Barnaöden i dagspressen

 Det finns fall i dagspressen från förra seklet eller i den svenska historien som barn är mer eller mindre inblandade i. Det börjar med när en yngling dömdes av rådhusrätten i Falun i början på mars 1888. Han fick tre månader straffarbete p g a stöld och kruxet var att rådhusrätten inte tog hänsyn till pojkens egentliga ålder och det som motsvarade länsstyrelsen idag frikände honom. Skälet var att han född i oktober 1879 och var bara åtta år när han dömdes, han var alltså minderårig. I början av mars 1888 drog även en snöstorm över Sverige (https://okandahandelser.blogspot.com/2012/02/snostormen-1888.html?m=0) och i Mangskogs socken i Värmland satt en förståndshandikappat flicka framför den öppna spisen för att värma sig. Hennes mor sa till henne för att inte sitta för nära elden och sedan gick modern ut till vedboden. När hon kom tillbaka bevittnade hon att dottern stod som en brinnande flacka och blev enligt källan svårt bränd. Ett underbarn rapporterades att finnas i södra Halland vid årsskiftet 1902/03 och det var då en sjuårig gosse som hade gott minne. Han kunde den bibliska historien, katekesen, en stor del av psalmboken och de fyra räknesätten samt kunde utföra en del handarbeten. Pojken kunde även återge en del musikstycken och kunde ana ett par händelser som skulle utspelats några år senare. Den 25 augusti 1913 inträffade en händelse längs med Bohusbanan inte långt ifrån Ödsmåla kyrka. En fader med tre barn (varav en son) var på väg till kyrkan där en av döttrarna skulle konfirmeras. Hästen som drog vagnen blev skrämd av tåget som kom och rusade upp på banan framför tåget, både hästen och fadern dog i denna olycka medan barnen klarade sig med utan allvarliga skador. I februari 1916 råkade en 14 månader gammal pojke få en järnring runt sitt huvud som fadern använde för att ställa sina s k pressjärn på. Pojken fördes till serafimerlasarettet och läkarna fick såga loss ringen, pojken klarade sig, men var lite skärrat av det.

Källor:

Svenska Dagbladet 6/3- o 10/3-1888

Södermanlands läns tidning 5 januari 1903

Tidningen Upsala 21 februari 1916

Uppsala Nya Tidning 26 augusti 1913

Kulturområdet mellan Vadstena och Ödeshög

Om man åker på den mindre landsvägen mellan Ödeshög och Vadstena så åker man igenom ett område med Alvastra klosterruin och sex medeltida kyrkor. Denna artikel får ses som att vara överskådlig.

Kartan över området som är nordväst och norr om den kända fågelsjön Tåkern och berget Omberg vid den vänstra nederkanten av kartan och där även Alvastra klosterruin ligger (se bilderna därifrån om ni söker på Alvastra på bloggen. Området har en del fornlämningar som skärmdumpen från Fornminnesregistret visar (bilden är klickbar). Är det något objekt som är intressant så hänvisas det till Fornsök och inte direkt på bilden.

Strax väster om Vadstena ligger Örberga kyrka som är den äldsta kyrkan i det egentliga Sverige om man räknar bort Dalby kyrka utanför Lund. Bilden nedanför är på Örberga kyrka som byggdes under 1100-talets första kvartal och virket i kyrkans torn är fällt under vintern 1116-17 och det kunde slås fast genom en dendrokronologisk undersökning. Själva utformningen av kyrkan så bestod den av torn, långhus och absid i början. Själva tornet är bara likt en annan kyrka i Sverige och det är Husaby kyrka i Västergötland, inom ett närområde där en av de första svenska kungar döptes i, nämligen Olof Skötkonung. I området finns även Nässja (strax nordost om Örberga) och båda kyrkorna ligger cirka en halvmil norr om landsvägen. Längs med landsvägen ligger Herrestad, Källstad (ny kyrka på en medeltida grund), Roglösa (ett par kilometer norr om landsvägen) och sedan Väversunda samt närmare Ödeshög ligger Västra Tollstad. Inom Rogslösa ligger Borghamn som har en viktig hamn för vidaretransport av kalkprodukter och där det har funnits objekt med Industrilok (mer om det i en framtida notis).

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hedvall Rikard & Linda Qviström, ”Det medeltida Östergötland”, 2007

Tollin Clas;

”Ättebackar och ödesgärden”, Uppsala, 2000

”Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland ”, 

Uppsala, 2010

Bilden på Örberga kyrka är tagen av skribenten i juli i år och det är en av Sveriges äldsta kyrkor.

Kyrkan i Källstad ser äldre ut än den egentligen är och är dock från 1869 då den blev helt nybyggt förutom tornet.

Gränsen mellan två socknar

 En kort som togs på en gränssten mellan Västerfärnebo och Hedesunda socknar strax utanför Gysinge under maj 2009. 

Det är Hedesunda 152 med följande beskrivning på Fornlämningsregistret; Gränssten, granit, 1.9 m h, 0.6 m br (Ö-V) och 0.3-0.2 m tj, avsmalnande upptill.Inskrift mot S:Sockengräns \ ÖSTERFÄRNEBO \ Pil \ HEDESUNDA \ Pil \ 1929.Postament, 2x1.7 m (Ö-V) och 0.2-0.5 m h, av gråsten.Skiss i inventeringshandlingarna. I närheten finns en minnesplatta fastspänt på en sten som också är fornminnesmärkt.

(Tidigare publicerat)

Läget i Uppsala hospital 1900

 Från år 1899 fanns det 271 män och 170 kvinnor på hospitalet i Uppsala, sammanlagt var det 441 personer. Av de intagna så hade fem personer begått mord, lika många hade gjort sig skyldiga till mordbrand och 27 hade begått inbrott. Under det gångna året (inspektionen skedde den 16 oktober 1899) så hade 22 intagna gått bort och det var jämnt fördelat mellan de båda könen. 

Källa:https://ep.liu.se/databases/medhist_data/arkivdokument/hospinsp/1900/I90003PB.htm

Skuldsatta kolbönder 1742

 Antalet skuldsatta kolbönder hos Iggesundsverket 1742 var sammanlagt 295 individer och kolbönder är de som fraktade kol till järnbruken. De var från följande socknar;Njutånger 73, Enånger 27, Idenor 34, Tuna 17, Forsa 103 och Rogsta 41.

Källa: Iggesundsverket, del 1, 1984

Ett par bilder

En bil av den äldre modellen fotograferades utanför en villa söder om Uppsala under en tidig morgon under sommaren 2023. Tyvärr tog det inte upp vilken fabrikat det var eftersom alla bilar gjordes i princip likadana förr i tiden. Men visst är det en viss nostalgisk över bildens motiv???

Denna vagn finns uppställt längs med vägen till Vagnsunda på Yxlan.

På Örs konditori norr om Växjö påträffades detta motiv och är snarlikt den bild som kommer nedanför. Emblem från Pommac, Coca-Cola och den f d bensinstationen Esso är klassiska.

I Linneladan cirka 11/2 mil söder om Norrtälje kan man verkligen hitta någonting som är förknippat med historien. Skall man gissa på att denna annons eller burk är från mellanskrigstiden mellan 1918-39??? Det är nog ingen tokig gissning.

Den där bilden tog jag under pausen av en bandymatch för drygt tio år sedan och visar en del av den gamla huvudläktaren på Studenternas fotbollsplan. Nu är en helt ny arena för drygt 10 000 åskådare har blivit byggt. Arenan var från 1940-talet och bestod från början av en mindre läktare som drogs ut mot sidorna under 1960-talets andra hälft.

Krönika; Historia på det skrivna materialet

 Syftet med denna krönika är att inte skriva om varje artikel eller notis som har blivit publicerat, det som är skrivet eller finns i det handskrivna materialet samt det som eventuellt skrivas om vid senare tillfälle som inte finns nånstans ännu.

Denna krönika är varken i kronologisk eller tematisk ordning och en av de första artiklarna som skrevs på bloggen var den migration som skedde i en av de mindre socknarna i Uppland. Det var om flyttningen till och från Arnö socken i södra Uppland under året 1880. Det var 33 personer som flyttade till socknen medan det var 27 personer som lämnade socknen. De allra flesta hade dock flyttat inom närområdet som vissa migrationshistoriska forskare har satt till två mil och en av dessa är kulturgeografen Torsten Hägerstrand som skrev om den historiska flyttningen för Asby socken i Östergötland. En annan prekär händelse som också utspelades i en icke-nämnt socken i den sydligaste delen av Uppland. Då en präst glömde bort begravningen av en flicka och de fann honom arbetande i sin egen trädgård. Prästen skyndade sig till kyrkan och klockorna började ljuda över socknen, eftersom det var på landet så lade man sig tidigt. Det var en del som väcktes av kyrkoklockorna och de var inte glada. 

Oroligheterna längs med Flutstretpromenaden i Uppsala under den tidiga  hösten 1903 då en grupp artillerister från garnisonen hade retat sig på och hade fått nog av ett anhang som ständigt plågade dem. Artilleristerna fick för att rensa promenaden och polisen tillkallades, alla tillgängliga poliser kallades dit. Även garnisonens egna tillkallades för att ta hand om soldaterna och eftersom mörkret började falla så ledsnade alla inblandade mer eller mindre. Inga allvarliga tillbud skedde och inga anmälningar gjordes. En dramatisk händelse inträffade i Älvkarleby socken då fyra unga vuxna personer drunknade och en av dem tog det par veckor innan liket blev påträffat. 

På bloggen har det också skrivits om följande i ett urval eller det som ingår i det republicerande materialet.

***Mårten Stenhuggare vet man inte så mycket om  förutom att han gjorde dopfuntar och var verksam under den andra halvan av 1100-talet.

***Det var åtta kända fall av förlisning av båtar som sjönk omkring Gotland 1859 varav två var svenska. 

***Fr o m 1855 fick de fångar som blivit dömda till straffarbete vid Varbergs slott och det höll på fram till 1881 då vanliga straffarbetsfångar fick ta över.

***I artikeln om snöstormen 1888 handlade det om när sju ungdomar omkom mellan öarna Sundskär och Vidinge i Rådmansö socken i Roslagen. Snöstormen kom snabbt och temperaturen sjönk till 30-35 minusgrader. I Visbys hamn omkom nio personer när de försökte förtöja en båt som höll på att slitas loss under samma tidpunkt.

***I Gamla Uppsala socken var prästen Jonas Offrell verksam och han som tillverkade en egen revolver under 1830-talet. Han levde mellan 1805-63 och var verksam i Gamla Uppsala från 1825 (läste då teologi), var präst från 1847 till sin död.

***Skribenten har alltid varit förtjust i brittisk fotbollshistoria och flera artiklar och notiser har blivit publicerade. Den senaste var när Mansfield Town vann med matchens enda mål mot Aston Villa som har sju ligatitlar medan Mansfield spelade en säsong i näst högsta divisionen i slutet på 1970-talet. Denna match som spelades på Villa Park i början på 1970-talet när ”Villa” spelade i tredjedivisionen mellan 1970-72. 

***Liverpool är skribentens favoritlag i England och har skrivit flera ”stofter” om denna klubb och bl a om klubbens legendariska eller minnesvärda matcher. Upp till 40 matcher finns nu beskrivna som klubben har spelat sedan bildandet 1892.

***Notiserna som finns publicerade innehåller en del historiska fakta samt lite annat. T ex att en yngre kvinna hämnades på sin husbonde någonstans i Sverige 1839 genom att tända eld på hans uthus; år 1956 fanns det drygt 3 000 bandyklubbar och 40 000 spelare i Sverige och den svenska armén använde brevduvor i organiserat form mellan 1918-49.

***Taggarna börjades att bli ditsatta under hösten 2022 och även flera bilder. Själva ”taggningen” har även skett på äldre artiklar och det kan finnas äldre artiklar som inte har blivit taggade. Bilder på ruiner, kyrkor och verkstäder har blivit publicerade samt från äldre tidningar. I juli 2022 besöktes Mannaminne i Ångermanland och där kunde skribenten tar många kort på äldre redskap, maskiner, fordon och interiörer av bl a en skoverkstad. Det förekommer dubbletter på bloggen som skribenten har bestämt att dessa får vara kvar ändå och försöker i den längsta att undvika att det blir dubbletter. En nyårskrönika om historiska bloggen kom under den senaste nyårshelgen.

Ön utanför Kapellskär

 Ön med det smickrande namnet Kapellskärskär (enligt uppgift ön sitt namn redan på 1600-talet) utanför färjeläget i Kapellskär och från fastlandet till ön är det endast 300 meter. På ön finns det en kolerakyrkogård och fyndplats för ett skelett som blev funnen på den södra delen av ön. Övriga  är fartygslämning, vallanläggning och två begravningsplatser. Den ena är begravningsplats för familjen Ridderstad på närbelägna Riddersholm och den andra är en kolerakyrkogård. Dessa två ligger inte så långt ifrån varandra. Ön sägs också vara hemsökt och först lite bakgrund, under 1600-talets begravdes det offer av pesten och det efterföljande seklet var det offer av koleran från karaktänsstationen på Fejan. Förr fanns det också en sjökrog som försvann vid okänt tidpunkt och antagligen var det på 1700-talet. Det har också bedrivit / bedriver vandrarhem och personalen kan vittna om märkliga saker. En gång besökte en båtägare ön och han märkte att någon lossnade förtöjningen i princip hela tiden denna person var där.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

skarn.se

Hov

 

Hovs kyrka utanför Vadstena och från kyrkbyn in till Vadstena gick en hästvana som fraktade jordbruksprodukter (bl a sockerbetor) på under några år under 1870-talet. Kyrkan i Hov har en komplicerat historia enligt kyrkobeskrivningen. Enligt uppgift är kyrkan från omkring 1100-talet eller under 1200-talets första hälft. Under 1400-talet byggdes kyrkan om och man slog in valv inne i kyrkan. Kortet togs av skribenten i juli i år.

Länken om hästbanan:

https://okandahandelser.blogspot.com/2021/09/hastbanan-vid-vadstena.html?m=0

Enslingen på Stångharen

 På den lilla skogsklädda ön Stångharen i Karlholmsfjärden (eller Lövstabukten) i Norduppland levde under mitten av 1900-talet en fiskare som också kan gå under enslingen eller eremiten. Han levde i en koja som han inte fick plats i och fötterna fick vila i en liten ”tillbyggnad” till kojan. Denna fiskare var isolerat speciellt när isen varken bar eller brast under såväl hösten och våren. Han påträffades död i sin koja under juletiden omkring 1950 och sedan dess har ingen övervintrat där. På Stångharen byggdes senare 10-20 sommarstugor och den enda kända fornlämningen är efter en träbåt i den södra delen av ön, det är inte mycket känt om denna båt som registrerades 2013.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Spenshult sanatorium

 Spenshult ligger i södra delen av Halland och inte så långt ifrån Halmstad. Såväl ett sjukhus som ett sanatorium  fanns igång och byggnaderna finns kvar. En smalspårigt bana anlades 1911 för interna transporter och den var i trafik till början på 1950-talet. Själva banan revs då för ge plats åt andra transportmöjligheter.

Källor:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Spenshult

Priedits Janis, ”Industribanor i Halland”, del 7, ÖSJ-Bladet, nr 1/2012

Kortfattat om Millersvik socken

 Millersvik socken ligger på Värmlandsnäset som sticker ut cirka två mil från Säffle i Värmland. Denna socken tiihörde Näs härad som hade tio socknar och socknens areal var 35,31 kvadratkilometer (men i Emigrationsutredningen angavs dock arealen till 34,71). Det är medeltida socken som omnämns redan 1334. Kyrkan är en stenkyrka med medeltida murar och har en sandstensfunt från slutet av 1100-talet och ett torn av okänt ålder revs under 1700-talet. Socknen har en del fornlämningsobjekt från äldre tider.

Folkmängden var under 1800-talet och början på 1900-talet följande; 1805) 447, 1865) 729, 1880) 707, 1900) 476 och 1907) 361. Under det sista decenniet av 1800-talet hade Millersvik socken en medelfolkmängd på 537 invånare. Under tiden 1891-1900 vigdes det 17 par, 75 barn föddes varav fyra föddes utanför äktenskapet,  85 personer dog, 18 utvandrade och tre invandrade. Millersvik är också den minsta socknen eller församlingen i häradet. Socknen gränsar i norr till Ölserud och i söder till Eskilsätet. 

Under tiden 1881-1900 hade socknen 42 emigranter medan fem kom till socknen från utlandet. På tal om emigrationen så var Värmlands län en utvandringsbygd och under de sista 19 åren så emigrerade sammanlagt 2 314 personer medan 451 immigrerade i Näs härad. Det som var skillnaden var att Millersvik hade mindre emigration än de andra socknarna och det var bara Millersvik som hade tvåsiffrigt, de andra hade tresiffrigt.

I jämförelse med de jämnstora socknarna i häradet hade 

Ölserud 141, Huggenäs 116 och Östra Ny 139. Själva omfattning hade Millesvik 3,46 promille i nettoutvandringen under 1880-talet i järförelse med länet 11,10 medan nästa decennium var det 2,79 (länet 5,78).

I Millesvik så installerades ett spannmålsmagasin 1806 med en spannmålsfond med 294 tunnor och ”Bidrag med diverse ändamål” på 14 tunnor för användning vis kristider eller om någon av gårdarna skulle brinna ned. Enligt uppgifter så hade socknen 511 invånare och 62 hushåll 1800 och tio år senare 458 invånare och 86 hushåll.

Avslutningsvis kan man nämna att folkmängden har såväl gått över som under 500 invånare ett flertal gånger sedan Tabellverket inledde sina folkräkningar 1749.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

BiSOS, Befolkning 1900

Det medeltida Värmland, Stockholm, 2018, Riksarkivet (hemsidan)

Emigrationsutredningen, Bilaga V, 1908

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

https://start.varmlandsrotter.se/wp-content/uploads/s-millesvik.pdf

Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Åmark Karl, ”Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1830 ”, Stockholm, 1915

Alvastra klosterruin

 Alvastra klosterruin ligger i Västra Tollstad socken strax norr om Ödeshög i Östergötland och inte så långt ifrån kyrkan. Ruinen är efter ett kloster som drogs in p g a reformationen på 1500-talet efter order från Gustav Vasa.

Häggs etsningar

 Den svenska etsaren Axel Hägg som levde mellan 1835-1921 gjorde en del etsningar i gotiska kyrkor ute i Europa. Han utförde t ex etsningar i katedralerna i Chartres, Reims och Sevilla.

Han studerade först skeppsbyggeri innan han blev mera åt att bli konstnär samt även arkitekt. Han stod för restaureringen av Floda kyrka vid Katrineholm och Visby domkyrka. Han bodde i England från 1856 till sin död och en av hans elever var Anders Zorn.

Källor:

”Konsten i fokus, Stockholm, 1976

”Norstedts uppslagsbok, 2003

Wikipedia, svenskspråkiga 

Fridlysning av svanar

 Under våren 1897 beslutades det att vara förbjudet att jaga svanar i följande län; Stockholm, Uppsala, Södermanland och Västmanland. Det skulle vara förbjudet att jaga svanar fram till 1902 eftersom denna art behöver återhämta sig.

Källa: Tidningen Upsala 13 maj 1897

Segebro

 Segebro är Sveriges äldsta stenåldersboplats och är cirka 11 000 år gammal, ligger utanför Malmö vid Sege trafikplats. 

Från Fornlämningsregistret;

Boplats, undersökt och borttaget (?).Boplatsen har genomgått flertalet undersökningar åren 1935, 1960,1971, 1973 och 1976. Fyndmaterialet bestod av flintredskap,flinta, ben, horn, trä och hartsklump med tandavtryck. Daterastill paleolitisk och mesolitisk tid. Se MM:27511, MHM:2907-12,5218. Undersökningen 1973 saknar MHM-nr.

Den antikvariska bedömningen är att Segerbro är Sveriges äldsta boplats och enligt kartan på Fornlämningsregistret ligger boplatsen i ett bebyggt område. 

Källor:

Fornlämningsregistret: Malmö 10
"Norstedts uppslagsbok", 2003

(Tidigare publicerat)

Gröneborg

 Gröneborg borg ligger på en s k grusholme i Svinnegarnsviken söder om Enköping och holmen tillhörde Vallby socken.

Från Tidningen Upsala: En sägen är gängse i socken, åtminstone sedan senare hälften af 1400-talet, att den i Erikskrönikan omnämnda Joar Blå skulle ha bebott nämda borg. Allmogen benämner holmen äfven Knapholmen och mannen, som har bott der Blåknapen. Före 1400-talet finner man ej Gröneborg omnämnd i urkunderna. Uppsala-professorn Ericus Olai lefde på 1400-talet är den förste som uppgifver Joar Blå som egare till Gröneborg, ehuru Erici Olai källa, Erikskrönikan, ej vet något datum, hvilket tyckes visa, att han blott anför det efter en i orten gängse sägen.

För en gångs skull var det initialer efter denna notis, vilket var en raritet och åtminstone för denna tidning. I slutet av notisen som handlade just om Gröneborgs ruiner var initialerna G K-g. Detta rör sig om ruiner eller lämningar av tre husgrunder som omgavs av en vallgrav. En av husgrunderna mäter 9x9 meter och är 1-1,5 m högt. Eftersom väggarna är breda som oftast påminner om fortifikationsanläggningar eller av den typen som kännetecknar försvarsanläggningar runt om i landet. En liten avvikelse kan man dra en relation med Hossmo kyrka i närheten av Kalmar som också har tjocka väggar. De övriga husgrunderna på holmen är 8x5 m och respektive 6,5 m med höjden 30 cm. Dessa är idag övertorvade och ett fåtal grundstenar är synliga. Joar Blå som upperbarligen var en stor hövding under den aktuella tidsperioden hade också en borg i en annan vik av Mälaren i Enköpingstrakten. Det är nämligen en fornborg i Husby-Sjutolft socken som har just namnet Joar Blå och ligger strax norr om där E18 går över Ekolsundsviken på de långa broarna.

Skall man eventuellt åka för att titta på Joar Blås borg bör man åka på den gamla E18 och sedan mot Ekolsund. Efter man har passerat ett skogsområde så kommer man till en öppnare mark och vid byn Strömsång finns det en avtagsväg mot Fridhem som ligger vid viken. När man kommer fram till T-korset i byn åker man till höger och efter ett tag kommer man till en mindre väg till höger som leder fram till ett hushåll. Söder om detta hushåll finns det ett skogsområde och där ligger Joar Blås fornborg på höjdnivån 5-35 meter.

Enligt 1800-talsutgåvan av Nordisk Familjebok står det följande om ätten Blå; Ivar (Joar) B. till Gröneborg, riksråd.Straxt efter konung Erik Erikssons död (1250)och medan rikets egentlige styresman, Birgerjarl, låg i örlig i Finland, tyckes Ivar hafvatagit ärendenas ledning här hemma om handoch genomdrifvit, att val af ny konungföretogs. Det var istället Birger Jarl som fick rösterna för att bli en kung för det svenska riket medan Joar Blå fick fortfarande vara en storman på en lokal nivå. Medan den avslutande texten på Wikipedia lyder; Även om de ovan nämnda källorna tydligt förlägger Gröneborg till Enköpingstrakten tillåter inte det bevarade källmaterialet från 1200-talet en exakt identifiering av Erikskrönikans Joar Blå och därför inte heller någon koppling till Gröneborg. Vilket det innebär att Joar Blå inte hade någon koppling till Gröneborg medan Nordisk Familjebok anger motsatsen.

Gröneborg liksom Joar Blås fornborg, trots att de är belägna ett par mil emellan sig så har dessa två en gemensamt koppling om detta stämmer med historiska förhålladen som då rådde. Så kan man nog hävda t o m att Joar Blå hade antagligen en koppling mellan dessa två fornborgar.

Källor:

Fornlämningsregistret: Vallby 80 och Husby Sjutolft 124

Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Nordisk familjebok, Del 2, 1878

Tidningen Upsala, 8/7-1890

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%B6neborg

Lästips: Fornvännen 1929

(Tidigare publicerat)

Ordningsregler anno 1852

Ordningsregler för kontorspersonal 1852 och det kan låta  konstigt idag. Men det är en sevärd läsning för att se hur det var i mitten på 1800-talet och bilden är tagen i Mannaminne, den är även klickbar. (juli 2022).

Familjen Tuff Tuff

 Jag har inget minne av denna bok eftersom jag inte var född då. Det var SJ-anställde Karl-Arne Schwartkopt som skrev familjen Tuff-tuff under den andra halvan av 1940-talet. Han skrev alltså denna fantasifamilj mellan 1946-50.

Citat från tidningen "Kulturens dag---Järnvägsmiljöer, byggnader och banor", 12 september 1999.

Någonting ovanligt höll på att hända på Krylby station. Alla semaforer och blinksignaler visade stopp-långa rader av snälltåg hade stannat på linjen och visslade och tjöt och var i ilska som bin för att de inte fick komma in. Men stinsen som var döv-han gick av och an under den stora klockan och snöt sig oupphörligt i den röda stinsflaggan. Någonting ovanligt höll verkligen på att hända!

Då förstår ni att huvudpersonerna i Familjen Tuff-tuff var olika typer av rullande materiel. Pappa och mamma har fått tillökning i familjen, det blev en RÄLSBUSS. Det var också ett citat från boken, enlig Dagens nyheter den 2 mars 2006 om "tågen genom historien" så skrevs det följande för året 1949. Går Karl-Aage Schwartzkopfs radioserie "Familjen Tuff-Tuff", om en olydig ångtågsfamilj som hoppar av spåret i Krylbo och ger sig ut på äventyr. Familjen består av pappa Tuff Tuff, ånglok, mamma Tuff Tuff, personvagn, brodern Sotsvart, koltender, och systern Flinka, godsvagn. Serien blir också några mycket populära böcker.

Författaren skrev alltså två böcker(han föddes 1920); "Familjen Tuff-tuff" och uppföljaren "Hemma oss familjen Tuff-tuff".

Rolllistan:

Pappa Tuff-tuff var ånglok

Sotsvart(sonen)---tender

Finka(dottern)---godsvagn

Mamma Tuff-tuff---personvagn för 2:a och 3:e klass

Ricke rälsbuss

Ville växellok

Rulle tankvagn

Snarke sovvagn

Micke fångvagn

Samarita sovvagn

Visst hade dom gulliga namn???

Källor:

Dagens nyheter: 2 mars 2006
Kullander Björn, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Tidningen "Kulturens dag---Järnvägsmiljöer, byggnader och banor"; 12/9 1999, Riksantivarieämbetet

(Tidigare publicerat)

Långhundra härad under 1500-talet

 I början av 1540-talet hade Långhundra härad i Uppland 849 hemman varav 118 var skattehemman och bestod då av nio socknar mot senare sex. De nämnda sockarna var Garn, Kårsta, Lagga, Östuna, Gottröra, Närtuna, Rö, Husby-Långhundra och Österåker. Under exempelvis 1800-talets andra hälft hade slagit ihop med Össeby samt Österåker med även Rö hade slagit ihop med ett annat härad. Under olika tidsperioder under 1500-talet så överfördes 44 jordegendomar inom den dåvarande Långhundra härad.

Källor:

BiSOS, ”Befolkning”, 1890

Lundberg Bertil, ”Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden”, Stockholm, 1972

Österberg Eva, ”Den gamla goda tiden”, Scandia, 1972