Kyrkklockorna till Dannemora kyrka

 En klockstapel till Dannemora kyrka i Uppland har en vindflöjel med årtalet 1753 och de som byggde stapeln var G de Klau samt A Pouset. Storklockan är omgjuten 1843 medan lillklockan tillverkades 1790, båda gjordes i Stockholm. Den större klockan har medeltida ursprung och har latinska inskrifter att den är gjord på 1409-talet. I klockstapeln förvaras två stycken likbårar. Själva klockstapeln har också flera likheter med andra klockstaplar som finns i den norra delen av landskapet.

Källor:

Blent Karin m fl, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Norberg Rune, ”Dannemora kyrka”, Upplands kyrkor 10, Uppsala, 1969

Härsbacka fältspatsgruva

 Utanför och inom Åkersberga som bl a har haft en viktig mötesplats mellan sjöfarande och traktens bönder, även haft stenbrytning och brytning av fältspat. Härsbacka har haft Sveriges tredje största fältspatsbrott efter Kolsva samt Forshammar. Brytningen hade pågått från 1896 till 1946 och hade då omfattat 106 500 ton fältspat samt 232 000 ton kvarts. Gruvan är runt 200 meter lång, max 37 meter bred och som mest 142 meter djup. Efter nedläggningen hade gruvan blivit använt som oljelager som nu har upphört. År 1906 anlades den första interna järnvägen som gick mellan Härsbacka och Isättraviken och den blev cirka 1,5 km långt som trafikerades av hästar. Efter en bibana hade blivit färdigt så revs hela bansystemet 1927 för under nästföljande läggas ut på nytt för lokdrift denna gång. Denna gång trafikerades den fram till nedläggningen och rälsen kvarlåg tills början på 1@50-talet. Alla rälsbanor hade spårvidden 600 mm och det var tre lok som tjänstgjorde i Härsbacka. Två av dem var tillverkade av Austro-Daimlier i den österrikiska huvudstaden. Ett av dem tillverkades 1920 och hade kommit ifrån Edsbyn gruva på Väddö, det andra loket tillverkades före 1927. Båda dessa lok såldes vidare av L H Sandströms maskinaffär i Månsarp till Mälardalens Tegelbruk och det är inte känt om de användes där. Det tredje loket var även den bensindriven och användes under några år under 1940-talet.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Sundberg Arne m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Stockholms län”, 2004

Uppsala blev erbjuden el

 Från Svenska Dagbladet 8 juni 1906

17-årig flicka dömt för barnamord

 Från tidningen Upsala den 14 februari 1916 och notisen om en simulants misslyckande rymningsförsök, bilden är som vanligt zoombart.

Kulturhistorisk gravsten???

Denna gravsten finns på kyrkogården till Länna kyrka utanför Norrtälje och vid ett senare tillfälle observerade jag att det har kommit upp en skylt. På skylten ombeds anhöriga att kontakta pastorexpeditionen. Komministen var en stor ställning inom socknen en gång tiden och han blev inte så gammal heller. Frågan är hur mycket det blev hur betydelsefullt den mannen var och det var en sten som kostade en hel del. Han fru levde fram till 1956 och dottern dog i slutet på 1960-talet. Varför inte göra graven till kulturgrav istället, det kan man alltid undra.

 

Föll ner i gruvan

 Ystads Allehanda tog upp en händelse som de lokala tidningarna inte gjorde och den 8 oktober 1895 skrev tidningen att tre personer var på väg hem från marknaden i Östhammar. En man gick bredvid åkdonet och den man som körde åkdonet var kraftigt berusat, det var sonen till den andra mannen. Med på åkdonet satt också en äldre kvinna som var hushållerska. När ekipaget nådde Sandgruvan så störtade åkdonet ner i denna och sonen omkom medan kvinnan samt hästen klarade sig.

Vraket vid sockengränsen

 Mellan den obebodda ön Stor-Andö som tillhör Länna socken och Bildö socken så finns ett vrak efter ett mindre fartyg som upptäcktes under en sjömätning som gjordes under 2018. Detta objekt är precis på gränsen med huvuddelen inom Bildö socken. Vraket ligger ca två kilometer nordväst om Vagnsunda på södra delen av Bildö. Vraket mäter ca 17 lång, bredden är 6,4 meter och sticker upp ca 1,5 meter. 

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Loken i Skutskär

 Detta industriobjekt kommer att belysas kortfattat eftersom det är ganska så mycket om det. Träindustrin i Skutskär inleddes vid decennietskiftet 1860/70 när ett mindre sågverk flyttades dit från Älvkarleby. Där uppfördes det massafabriker, sågverk och spritfabrik. Det har funnits tre olika spårvidder (600, 1000 och 1435) och samtliga har haft spårdrift. På det minsta spårvidden har det funnit ett ångackumulatorlok och elva motorlok av olika fabrikat (kommer att presenteras i större drag). Ångackumulatorloket tillverkades av den tyska firman Orenstein & Koppel 1907 med numret 2645 och som ställdes av 1915, loket användes i flistransporter (såldes till en okänd köpare 1920). Bland motoroljenivån så hade Skutskärs landets första ackumulatorlok och som tillverkades 1891 av Edvin Andren i Göteborg, detta lok skrotades tre år senare (själva ackumulatorerna sparades). De två loken som tillverkades i Västervik har behandlats i en tidigare artikel på bloggen, tre lok tillverkades av ASEA varav ett såldes till Söderfors 1917. Ett motorlok tillverkades av Sala Maskinfabrik 1939 och hade en Lister-motor på 16 hästkrafter, skrotades 1955. Två lok var Gmeinder-lok från orten Mosbach i Tyskland, tillverkades omkring 1940, köpta av Industridiesel 1946 och skrotades 1955 när spåren på brädgården togs bort. Ett motorlok med spårvidden 1000 mm har används och loket fraktade massaved under några år, tillverkades av en okänd tillverkare omkring 1917 och skrotades i mitten av 1940-talet. Två lok på normalspårvidden har använts och ett av dem användes ännu omkring 1990.

Källor:

Freding Mars, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

https://okandahandelser.blogspot.com/2017/10/vasterviksloken-pa-skutskars.html?m=0

Sköt sig själv i benet

 En yngling som målsköt med ett salongsgevär i skogen vid Grindstugan i Uppsala hade nämligen otur att ett skott träffades i benet. Det var ett vådaskott och hur det var med detta återstår att ser eftersom det inte stod något om det i källan. Det kan vara ovarsamhet, snubblade över någonting så skottet gick av eller om råkade komma åt avtryckaren när han gick(om vapnet är laddad så kan det ske motsvarande olyckor).

Källa: Tidningen Upsala 17 oktober 1899

(Tidigare publicerat)

Demografiska notiser om Breds socken 1765

 ***Det föddes 28 barn under året 1765 varav en pojke föddes utanför äktenskapet. Sammantaget var det 13 pojkar och 15 flickor som kom till världen.

*** 23 personer dog under året varav elva barn som var under tio år och sju äktenskap upplöstes genom döden.

***Fyra vigslar ägde rum under året.

***Sju personer dog p g a ålderdom varav fem var kvinnor.

***Fyra personer dog p g a ”vådliga tillfällen”.

Källa: Tabellverket på nätet

Minnesordet över Elsa Eschelsson

 I denna artikel från 2011 skrev jag om Elsa Eschelsson som tog sitt liv i mars 1911 och som ville bli professor i juridik på Uppsala Universitetet. Men blev motarbetat av samtiden trots att det var många manliga kollegor som stödde henne.

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Eschelsson&m=0

Nu finns en bättre mobilkamera och då kunde jag ta en bild på hela minnesordet i Uppsala Nya Tidning den 11 mars 1911 som också var en av källorna till den länkade artikeln. (Bilden är zoombar).

Edebomästaren

 Det är okänt mellan vilka år han levde och han var iallafall i början på 1500-talet. Ännu mindre var det var för ursprung och om han kom från Uppland eller annanstans. Klart är det att det var han som låg bakom målningarna i Edebo kyrka strax utanför Hallstavik i Uppland 1514. Dessa målningarna syns överallt inne i kyrkan och den kyrka som har målningar som är likt Edebo är Knutby i samma landskap.

Källa: Nationalencyklopedin 

Demografiska notiser om Närtuna socken 1827

 ***Det var 17 pojkar och 13 flickor som föddes under året varav en pojke var utomäktenskaplig född. 

***Under året dog 16 personer varav sex var upp till tio år gamla, fyra personer dog fattiga och de äldsta var två stycken som var mellan 60-65 år.

***En tonåring födde barn under året, sju kvinnor var mellan 25-30, tio kvinnor var mellan 30-35 och nio kvinnor var mellan 39-40. En kvinna fick tvillingar under året.

***Tre kvinnor dog av ”inflammatoriska febrar”, tre dog även av ”konvulsioner ” samt lika många äldre dog av tvinsot.

Källa: Tabellverket på nätet

Demografiska notiser om Bladåker 1796

 Bladåker socken ligger i Uppland och låg då i Stockholms län.

***Det föddes lika många av det vardera könet—-16 stycken (totalt 32 stycken). Två kvinnor fick tvillingar och en kvinna fick en dödfött flicka.

***Arton personer varav 11 var män/pojkar, 13 barn upp tio år dog varav nio av dem var pojkar och två äktenskap upplöstes genom döden.

***Åtta par gifte sig under året.

***En tonårsmamma under året och 10 kvinnor var mellan 30-35 år gamla.

***Den främsta orsaken var oangiven sjukdom.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket på nätet

När Sirius vände mot Djurgården

 Den 27 september 1993 tog Sirius emot Djurgården inför 1 699 åskådare hemma på Studenternas. Man kan säga att Sirius vände mot bättre motstånd och det var Djurgården som gjorde två snabba mål efter drygt en halvtimme. Först gjorde serbiern Vito Stavjhanin mål i den 26:e matchminuten och minuten senare gjorde Thomas Lundmark det andra målet. Sirius försvarare Robert Söderlund sköt in en straff efter 39 minuter och såg till att det reducerades. Efter 75 minuter gjorde Johan Tesseus målet som innebar kvitteringen och i den 88:e matchminuten gjorde Magnus Nordelind det avgörande målet. Skribenten var själv på matchen och det var någonting som hängde i luften, men tur var så hände det ingenting. Sirius slutade på kvalplats och fick spela mot Falkenbergs FF och IFK Västerås för hänga sig kvar. Mot det sistnämnda laget vann de med matchens enda mål på bortaplan medan mötet i Uppsala slutade 1-1. Matchen kändes också som en milstolpe för den uppländska fotbollen. 

Källor:

fotbollsdata se

Uppsala Nya Tidning 28 september 1993

Lukten vid Vaksalatull

 Från tidningen Upsala 8 juni 1897

Någon liten förbättring lär hafva inträdt i de omklagade sanitära förhållandena vid Vaksalatull sedan den illaluktande gropen delvis länspumpats och de svåraste afskrädehögarne öfvertäkckts, men ännu återstår mycket att göra och afstjelpning, ehuru i mindre skala, eger fortfarande rum.

Någonting som man fick bort sedan och just nu har jag ingen uppgift om det.

(Tidigare publicerat)

Höstångan

 Tyvärr råkade det tänkta dragkraften som var ett S-ånglok ut för en tubläcka och det kom bara ett par dagar innan resan skulle göra på godsbanan Örbyhus-Hallstavik. Längs med banan som anlades på 1870-talet fanns det också bibanor som gick till bl a Ramhäll (gruva), Lövstabruk och Fagervik vid sjön Vällens norra spets. Skribenten gick på tåget i Tierp och det Svenska Järnvägsklubben (medlem)som arrangerade resan med materiel från Järnvägsmuseet i denna stad. Det var kort på tåget, på linjen, föremål och bangården i Hallstavik. Är det någon som har funderat på varför man inte få gå på toaletten när tåget står still??? Det är p g a i de äldre vagnarna så rann innehållet ut direkt på banvallen. Sträckan mellan Hargshamn och Hallstavik byggdes 1977 sedan den smalspåriga Uppsala Östra-Rimbo-Hallstavik hade lagts ner. Dannemora-Hargs Järnväg byggdes i början som smalspårigt, hade treskensspår mellan Dannemora och Gimo under 1960-talet innan linjen blev breddat. På ditresan anordnades ett antal stopp medan det var direktgång ifrån Hallstavik till Örbyhus som tog nästan två timmar och dieselloket som var ett T—lok från 1955 hök maxhastigheten 40 km/h på banan förutom vissa toppar på 45 km/h. Några bilder kommer att publiceras nu medan några andra kommer att publiceras senare (t ex järnvägsstationen i Gimo). Förutom godstrafik har även en viss persontrafik ägt rum, det sista persontåget gick 1960 mellan Örbyhus-Gimo (obetydligt sedan Faringe-Gimo lagts ner tidigare under detta år. (Bilderna är klickbara)

Fiskala hushåll i Skokloster socken

 Skokloster hade 45 hushåll under året 1571 och under senare år var detta antal följande; 

1620; 50
1699; 71
1718; 78
1735; 77
Dessa siffror var mer eller mindre beräknade, men ger ändå en illustration hur många hushåll det fanns i denna socken under denna tidsperiod och det är med hjälp av mantalslängderna eller inlösenlängden i samband med Älvsborgs lösen som dessa uppgifter har räknas fram.

Källa: Lennart Andersson-Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000", Göteborg, 2000

(Tidigare publicerat)

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket