Ett par notiser

 Sirius i slutspelet

Sirius har i bandy spelat tolv finalmatcher (fem vinster), 23 matcher i semifinalen som har givit åtta vinster, 69 matcher i kvartsfinalen med 27 vinster och 18 matcher i åttondelen eller förkval med 13 vinster. Sirius har spelat tio finaler och vunnit fem (senaste 1968).

Källa: bandyresultat.se

Kollekt för barn

I Aftonbladet den 29 augusti 1890 hade en notis om en kollekt som skulle hålla tre dagar senare och pengarna skulle gå till Allmänna Barninrättningen som då hade 3 300 barn i hela Sverige.

Ett grundår 

Det amerikanska kreditföretaget American Express Company grundades i New York 1850 och har nu kontor i ett flertal länder.

Källa: ”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Walthers P-versioner omkring 1930

 Den tyska vapentillverkare Walther som hade sin fabrik i den lilla orten Zella-Mehilis och den första versionen av en pistol var avsedd för den tyska polisen. Det blev då modellen Walther PP (PP stod för Polizei-Pistole). Denna version börjades att tillverkas 1929 och var en halv-automatisk pistol med flera kalibrar, bl a kalibern 7,69 mm samt hade ett tungt slutstycke. Pistolens skjuthastighet var 290 m/s och laddades varje gång med 8 skott i magasin. Året kom Walther PPK som en förbättrat version än den förra med fler förbättrade funktioner. K:et i själva beteckningen stod för kurz som betyder kort på tyska. Den var lämpat även för civila poliser som kunde dölja vapnet om det skulle se någonting för att sedan ingripa. Förutom den tyska polisens användning som använde flera vapen från Walthers produktion så såldes dessa två versioner även till polisen i andra länder. PPK hade dock lägre skjuthastighet med 280 m/s och sju skott i magasin. Enligt en uppgift förbjöds den senare versionen att användas.

Källor: 

https://www.chuckhawks.com/index2m_collectors_corner.htm

McNab Chris, ”Skjutvapen (sv version)”, 2011

Miller David, ”The illustrated directory of Guns”, Maidstone, 2005

Wikipedia engelskspråkiga 

Schackspelande turken

 År 1769 konstruerade baron Wolfgang von Kempelen en automat föreställande en turban-klädd finklädd man med mustasch som satt framför ett schackbräde. Under schackbrädet var det en låda som kunde rymma en person som var kunnig i schack. Före ett parti så öppnades alla lådor och dörrar i byrån så all den mekaniska eller tekniska delarna kunde ses av publiken. Det var baronen själv som gjorde detta och publiken var oftast de olika hoven i Europa. En del av Wikipedia vars artikel om baronen kan man läsa följande;

” Kempelen själv brukade stå vid en låda ett par steg därifrån och ge intryck av att han på något sätt inverkade på spelet. Ovanpå byrån brukade det placeras ett levande ljus för att dölja lukten från ett annat ljus som fanns inne i byrån, så att den mänsklige schackspelare som gömde sig där skulle se något. Fast schackturken var en illusionistisk apparat, så var den ändå en mycket snillrik konstruktion i vilken magnetism utnyttjades så att den gömde schackspelaren kunde se pjäsernas position.”.”

I Wikipedia-artikeln om Kempelen finns också ett kopparstick föreställande den schackspelande turken. Den fraktades sedan över till USA och förstördes i en brand i det kinesiska museet i Philadelphia 1854.

Källor:

”Otroligt, men sant”, 1977

Wikipedia svenskspråkiga 

Bil-intresse

 I somras köpte jag ett böcker på Motala Motormuseum och en av dem var guideboken till museet. En av Sveriges mest historiska författare var Verner von Heidenstam och som också var intresserat av bilar. Det var en bil som han tyckte mycket och det är en Chrysler Imperial från mitten av 1920-talet. Efter hans död 1940 så stod bilen i ett kallt garage vid hans gård Övralid och den var knappast körbar när den transporterades till Motala 1971. Efter det så har den sin givna plats i Motala Motormusem.

Rossö kolgård

 Utanför Nyland i Ångermanland låg en gång i tiden Rossjö Kolgård och ca en kilometer från Nyland gick ett sidospår som anlades 1900. Sidiospåret togs bort omkring 1920 och då var kolgården borta.

Källor:

http://www.samlingsportalen.se/bandata/bandelsdata/Baslista/Index.htm

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Salsta tegelbruk

 När Nils Bielke var på närliggande Salsta slott norr om Vattholma så började man på 1600-talet att slå tegelstenar på ett hantverkarmässigt sätt. Själva tegelbruket har anor från omkring 1750 och 1873 flyttades bruket intill den nyanlagda Uppsala-Gävle järnväg och 1899 blev det ångdrivet. Omkring 1960 revs det gamla bruket för att ersätta med ett nytt med både konsttork och tunnelugn, man inriktade sig då på fasadtegel. Bruket lades ner 1977!!!

Redan 1875 anlades ett normalspårig stickspår från Salsta lastplats och det var i drift fram till 1968, stickspåret revs vid okänt tidpunkt. En 600 mm järnväg anlades mellan lerrasen som låg både norr om bruket och väster om UGJ, banorna både ändrades och utbyggdes emellanåt. Totalt var längden omkring 1,2 km och driften pågick till 1960.

Två motorlok är kända, dels ett bensindrivet lok som köptes begagnat och det är inte mycket känt om detta lok som köptes 1948, det såldes tre år senare. Dels ett Simplex-lok som tillverkades på fabriken i Bedford i England. Det tillverkades 1950 med numret 20022 och hade en dieselmotor på 25 hästkrafter av märket Dorman. Detta lok såldes till Vaksala tegelbruk 1960 och som blev avställt 1969 med skrotning några år senare.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Enslingen på Stångharen

 På den lilla skogsklädda ön Stångharen i Karlholmsfjärden (eller Lövstabukten) i Norduppland levde under mitten av 1900-talet en fiskare som också kan gå under enslingen eller eremiten. Han levde i en koja som han inte fick plats i och fötterna fick vila i en liten ”tillbyggnad” till kojan. Denna fiskare var isolerat speciellt när isen varken bar eller brast under såväl hösten och våren. Han påträffades död i sin koja under juletiden omkring 1950 och sedan dess har ingen övervintrat där. På Stångharen byggdes senare 10-20 sommarstugor och den enda kända fornlämningen är efter en träbåt i den södra delen av ön, det är inte mycket känt om denna båt som registrerades 2013.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Willie Maxwell

 Maxwell var en skotte som spelade först för de skottska klubbarna Arbroath, Hearts och Dundee innan han kom över till Stoke under sommaren 1894. Han bildade då ett starkt anfall ihop med två andra spelare från Skottland som var Billy Dickson och Tommy Hyslop. Sedan dessa två hade försvunnit så blev Maxwell klubbens främsta målskytt under fem säsonger. Under tiden i Stoke spelade han också sin enda landskamp för Skottland 1898.  Han såldes för 250 pund till Third Lanark 1901 så var han tillbaka till den skottska ligan och det var efter han hade gjort 85 mål på 175 matcher för Stoke. 

Efter ett fåtal matcher för Third Lansrk gick han till Millwall i Southern League och det blev 34 mål på 54 matcher för Londonklubben som redan då hade problem med ”trubbelmakare” hos sin publik. 

Hans nästa klubb som var Bristol City och var också hans sista klubb i karriären. Det var också hans främsta period under karriären med bl s kaptensbindeln. Han gjorde 27 mål när klubben vann gamla division 2 före Manchester United säsongen 1905-06 och 19 säsongen när klubben blev tvåa efter Newcastle United som är Bristol Citys högsta placering någonsin. Han spelade sin sista match i april 1909 och spelade i klubbens framträdande i FA-cupfinalen samma säsong som förlorades mot Manchester United. Han stannade många år i Belgien och tränade även deras landslag, han dog dock hemma i Skottland i juli 1940 (63 år gammal).

Källor:

https://www.arbroatharchive.co.uk/player.php?id=617

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_Maxwell_(footballer)

https://www.vintagefootballers.com/product/maxwell-willie-image-4-bristol-city-1907/

Tågmissödet i Marielund

 Ett tåg som var på resa från Länna in till Uppsala den 1 juli 1913 råkade ut för ett missöde i Marielund. Då en fjäder gick sönder i loket och ett nytt lok måste sändas till platsen. Detta tåg blev en halvtimme försenat medan ett annat tåg blev försenat i 20 minuter.

Källa: Uppsala Nya Tidning 2 juli 1913

Om mordet i Sala hytta 1888

 Från tidningen Upsala 22 september 1888

Förvildade får

 I närheten av en okänd ort i Jämtland hade man skjutit förvildade får som dessutom har blivit för skygga. Dessa var enligt källan inte undernärda och vissa antydningar som då gjordes var att dessa får inte har blivit lidande av den jämtländska vintern.

Källa: Stockholmstidningen 31 december 1889

(Tidigare publicerat)

Dumas medhjälpare

 Från Göteborgsposten 11 januari 1860

Alexander Dumas medarbetare Maquet har nyligen förlorat den process han öppnat mot sin vidt beryktade yrkesbroder. Käranden hade nemligen fordrat, att hans namn skulle jemte Dumas utsättas på 18 af dennes romaner, enligt en påstådd öfverenskommelse mellan de båda skriftställarne.

Vem den där Maquet är vet jag inte heller för det är första gången som jag stötte på hans namn. Men det var visst en liten strid mellan två herrar om handlingen i denna notis stämmer överens med verkligheten.

(Tidigare publicerat)

Sirius i division 3 säsongen 1949-50

På tiden hade svensk fotboll vinteruppehåll och Sirius spelade en säsong i division 3 Norra säsongen 1949-50 som dock slutade med trea från slutet med nedflyttning som följd. På 18 matcher vann Sirius fyra matcher, spelade oavgjort två gånger, förlorade 12, målfacit 21-57, 10 poäng och fem poäng upp till Falu BS. På hemmaplan vann de bara en match och det var med matchens enda mål mot Ludvika. De spelade också 1-1 mot klubbarna som kom efter dem i serien som vilka var Skutskär och Brynäs. Sirius gjorde flera brakförluster på hemmaplan (spelade både på Studenternas och Grindstugan på den tiden) med 1-9 mot IFK Östersund och 0-6 mot Sandvikens IF som vann serien. I derbyt mot IF Vesta slutade med förlust i båda matcherna med 0-2 (hemma) och 1-2 (borta). Sirius lyckades vinna en målrik match mot Falu BS med 5-4 på bortaplan och den största segern för säsongen var 3-1 i bortamötet med Skutskär. På bortaplan blev ideliga förlustrr mot topplagen och det skulle dröja tio år innan Sirius var tillbaks i de nationella seriesystemet igen.

Källa: https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1949-50.pdf

Spenshult sanatorium

 Spenshult ligger i södra delen av Halland och inte så långt ifrån Halmstad. Såväl ett sjukhus som ett sanatorium  fanns igång och byggnaderna finns kvar. En smalspårigt bana anlades 1911 för interna transporter och den var i trafik till början på 1950-talet. Själva banan revs då för ge plats åt andra transportmöjligheter.

Källor:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Spenshult

Priedits Janis, ”Industribanor i Halland”, del 7, ÖSJ-Bladet, nr 1/2012

Train Bloc

 Train Bloc föddes i Frankrike 1963 och importerades till Sverige som femåring, de som ägde honom var Stall Montigny som själva utgick från travsporten 1980. Train Bloc var en fux hingst som hade Narcisse VIII som far och Laine Argentee S som mor som båda var mer eller mindre okända i Sverige medan morfadern Chambon var en meriterat travare med två tredjeplatser i Prix d’Amerique såväl 1951 som 1952. Det är svårt att få fram uppgifter om äldre franska travare och speciellt de hästar som har imponerats hit, vars stamtavlor finns inte mycket mer än bara namn, födelseår och möjligen hur många segrar det blev.

Train Bloc startade vid 81 tillfällen med segerraden 34-9-4 och tjänade ihop 613 895 kronor. Hans snabbaste tid var på 1.16,4 med autostart och bland hans meriter var C Th Erikssons Memorial och Färjestads Jubleumslopp som femåring. Året efter som var 1969 var det segern i C L Mullers Memorial som antagligen slog till mest under detta år.

I aveln fick han 245 avkommor i Sverige som föddes mellan 1971-77 varav 193 kom till start. De som lyckades mest var Gunde, Yakis Ami och Charme Asserdal.

Källa: blodbanken.nu

 

Demografiska nyheter om Nysätra 1782

Nysätra är en socken som ligger några kilometer väster om Örsundsbro i Uppland.

 ***År 1780 hade socknen 834 invånare och 142 hushåll, 1785 var dessa siffror 842 o resp 147.

***År 1782 föddes det 28 barn varav en flicka föddes utanför äktenskapet. Tolv barn under tio år dog under året och totalt var det 20 personer som gick bort varav sju äktenskap upplöstes igenom döden.

***Fem vigslar ägde rum

***Tio barnaföderskor var mellan 25-30 år samt en tonårsflicka.

***Den vanligaste dödsorsaken var bröstfeber som sju personer dog av.

***En man/pojke dog p g a olyckshändelse.

Källor:

Folkmängdsrapporten, Tabellverket

Mortalitetsrapporten, Tabellverket 

Båda rörande Nysätrs socken.

Från banorna

 För ytterligare information ser taggen ”Från banorna”.

GIMSBÄRKE

Eller Gimma såg som detta objekt även kallats för och ligger i Borlängetrakten. Denna såg anlades 1840 och 1888 försett med två ramar, var igång in i modern tid enligt en källa. Lokal spårvidd på 700 mm mellan såg och virkesuppslag. Det fanns även 800 m lång bana med smalspår till Duvnäs station. 

HÄRSBACKA

Det är en fältspatsgruva som ligger utanför Åkersberga och som ägdes av Magretelunds Gruv AB i Stockholm och brytningen inleddes 1891. Först var det bara gårdsdrifr som bedrevs av Magretelund gård och det ovannämnda företaget togs över 1916 och året efter upptäcktes den närliggande Isättragruvan och arbetet i Härsbackagruvan låg nere mellan 1922-26. All brytning nedlades 1946 och året efter såldes både Härsbacka samt Isättra till Statens Vattenkraftsverk och ombyggdes till depåer för förvaring av olja. En internt järnväg med spårvidden 600 mm var igång mellan mellan 1918 till vissa nedlagda etapper under 1950-talet. Tre motorlok är kända varav två tillverkades av österrikiska företaget Austrio Dalmier och ett av dessa två lok köptes 1929 av Edebo Järnväg på Väddö (en notis om denna järnväg finns på bloggen). Hårsbacka var efter Kolsva och Forshammar Sveriges tredje största fältspatsgruva och gruvan har brutits på 200 m längd, 37 meter bredd och 142 meter djup.

VÄTÖ

På ön Vätö finns fyra stenhuggerier som har haft egna interna spår men ingen lokdrift och samtliga ligger på den östra sidan av ön. Det är Uddeberg, Tjärholmen, Karlsängen och Vätöberg samt Dyvik där det fanns en torvindustri. Stockholms stad drev Vätöberg mellan 1898-1941 som bl a levererade material till broar och kajer. Karlsängen bröts runt 2 000 ton råblock som senare förädlades under 1960- och 1970-talen. Vätögraniten som är mera känd som Norrtäljegraniten finns bl a i riksdagshuset på Helgeandsholmen. På ön finns det informationsskyltar om bl a stenbrytningen på Vätö.

PERSTORP

Det blir allt färre industrier som fortfarande använder egna lok och en av dessa är ju Perstorp i Skåne. Enligt ”Längs spåret 2023” så växlar Z67648 som ägs av Svensk Tågkraft i Nässjö. Det är nog en av orsakerna som Industribaneföreningen lades ner eftersom om det blir en resa så är det självklart att resedeltagarna få åka med ett iordningställt tåg.

KLIPPAN

På denna skånska ort nedlades tegelbruket 1986 och blev senare ombyggt till en skola med namnet Tegelbruksskolan. Tegelbruket hade en kort bana ut till lertaget som gick norrut. Uppsalas motsvarighet är ju Ekeby gymnasium där skribenten själv gick vid decennietskiftet 1980/90-talen. En gång i tiden var det ett tegelbruk med namnet Ekebybruk som hade stickspår till Uppsala-Enköpings järnväg. Mer om Ekebybruk hänvisas till denna artikel; https://okandahandelser.blogspot.com/2023/03/spar-omkring-ekebybruk.html?m=0

Straffat järnvägsarbetare

 Från "Rättegångsärenden" i Södermanlands läns tidning den 19 januari 1905

Dömd järnvägsarbetare. Seveds häradsrätt har dömt August Nilsson-Särqvist från Fliseryd till 1 år och fyra månaders straffarbete, dels för det han under järnvägsresa från Eksjö till Hultsfred med knif hotat konduktören samt skadat vagnens innanrede och dels för stöld, begången på Öland. Nilsson som förut varit straffad för brott i Norge, införpassades till Västerviks länsfängelse. 

En person som inte fanns bland de frigivna straffarbetsfångarna på Svarskatalogen. Men han hade visst gått hårt till i vagnen och troligen försökte konduktören lugna ner honom utan att lyckas.

(Tidigare publicerat)

Dödligheten i några socknar 1807-10

 Denna artikel får anses vara en inledning på eventuellt senare artiklar på hemsidan och få därför betraktas som överskiktlig.

Det var många som dog då, orsaken var den rödsotepidemi som pågick då och det var drygt 50 000 personer som dog p g a denna sjukdom mellan 1808-13. I denna artikel valde jag att beskriva hur det var mellan 1807-10. Sjukdomens moderna namn är dysenteri, rödsot eller dysenteri är en sjukdom som drabbar magen i människans anatomi.

Från NE

dysenteri´ (grek. dysenteri´a, av dys- och grek. e´nteron 'tarm', 'tarmar'), rödsot, infektion i tjocktarmen. Dysenteri kan hos människa orsakas av bakterier i släktet Shigella eller av parasitiska protozoer, vanligen Entamoeba histolytica.

Om historiska förloppet under denna tid skriver Bengt Dahlin följande; Dysenteri eller rödsot som sjukdomen tidigare kallades, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade en svår rödsotsepidemi åren 1773-84, då cirka 15 000 personer per år dog i farsoten – d.v.s. under perioden sammanlagt 180 000 människor. Andra stora rödsotsepidemier inträffade 1808-13 med sammanlagt 50 000 döda och 1851-60, då cirka 26 000 människor dog i farsoten. Bara under 1857 dog 10 650 svenskar i rödsot.

En avgörande orsak tycks vara de soldattransporter som varade i landet under denna tid eftersom kriget mot Ryssland pågick. Detta krig kom att kallas för det finska kriget och det var på grund av detta som det var svårt att hindra sjukdomen att spridas.

Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri. Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner."

Källa: http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm

Det var under den valda tidsperioden som det var flest offer och detta skiljer sig emellan olika socknar. Det är lite frapperande att Fröslunda socken i Uppland inte hade ett enda fall av sjukdomen fram till 1814 då en man/pojke dog av rödsot. Det var andra dödsorsaker som drabbade denna socken och ingenting tyder på att dödligheten hade tagit fart. Däremot grannsocknen Biskopskulla hade tre dödsfall av rödsot 1808 och 10 under nästa år som var ett år med hög dödlighet. Går man ner på sockennivå finner man att det kunde variera mellan olika socknar. Biskopskullas folkmängd var under 1805 på 654 invånare och fem år senare 653. Rödsoten drabbade inte dessa socknar så hårt och det går att ta reda på det med hjälp av bl a Tabellverkets material. Björklinge hade år 1805 en folkmängd på 1 148 invånare och fem år senare var folkmängden 1 097, alltså en klar folkminskning och vad berodde detta på? Jag valde denna socken eftersom den låg utefter en väg som gick norrut som senare skulle bli E4:an tills motorvägen i området blev klart.

Antalet födda/döda och dödsorsaken rödsot i Björklinge mellan 1805-13

1805: 27/27/1
1806: 28/28/1
1807: 35/37/0
1808: 38/44/9
1809: 36/71/3(17 personer hade dött av okänd eller oangiven sjukdom)
1810: 28/45/7
1811: 42/38/2
1812: 33/36/1
1813: 37/35/2

Siffrorna är lite försvånande eftersom det stora antalet av personer vars dödsorsak var okänt under 1809 när endast tre personer avled på grund av rödsot. Det som går att läsa i tablån var att dödligheten var högre än antalet födslar under samma tid. Mortaliteten översteg fertiliteten från 1807-10 och alltså under den tidsperiod som det var hög dödlighet i Sverige.

(Tidigare publicerat)

Branden i Börstils fattighus 1882

 Natten till den 31 maj 1882 blev fattighuset i Börstil socken utanför Östhammar träffat av blixten och byggnaden antändes. Tidningen Upsala skrev torsdagen den 1 juni följande; En förfärlig olycka timade natten till igår i Börstils församling, om hvilken följande telegram ingick från Östhammar. En förfärlig eldsvåda har inatt ödelagt Börstils församlings fattigvårdskasern, som i grund nedbrann. Af de 46 der inneboende fattighjonen blefvo 22 innebrända och 6, som hoppade ut från husets öfre våning, skadades mer och mindre svårt samt fördes till lasarettet.

Enligt den rapport som tidningen hade fått in utbröt elden vid ettiden på natten och eftersom det var ett åskväder som drog fram över Uppland så antogs det att åskan hade någonting att göra med själva branden. Huset var försäkrat för 15 000 kronor hos länets brandstodsbolag.

Artikeln i tidningen Upsala hade två telegram som mer eller mindre skiljdes sig på ett par detaljer. Det ena kom som har nämnts ifrån Östhammar medan det andra telegrammet kom från borgmästaren för Stockholms län (Börstil socken tillhörde Uppsala län på den tiden) hade följande innehåll; elden hade brutit ut vid midnatt, 20 personer innebrända och två saknades.

Artikeln i samma tidning den 3 juni informerades om att samtliga elva inhysehjonen i gumrummet hade omkommit, åtta av de nio intagna i gubbrummet omkom samt tre i andra utrymmen. Samtliga dödsoffer var bosatta på övervåningen medan samtliga boende på undervåningen klarade sig. I samma artikel skrevs det också om att kvarlevor från flera personer hade fått rum i en likkista.

Källor:

http://www.brandhistoriska.org/
Upsala: 1/6 och 3/6 1882

(Tidigare publicerat)

Toresunds kyrka

 Toresunds kyrka utanför Strängnäs byggdes i slutet på 1100-talet och bestod bara av långhus. Kyrkan tillbyggdes sedan med utbyggnader, torn, vapenhus och absid.

Veckholm kyrka i bilder

 Veckholm kyrka som också kallats för Trögdens domkyrka blev uppfört i slutet 1200-talet. Kyrkan var låst när besöket varade!!!

Ockelbo järnvägsstation

 

Ockelbo är ett litet samhälle i Gästrikland och Norra Stambanan anlades ursprungligen med följande knutpunkter; Uppsala-Sala-Krylbo-Storvik-Ockelbo-Ånge (nu har det blivit nya stråk. Järnvägsstationen blev färdigt 1874 och ombyggdes 1929, SJ öppnade sträckan mellan Storvik-Ockelbo för allmän trafik den 1 november 1876 (38 km) och Ockelbo-Holmsveden (27 km) exakt ett år senare. Det enskilda bolaget Gävle-Ockelbo järnväg öppnades den 15 oktober 1884 och kom under staten i juli 1938, fram till slutet på 1960-talet gick Norrlandstågen via Krylbo och Storvik till Ockelbo. Sedan järnvägen mellan Ockelbo och Gävle hade rätats ut så började dessa tåg att gå där istället. Det smalspåriga Dala-Ockelbo-Norrsundet järnväg hade en egen station i samhället som drogs in 1970. Godstrafiken i Ockelbos SJ-station  drogs in i oktober 1989 och i november 1935 öppnades den 157 km långa sträckan mellan Krylbo och Bollnäs för eldrift förbi Ockelbo. År 1919 fanns det bl a en lastkaj för nio vagnar, bispår till en brädgård, två vattenkastare, vändskiva med 12,3 meter i diameter och ett lokstall.

Källor:

https://historiskt.nu/normalsp/goj/goj_inneh.html

Järnvägsdata 1999

Järnvägsdata med driftplatser 2009

Järnvägsstationer, Järnvägsmuseum 

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1921

Försvunna bytomter

 I Fornminnesregistret finns det en rad markeringar på f d bytomter som är försvunna, har funnits i äldre kartmaterial, nutida bebyggelse har delvis eller helt blivit bebyggt på äldre bytomt. Den f d byn Flottsund som fanns på en karta från 1666 över den närliggande Kungshamn gård och bara drygt 75 meter från där vägskälet är med 255:an. Den f d byn Flottsund ligger alltså längs med vägen från Kungshamn till länsvägen.

Hassmyra gamla bytomt ligger i Fläckebo socken i Västmanland och 500 meter lite nordväst om kyrkan ligger denna bytomt som är 180x180 meter och det är känt att byn hade fem husgrunder med sprismursrösen, två grunder efter jordkällare. Hela byn brann ner efter ett blixtnedslag 1858 när alla var i kyrkan och nu ligger byn i närheten av kyrkan med ännu mera utspridda gårdar.

Ett byområde som en gång tiden var bebott och som numera är helt undanröjt p g a odlingar är Hummelsta i Litslena socken (ej förväxlat med Hummelsta väster om Enköping. Där spåren efter Hummelsta gamla bytomt är helt bortodlade och det är området längs med vägen mot Grillby efter korsningen där man kan köra antingen mot Skolsta eller rondellen vid Litslena kyrka. Enligt en boende (om han är fortfarande i livet) så togs det bort ett antal husgrunder 1976-77 för att få tillgång till mer åker.

I Vansö socken nordväst om Strängnäs finns en bytomt som idag är delvis bebyggt av ett par boningshus och ett antal uthus. Husby är ortnamnet åt många byar i Sverige och denna by var antagligen större tidigare än vad det är idag. Enligt den geometriska avmätningen som gjordes 1722 så fanns det fyra gårdar medan storskiftekartan från 1765 fanns det sju gårdar i Husby. 

Strax sydväst om byn Bälsunda i Övergran socken i Uppland finns ett område med bebyggelselämningar och denna bytomt är inte så långt borta ifrån platsen Fiskbrunna. År 1685 fanns det två gårdar och åtta byggnader på platsen. 

Tre byar i Uppland och en vardera i Södermanland och Västmanland, men det fler motsvarande bytomter i Fornminnesregistret.