Mordet på Tommy Ball

 Mordet på Tommy Ball är hittills den enda på en proffsspelare i England och detta inträffade på kvällen den 11 november 1923. Han kom till världen den 11 februari 1900 (vissa källor anger att det var samma månad som året innan), han kom till Newcastle United utan att spela någon match för The Magpies 1919 innan han gick över till Aston Villa i januari 1920. Ball var en betydande centerhalv som spåddes en framtid i det engelska landslaget.

För Aston Villa spelade han sin första ligamatch mot Bolton den 13 mars 1920 och det var bortaplan som Aston Villa föll med 3-6. Det var hans enda match för säsongen och när Frank Barson gick över till Manchester United blev det lättare att ta en plats i laget. Det blev 74 liga- och tre matcher i Fa-cupen och flest matcher blev det under säsongen 1922-23 då det blev 35 ligamatcher. Säsongen 1923-24 hade han bara missat två ligamatcher och hade spelat 14 ligamatcher, hans sista match var mot Notts County på bortaplan den 10 november.

Den 11 november hade han och hans hustru (de gifte sig året innan) besökt Church Tavern och där Tommy hade tagit en pint öl (ale). Grannen hette George Stagg och var en f d polisman, det var honom som det unga paret hyrde en stuga av. På något sätt hade Stagg stört sig på dem och ville bl a förgifta sina egna kycklingar för att ge dem skulden och därefter vräka dem. När paret Ball kom hem så gick Tommy ut igen för att hämta parets hund. Då sköt Stagg honom och hustrun rusade ut, den f d polismannen svarade då med att skjuta över hennes ena axel. Han dog snart av de skador skottet hade orsakat och Stagg gjorde inga att varken fly eller göra motstånd när polisen kom för att hämta honom. Han dömdes till livstids fängelse och dog 87 år gammal på ett mentalsjukhus i Birmingham i februari 1966. En insamling gjordes och cirka hundra pund (drygt 6 000 idag) gick till hans änka. Stagg skadades för livet när han deltog i första världskriget och hade själv fyra barn, om det gjorde honom avundsjuk på paret som hyrde av honom återstår att se. 

Källor:

https://amp.theguardian.com/sport/blog/2014/dec/17/forgotten-story-tommy-ball-aston-villa-life-death

Goodyear David & Tony Matthews, ”Aston Villa—A complete record”, Derby, 1992

https://www.vintagefootballers.com/product/ball-tommy-image-2-aston-villa-1922/

Från banorna

 För ytterligare information, se tidigare versioner av taggen ”Från banorna”.

MJÖLBY

På denna ort låg Norrby Tegelbruk som lades ner i början på 1970-talet och den 600 mm-järnvägen anlades under 1920-talet. Två motorlok har trafikerats på brukets egna bana, ett från Bergsbolaget i Lindesberg omkring 1942 och ett från Orenstein & Koppel 1939. Loket från Bergsbolaget kom från Karlskoga tegelbruk 1948 och skrotades 1972. Det tyska loket köptes från Ringarum i början på 1960-talet och skrotades i samband med brukets nedläggning. 

DALBY

Dalby utanför Lund är känd p g a sin medeltida kyrka som är den äldsta i Sverige (dansk en gång i tiden). På samma ort fanns det en fabrik som tillverkade lättbetong och som inleddes under 1930-talet, fabriken lades ner 1993. På området har en järnväg med spårvidden 750 mm trafikerats och bara för några år sedan fanns cirka 100 m spår kvar inne i en byggnad.

SUNNE

I Sunne i Värmland har liksom den omtalade ångbåtsbryggan i Rättvik också haft spår på sin brygga vid Frykensjöarna. Det var en tralla som transporterade gästernas bagage till/från Hotell Nilsson som revs 1976 efter ett antal bränder.

MARMAVERKET

Marma sågverk i Hälsingland bildades 1858 och enligt en artikel i Bebyggelsehistoriskt tidskrift nr 36/1998 så var det 203 anställda 1900 och 163 under 1930 (fast då var det också 345 anställda på sulfitfabriken som nyligen hade startats). Det var två olika spårvidder som användes för interna transporter. Dels var det 1000 och dels var det 1435 mm, den första spårvidden användes ett katalysatorlok byggt 1921 av Luth & Ros’en (apostrof över e) elektriska i Stockholm som 1954 kom från Söderhamn när Marmaverket inledde sin drift med lokdrift. Detta lok blev avställt 1972 och loket på den normalspåriga spårvidden var ett lok från tyska Deutz, användes mellan 1972-75 och var stationerat mestadels i Söderhamn. Det var egentligen SJ som skötte trafiken på den normalspåriga banan som anlades 1927.

KARLSRO

Karlsro kalkbruk hade sin lastplats en kort bit söder om Skövde Central och denna lastplats anlades 1918, lades ner med rivning som följd i september 1959.

Det dyra loket i Kindsboda

 I Kindsboda ett par mil sydost om Borås fanns det en gång en liten torvindustri med en lokal skiftande historia, ett av loken som användes var ett Warrant-lok som tillverkades i Vara 1918 och som köptes för 6 290 kronor. Dock stod loket avställt mellan 1923-48 och skrotades därefter.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/01/industrilok-smbanor-och-ett-stycke.html

(Tidigare publicerat)

Marlin modell 1889

 Ett gevär som såldes i 55 000 exemplar var Marlinmodellen från 1889 och försäljningen skulle pågå i tio år. Tillverkaren var Marlin Firearms Company i New Haven i den amerikanska delstaten Connecticut. Kalibern var .32(i tum) och piplängden var 60 cm långt med en valnötskolv.

Källa: David Miller, "The Illustrated directory of Guns", Maidstone, 2005

(Tidigare publicerat)

Drunkningstillbudet i Lagga socken

 En person drunknade i Lagga socken 1833 och mycket tyder på att det hände i Storån som delvis flyter igenom denna uppländska socken. Det var en del drunkningstillbud som inträffade i åar eller bäckar under 1800-talet som troligen är oförståliga idag. Tar man till med ett exempel som inträffade i Österunda socken vid slutet av 1800-talet när en kvinna fastnade med kjolen i en stubbe som var delvis under vattnet(har inte källan framför mig, men referar den ändå). Det var en del sådana drunkningstillbud som inträffade under detta sekel.

Källa: Mortalitetsrapporten, Lagga socken, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Storloppsvinnare 1955

 Här följer en liten lista som är byggt på urval av de lopp som var under 1955.

Svensk mästerskap (varmblod): Frances Bulwark

Fyra kilometer: Anatole Scott

Elitloppet: Gutemberg A

C H Muller’s Memorial: Rappson 

Färjestads Jubleiumslopp: Tampiko

Gävle Stora Pris: Inställt

Åby Stora Pris: Ejadon

C Th Ericsson Memorial: Cornett 

Walter Lundbergs Memorial: Gay Noon

Svenskt Travderby: Smaragd

Svenskt Travkriterium: Sang

Svensk Uppfödningslöpning: Hetty Bulwark

Erik Persons Memorial: Solo Nick

Jämtländsk Uppfödningslopp: Reminjunga

Kallblodsderbyt: Sorro

Svenskt mästerskap (kallblod): Bessan

Källor:

Banprogram: Olika banor

https://qhurth.com/

World class trotting

Barnaöden i dagspressen

 Det finns fall i dagspressen från förra seklet eller i den svenska historien som barn är mer eller mindre inblandade i. Det börjar med när en yngling dömdes av rådhusrätten i Falun i början på mars 1888. Han fick tre månader straffarbete p g a stöld och kruxet var att rådhusrätten inte tog hänsyn till pojkens egentliga ålder och det som motsvarade länsstyrelsen idag frikände honom. Skälet var att han född i oktober 1879 och var bara åtta år när han dömdes, han var alltså minderårig. I början av mars 1888 drog även en snöstorm över Sverige (https://okandahandelser.blogspot.com/2012/02/snostormen-1888.html?m=0) och i Mangskogs socken i Värmland satt en förståndshandikappat flicka framför den öppna spisen för att värma sig. Hennes mor sa till henne för att inte sitta för nära elden och sedan gick modern ut till vedboden. När hon kom tillbaka bevittnade hon att dottern stod som en brinnande flacka och blev enligt källan svårt bränd. Ett underbarn rapporterades att finnas i södra Halland vid årsskiftet 1902/03 och det var då en sjuårig gosse som hade gott minne. Han kunde den bibliska historien, katekesen, en stor del av psalmboken och de fyra räknesätten samt kunde utföra en del handarbeten. Pojken kunde även återge en del musikstycken och kunde ana ett par händelser som skulle utspelats några år senare. Den 25 augusti 1913 inträffade en händelse längs med Bohusbanan inte långt ifrån Ödsmåla kyrka. En fader med tre barn (varav en son) var på väg till kyrkan där en av döttrarna skulle konfirmeras. Hästen som drog vagnen blev skrämd av tåget som kom och rusade upp på banan framför tåget, både hästen och fadern dog i denna olycka medan barnen klarade sig med utan allvarliga skador. I februari 1916 råkade en 14 månader gammal pojke få en järnring runt sitt huvud som fadern använde för att ställa sina s k pressjärn på. Pojken fördes till serafimerlasarettet och läkarna fick såga loss ringen, pojken klarade sig, men var lite skärrat av det.

Källor:

Svenska Dagbladet 6/3- o 10/3-1888

Södermanlands läns tidning 5 januari 1903

Tidningen Upsala 21 februari 1916

Uppsala Nya Tidning 26 augusti 1913

Kulturområdet mellan Vadstena och Ödeshög

Om man åker på den mindre landsvägen mellan Ödeshög och Vadstena så åker man igenom ett område med Alvastra klosterruin och sex medeltida kyrkor. Denna artikel får ses som att vara överskådlig.

Kartan över området som är nordväst och norr om den kända fågelsjön Tåkern och berget Omberg vid den vänstra nederkanten av kartan och där även Alvastra klosterruin ligger (se bilderna därifrån om ni söker på Alvastra på bloggen. Området har en del fornlämningar som skärmdumpen från Fornminnesregistret visar (bilden är klickbar). Är det något objekt som är intressant så hänvisas det till Fornsök och inte direkt på bilden.

Strax väster om Vadstena ligger Örberga kyrka som är den äldsta kyrkan i det egentliga Sverige om man räknar bort Dalby kyrka utanför Lund. Bilden nedanför är på Örberga kyrka som byggdes under 1100-talets första kvartal och virket i kyrkans torn är fällt under vintern 1116-17 och det kunde slås fast genom en dendrokronologisk undersökning. Själva utformningen av kyrkan så bestod den av torn, långhus och absid i början. Själva tornet är bara likt en annan kyrka i Sverige och det är Husaby kyrka i Västergötland, inom ett närområde där en av de första svenska kungar döptes i, nämligen Olof Skötkonung. I området finns även Nässja (strax nordost om Örberga) och båda kyrkorna ligger cirka en halvmil norr om landsvägen. Längs med landsvägen ligger Herrestad, Källstad (ny kyrka på en medeltida grund), Roglösa (ett par kilometer norr om landsvägen) och sedan Väversunda samt närmare Ödeshög ligger Västra Tollstad. Inom Rogslösa ligger Borghamn som har en viktig hamn för vidaretransport av kalkprodukter och där det har funnits objekt med Industrilok (mer om det i en framtida notis).

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hedvall Rikard & Linda Qviström, ”Det medeltida Östergötland”, 2007

Tollin Clas;

”Ättebackar och ödesgärden”, Uppsala, 2000

”Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland ”, 

Uppsala, 2010

Bilden på Örberga kyrka är tagen av skribenten i juli i år och det är en av Sveriges äldsta kyrkor.

Kyrkan i Källstad ser äldre ut än den egentligen är och är dock från 1869 då den blev helt nybyggt förutom tornet.

Gränsen mellan två socknar

 En kort som togs på en gränssten mellan Västerfärnebo och Hedesunda socknar strax utanför Gysinge under maj 2009. 

Det är Hedesunda 152 med följande beskrivning på Fornlämningsregistret; Gränssten, granit, 1.9 m h, 0.6 m br (Ö-V) och 0.3-0.2 m tj, avsmalnande upptill.Inskrift mot S:Sockengräns \ ÖSTERFÄRNEBO \ Pil \ HEDESUNDA \ Pil \ 1929.Postament, 2x1.7 m (Ö-V) och 0.2-0.5 m h, av gråsten.Skiss i inventeringshandlingarna. I närheten finns en minnesplatta fastspänt på en sten som också är fornminnesmärkt.

(Tidigare publicerat)

Ornunga gamla kyrka

 Ornunga ligger i Vårgårda kommun och det finns två kyrkor i denna församling, dels den medeltida kyrkan som upphörde att vara församlingskyrka 1905 och dels den nya kyrkan som uppfördes en bit ifrån den gamla kyrkan. Den medeltida kyrkan är uppförd någon gång mellan 1100-talet och 1300-talets första hälft, långhuset är den äldsta delen av kyrkan som fick ett tillskott när vapenhuset tillkom under en ombyggnad 1720. Sakristian tillkom först nittio år efter själva vapenhuset och det är en enskeppig salkyrka med en kallmur runt kyrkogården. 

Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
"Träd i odlingslandskapet", Jordbruksverket, 1994
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/03/hamling.html

(Tidigare publicerat)

”Förstlingen”

”Förstlingen" var namnet på Sveriges första tillverkade ånglok som tillverkades av Munktells mekaniska verkstad 1853 med spårvidden 891 mm. Den nästan omgående till Nora-Ervalla järnväg och där detta lok dels ombyggdes till 1435 mm och dels användes till anläggandet av detta järnväg. Enligt Kullander skrotades Förstlingen 1872 och då tog ma till vara på vissa delar som en ramsida, en cylinder samt två hjul. En modell som finns på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle tillverkades 1922 av Statens järnvägars avdelning i Örebro. Förstlingen hade en  längd på 5,1 m, tjänstevikt 5,6 ton, dragkraft 0,6 yon och största tillåtna hastighet på 15 km/h.

Källor.
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Sjöö Robert m fl, "Tåg i tiondel", Sandviken, 2000
"Tidsmaskinen-En guide genom Sveriges järnvägsmuseum", 1998

(Tidigare publicerat)

”

Allsvenskan 1943-44

 Det var Malmö FF som vann Allsvenskan säsongen 1943-44 som på den tiden spelades med vinteruppehåll.och det var därmed denna klubbs första triumf i serien. De vann 17 av matcherna och föll bara i två matcher.ä under säsongen. Tabelltoppen av serien blev följande; Malmö FF 37, IF Elfsborg 32, AIK 32, IFK Norrköping 30 och IFK Norrköping 27. Det var Brage och Sandvikens IF som åkte ur Allsvenskan medan Mjölby och Landskrona BoIS gick upp via kval. Det var tolv lag som deltog i serien på den tiden och Helsingborg blev 10:a med 13 poäng med en vinst och elva oavgjorda medan jumbon Sandviken bara tog en seger samt fem oavgjorda. AIK hade det högsta publiksnittet med 15 122 och Leif Larsson (IFK Göteborg) vann skytteligan med 19 mål före Halmias Kaj Borglin med 18.

Källor:

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvenskt fotboll”, 2010

bolletinen.se

Uppländska broar

 Denna lilla artikel får räknas som en liten sammanfattning över de broar som har funnits i Uppland. Enligt fornlämningsregistret finns det 209 objekt som betecknar olika broar i Uppsala län. Det finns en del försvunna eller broar som inte används längre, sedan finns de stenvalvsbroar som finns lite varstans. Sju fornlämningar med broar finns i Simtuna socken, sedan en vardera i Gryta, Härnevi och Nysätra socknar. I den sistnämnde socken låg denna bro söder om Nysätra kyrka och strax intill vägen mellan kyrkorna i Biskopskulla och Nysätra (man kan se den ena eller den andra kyrkan). Enligt en karta från 1692 benämndes denna bro som ”Nysätra bro”. I Almunge socken (Ösby) byggdes en gång i tiden en stenvalvsbro över en bäckravin som senare byggdes om till en cementtrumma. Sju objekt finns i Lena socken och flera av dem har gått över Vattholmaån. I den lilla socknen Läby har två broar, dels den bro i ett spann som finns strax söder om riksväg 72 och dels den som finns i ett område med fornlämningar omedelbart väster och sydväst om korsningen 55:an/72:an. Vid denna bro finns det ett minnesmärke, en nästan tre meter hög sten av granit som restes med kung Carl XIV Johan 1835 över Gustav Vasas kamp för fäderneslandet Sverige 1521 och denna minnessten är också inhägnad. Själva stenvalvsbron är 17 m långt, 5 m bred och 4 m hög, själva valvspannet är 6 meter. Det går just nu inte att meddela hur gamla denna bro är och nedanstående länk hänvisar till en bild på en inskription som visar när en bro blir färdigt. Denna bro har namnet Läbybron och på inom ett kilometer från bron så fanns det iallafall två vadställen. Inte så långt ifrån bron och minnesmärket finns ett gravfält i form av en båtgrav.

Länken till bilden med inskriptionen:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/historisk-om-bron-till-singo.html?m=0

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

En ändring av Kaga kyrka

 Kaga kyrka strax norr om Linköping fick en förändring av kyrkan 1727 när den själva kyrkobyggnaden byggdes om utvändigt samtidigt som tornspiran byggdes om. I mitten av 1740-talet byggdes en ny sakristia medan den gamla revs.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

https://ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%C3%96g%2520kyrkor/kaga_kyrka.pdf

Rochdale läckte som en såll

 Rochdale har varit en av de mindre klubbarna i de fyra högsta divisionerna som omfattar professionella ligaklubbarna i England som numera återfinns i National League (den femte nivån). Sedan den fjärde divisionen bildats 1958 så har Rochdale spelat i den tredje nivån som dock denna artikel inte kommer att handla om.

En av de sämre säsongerna var 1932-33 och denna säsong spelades 40 matcher istället för 42 i division 3 (Norra) sedan Wigan Borough (dagens Wigan Athletic bildades i efterkölningen av denna klubb 1932) hade varit tvungna att lämna ligan och fick deras resultat borttagna för säsongen. 

Rochdale slutade sist i division 3 (Norra) säsongen 1931-32 och på 40 matcher vann de fyra matcher, spelade oavgjort vid tre tillfällen, förlorade 33, gjorde 48, släppte in 132, elva poäng och 13 poäng bakom nästjumbon New Brighton. De främsta målskyttarna i ligan var Reg Watson 8 (tidigare Oldham o Southampton), Joe McAteer 7, Jack Everest och Fred Brown på sex vardera. Samtliga fyra segrarna togs hemma på Spotland och den största segern var 3-1 mot Doncaster Rovers den 3 oktober, de vann med 4-3 mot Carlisle United den 12 september. Ingen vinst blev det efter nyåret och de största förlusterna var 1-9 mot Tranmere Rovers (Farewell Watts gjorde fem av målen), 0-6 mot Barrow och 2-7 mot Chester City. Rochdale förlorade 17 matcher i följd under denna säsong. Darwen släppte in 141 mål i gamla division 2 säsongen 1898-99 och det är ett rekord liksom de 33 förlusterna för Rochdale.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/Club%20Profiles/rochdale.htm

Smailes Gordon, ”Football league records”, Derby, 1992

Soar Phil & Martin Tyler, ”Encyclopedia of British Football, 1984

Wikipedia, engelskspråkiga 

Oleby ångsåg

 Detta sågverk i Värmland anlades 1890 och 1900 fick sågen en fast ångmaskin, året efter blev även ett nytt såghus färdigt. Verksamheten började att avvecklas 1965 och kort därefter byttes en ny ägare till sågen. Det gamla sågverket revs och ett nytt sågverk byggdes mittemot järnvägsstationen på orten. Ett smalspårigt sidospår på 300 meter gick från stationen till det gamla sågverket och detta spår fanns kvar i mitten på 1960-talet och i Oleby stod ett motorlok avställt som tidigare hade tjänstgjort i Skoghall.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Militära banor i Strängnäs

”Industribaneprofilen” och den numera avlidne Bo Gyllenberg gjorde sin värnplikt på I 10 i Strängnäs 1959-60 utan att forska någonting om banorna som en gång i tiden fanns på regementet i Strängnäs. Fast intresset för industrijärnvägar med eller utan lokdrift fanns hos honom redan då. Den hela startade 1916 och då inleddes arbetet med att anlägga regementet av Granit & Beton. Året efter anlades en brygga vid Mälaren för lossning av byggnadsmaterial och en rälsbana anlades från bryggan upp till blivande kanslihuset och p g a lutningen på tolv meter så användes en elmotor för att dra upp vagnarna. När allt var klart 1920 började den rullande materien att avyttras varteftersom och allt var klart 1923. Då hade räls och vagnar blivit överförda till Kasernbyggnadsnnämndens byggnad av ammunitionsförråd i Marieberg, tillbyggnad till hospitalet i Västervik och till Södrrmanlandsregemente.

Källa: SmB-Bladet 3/1994

Läget i Uppsala hospital 1900

 Från år 1899 fanns det 271 män och 170 kvinnor på hospitalet i Uppsala, sammanlagt var det 441 personer. Av de intagna så hade fem personer begått mord, lika många hade gjort sig skyldiga till mordbrand och 27 hade begått inbrott. Under det gångna året (inspektionen skedde den 16 oktober 1899) så hade 22 intagna gått bort och det var jämnt fördelat mellan de båda könen. 

Källa:https://ep.liu.se/databases/medhist_data/arkivdokument/hospinsp/1900/I90003PB.htm

Misterhults skogsbanor

 Väster om Misterhult som ligger cirka två mil norr om Oskarshamn anlades i början på mellankrigstiden till en början med en järnväg med 600 mm som blev fem kilometer långt. År 1909 bildades AB Nässjö 3 Ply Fabrik och av det köptes 7 000 tunnland skog 1918 med Misterhults egendom med övriga fastigheter i både Misterhults och Hjorteds socknar. Efter ett par ärenden med både likvidation och den slutliga konkursen 1921, två år senare kom egendomen under en tysk ägare. Då bildades AB Norrköpings Exporthyveleri och mesta av verksamheten flyttades då till närliggande Blankaholm. Nu lite grann om banorna; spårvidden var 600 mm,; 1919 anlades fem kilometer lång bana mellan sjön Göten till en plats väster om Misterhults samhälle och därifrån var också en kilometer sidospår. Några år senare (obekant när) anlades en bana från sjön Lilla Rämm till en plats strax öster om Misterhult som var sju kilometer långt. Därefter sammanslöts de båda banorna med en tre kilometer långt förbindningsbana och från de båda sjöarna Göten och Lilla Ramm fanns flottleder till sågverket i Solstadsström. Efter konkursen 1921 så avvecklades järnvägsdriften successivt och Misterhult hade både motor- och ånglok. Omkring 1919-20 kom det första loket som hade blivit tillverkat av Jönköpings Mekaniska verkstad (June-lok) och som såldes 1936 till Eds Cellulosafabriks AB (också i Småland). Sedan kom ett ytterligare motorlok som tillverkades av Oberursel i Tyskland (vidare öden okända) och omkring 1920 kom ångloket som tillverkades av Orenstein & Koppel (också tyskt) med tillverkningsnumrrt 3413/år 1909 som tidigare hade används i kolgruvor i Saar-området. Det såldes 1935 till samma ägare som det förstnämnda loket och ångloket blev skrotat 1970.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974

Gyllenberg Bo, ”Misterhults skogsbanor”, i Skogen ta tåget, 1992

Järnvägsdata 1999

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2014

Priedits Janis; ”Industribanor i Småland (del 16), ÖSJ-Bladet 1/2000

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Bröderna Abegglen

 De schweiziska bröderna Max (1902-70) och Andre Abegglen (1909-44), var de viktigaste spelarna i Schweiz och Grasshoppers under mellankrigstiden. Den äldre brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 medan Andre spelade 52 landskamper och 29 mål mellan 1927-43. Det antalet mål som Max gjorde i landslaget var rekordet ända tills Kubilay Turkyllmaz gjorde sitt 35:e mål i landslaget 2001.

Max spelade först för ett par mindre klubbar innan han kom till Grasshoppers 1921 och spelade 142 matcher/108 mål fram till 1941 då han lade skorna på hyllan. Han vann fem ligatitlar för Grasshoppers 1926-27, 1927-28,  1930-31, 1936-37 och 1938-39 samt åtta gånger i cupen ( 1926, 1927, 1932, 1934, 1937, 1938, 1940 och 1941). Andre var med endast 1927 och 1931 samt cupen 1927, 1932 och 1934). Andre spelade bara fem säsonger för Grasshoppers och vann den franska ligan med Sochaux 1935. I den schweiziska ligan spelade han även för Servette och La Chaux-de-Fonds. Men han avled endast 35 år gammal i november 1944. När han den franska ligan så gjorde han 30 mål under denna säsong.

Andre Abegglen spelade sin första landskamp mot Sverige den 6 november 1927 inför 17 840 åskådare på Letsigrund i Zürich och matchen slutade 2-2, brodern Max gjorde ett av målen. Han var då 18 år gammal medan Max spelade då sin 31:a landskamp. Den första landskampen var mot Nederländerna den 19 november 1922 inför drygt 12 000 i Bern och gjorde då tre mål i en match som slutade 5-0. Den äldre brodern missade dock VM-slutspelet 1934 medan den yngre deltog både 1934 (Italien) och 1938 (Frankrike). Lite ytterligare kuriosa så gjorde bröderna mål i samma landskamp mot Ungern 1929, Frankrike samt Tjeckoslovakien1932 och Belgien 1933. Det gick inte så bra för det schweiziska landslaget under mellankrigstiden med bl a elva förluster i rad mellan 6 maj 1929 (2-1 mot Holland) och 3-3 mot Frankrike den 23 mars 1930. 

Källor:

du-Football info

https://www.historical-lineups.com/wp-content/uploads/2019/12/Upload-29.11.2019.pdf

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Oliver Guy, ”The Guinness Book of World Soccer”, Enfield, 1995

Wikipedia engelskspråkiga 

Målrika ligamatcher den 4 oktober 1930

 Det här är bara ett typexempel på målrika ligamatcher som var i denna omgång som spelades den 4 oktober 1930. Aston Villa vann hemma med 6-1 mot Huddersfield Town inför 43 235 åskådare på Villa Park när Billy Walker blev tremålsskytt, Eric Houghton 2 och denna säsongs skyttekung av högsta divisionen , Pongo Waring som också nätade bakom bortakeepern Hugh Turner. Tröstmålet för Huddersfield blev Dave Mangnall. På Bloomfield Road vann hemmalaget Blackpool med 5-4 mot Leicester City och Jimmy Hampson (som försvann under en fisketur i januari 1938) gjorde tre av Blackpools mål. Ernie Hine gjorde två mål för The Foxes medan Arthur Chandler inte lyckades göra mål på hemmalagets målvakt Horace Pearson. Det var tre matcher som slutade 4-0; Chelsea slog Middlesbrough, Grimsby slog West Ham och Liverpool bortaslog Newcastle. I Manchester-derbyt vann City med 4-1 mot United inför 41 757 åskådare.

United hade en svag säsong och föll i de första tolv ligamatcherna med nedflyttning som följd. Tommy Tait och Bobby Marshall gjorde två mål vardera medan Joe Spence gjorde målet för United. 

I gamla division 2 föll hemmalaget Millwall med 5-7 mot Preston inför 14 674 på The Den. Fram till denna match hade Millwall bara vunnit två och förlorat sex och låg sist i divisionen. Men deras var riktiga smällar för motståndaren, 5-1 mot Nottingham och 4-0 mot Reading (båda hemma). Millwalls mål mot Preston; Jimmy Poxton 2, Jack Cock 2 o Jimmy Forsyth, Prestons mål Tom Scott 3, Alec Reid 2 och Ted Owens 2. Everton gjorde ett gästspel i divisionen denna säsong och de vann med 7-1 mot Charlton inför 29 440 på Goodison Park. Ted Critchley 2, Dixie Dean (60 mål i gamla division 1 säsongen 1927-28) 2, Jimmy Dunn 2 och Tom Griffith medan Fred Whitlow gjorde Charltons mål. 

I division 3 (Norra) vann Rotherham United med 8-1 mot Accrington då Vic Wright gjorde fyra av målen medan Billy Hick gjorde tre. Wright gick en månad senare till Sheffield Wednesday i högsta divisionen och hade svårt att ta en plats där i ett lag som kom från två ligatitlar. Kom tillbaka till Rotherham och efter en tid gick han över till Liverpool. 

Carlisle United som var inne på sin tredje säsong i ligan hemmaslog Crewe med 4-1 inför 7 308 åskådare på Brunton Park och Jimmy McConnell gjorde tre mål. Hartlepool United hade sin högsta publiksiffra för säsongen när de föll hemma mot Hull City. De föll med 1-3 inför 6 661 på Victoria Park och Stan Alexander gjorde bortalagets tre mål och en annan tremålsskytt var Tom Maidment för Lincoln City, de vann med 5-0 mot Barrow. 

I division 3 (Södra) gjorde Peter Simpson sex mål när Crystal Palace besegrade Exeter City med 7-2. Harry Waller gjorde samtliga målen när Torquay United vann med 3-0 mot Northampton på bortaplan.

Källor:

enfa.co.uk

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1930-31/1930-10-04.html

vintagefootballers 

Wikipedia engelskspråkiga 

Om branden i Njurunda kyrka

En notis i Göteborgs-Posten den 22 juni 1870 tog upp branden i Njurunda kyrka söder om Sundsvall och som också var Medelpads äldsta kyrka. Den var inrett med bänkar, predikstol och altare. Det var en blixt som träffade  kyrkan under ett åskväder. Skribenten fotograferade kyrkoruinen i juli 2022.

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/10/njurunda-kyrkoruin.html?m=0

Om värnplikten

 Från Uppsala Nya Tidning den 12 juli 1913 kan läsa lite grann om värnplikten och hur många av de 45 223 sökande som kom in militärer, alltså hur många som klarade av mönstringen.

Utländska matroser i rannsakning

 Två matroser häktades den 23 augusti 1888 i Hudiksvall och dessa var Tord Nielsen (född 10 december 1863 i Norge) och Harry Smith (född 3 september 1868) från den amerikanska staden Pittsburgh. Anledningen till häktningen var att de hade rymt från fartyg och sedan hade de knyckt någonting också. De hade blivit förpassade till kronohäktet i staden i väntan på rannsakning vid i tinget i Enånger söder om Hudiksvall.

Källa: Polisunderättelser nr 108, 13 september 1888

Tok-Hansbron

 Över Dalälven söder om Gysinge och man åker förbi Gysinge Naturreservat så finns det fyra rester av broar som en gång i tiden man färdades på över älven. Den första är Grimbron som går över till ön Grimman och där återstår endast brofästen. Nästa försvunna bro är just Tok-Hansbron, sedan över Draggbron och avslutas med Kvarnbron som låg vid en numera borttagen kvarn. Där finns också ett minnesmärke som förklarar lite grann hur dessa har försvunnit. Enligt minnesmärket så lät landshövdingen över Västmanlands län, Walter Murray riva Draggbron, Tok-Hansbron och Kvarnbron 1934 för att anlägga nya broar. Dessa tre byggdes mellan 1844-50 och anledningen till namnet av Tok-Hansbron var att där uppehöll sig en man med namnet Hans under själva bron och det var så under flera år. Han drunknade senare och hans lik påträffades under Draggbron.

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sirius bandykuriosa

 

Snart börjar en ny bandysäsong och det var 1968 som Sirius vann sin senaste final som också är den senaste gången som klubben var i en bandyfinal. Sirius har fram till 2024 spelat 64 säsonger sedan den högsta serien bildades 1931 och i kampen om SM-guldet har klubben varit med sedan 1915 och då har det blivit 78 säsonger. 

***Det har blivit fem vunna SM-finaler som skedde följande; 1921, 1922, 1961, 1966 och 1968; sedan dess har det blivit fyra semifinaler; 1977 mot Broberg, 1983 mot Boltic, 1994 mot Vetlanda och 2009 mot Edsbyn. Klubben har avancerat till slutspel 25 gånger 

***Sirius var obesegrade i 15 matcher mellan 21/1 1961-11/2-1962, 12 matcher mellan 26/1-1966 till 11/12-1966 och 10 matcher mellan 16/12-1964 till 17/1-1965. 

***Sirius vann 10 matcher i rad mellan 23/11-2008 till 6/1-2009 som slog ut de gamla rekordet från 1960-talet med nio raka vunna matcher från januari 1961 till januari nästa år.

***I Elitseriens maratontabell ligger klubben 9:a med 64 säsonger med följande facit; 1 284 matcher, 477 vunna, 179 oavgjorda, 628 förluster, 4 350 gjorda mål, 5 213 insläppta och 1 133 poäng. På 10:e plats ligger Örebro SK som en gång i tiden ledde maratontabellen.

***Den enda som har vunnit skytteligan som Siriusspelare är Ove Eidhagen med elva mål under säsongen 1960-61. En inte alltför tokig bedrift var att Eidhagen gjorde tre mål mot Lesjöfors den 8 januari med en gipsad hand, Sirius vann med 7-1.

***Sirius främsta landslagsman är Jan ”Knappen” Berlin med 31 landskamper mellan 1972-81 och var med i silver-laget 1979.

***Sirius vann med 14-5 mot Västerås SK den 15 februari 1970.

***När Sirius vann SM-guldet 1968 så spelade de också tre mållösts matcher mot Köping, Falun och Bollnäs (samtliga på bortaplan).

*** Efter bandylaget hade åkt ur allsvenskan 1933 så har de bara spelat två säsonger i den högsta serien och har åkt ut båda gångerna. Söndagen den 16 februari 1958 och samma dag som hockeymatchen här ovan så blev Sirius klara för bandyallsvenskan efter har besegrat Stockholmslaget Swithiod på bortaplan med 2-1. Sirius vann division 2(östra) utan att tappa någon poäng och på den tiden spelades en enkelserie med nio matcher. Målskillnaden blev 39-13 och kom tre poäng före tabelltvåan Dalaföreningen från Stockholm. Den första matchen i allsvenskan var mot Bollnäs inför 5 803 åskådare på Studenternas och Sirius vann med 3-1 efter två mål av Ove Eidhagen, matchen spelade på annandagjul. Ett par veckor senare kom det dåtida publikrekordet med 7 852 mot Skutskär den 11 januari 1959 och Sirius vann med 2-1 (Skutskär vann senare bandyfinalen med samma siffror mot Västerås SK och det var mot Sirius som Skutskär förlorade sin enda match under säsongen).

Källor:

Brinkhagen Svante, ”Siriusbibeln”, 2021

Idrottsbladet, diverse artiklar

Uppsala Nya Tidning, diverse artiklar

Sirius-filer, skribentens privata

Familjetragedin på Löddeköpinge station 1920

 Den 1 juni 1920 dödade stinsen på Barsebäck-Kävlinge järnväg hela sin familj bestående av sex personer. Hans namn var Klas Algot Lindvall och han föddes i oktober 1878. Han var stins på Löddeköpinge järnvägsstation och skälet till detta massmord på sin egen familj var att han hade under lång tid missköt familjens ekonomi. Det var när det blev alltför hållbart för honom som han sköt sig själv och hela sin familj. För att slippa ladda om hade han använt både en Browning-pistol och ett Mausergevär samt han sövde ner barnen med eter innan han sköt dem. Efter brottet tog han sitt eget liv genom att spränga sig själv och alla ligger begravda på samma kyrkogård i Löddeköpinge, familjen i en grav medan fadern vilar i en annan grav bredvid. 

Källor:

https://www.geocaching.com/geocache/GC4YVEQ

svenskamordfall.se

Olika kalibrar

 En överskådligt genomgång av ämnet finns i Tidningen Vapen nr 6/1994 och f ö det första året som tidskriften gavs ut. I artikeln finns det en förteckning på 33 olika kalibrar som används eller har använts. En kaliber som inte finns med i denna lista .36 som användes i Colt Navy från 1851. Den var lättare än den version som kom ut två år tidigare nämligen Colt Dragoon som hade kalibern .44. Colt Navy vägde 1,1 kg och blev således drygt 800 gram lättare än sin föregångare. Denna revolver användes inom flottan hos olika arméer och den blev presenterat på världsutställningen i London 1851 med syfte att främja den europeiska vapenmarknaden. Tyskarna Georg Luger (1849-1923) och Hugo Borchardt (1844-1924) utvecklade 1898 kalibern 7,65x21 mm Parabellium som också var känt som .30 Luger och 7.65 mm Luger. Denna kaliber användes förutom den tyska armén även av portugiser, brassar, amerikaner och finländare. Den kalibern användes fram till 1949 då exempelvis den schweiziska armén tog SIG P200 som den senaste nämnda kalibern kunde användas till. En berömd kaliber är .30-06 som angavs i tum och blev populär bland jägare i början på 1900-talet. Denna kaliber lanserades 1906 och den gav också eko inom det militära försvaret då t ex det amerikanska armégeväret Springfield ändrades till denna kaliber. Det var någonting kort om ett par kalibrar som eller har använts. Listan kan göras långt och det går att botanisera själv i olika kalibrars värld på t ex den engelskspråkiga Wikipedia.

Källorna till denna artikel är förutom den redan nämnda även Chris McNabs bok om skjutvapen och artikeln om 6,5x55 i Tidningen Vapen nr 7/1997.

Fyren på Sandhamn

 Fyren (består av två ledfyrar) på Sandhamn blev färdigt 1870 och under åren har det lite förändringar liksom på andra fyrar. År 1892 byggdes uthuset ut och tomten blev inhägnat. Året efter byggdes det en källare av betong för förvaring av fotogen. Sedan hände det inte så mycket på denna fyrplats  fram till 1913 då en ny brygga byggdes och två år senare en uppassningshus. Det var f ö utanför Sandhamn som man bärgade pansarbåten Tapperheten 1914. Bifyren släcktes 1929 och året efter installerades det el i huvudformen.

Källor:

fyrwikin

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Notering om Sabestus

 Kallblodstravaren Sabestus kanske en del äldre spelare och travfolk har något minne av och det var en hingst som föddes 1973 efter Sabin-Juliana Best-Steggbest. Han startade vid 300 tillfällen och vann 74 av dessa. Den legendariske Skellefteå-kusken Stig Lindmark körde Sabestus ett antal gånger och han hade även fadern Sabin i sin träning.

Källor:

blodbanken.nu

https://www.travmuseet.com/nyheter/stig-lindmark-vann-guldbjorken-redan-1976/

Historiska fotbollssäsongen, Liverpool 1950-51

 Det var ganska så svag säsong som Liverpool under denna säsong och klubben hade då vunnit ligan vid fem tillfällen som på den tiden även var en toppsiffra. Eftersom de klubbar som har varit dominerande under en viss tidsperiod inte har varit särskilt lyckosamma över lag. Sunderland som då var i delat merit-topp med bl a Arsenal (fem titlar under 1930-talet) och Aston Villa (lika många titlar under 1890-talet), hade mer utspritt med tre av titlarna under 1890-talet och tre under tiden 1902-36 och säsongen 1935-36 var klubben senaste ligatitel.

Liverpool gjorde som sagt vad en svag säsong säsongen 1950-51 och de slutade på 9:e plats med 43 poäng. Dessa kom från 16 vinter (två poäng för en vinst) och 11 oavgjorda. De gjorde 53 mål och släppte in 59, antalet gjorda mål var liksom två år tidigare det sämsta hittills med 42-matchprogram sedan 1919. Liverpools största seger var 4-0 mot Sunderland den 26 augusti inför 52 080 åskådare på Anfield Road och annars var det vinster med 1-2 mål. De spelade bl a 3-3 mot Bolton Wanderers på hemmaplan, de vann med 3-1 mot Everton i derbyt på Goodison Park den 16 september och med samma siffror mot Portsmouth den 9 december. Säsongen största förlust var 1-4 vid tre tillfällen mot Wolverhampton (hemma), Sheffield Wednesday och Huddersfield (Anfield). I FA-cupen gick det inte heller så bra när de föll mot Norwich City i den tredje omgången och det var klubbens första plump i cupen sedan säsongen 1936-37 då de åkte ut i det första försöket för lag högre upp i ligan, också mot Norwich. Eddie Spicer var den enda som spelade i samtliga 42 ligamatcherna medan de främsta ligaskyttarna var Billy Liddell 15, Jack Balmer 10, Jimmy Payne 6 och Albert Stubbins 6. De finns en del rester kvar av det lag som vann ligan 1947.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—A complete record”, Derby, 1990

Kortlivat Industribana på Vaxholm

 Kungliga Väg- och Vattenstyrelsen hade under ett par verksamhet på Vaxholm och mellan 1934-37 utvidgades/förstärkte man hamnen i Vaxholm. Sedan arbetet hade blivit avslutat så fortsatte man sina hamnarbeten på andra håll. En decauvillebana med spårvidden 600 mm anlades 1935 för att transportera Sten och schaktmaterial. Loket från Orenstein & Koppel i tyska Nordhausen tillverkades 1936 och sändes till bl a Utklipporna för hamnarbete sedan banan i Vaxholm hade rivits upp. Lokets senare öden är tyvärr okända.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Kvicksunds okända motorlok

 Tegelbruket i Kvicksund i Södermanland har det funnit två motorlok med okänd tillverkare och själva bruket var igång mellan 1934-67, men hade anor från 1815. Det var under 1934 som aktiebolaget Kvicksunds Tegelbruk bildades med säte i Eskilstuna. Banan som hade spårvidden 600 mm och gick mellan bruket-lertaget, blev totalt 1,2 mm långt. Banan trafikerades i början av hästar som drog vagnarna och nedlades 1957 med upprivning som följd!! Bruket hade två tvåaxliga motorlok av okänd tillverkare, det ena loket är inte mycket känt förutom att det är skrotat och det andra loket vet man att det hade en Volvomotor, var grönmålat, var utrustat för gengasdrift och blev skrotat omkring 1957.

Källa: ”Industrilok i Södermanland”, 1982

Hässja hö

 

Denna bild är hämtat från Anna-Lisa Kristiansson artikel Kulturgeografiska studier i Stockholms norra skärgård. Bilden visar att man hässja hö på stolpar och det ser nästan ut som ett urfolk går till attack. Klicka på bilden så kan man nästan ana det om man tittar på den som är närmast stolpen strax höger om bildens mittparti. Även den som är närmast på högersidan av bilden verkar ännu mera vara en människa. Den bilden som är nedanför som finns i min mormorsfars bildarkiv och hans namn är Gottfrid Carlsson som levde mellan 1872-1958. Bilden i artikeln är taget i Grovö by i Frötuna socken i början på 1940-talet och han måste har passerat där. Artikeln om denna typ av att hässja hö är följande länk;

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=H%C3%A4ssja&m=0

Mystiska dödsfallet i Hedemora 1950

 Den 7 april 1950 påträffades Karl Nordlund som föddes i  oktober 1899 död på Åsgatan i Hedemora. Vad som föregick hans dödsfall är höjd i dunkel, vad som är känt är att en sten låg bredvid kroppen och det var svåra skador på bakhuvudet. Det var svårt för polisen att utreda om han hade blivit dräpt eller om stenen hade slungats iväg av en förbipasserande bil. Inga vittnen fanns som kunde berättat hur det hade gått till. Stenen var iallafall knytnävsstor och det är mycket möjligt att den hade kastat mot honom bakifrån. Enligt framkomna uppgifter hade Nordlund känt sig förföljd av för honom en okänd person.

Källor:

Mordkommunisionen efterlyser”, 1964

svenskamordfall.se

Vallstenas kyrka

Vallstenas kyrka ligger på Gotland och skribenten tog detta kort i september 2019, det är en av de 92 medeltida kyrkor på ön. Denna kyrka härrör från 1200-talet och ligger på den nordöstra delen av ön. Socknen gränsar i väster mot Källunge, norr Bäl, öster Boge, sydost Gothem och i söder Hörsne samt en del av Gothem. De äldsta delarna av kyrkan är nederdelen av tornet och långhuset som tillkom i början av 1200-talet. Kyrkan blev i stort sett färdigbyggt under detta sekel och bänkarna kom under samma tid, en bänk förvaras på Historiska museet i Stockholm. Kyrkklockan är från 1571, altarskåpet är från 1633 med anteckning om det på baksidan, predikstolen är från 1699. En målat bänkinredning är från mitten av 1700-talet och tornet blev skadat efter ett blixtnedslag 1788. I Vallstena socken bodde det 252 invånare 1780, 554 under 1805 och 625 under 1850.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tabellverkets material på nätet

 

Kalkbrytningen i Hisvåla

 Runt sjön Skvien (den stavas så) finns det ett antal lämningar bl a efter en kalkugn som fortfarande finns i orten Hisvåla i Dalarna. Hisvåla ligger dryga halvmilen öster om Leksand och vid sjöns södra strand. Runt sjön finns det bl a fossil åkermark något väster om sjön, där även rest av en liggmila finns. Söder om sjön finns förutom kalkugnen även ytterligare en liggmila (kolbotten), ett 100x40 meter stort gruvområde (enligt Fornminnesregistret finns det en ca 30 meter lång järnnatns), kalkugnen, ytterligare ett gruvhål och en trefaldighetskälla. Öster om sjön finns ett offerkast samt ytterligare skogsbruksanläggningar, där har också funnits ett mindre kalkbrott. Runt Bodberget har det funnits kalkbrott som sedan har bränt i kalkugnen. Kalkbruket med ugnen anlades 1915 och på platsen gick en drygt 100 meter lång järnväg med spårvidden 600 mm som man drog tippvagnar på, ett sidospår till avfallstippen fanns också. Hela denna rörelse lades ner 1945 och ännu finns det rester kvar efter såväl gruvområdet som kalkugnen. 

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

Ripa Magnus (redaktör), ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Dalarnas län”, del 1, 2015

Oljelagret i Skogstorp

 Ca fyra mil söder om Ånge ligger driftplatsen Skogstorp där en teknisk station anlades 1991. På samma plats låg en lastplats med elektrifierat sidospår till ett oljelager. Denna lastplats anlades i sin tur 1973 och lades ner endast två år senare. All extra infrastruktur togs bort från platsen efter nedläggningen av själva lastplatsen.

Källor:

banvakt.se

”Järnvägsdata med driftplatser, 2009”

Skuldsatta kolbönder 1742

 Antalet skuldsatta kolbönder hos Iggesundsverket 1742 var sammanlagt 295 individer och kolbönder är de som fraktade kol till järnbruken. De var från följande socknar;Njutånger 73, Enånger 27, Idenor 34, Tuna 17, Forsa 103 och Rogsta 41.

Källa: Iggesundsverket, del 1, 1984

Hydling gjorde det 1000:e målet

 

Lars Hydling gjorde det 1000:e målet i bandyns högsta serie som då var uppdelat i två serier. Denna milstolpe ägde rum den 28 december 1980 mot Edsbyn inför 1 375 åskådare hemma på Studenternas. Sirius vann matchen med 7-2 och Hydling gjorde fyra av målen, det historiska målet kom fyra minuter in på den andra halvleken. Då han satte sitt 3:e mål i matchen och Sirius femte mål på bortakeepern Ove Jonsson. De övriga målen gjordes av av Ola Parling med två mål och Lars Muhren (far till Magnus Muhren) som levde lite grann skuggan av sin egen far och sonen när det gäller meriter. Edsbyns mål gjordes av Jan-Erik Carlberg och Ove Fridh, efter matchen låg Edsbyn 2:a och Sirius 4:a.

Källa: Uppsala Nya Tidning 29 december 1980

Argmatchen mot VSK

Det var mötet med Västerås SK i Division 2 ;Svealand) den 2 juni 1967 som en hätsk situation uppstod och många av de 5 316 på matchen visade mer eller mindre sitt missnöje. VSK vann dock matchen med 3-2 men det som var droppen i matchen var när bortalagets Lars-Erik Ahlberg som bl a spelade 251 matcher och gjorde 25 mål för Helsingborg IF i Allsvenskan mellan 1955-67 förutom de sista åren i näst högsta divisionen. Ahlberg avslutade med ett par i VSK och fyllde för övrigt 90 år tidigare i år. Efter en drygt en halvtimme sprang Ahlberg efter Leif Eriksson i Sirius och sparkade ner honom bakifrån, publiken var i uppror och en klunga med spelare samlades kring den liggande Eriksson medan en arg Ahlberg var arg som en bi enligt referatet när han pratade med domaren Tore Kullgren. Eriksson reste senare på sig och kvitterade några minuter senare till 2-2. 

Bilden är från Uppsala Nya Tidning den 3 juni 1967 och bland de andra spelarnas fötter ligger Eriksson medan Ahlberg står framför domaren och bilden är också klickbart.

Enligt https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1967.pdf blev Sirius 4:a med 28 poäng (22 matcher) och Västerås SK blev 6:a med 21 poäng. Matchen på Arosvallen slutade 1-1. Nästa säsong vann Sirius serien medan VSK åkte ur och Sirius vann båda matcherna med 11-0 i målfacit, på Arosvallen vann Sirius med 7-0 och det finns en tidigare notis om denna match.

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/03/notiser-mars.html?m=0

Lokskada i juli 1911

 När persontåg nummer 5 gick från Sala till Uppsala på morgonen den 2 juli 1911 så uppstod en skada på loket. Tåget blev drygt en timme försenat till Uppsala och man beslöt att ställa in tåget. Tågets vagnar fick istället gå i tåg  med numret 113 som avgick till Stockholm 21:15 på kvällen.

Källa: Tidningen Upsala 3 juli 1911

Brinnande personvagn

 En personvagn brann upp på Kristianstads Central den 22 januari 1933 sedan en vagnputssre hade försökt tina upp ett fruset avgasrör med hjälp av brinnande trasseludd. Det var en vagn med kombinerat andra- och tredjeklassindelning som dessutom blev totalförstörd. Vagnen skulle ha gått med ett tåg till Hästveda och den byggdes på Ljunggrens i Kristianstad 1902.

Källa: ÖSJ-Bladet nr 3/2011

Ett par bilder

En bil av den äldre modellen fotograferades utanför en villa söder om Uppsala under en tidig morgon under sommaren 2023. Tyvärr tog det inte upp vilken fabrikat det var eftersom alla bilar gjordes i princip likadana förr i tiden. Men visst är det en viss nostalgisk över bildens motiv???

Denna vagn finns uppställt längs med vägen till Vagnsunda på Yxlan.

På Örs konditori norr om Växjö påträffades detta motiv och är snarlikt den bild som kommer nedanför. Emblem från Pommac, Coca-Cola och den f d bensinstationen Esso är klassiska.

I Linneladan cirka 11/2 mil söder om Norrtälje kan man verkligen hitta någonting som är förknippat med historien. Skall man gissa på att denna annons eller burk är från mellanskrigstiden mellan 1918-39??? Det är nog ingen tokig gissning.

Den där bilden tog jag under pausen av en bandymatch för drygt tio år sedan och visar en del av den gamla huvudläktaren på Studenternas fotbollsplan. Nu är en helt ny arena för drygt 10 000 åskådare har blivit byggt. Arenan var från 1940-talet och bestod från början av en mindre läktare som drogs ut mot sidorna under 1960-talets andra hälft.

Snytens järnvägsstation

 Snyten är mer eller känd järnvägsknut bland järnvägskretsar men är kanske mindre omtalad bland folk i största allmänhet. Förr i tiden var den en viktig järnvägsknut mellan två enskilda järnvägsbolag. Snyten är namnet på själva stationen medan Snytsbo är namnet på den närmaste orten. Det förstnämnda ortnamnet är också namnet på sjön som ligger där. Tågen stannar numera inte i Snyten förutom när det är möte mellan två tåg. Själva byggnaden blev färdigt och öppnades för användning under sommaren 1900 och var i två våningar i s k för Krylbomodellen, själva driften lades ner 1967 och fem år senare revs det pampiga stationshuset. I Snyten gick järnvägen åt fyra olika  håll och det är enkelspåriga linjer. Dessa gick till Krylbo, Högfors (Norberg), Fagersta (Frövi—->Hallsberg) och Ängelsberg (Kolbäck—->Västerås). Personligen har inte skribenten besökt platsen för Snytens järnvägsstation och på platsen finns bara uthuset kvar. Själva objektet är inte fornminnesmärkt förutom två objekt i Snytsbo.

Källor:

banvakt.se

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Järnvägsdata med driftplatser, 2009

Sveriges järnvägsstationer, Järnvägsmuseet

Ett par demografiska uppgifter från Dala

 I Dala pastorat utanför Falköping kan man bl a läsa följande demografiska uppgifter under ett par årtionden under 1700-talet. Denna notis har bara en upplysande tabell och p g a att den publiceras här så ändras strukturen i tabellen om. Den ger andelen av giftermålsfrekvensen i tusentals.

1751-60

Män: 87,4

Kvinnor: 74,8

Barnadödlighet: 44,4

1761-70

Män: 75,5

Kvinnor: 69,1

Barnadödlighet: 43,4

1771-80

Män: 56,5

Kvinnor: 52,9

Barnadödlighet: 48,9

Källa: Christer Winberg, ”Folkökning och proletarisering ”, Göteborg, 1975

Om och källorna till Liverpools minnesvärda matcher

 Skribenten har valt att inte fortsätta med att beskriva Liverpools historiska matcher p g a att det är risk att folk gör gällande vilka de själva minns eller känner till, vilket det kan även vara bra. M a o har det varit att plocka ut även om materialet är lätt att komma åt. Liverpool är ju även skribentens favoritlag. En annan orsak är att i del 7 omfattade tio matcher som var i tidsperioden 1996-2007 medan del 1 o 2 omfattade tidsperioderna 1893-1914 o respektive 1923-55. Det är inget fel att skriva om en klubbs historiska matcher men det är risk att det blir alldeles för tätt mellan matcherna från nyare tid och det känns som det aldrig blir någon avslut.

LÄNKARNA TILL MATCHERNA

Del 1:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/05/liverpools-legendariska-matcher-del-1.html?m=0

Del 2: https://okandahandelser.blogspot.com/2022/06/liverpools-legendariska-matcher-del-2.html?m=0

Del 3:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/08/liverpools-legendariska-matcher-del-3.html?m=0

Del 4:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/09/liverpools-legendariska-matcher-del-4.html?m=0

Del 5: https://okandahandelser.blogspot.com/2023/04/liverpools-legendariska-matcher-del-5.html?m=0

Del 6:

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/10/liverpools-legendariska-matcher-del-6.html?m=0

Del 7:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/01/liverpools-legendariska-matcher-del-7.html?m=0

KÄLLOR:

11v11.com

Butler Bryon, The illustrated history of the Football league 1888-1988, London, 1988

https://www.lfchistory.net/

Pead Brian,

”Champions by Champions”, Derby, 1990

”Liverpool—-A complete rekord”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/

Rothman Football Yearbook”, diverse utgåvor

Smailes Gordon, ”Football League records”, Derby, 1992

vintagefootballers.co.uk

Wikipedia engelskspråkiga 

https://www.worldfootball.net/

Smedbosloket på Horn

 Horns Tegelbruk i Väringstrakten (Västergötland) var igång mellan 1850-1976 med en modern start i början på 1900-talet då den första torrladan byggdes. En 600 mm järnväg anlades och den blev drygt 300 meter långt, handdrift fram till 1965. Loket tillverkades av Smedab (Smedbobolaget) i Skövde 1965 och var bensindriven med en Volvo-motor. Banan nedlades tillsammans med bruket medan motorloket ställdes av (Just nu finns ingen möjlighet att studera lokets senare öden). I samband med boken om Västergötland kom ut 1984 så var det kvar.

Källa: Mats Freding, ”Industrilokal i Västergötland”, 1984

Värpehults stenbrott

 Småland är känd inom vissa järnvägskretsar eller eventuellt fler för sina torvbanor med lindrigt även om allra flesta är nedlagda numera. Dryga kilometern från Liatorp i Småland låg Värpehults stenbrott som inte hade någon känd lokdrift. Enligt uppgift omnämns det med detta namn i ”Svensk industri” från 1936 och det är inte mycket känt om detta stenbrott. Under mitten av 1970-talet fanns två vattenfyllda stenbrott på en karta. Enligt uppgift i boken om industriella bergarter och mineraler för Kronobergs län så var det sju brott, ur det största brottet bröts det 13 700 ton blocksten mellan 1958-67.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland”, del 25, ÖSJ-Bladet nr 2/2002

Fotbollslaget Almtuna IS

 Almtuna är numera känt som en ishockeyklubb från Uppsala som är hemmahörande i en ishall som är en av de minsta i landet. Almtuna har haft andra idrotter på programmet och fotbollslaget var i seriespel mellan 1934-91 och bl a mött Sirius vid några tillfällen. Den första säsongen var 1934-35 då laget blev 3:a i Upplandsserien klass två med totalt fem klubbar. Det har blivit tre säsonger i division 4 som var följande; 1946-47 (en säsong) och två säsonger mellan 1951-53, en åttonde plats under den är fösta säsongen är klubbens högsta någonsin. De mötte då Sirius samt några klubbar från Västmanland och nästa säsong åkte de ur serien. Under 1962 spelade klubben i femman och därefter i såväl sexan som sjuan. De spelade i Upplands division från 1976 till de lämnade fotbollsserien efter har slutat sist i division 7 (Uppland, Norra) 1991.

Källa: https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=2036

Den ”Edmondsonska” biljetten

 

Rubriken är nog lite svenenglish!!! Förr i tiden fick man tågbiljetter som den som är på bilden  och som numera bara finns på museijätnvägar. Biljetten kallats för Edmundsson-biljetten och gjordes i hårdpapp. För drygt tio år sedan var skribenten på Östra Södermanlands museijärnväg i Mariefred med den numera nedlagda Industribaneföreningen och vi åkte tåg mellan Mariefred-Läggesta