Ordet huligan, engelskan hooligan

 Enligt en artikel i en möjligen slängd nummer av den engelska fotbollstidningen Football Monthly under 1980-talet skulle det engelska ordet hooligan vara efter en bråkmakare som hette Hulligan på 1890-talet och den där mannen höll på Nottingham Forest.

På hemsidan http://www.etymonline.com/ kan man läsa följande om ordets innebörd.

1890s, of unknown origin, first found in British newspaper police-court reports in the summer of 1898, almost certainly from the surname Houlihan, supposedly from a lively family of that name in London (who figured in music hall songs of the decade). Internationalized 20c. in communist rhetoric as Rus. khuligan, opprobrium for "scofflaws, political dissenters, etc."

Det försvånar mig lite grann, om jag minns rätt så var han supporter till Nottingham Forest. I denna definition så verkar det som att han kom ifrån London. Eftersom huvudstaden inte hade så bra ligaklubbar då så var det nog uppenbart att han höll på Nottingham Forest, som då låg i ligans första division. Arsenal som då hette Woolwich Arsenal spelade de flesta av sina säsonger i ligans andra division under detta decennium.

Detta svenska ordet av hooligan är huligan, enligt NE myntades ordet första gången redan 1918.
Studera man vad det står om ordet i detta uppslagsverk så lyder den historiska förklaringen följande; sedan 1918; ökad anv. från 1970-talet; av eng. hooligan med samma bet.; ev. till P. Hooligan, namn på irländsk ligist vid slutet av 1800-talet. Ja, nu helt plötsligt så var det en irländsk ligist under slutet av 1800-talet som hette så.

Ja, forskningen kring detta dilemma går nog vidare.

(Tidigare publicerat)

Lite grann om Lerum innan järnvägen

 Min far var uppvuxen i Lerum och orten fick järnväg när Västra stambanan drogs förbi socknen på mitten av 1860-talet. Numera är Lerum en kommun med drygt 30000 invånare och cirka 19000 i tätorten.

1749 hade Lerum 749 invånare som var fördelade på 345 män och 372 kvinnor, varav 130 gifta par och antalet hushåll var på 112 stycken. Det fanns dessutom en gästgivargård och två krogar på landet. I socknen fanns det 113 jordbrukare, 13 torpare med utsäde medan 11 var utan utsäde. Tio gifta män var hantverkare i socknen. Samma år föddes 22 barn, femton personer dog varav elva var under tio år och fem under ett år. Under detta år gifte sig åtta par och det såg ut att vara ett bra år.



1760 hade folkmängen gått ner till 713 invånare som var fördelade på 126 hushåll, vilket det betyder att hushållsstorleken har gått ner under 1750-talet. Om man tittar på antalet födslar(utom äktenskapliga födda barn) och dödsfall under åren mellan 1749-60 så är det följande. Tittar man i tabellen så finner man ganska snart att det var födelseöverskott under samtliga år mellan 1749 och 1760 års folkräkningar. Under denna tid så duggade folkräkningarna tätt, men det var bara två som kom under luppen.

• 1750: 39 o 22 
• 1751: 25 o 22 
• 1752: 20 o 17 
• 1753: 33(1) o 6 
• 1754: 18 o 13 
• 1755: 22 o 12 
• 1756: 23 o 18 
• 1757: 20(2) o 10 
• 1758: 23 o 20 
• 1759: 23 o 20 
• 1760: 15 o 14

För att kunna se om det var någon folkminskning under dessa år så få man titta lite närmare på folkräkningarna; 1750 hade socknen 735 invånare, 1751 770, 1754 668 och 762 invånare. Det måste har varit någonlunda stark utflyttning under 1750-talet, det är lite svårt att veta det eftersom flyttningslängderna saknas för dessa år.
1770-talets början var det svåra tider i Sverige, om man börjar med 1771 så föddes det 25 barn(sexton flickor) medan 29 personer dog av olika dödsorsaker. Nitton barn under tio år dog under året vilket det inte var en ovanlighet under 1700-talet. Nästa år var det ett födelseöverskott med 27 födda barn gentemot 20 dödsfall och det var 1773 som det var en hög dödlighet i Sverige med drygt 53 promille(Historisk statistik för Sverige) och vissa socknar hade tresiffriga tal med promille. Under detta år föddes tio barn(sex pojkar och fyra flickor) medan 27 personer dog och tio barn(sju flickor) under tio år dog under året. Tittar man lite närmare på dödsorsakerna så dog 21 personer av "hetsig sjukdom" eller brännsjuka medan rödsot som många socknar drabbades av var det ingen som dog av denna sjukdom i Lerum socken. Det var alltså en lägre dödlighet än på vissa håll i Västergötland(Winberg 1975 och Gadd 1983). År 1775 hade socknen en folkmängd på 756 personer som var fördelade på 387 män och 369 kvinnor samt hade socknen 105 hushåll. En krog på landet har försvunnit sedan 1749 medan gästgivargården fortfarande fanns kvar. 
1785 var folkmängden på 884 individer som var fördelade på 434 män och 450 kvinnor, det fanns 128 hushåll i socknen och det betyder att hushållsstorleken var på 6,91 individer per hushåll. Då har det inte varit en folkräkning i socknen på tio år och på den tiden fanns det bl a 81 gifta bönder, 27 torpare och åtta sockenhantverkare.
1800-talets början så hade Lerum 986 invånare under året 1800 och fem år senare hade folkmängden stigit till 1 045 invånare. Antalet hushåll var under året 1805 till 172 i antalet, varav tio förmögna, 64 behållna, 89 fattiga och 9 urfattiga. En familj på över femton personer var urfattiga medan ett motsvarande förmögen hushåll bestod av lika många personer. Fr o m 1802 ändrade Tabellverket konstruktionen av formulären av rapporterna och då fick man veta lite mer av varje år. Det var relativt goda år under början av seklet, exempelvis 1802 så föddes det 29 barn(varav två flickor som föddes utanför äktenskapet) och en flicka i tonåren blev moder. Elva personer dog under detta år varav fem var under tio år. 
Svåra år runt 1810 och under det svåraste året som var 1809 gick Lerum socken ihop med andra socknar i mortalitetsrapporten till Tabellverket. Vilket man kan jämföra med andra socknar i den rapport som grannsocknen Stora Lundby skickade in under detta år. Men det verkar som att Lerum med dess grannsocknar lyckades på något sätt att motverka den höga dödlighet det var då. 

• Lerum 36 födda och 35 döda 
• Stora Lundby 28 födda o 25 döda 
• Skallsjö 35 födda o 30 döda 
• Angered 18 födda o 23 döda 
• Bergum 28 födda o 31 döda

Folkmängden i Lerum var då 1 119 invånare som var fördelade på 537 män och 582 kvinnor, fördelade på 177 hushåll(antalet förmögna hushåll hade då sjunkit till två). Under detta år hade socknen ingen präst utan en kyrkobetjänt, övriga yrkeskategorier var två högre tjänstemän, fem soldater eller båtsmän, 40 bönder på egna hemman, 48 bönder på andras hemman, 36 torpare, 12 arbetsföra backstugobor, 30 personer hade upphört med eget jordbruk, 135 bonddrängar och tre lärlingar inom måleri, skrädderi samt en smed(dock inga mästare). En fabrik som tillrädde bomull fanns på orten.
Folkmängden växte hela tiden under 1800-talets första hälft.

• 1820 1 315
• 1830 1 541
• 1840 1 767
• 1850 1 920
• 1855 1 900

Under året 1855 fanns det 919 män och 981 kvinnor, 279 gifta män och 281 gifta kvinnor, 28 änklingar, 74 änkor, 316 pojkar samt 334 flickor under 15 år, men endast 24 pojkar o 51 flickor under femton år gick i folkskolan. En kyrkobetjänt som också var skollärare, 312 hushåll. Det var just under detta år som man projekterade Västra stambanans första etapper igenom området.

(Tidigare publicerat)

Folkmängden i Upplands socknar 1766

 Folkmängden i ett urval uppländska socknar 1766 enligt den dåvarande länsindelningen. Landskapet består av ungefär 200 socknar och det tar lite för stor plats (varav urvalet), dessutom var inte alla socknar med när Tabellverket startade 1749 med folkräkningen. De socknar som inte var med från början var bl a Gottröra, Lena och Villberga.

Uppsala län

Alunda 2 260

Balingsta 508

Biskopskulla 567

Björklinge 1 045

Bälinge 1 842

Danmark 1 065

Enköpings-Näs 687

Funbo 973

Hagby 387

Husby-Sjutolft 624

Hållnäs 1 453

Kalmar 481

Litslena 1 022

Morkarla 760

Rasbo 1 622

Skuttunge 1 018

Sparrsätra 671

Svinnegarn 468

Tensta 1 084

Uppsala-Näs 402

Vaksala 825

Viksta 779

Västland 1 486

Västra Ryd 561

Yttergarn 213

Ärentuna 679

Övergarn 832

Stockholms län

Adelsö 384

Almunge 1 467

Bladåker 639

Börstil 2 375

Edebo 1 475

Esterna 663

Faringe 678

Forsmark 554

Frötuna 1 184

Gräsö 716

Husby-Långhundra 925

Hökhuvud 1 035

Knivsta 591

Lagga 753

Lohärad 780

Länna 1 344

Malsta 282

Odensala 767

Rimbo 672

Roslagskulla 596

Skepptuna 770

Söderby-Karl 982

Täby 922

Ununge 967

Vassunda 622

Vidbo 512

Väddö 1 754

Össeby-Garn 272

Östuna 660

Västmanlands län

Altuna 787

Enåker 577

Frösthult 542

Huddunge 709

Härnevi 366

Simtuna 1 623

Torstuna 1 623

Vittinge 1 002

Västerlövsta 1 434

Östersunda 627

Källor:

Arbetsmaterialet, opublicerat C-uppsats, historiska institutionen, Uppsala universitet 

Folkmängdsredogörelssr, Tabellverket på nätet

Hacksta socken under 1749

 Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.

Gårdar: Hacksta gård, 1 mantal frälse säteri, 1 skatte, egdes 1849 af Grundström. -- Prestgården, 1 1/8 m. krono; båda nära kyrkan. -- Eneby, n., 1 1/2 m. frälse, hade 1825 och 1849 samme egare som Fånö; underlydande äro 5 m. frälse, 1 1/2 krono. 

År 1749 hade Hacksta socken i "Trögden" 491 invånare som var fördelat på 225 män/pojkar och 266 kvinnor/flickor och det fanns 68 hushåll i socknen. Det fanns 85 gifta par, två änklingar, 38 änkor, 142 barn under femton år och varken gästgiveri eller krogar på landet fanns då. I socknen fanns det bl a 17 torpare med utsäde och tolv med utan utsäde samt fem kvinnor som hade torp utan utsäde. Under detta år föddes tolv barn(åtta flickor), 19 personer dog(15 kvinnor/flickor) och fyra par vigde sig. Tio barn under tio år dog under detta år varav åtta var flickor.

Ridderskapen för detta år bestod av en man och två kvinnor.

(Tidigare publicerat)

Åkerbys befolkning 1930

 Åkerby socken med dess kyrka bara drygt hundra meter från länsväg 272 någon mil norr om Uppsala. År 1930 bodde det där 159 män/pojkar och 145 kvinnor/flickor. Under året föddes det sex barn medan det var endast två dog. Det var däremot fler som flyttade dit än som flyttade därifrån; 29 mot 14.

Källa: rystad.ddb.umu.se:8070

Allmogens dryckesvanor

 I en notis i Dagens nyheter den 8 januari 1866 stod det följande;

Allmogens begifvenhet på spritdrycker kan bedömas deraf, att en trovärdig person en dag mellan Kassatorpet och Wenersborg mötte och räknande ändå till 38 öfverbelastade från staden hemresande personer af allmogen; de som endast voro ankomna räknades ej. Huru mycket hade nu staten förtjenat på dessa stackars menniskor.

Jo, hade polisen haft nutida medel mot alkohol i samband med "trafik", så hade nog säkert de flesta åkt dit och jag har för mig att det finns bötfällda personer som har kört åkdon med häst eller annat dragdjur under 1800-talet. De förde nog lite liv när de mötte honom och nu vet jag inte hur långt det var mellan Kassatorpet och Vänersborg. Alkoholproblem var dock ett problem redan då, men sågs och behandlades på ett annat sätt än det gör idag.

(Tidigare publicerat)

Demografiska notiser om Breds socken 1765

 ***Det föddes 28 barn under året 1765 varav en pojke föddes utanför äktenskapet. Sammantaget var det 13 pojkar och 15 flickor som kom till världen.

*** 23 personer dog under året varav elva barn som var under tio år och sju äktenskap upplöstes genom döden.

***Fyra vigslar ägde rum under året.

***Sju personer dog p g a ålderdom varav fem var kvinnor.

***Fyra personer dog p g a ”vådliga tillfällen”.

Källa: Tabellverket på nätet

Demografiska notiser om Närtuna socken 1827

 ***Det var 17 pojkar och 13 flickor som föddes under året varav en pojke var utomäktenskaplig född. 

***Under året dog 16 personer varav sex var upp till tio år gamla, fyra personer dog fattiga och de äldsta var två stycken som var mellan 60-65 år.

***En tonåring födde barn under året, sju kvinnor var mellan 25-30, tio kvinnor var mellan 30-35 och nio kvinnor var mellan 39-40. En kvinna fick tvillingar under året.

***Tre kvinnor dog av ”inflammatoriska febrar”, tre dog även av ”konvulsioner ” samt lika många äldre dog av tvinsot.

Källa: Tabellverket på nätet

Demografiska notiser om Bladåker 1796

 Bladåker socken ligger i Uppland och låg då i Stockholms län.

***Det föddes lika många av det vardera könet—-16 stycken (totalt 32 stycken). Två kvinnor fick tvillingar och en kvinna fick en dödfött flicka.

***Arton personer varav 11 var män/pojkar, 13 barn upp tio år dog varav nio av dem var pojkar och två äktenskap upplöstes genom döden.

***Åtta par gifte sig under året.

***En tonårsmamma under året och 10 kvinnor var mellan 30-35 år gamla.

***Den främsta orsaken var oangiven sjukdom.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket på nätet

Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket

Bjälbo socken 1749

 Skribenten var i Bjälbo som ligger cirka 7-8 kilometer utanför Skänninge i Östergötland och året 1749 som var den första folkräkningen som Tabellverket stod för. Socknen hade 475 invånare som var fördelade på 51 hushåll. Det fanns 88 gifta par, 149 ogifta ungdomar, 123 barn under 15 år, två änklingar, 25 änkor och 17 torpare med utan utsäde.

Källa: Folkräkningsrspport, Tabellverket 

Ett familjeregister för Alnö socken

 Alnö socken i Västernorrlands län har ett familjeregister som upptog tiden mellan 1535-1800 och som verkar vara intressant. Texten är maskinskriven och detta innebär att vem som helst kan ta del i detta register som är utmärkt att studera hushållsstorleken innan exempelvis Tabellverkets tillkomst 1749. Familjeregistret finns inscannat på Svars-katalogen och (det går nu att titta på registret eftersom denna artikel publicerades 2008 på bloggen, maj 2025) abonnemang krävs för att kunna titta på detta register.

Ett exempel;

På Kyrkobolet bodde bl a följande familj

Olof Jonsson som föddes 1749 och han gifte sig med Brita Jönsdotter 1776, de fick sju barn och en av dessa var sonen Jöns som föddes 1782 och levde till 1791. En son som föddes 1794 fick ta över detta namn. Han som föddes detta år var fem år yngre än det näst yngsta barnet. Mannen dog 1812, de tre äldsta barnen dog tidigt och det är okänt när de andra barnen dog, hustrun dog någon gång under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Ett par demografiska uppgifter från Dala

 I Dala pastorat utanför Falköping kan man bl a läsa följande demografiska uppgifter under ett par årtionden under 1700-talet. Denna notis har bara en upplysande tabell och p g a att den publiceras här så ändras strukturen i tabellen om. Den ger andelen av giftermålsfrekvensen i tusentals.

1751-60

Män: 87,4

Kvinnor: 74,8

Barnadödlighet: 44,4

1761-70

Män: 75,5

Kvinnor: 69,1

Barnadödlighet: 43,4

1771-80

Män: 56,5

Kvinnor: 52,9

Barnadödlighet: 48,9

Källa: Christer Winberg, ”Folkökning och proletarisering ”, Göteborg, 1975

Dödligheten i några socknar 1807-10

 Denna artikel får anses vara en inledning på eventuellt senare artiklar på hemsidan och få därför betraktas som överskiktlig.

Det var många som dog då, orsaken var den rödsotepidemi som pågick då och det var drygt 50 000 personer som dog p g a denna sjukdom mellan 1808-13. I denna artikel valde jag att beskriva hur det var mellan 1807-10. Sjukdomens moderna namn är dysenteri, rödsot eller dysenteri är en sjukdom som drabbar magen i människans anatomi.

Från NE

dysenteri´ (grek. dysenteri´a, av dys- och grek. e´nteron 'tarm', 'tarmar'), rödsot, infektion i tjocktarmen. Dysenteri kan hos människa orsakas av bakterier i släktet Shigella eller av parasitiska protozoer, vanligen Entamoeba histolytica.

Om historiska förloppet under denna tid skriver Bengt Dahlin följande; Dysenteri eller rödsot som sjukdomen tidigare kallades, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade en svår rödsotsepidemi åren 1773-84, då cirka 15 000 personer per år dog i farsoten – d.v.s. under perioden sammanlagt 180 000 människor. Andra stora rödsotsepidemier inträffade 1808-13 med sammanlagt 50 000 döda och 1851-60, då cirka 26 000 människor dog i farsoten. Bara under 1857 dog 10 650 svenskar i rödsot.

En avgörande orsak tycks vara de soldattransporter som varade i landet under denna tid eftersom kriget mot Ryssland pågick. Detta krig kom att kallas för det finska kriget och det var på grund av detta som det var svårt att hindra sjukdomen att spridas.

Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri. Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner."

Källa: http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm

Det var under den valda tidsperioden som det var flest offer och detta skiljer sig emellan olika socknar. Det är lite frapperande att Fröslunda socken i Uppland inte hade ett enda fall av sjukdomen fram till 1814 då en man/pojke dog av rödsot. Det var andra dödsorsaker som drabbade denna socken och ingenting tyder på att dödligheten hade tagit fart. Däremot grannsocknen Biskopskulla hade tre dödsfall av rödsot 1808 och 10 under nästa år som var ett år med hög dödlighet. Går man ner på sockennivå finner man att det kunde variera mellan olika socknar. Biskopskullas folkmängd var under 1805 på 654 invånare och fem år senare 653. Rödsoten drabbade inte dessa socknar så hårt och det går att ta reda på det med hjälp av bl a Tabellverkets material. Björklinge hade år 1805 en folkmängd på 1 148 invånare och fem år senare var folkmängden 1 097, alltså en klar folkminskning och vad berodde detta på? Jag valde denna socken eftersom den låg utefter en väg som gick norrut som senare skulle bli E4:an tills motorvägen i området blev klart.

Antalet födda/döda och dödsorsaken rödsot i Björklinge mellan 1805-13

1805: 27/27/1
1806: 28/28/1
1807: 35/37/0
1808: 38/44/9
1809: 36/71/3(17 personer hade dött av okänd eller oangiven sjukdom)
1810: 28/45/7
1811: 42/38/2
1812: 33/36/1
1813: 37/35/2

Siffrorna är lite försvånande eftersom det stora antalet av personer vars dödsorsak var okänt under 1809 när endast tre personer avled på grund av rödsot. Det som går att läsa i tablån var att dödligheten var högre än antalet födslar under samma tid. Mortaliteten översteg fertiliteten från 1807-10 och alltså under den tidsperiod som det var hög dödlighet i Sverige.

(Tidigare publicerat)

Hände i Uppland under 1700-talet

 I denna lilla sammanställning är det varken kronologisk eller tematisk ordning.

***I Balingsta socken föddes det 21 barn medan det var 14 som dog 1757, det var sju äktenskap som upplöstes genom äktenskapet. I samma socken var det sju barn under tio år som dog 1765.

***Börje socken hade 662 invånare 1749 och det fanns 124 hushåll. I grannsocknarna Åkerby var 162 invånare (31 hushåll) och ett gästgiveri, Vänge , 615 invånare, 81 hushåll och ett kaffehus och Läby började man en mortalitetsrapport 1753 medan den första folkräkningen var 1775 (182 invånare och 26 hushåll). 

***I Läby socken 1753 var det elva födda barn varav ett som föddes utom äktenskapet, nio människor dog, tre äktenskap upplöstes genom döden och inga vigslar ägde rum.

***I Biskopskulla socken avled en kvinna i samband med en förlossning och det var ett av två äktenskap som upplöstes genom döden. Samma år ägde fyra vigslar om i socknen. Det var 22 barn som föddes och nio människor som dog.

***I Husby-Sjutoft socken avled 14 personer under 1785 varav tre kvinnor/flickor dog av slag eller stickfluss, två män dog av bröstfeber, en man/pojke dog av lungsot och respektive andtappa och en pojke dog av okänd sjukdom. Det var 4 barn som dog innan de var ett år i socknen. I samma socken upplöstes det nio äktenskap genom döden 1795 och sedan skickades inte in mortalitetsrapport till Tabellverket förrän 1807. 

*** I Alsike socken föddes det 24 barn under 1761 och 15  som dog varav sju barn under tio år. En flicka/kvinna dog av näsblod i samma socken 1763.

***I Husby-Långhundra socken bodde det 819 personer fördelade på 95 hushåll 1858 och det fanns ett gästgiveri i socknen. Samma år upplöstes det sex äktenskap genom döden och åtta vigslar ägde rum. Fem personer vardera avled i lungsot och p g a hetsig feber.

***Sex personer dog av bröstfeber i Östuna socken 1790.

Källa: Tabellverkets material på nätet

Folkmängden i Börje socken 1795

 Börje socken ligger precis utanför Uppsala och 1795 hade denna socken 750 invånare fördelat på 130 hushåll. Det fanns 157 gifta par,  20 änklingar, 44 änkor, 146 ogifta över 15 år och 126 barn under 15 år. Prästen var gift och hade fyra barn varav tre var under 15 år, han var en centralfigur i socknen på den tiden liksom i de övriga socknarna. Det fanns 78 bönder som brukade sitt eget jord eller andras mark.

Källa: Folkmängdsredogörelsen, Tabellverket

Dalby socken i Uppland 1800

 Dalby socken i Uppland 1800;

Folkmängd: 510

Antal män/pojkar: 240

Antal kvinnor/flickor: 270

Antal hushåll: 65

Gifta par: 91

Antalet barn under 15 år: 173

Antalet krogar på landet/gästgivare 0/0

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket 

Demografiska notiser i Härnevi socken 1822

 Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.

***17 barn föddes som fördelades på 12 pojkar och fem flickor varav en pojke som föddes utom äktenskapet.

***Sju personer lämnade jordelivet och inga barn under tio år dog.

***En man dog fattig.

***Fyra vigslar ägde rum.

***En flicka i tonåren fick barn.

***Fyra dog av ålderdomsbräcklighet.