där stod ett slitet motorlok under ett antal sedan torvindustrin hade lagts ner under 1980-talet. 
En av de första artiklarna som publicerades om industribanor var den järnväg som anlades mellan 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva som är en station längs med den ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala-Sala. Denna järnväg hade spårvidden 785 mm och det var ett ånglok från firman Krauss i München och driften nedlades 1892 (loket hade då blivit sålt omkring 1890, möjligen senare). Fram tills denna järnväg revs upp 1900 så använde sågen i Molnebo som använde järnvägen till sina transporter som var dragna av hästar och på banvallen går numera vägen med fordonstrafik mellan dessa två orter. 
AB Jönköpings Motorfabrik tillverkade 35 kända motorlok mellan 1917-46 och dessa lok döptes till June-lok. De första loken tjänstgjorde på olika torvmossar i Småland och ett annat tjänstgjorde på den korta banan som var i trafik mellan 1922-25. Den låg vid sjön Uspen söder om Floda några mil öster om Göteborg. På denna bana fraktades timmer ner till sjön för vidare befordran till ett sågverk vid sjön med hjälp av flottning. Det fanns flera tillverkare av industrilok och dessa fanns såväl i Sverige som i utrikes. Det fanns större motorlok med uppåt tresiffrigt antal när det gäller hästkrafter och även enkla som t ex motor, hytt och kraftöverföring på ett tippvagnunderrede.
Det har också skrivits om följande;

***Ivor Broadis är legendar inom den engelska fotbollen, men fick hamna lite grann i bakgrunden för Stanley Matthews, Stan Mortensen, John Rowley, Joe Mercer, Johnny Hancocks, Tommy Taylor och t o m Duncan Edwards som omkom tillsammans med Taylor i flygolyckan som Manchester United råkade ut för i februari 1958.

***Den amerikanska travaren Greyhound är nog bortglömd idag och medan han var igång så slog han tre världsrekord när det gäller tiden. Han blev den första att komma under 1.12 när han travade på 1.11,3 och hade den till 1969 då Nevele Pride travade på 1.11,3.

***De senaste månadernas notiser har varit att Sveriges första järnvägskorsning med varningssignaler var i Åsbrohammar utanför Hallsberg och varningssignalen var ett galvaniskt elverk och detta skedde 1909. Övriga är att prins Bertil invigde den västra delen av Stockholms tunnelbana den 26 oktober 1952, I byn Söderhäll i Kårsts socken (Uppland) fanns det iallafall en såg 1880 och Lingonbacka pappersbruk köptes av en grosshandlare med namnet A B Södermark för 95 000 kronor i november 1877, två år innan det brann.

***Aspnäs kyrka från 1300-talet som ligger utanför Östervåla har aldrig varit en sockenkyrka utan en gårdskyrka. Möja, Gräsö, Roslagskulla och Singö är samtliga gjorda av trä och byggdes under 1700-talet förutom Gräsö som byggdes under 1600-talet.

***På ön Koffsan i Ekoln och ligger inom Dalby socken och den lilla ön har ett fornminne som är ett minnesmärke där det stod ”Rappe Måns Månssons trogna hund”. Själva minnesstenen är från 1846 och hunden vägrade att lämna ön eftersom husbonden förliste alldeles i närheten av ön.

***Innan 1957 var annandag jul den stora genrepsdagen i svensk bandy och 1957 var den allra första allsvenska omgången. Matchen Västanfors och IFK Stockholm blev inställt och matchen Hammarby-Skutskär fick spela på den sistnämnda orten och det var jämna matcher, den största segern var när Nässjö slog Slottsbron i södergruppen med 6-1.

***En personhistorisk genomgång gjordes med de två schweiziska bröderna med efternamnet Abegglen; Max (1902-70) och André (1909-44). Båda spelade för Grasshoppers och det schweiziska fotbollslandslaget, den äldsta brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 och den yngre 29 mål på 52 landskamper mellan 1927-43 (var målrekordet fram till 2001). Själva dödsorsaken för den yngre brodern har inte gått att få fram och enligt en minut lång film så var han tvungen att sluta p g a skador.

fredag 28 mars 2025

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).
Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900
Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)
Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

torsdag 20 mars 2025

Spaniens storseger var omtvistat

 Visserligen räknas Malta till en av Europas sämre fotbollsnationer och har mer eller mindre alltid har gjort det så har Malta blixtrat till ibland. 
Spanien behövde en storseger för att ta sig till EM-slutspelet i Frankrike 1984 och den aktuella matchen spelades inför 18 871 åskådare i Sevilla den 21 december 1983. De vann med 12-1 och det redovisades två fyramålsskyttar; dels Rincon från Real Betis (denna klubb är hemmahörande i Sevilla) och dels Santillana från Real Madrid. Anledningen till denna match var att Holland ledde gruppen på mycket bättre målskillnad och fyra dagar tidigare hade Holland (eller Nederländerna) vunnit med 5-0 i Rotterdam. Maltas fotbollsförbund menade även en del år efter matchen att de maltesiska spelarna var mer eller mindre slitna. 
Titta på denna match och bedöm själva (var det något konstigt??), spansk kommentator.


Utifrån hur matchen var så ville spanjorerna utnyttja varje sekund av matchen och redan efter det första målet så var det en spanjor som hämtade bollen. Spanjorerna lade även upp till Maltas insparkar och de gick snabbt till anfall, de ”hjälpte” även till att Malta skulle få bollen snabbt när det var deras boll. På något sätt har denna match gått till historien och det var tal om mutning, långt senare så hävdade två maltesiska spelare (bl a Noman Buttigieg som är en av Maltas mest omtalade spelare) att de hade blivit bjudna på spetsade citroner i halvtid som dock avfärdades. Eftersom denna match spelades mitt i veckan så ställdes samtliga matcher i den spanska La Liga in helgen före matchen.

Källor:

1001 fotbollsminnen”, 2007
Wikipedia engelskspråkiga 

torsdag 30 januari 2025

Kvinnliga vikingagravar

 På gården till bakteriologiska institionen på Uppsala universitet påträffades i mitten av 1930-talet gravar för kvinnor från vikingatiden. Men när schaktningar utfördes mellan 1935-36 så påträffades dessa gravar som senare togs bort. Huset som byggdes var då till den patologiska institutionen.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

fredag 3 januari 2025

Vad ett krig kostade

 Enligt en dåtida tidningsnotis kostade rysk-japanska kriget 1904-05 och dessa siffror kom ifrån Ryssland. För Rysslands del kostade kriget 2 320 miljoner rubel och för Japans del kostade kriget två miljoner(rubel eller deras valuta, vilken uppgick ej i notisen).

Källa: Uppsala Nya Tidning 4 mars 1908

(Tidigare publicerat)

onsdag 25 december 2024

Några bilder tagna i Mannaminne 2022

 Personligen tog man en del kort när jag besökte Mannaminne tillsammans med min syster i juli 2022. Mannaminne ligger i Ångermanland och inte långt ifrån Nordingrå kyrka. Några av bilderna är redan publicerade på bloggen.






















lördag 14 december 2024

Minnesmärket på ön Koffsan

Sjön Ekoln i Uppland har några småöar och en av dem är ön Koffsan som ligger inom Dalby socken. En liten lägesbeskrivning; ön ligger cirka 410 meter sydost syd om Ängsberget som ligger vid stranden av Ekoln och denna plats ligger 11/2 kilometer från landsvägen mellan Dalby och Västeråker vid Hässle. Själva Koffsan är ungefär 99x65 stort och det enda fornlämningen är ett minnesmärke. Själva minnesmärket finns på den östra sidan av den skogsklädda ön och det är en inskription på själva stenblocket, där det står ”RAPPA MÅNS MÅNSONS TROGNA HUND”. Denna inskription är daterat till 1846 och enligt den lokala traditionen så var det en husbonde som förliste vid ön medan hans hund klarade sig genom att simma och ta sig upp på ön. Hunden vägrade att lämna ön och den svält helt enkelt ihjäl. Var denna man egentligen hörde hemma är i dagsläget inte känt.

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

måndag 25 november 2024

Nordens väder

 I slutet på april 1880 var det följande väder i Norden och Haparanda var den enda orten som hade minusgrader. Där var det 1,2 minusgrader och mulet medan i Bodö var det fem plusgrader p g a närliggande Golfströmmen. Uppsala hade halvklart väder med 11,9 grader och Stockholm var det disigt med 13,8 grader. Kristianstad hade mulet väder med 7,2 grader medan Köpenhamn var det dimma 9,5 grader.

Källa: Stockholms Dagblad 22 april 1880

tisdag 12 november 2024

Barnaöden i dagspressen

 Det finns fall i dagspressen från förra seklet eller i den svenska historien som barn är mer eller mindre inblandade i. Det börjar med när en yngling dömdes av rådhusrätten i Falun i början på mars 1888. Han fick tre månader straffarbete p g a stöld och kruxet var att rådhusrätten inte tog hänsyn till pojkens egentliga ålder och det som motsvarade länsstyrelsen idag frikände honom. Skälet var att han född i oktober 1879 och var bara åtta år när han dömdes, han var alltså minderårig. I början av mars 1888 drog även en snöstorm över Sverige (https://okandahandelser.blogspot.com/2012/02/snostormen-1888.html?m=0) och i Mangskogs socken i Värmland satt en förståndshandikappat flicka framför den öppna spisen för att värma sig. Hennes mor sa till henne för att inte sitta för nära elden och sedan gick modern ut till vedboden. När hon kom tillbaka bevittnade hon att dottern stod som en brinnande flacka och blev enligt källan svårt bränd. Ett underbarn rapporterades att finnas i södra Halland vid årsskiftet 1902/03 och det var då en sjuårig gosse som hade gott minne. Han kunde den bibliska historien, katekesen, en stor del av psalmboken och de fyra räknesätten samt kunde utföra en del handarbeten. Pojken kunde även återge en del musikstycken och kunde ana ett par händelser som skulle utspelats några år senare. Den 25 augusti 1913 inträffade en händelse längs med Bohusbanan inte långt ifrån Ödsmåla kyrka. En fader med tre barn (varav en son) var på väg till kyrkan där en av döttrarna skulle konfirmeras. Hästen som drog vagnen blev skrämd av tåget som kom och rusade upp på banan framför tåget, både hästen och fadern dog i denna olycka medan barnen klarade sig med utan allvarliga skador. I februari 1916 råkade en 14 månader gammal pojke få en järnring runt sitt huvud som fadern använde för att ställa sina s k pressjärn på. Pojken fördes till serafimerlasarettet och läkarna fick såga loss ringen, pojken klarade sig, men var lite skärrat av det.

Källor:

Svenska Dagbladet 6/3- o 10/3-1888
Södermanlands läns tidning 5 januari 1903
Tidningen Upsala 21 februari 1916
Uppsala Nya Tidning 26 augusti 1913

måndag 11 november 2024

Kulturområdet mellan Vadstena och Ödeshög

Om man åker på den mindre landsvägen mellan Ödeshög och Vadstena så åker man igenom ett område med Alvastra klosterruin och sex medeltida kyrkor. Denna artikel får ses som att vara överskådlig.

Kartan över området som är nordväst och norr om den kända fågelsjön Tåkern och berget Omberg vid den vänstra nederkanten av kartan och där även Alvastra klosterruin ligger (se bilderna därifrån om ni söker på Alvastra på bloggen. Området har en del fornlämningar som skärmdumpen från Fornminnesregistret visar (bilden är klickbar). Är det något objekt som är intressant så hänvisas det till Fornsök och inte direkt på bilden.


Strax väster om Vadstena ligger Örberga kyrka som är den äldsta kyrkan i det egentliga Sverige om man räknar bort Dalby kyrka utanför Lund. Bilden nedanför är på Örberga kyrka som byggdes under 1100-talets första kvartal och virket i kyrkans torn är fällt under vintern 1116-17 och det kunde slås fast genom en dendrokronologisk undersökning. Själva utformningen av kyrkan så bestod den av torn, långhus och absid i början. Själva tornet är bara likt en annan kyrka i Sverige och det är Husaby kyrka i Västergötland, inom ett närområde där en av de första svenska kungar döptes i, nämligen Olof Skötkonung. I området finns även Nässja (strax nordost om Örberga) och båda kyrkorna ligger cirka en halvmil norr om landsvägen. Längs med landsvägen ligger Herrestad, Källstad (ny kyrka på en medeltida grund), Roglösa (ett par kilometer norr om landsvägen) och sedan Väversunda samt närmare Ödeshög ligger Västra Tollstad. Inom Rogslösa ligger Borghamn som har en viktig hamn för vidaretransport av kalkprodukter och där det har funnits objekt med Industrilok (mer om det i en framtida notis).

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Hedvall Rikard & Linda Qviström, ”Det medeltida Östergötland”, 2007
Tollin Clas;
”Ättebackar och ödesgärden”, Uppsala, 2000
”Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland ”, 
Uppsala, 2010

Bilden på Örberga kyrka är tagen av skribenten i juli i år och det är en av Sveriges äldsta kyrkor.

Kyrkan i Källstad ser äldre ut än den egentligen är och är dock från 1869 då den blev helt nybyggt förutom tornet.


söndag 10 november 2024

Gränsen mellan två socknar

 En kort som togs på en gränssten mellan Västerfärnebo och Hedesunda socknar strax utanför Gysinge under maj 2009. 


Det är Hedesunda 152 med följande beskrivning på Fornlämningsregistret; Gränssten, granit, 1.9 m h, 0.6 m br (Ö-V) och 0.3-0.2 m tj, avsmalnande upptill.Inskrift mot S:Sockengräns \ ÖSTERFÄRNEBO \ Pil \ HEDESUNDA \ Pil \ 1929.Postament, 2x1.7 m (Ö-V) och 0.2-0.5 m h, av gråsten.Skiss i inventeringshandlingarna. I närheten finns en minnesplatta fastspänt på en sten som också är fornminnesmärkt.

(Tidigare publicerat)