Tattershall Castle

 År 1911 var det en amerikansk miljonär som ville köpa slottet och frakta den över Atlanten, det stod så i bilder-tidningen Hvad 8 dar nr 41. Enligt den engelskspråkiga Wikipedia så byggdes slottet 1231 och fick sitt namn av sin byggherre (troligen) Robert De Tattershall. Det blev varken köp eller flytt för slottet eftersom den kom under National Trust (typ Statens Fastighetsverk eller Riksantikvarieämbetet) 1925. Slottet ligger i Lincolnshire och i närheten av orten med samma ortnamn. Slottet är byggt av cirka 700 000 tegelstenar.

Folkdansare eller folkdanslag

 

Bilden på folkdansarna är tagen ifrån midsommarafton ifjol och platsen är Trekantens festplats i Vattholma norr om Uppsala. Är folkdansare eller folkdanslag ur tiden? Såvitt vad man vet så har flera folkdanslag fått läggas ner p g a för få aktiva. Tittar man på exempelvis på Nygammalt från 1970- och 80-talen på YouTube eller på SVT:s arkiv så var det ungefär 20-30 dansande par även ifrån mindre orter (om man sätter gränsen till 20 000 invånare). När skribenten gick på högstadiet så hade vi gammeldans och det har man inte haft nytta av egentligen, men jag känner att det är skolkamrater som hade dansat gammeldans eller folkdans efter skoltiden. Min egen uppfattning antyder att folkdanser har snabbt fallerat sedan 1970-talet eller om det var ännu tidigare, antar att medelåldern låg på runt 35-50 år hos danslagen omkring 1980. Idag förmodar jag att flera har gått bort eftersom den antagna medelåldern skulle vara mellan 80-95 år idag. Gjorde en sökning på folkdanslag för typ ett år sedan och då såg jag att många hade blivit nedlagda.

Notiser

Brostugans Torvströfabrik

Denna torvströfabrik låg utanför/vid Skede i Småland och fabriken öppnades 1920, ut till Brostugumossen löpte två linjer med spårvidden 600 mm. Fabriken nedlades 1970 och ännu 1987 låg den kvar i nedfallen skick. Det är inga lok som är kända utan vagnarna drogs antingen för hand eller med hjälp av en lina.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland ”, del 5, ÖSJ-Bladet, 2/1997

Hur det kan se ut landsbygden

Än i idag kan man se spår i kulturlandskapet på landsbygden och i form av fält, en gammal bruksväg och ekonomibyggnader. Bilden är tagen under sommaren 2025 i Husby-Långhundra socken i Uppland.

Harper Arrows halvbroder

Francisco De Ginto tillhörde samma syskonskara som Harper Arrow som var en främsta unghästsstjärnorna omkring 1970. Harper Arrow var son till Captain Rodney medan hans yngre halvbror var son till Frances Nibs och den yngre halvbrodern föddes 1970, han kom trea i Kriteriet 1973 och samma placering i Sprintermästaren 1974, båda har Lady Ivory som mor.

Källa: blodbanken.nu

Anknytning till Newton Abbot

Ligaspelare som har haft någon anknytning med fotbollslaget Newton Abbot (söder om Exeter) är fem stycken och inga kända namn egentligen; det är Mike Green som spelade bl a för Gillingham 1968-71 o Plymouth 1974-77, Pat Parker i Southampton under 1950-talet, Robbie Robbins för Torquay i mitten av 1970-talet, Lew Tapp i samma klubb under 1930-talet och Ian Twitchin spelade 401 matcher också för Torquay mellan 1969-81 som back.

Källor:

enfa.co.uk

www.neilbrown.newcastlefans.com

Vårdsätra tegelbruk

Detta tegelbruk var i bruk såväl före som under 1800-talet och låg ungefär mittemellan vägen till Ekolnäs och Vårdsätra gård, på dagens fält strax intill Lövängsvägen. Enligt Fornminnesregistret finns det inget objekt registrerat längs denna väg och källan till uppgiften finns på tegelbruk.se. 

Hagebyhöga kyrka

Hagebyhöga kyrka ligger i det kyrktäta slättlandskapet mellan Vadstena-Motala-Mjöjby i Östergötland och ligger dryga halvmilen nordost om Vadstena. Kyrkan byggdes ungefär 1120 och är en romansk kyrka, den anses vara stor i den byggnadsstil som den uppfördes i (bilden togs under sommaren 2024).

Källor:

Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet 

Hedvall Rikard & Karin Lindblad, ”Det medeltida Östergötland”, 2007

Branden i Österbitterna kyrka

Bitterna socken bestod tidigare av två socknar, Väster- (som är nuvarande församlingskyrkan) och Österbitternas kyrka är ruin efter en brand 1781.

Källa: Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sörhaga sidospår

I Alingsås fanns det sidospår till Söshaga som togs bort 1941.

Källa: ”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Palace damlag

Crystal Palace fick ett damlag 1969 med namnet Crystal Dollies och de vann Home Counties League vid fyra tillfällen under de sju åren som laget var aktivt.

Källa: Neil McSteen, ”Crystal Palace miscellany”, 2009

Mordbrand i Västerbotten, gripande i Uppland

 En mordbrand som inträffade i Hållnäs stationssamhälle i Västerbotten under fredagen den 16 november 1923 uppdagades alltmer under helgen. Bland annat var det starkt lukt av fotogen i resterna av det brandskadade bostadshuset. Det var nämligen inte den skyldige som ägde detta hus utan en slaktare som han hyrde av. Slaktaren var säker på att det var den boende som hade tänt på och sedan tagit tåget söderut. Dörren och fönstren var dessutom igenspikade, lyckligtvis hann ditskyndande personer släcka elden innan den fick fäste. Förövaren greps i Skinna by utanför Enköping och hade blivit häktar i denna stad.

Källa: Dagens Nyheter 18 november 1923

Om en kraftledning

 Ett viktigt meddelande publicerades i källan strax före jul 1919 om en kraftledning med 20 000 volt skulle dras igenom den västra delen av Uppland. Det var Älvkarleby kraftverk som framförde det och det var om ledning som skulle dras mellan Heby och Enåker, socknarna som berördes var Västerlövsta, Enåker och Huddunge (samtliga inom dåvarande Västmanlands län). I meddelandet informerades om att spänningen kommer att sättas på den 21 december 1919 och allmänheten varnades för att komma i närheten av nedfallna träd som ligger över ledningen. Det var inte det enda meddelandet som Älvkarleby kraftverk låg bakom under dag utgivning.

Källa: Svenska Dagbladet 20 december 1919 (kb.se)

Källnot: Meddelanden utfördes den 18 december.

Om skörden 1911

 I Aftonbladet den 14 juli 1911 publicerades det en tabell hur skördarna var i de län som hade skickat in rapporten. Skördarna var någonlunda bra eftersom vädret var varmt under maj och i början på juni. Fr o m 10 juni blev det ett par frostnätter som gjorde att säden blev lite skadade. Själva medelskörden var satt till tre och för Uppsala län var siffrorna följande; höstvete 3,0, höstråg 3,0, korn 2,5, havre 2,7,  blandsäd 2,4, baljväxter 2,9, potatis 3,1, hö från vallar 2,0 och hö från ängar 2,1. I jämförelse med riket var det för höstvete 3,6, höstråg 3,8, korn 3,3, havre 3,1, blandsäd 3,2, baljväxter 3,1, potatis 3,4, sockerbetor 3,9, hö från vallar 2,5 och hö från ängar 2,6.  Sockerbetor var det bara från Östergötlands län (3,3) samt på Gotland, sydligaste länen och i Halland. På Gotland var skörden för sockerbetor 2,9 och i Malmöhus län var det på 4,0. Skördarna var över 4 på sina håll i Sverige och det var bl a 4,0 för höstvete i både Östergötlands och Jönköpings län samt 4,1 för Älvsborgs norra del. Det var 4,1 för havre i Norrbottens län och övrigt goda skördar i landets nordligaste län.

Slog ihjäl sin son

 I Vårdnäs socken i Östergötland slog föräldrarna ihjäl sin son under natten till den 17 januari 1749 och det finns ingen notering hur det gick för paret senare.

Källa: Mortalitetsrapporten Tabellverket på nätet

Folkmängden i Upplands socknar 1766

 Folkmängden i ett urval uppländska socknar 1766 enligt den dåvarande länsindelningen. Landskapet består av ungefär 200 socknar och det tar lite för stor plats (varav urvalet), dessutom var inte alla socknar med när Tabellverket startade 1749 med folkräkningen. De socknar som inte var med från början var bl a Gottröra, Lena och Villberga.

Uppsala län

Alunda 2 260

Balingsta 508

Biskopskulla 567

Björklinge 1 045

Bälinge 1 842

Danmark 1 065

Enköpings-Näs 687

Funbo 973

Hagby 387

Husby-Sjutolft 624

Hållnäs 1 453

Kalmar 481

Litslena 1 022

Morkarla 760

Rasbo 1 622

Skuttunge 1 018

Sparrsätra 671

Svinnegarn 468

Tensta 1 084

Uppsala-Näs 402

Vaksala 825

Viksta 779

Västland 1 486

Västra Ryd 561

Yttergarn 213

Ärentuna 679

Övergarn 832

Stockholms län

Adelsö 384

Almunge 1 467

Bladåker 639

Börstil 2 375

Edebo 1 475

Esterna 663

Faringe 678

Forsmark 554

Frötuna 1 184

Gräsö 716

Husby-Långhundra 925

Hökhuvud 1 035

Knivsta 591

Lagga 753

Lohärad 780

Länna 1 344

Malsta 282

Odensala 767

Rimbo 672

Roslagskulla 596

Skepptuna 770

Söderby-Karl 982

Täby 922

Ununge 967

Vassunda 622

Vidbo 512

Väddö 1 754

Össeby-Garn 272

Östuna 660

Västmanlands län

Altuna 787

Enåker 577

Frösthult 542

Huddunge 709

Härnevi 366

Simtuna 1 623

Torstuna 1 623

Vittinge 1 002

Västerlövsta 1 434

Östersunda 627

Källor:

Arbetsmaterialet, opublicerat C-uppsats, historiska institutionen, Uppsala universitet 

Folkmängdsredogörelssr, Tabellverket på nätet

Derbyt med Gimo i Höstettan

 Sirius tog emot Gimo i Höstettan den 12 augusti 1992 och matchen sågs av 1 783 åskådare på Studenternas i Uppsala, bl a skribenten var där. Gimo hade vunnit Division Södra Norrland på våren och det var en jämn match, gästerna ville verkligen spela bra mot Sirius. Matchen slutade 3-3, målen för Sirius gjordes av Tomas Pettersson, Tommy Sjölund och Robert Söderlund medan Lars Johansson, Conny Helén och Björn Andersson nätade för gästerna. Sirius ledde också med 3-0 innan Johansson som hade spelat en säsong för AIK gjorde det första målet.

I början av 1990-talet beslutade svenska fotbollsförbundet att det skall vara vår och höstserie med förflyttning mellan de olika nivåerna. De tyckte att fotbollen skulle vara som i ishockeyn och en anledning är minskande publiksiffror, året 1980 kom det 6 286 åskådare per match i Allsvenskan, 1985 var det 5 286 och 1989 var det bottenrekordet sedan 1920-talet när det kom 3 929 åskådare/match. Det var endast obetydliga ökningar av publiksnittet under 1990-talets första hälft. 

Åter till Sirius, på Idrottsgården i Gimo med 2-1 och blev trea på 24 poäng på 14 matcher medan Gimo blev nästjumbo med 15 poäng, men gjorde 25 mål (Sirius gjorde 31).

Källor:

https://www.european-football-statistics.co.uk/attn.htm

fotbollsdata.se

svenskafotbollsklubbar.se

Uppsala Nya Tidning 20 juli 2018 (historisk om Gimo med bl a Sirius)

Östers IF och den allsvenska säsongen 1981

 Östers IF inledde säsongen. 1981 med följande resultat och deras siffror först;

20/4 Hammarby (borta) 1-0

25/4 IFK Göteborg (hemma) 2-1

3/5   Brage(h) 2-0

10/5 Örgryte (b) 3-1

17/5 AIK (h) 5-0

21/5 Åtvidaberg (b) 2-1

24/5 Djurgården (h) 3-1

28/5 Malmö FF (b) 1-0

8/6.  Kalmar (h) 3-0

11/6 IFK Sundsvall (b) 4-0

Innan de spelade 2-2 mot IFK Norrköping på bortaplan den 14 juni och när den första förlusten kom den 16 augusti som slutade 1-2 på hemmaplan mot Malmö FF ledde de serien klart före övriga lag. Östers IF kunde ta sin tredje allsvenska seger genom att ta 40 poäng på  26 matcher och kom fyra poäng före IFK Göteborg och tog dessutom den andra allsvenska segern på raken. Under säsongen förlorade klubben dock den förra säsongens skyttekung Teitur Thordarsson till franska Lens. Flest mål gjorde IFK Göteborg med 62 mål och deras Torbjörn Nilsson vann skytteligan överlägset med 26 mål före Thomas Larsson (Örgryte) med 14 mål. Östers IF vann 19 matcher och förlorade fem, de flesta i slutet på säsongen samt hade målfacit 57-20. Både Halmstad och Elfsborg hängde sig genom kval mot Häcken o respektive IFK Eskilstuna.

I botten åkte IFK Sundsvall och Djurgården ut, samtidigt bantades allsvenskan ner till 22 matcher inför nästa säsong för att kunna avsluta med slutspel resten av 1980-talet. 

De främsta publiklagen var IFK Göteborg med 12 592 i hemmasnitt före Hammarby 8 308 och Örgryte 8 048.

Jan Mattsson blev Östers främsta målskytt med elva mål och han gjorde totalt 123 mål på 209 allsvenska matcher för klubben under två sejourer mellan 1969-84, han spelade i några säsonger i Västtyskland för Fortuna Düsseldorf och Bayer Uerdingen under några år också. Han kom tillbaka till klubben inför denna säsong.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll, 2010

fotbollsweden.se

national-football-teams.com

Tretton personer dog i Uppsala-Näs socken 1798

 Tretton personer dog under året 1798 i Uppsala-Näs socken strax söder om Uppsala och den största dödsorsaken var två av bröstfeber, lungsot, ålderdom och oangiven sjukdom. Det var för övrigt socknens sista rapport till Tabellverket ty den nästkommande rapporten kom år 1851, även den en mortalitetsrapport.

Socknen hade 1795 en folkmängd på 408 invånare.

Källor:
Folkmängdredogörelse, 1795, Tabellverket
Mortalitetsrapport, 1798, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Sheffield Wednesday under 1960-talet

 Klubben har mer eller mindre förknippat sig med sin blå/vit randiga dräkt och så har det inte alltid varit. Mellan 1965-72 spelade klubben i blåa tröjor med vita ärmar, vita byxor och blåa strumpor. Sheffield Wednesday vann den gamla division 2 säsongen 1958-59 med 62 poäng och en före Fulham. Den 20 december föll de med 0-4 i bortamatchen mot Swansea och under annandag jul vann de med 7-0 mot Lincoln City inför 36 403 åskådare hemma på Hillsborough. De gjorde 106 mål i ligan under denna säsong och säsongen 1959-60 blev de 5:a i gamla division 1. Den 28 november 1959 vann de med 7-0 inför 38 707 åskådare hemma mot West Ham och de som gjorde målen var John Fantham 2, Alan Finney 2, Bobby Craig, Keith Ellis och Derek Wilkinson. Säsongen 1960-61 blev de tvåa efter Tottenham som vann The Double denna säsong och satte stopp för deras svit med elva raka vinster i inledningen. De vann med 2-1 mot dem på hemmaplan den 12 november på hemmaplan genom mål av John Fantham och Billy Griffin. Det var Wednesdays främsta säsong under detta decennium och de gjorde 78 mål denna säsong (vann 23 matcher). Efter blev de sexa tre säsonger på raken och spel i Mässcupen vid två tillfällen samt finalist i FA-cupfinalen 1966 mot Everton. Backen Peter Swan stängdes av i mitten av 1960-talet p g a olovligt spelande och försök till matchfixning. I slutet på 1960-talet hamnade klubben på den undre tabellhalvan och säsongen 1969-70 blev de sist i högsta divisionen. Den redan nämnda Swan spelade totalt 273+2 ligamatcher och gjorde 14 mål mellan 1955-64 samt under säsongen 1972-73. Målvakten Ron Springett som spelade ett 30-tal landskamper för England stod i 345 ligamatcher mellan 1957-67, Fantham gjorde 147 mål på 381+7 ligamatcher mellan 1957-70 och Don Megson 386 ligamatcher med sex gjorda mål mellan 1959-70. De genomsnittliga publiksiffrorna på Hillsborough var bl a 26 247 under säsongen 1958-59, 29 229 under 1960-61, 28 401 under säsongen 1961-62, 31 461 under 1968-69 (19:e i gamla division 1) och 15 780 under säsongen 1970-71.

Källor:

https://www.adrianbullock.com/swfc/stats/swfcarch.htm

https://european-football-statistics.co.uk/attnclub/league/shew.htm

https://www.historicalkits.co.uk/Sheffield_Wednesday/Sheffield_Wednesday.htm

https://okandahandelser.blogspot.com/2018/04/historiska-fotbollssasonger-sheffield.html?m=1

Bygget av kraftverket i Viksjöfors

Bollnäs Kraft började att anlägga ett kraftverk 1959 vid sjön Grängen i Viksjöfors (Hälsingland) och vattnet ifrån Grängen började att ledas om till Viksjö som låg tjugo meter lägre än Grängen. Själva tunneln som vattnet skulle rinna igenom blev 720 meter långt och själva sprängningen/bortschaktning av massor så användes en bana med spårvidden 600 mm. Loket som drog några tippvagnar byggdes av Sala Maskinfabrik 1949 med numret 178. Loket var dieseldriven med en motor från den engelska firman Lister på 16 hästkrafter och hade tidigare använts i bygget av Sippmikks kraftverksbygge i Jämtland. Efter kraftverket i Viksjöfors så stod loket utanför Dönjes kraftverk i Bollnäs ända fram till 1990 då folket bakom museibanan Landafors hämtade detta lok.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland ”, 1992

Runvikens kalkbrott

Cirka två kilometer sydost om orten Runhällen i Uppland ligger ett område med lämningar efter kalkbrott och gruvhål inom en yta på cirka 410x210 meter i ett skogsområde. Det objekt som ligger längst till västerut är det förra kalkbrottet som anlades 1935 då en kalkugn byggdes och kalkbrottet drevs till 1945. Brottet hade en kort rälsbana som gick från upplaget till ugnen och var drygt hundra meter långt.

Källor:

Berggren Robert m fl, ”Industriella mineral och bergarter i Heby kommun, Uppsala län, 2021

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland, 1991

Småbanebladet 4/1986

E2 1046

Detta ånglok hade litteran E2 och nummer 1046 hos Statens Järnvägar och finns nu på museijärnvägen i Nora vars järnvägsstation syns bakom loket. Från svenska-lok.se kan man läsa följande ” För att förbättra gångegenskaperna och höja hastigheten ombyggdes åren 1935-51 sammanlagt 90 stycken åttakopplade godstågslok typ E genom förlängning av ramverk, montering av främre löpaxel och framflyttning av ångpannan i ramverket” Detta ånglok tillverkades på NOHAB i Trollhättan 1910 med tillverkningsnummer 946 som SJ:s E1046 och byggdes om till E2 1936. Loket fanns i Boden under några år under 1950-talet och Gävle 1967 och mellan 1968-91 fanns loket som beredskapslok och efter en kort stund som beredskapslok var det uppställt i Rättvik. Under året 2006 såldes loket till museibanan Norra Bergslags järnväg och bilderna togs under sommaren 2025. Lokets data är följande; längd 17,65 m, tjänstevikt 57,9 ton, ångtryck 12 atm och hastighet 70 km/h. Enligt uppgift provkördes E2 1046 och B 1695 i Grycksbo i början på året 1972

 

Kialunda

 Titta man på matcher med Anderlecht i slutet på 1960-talet så kan man se en afrikansk spelare som spelade för denna belgiska klubb. Hans namn är Julien Kialunda och var mittback, han var också en av de första afrikanska spelare som spelade i Europa (ett exempel är  Eusobio som var född Moçambique och spelade för Portugals landslag). Kialunda föddes i det belgiska Kongo 1940 och representerade Zaires landslag under 1972. För Anderlecht blev det 123 matcher mellan 1965-73 och vann fyra ligatitlar med klubben (1966, 1967, 1968 och 1972). För Zaire deltog han i det afrikanska mästerskapet 1972 och i Anderlecht var han lagkamrat med flera av Belgiens legendarer som t ex målvakten Jean Trappenirrs, Thomas Nordahl och Paul van Himst som länge hade rekordet för flest antal landskamper för Belgien. Kialunda avled i AIDS i Antwerpen i september 1987.

Källor:

https://www.national-football-teams.com/

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Wikipedia engelskspråkiga 

Banvakten rannsakades för stöld

 Banvakten Johan August Rydlund som föddes i december 1855 och mantalsskriven i Hargs socken i Stockholms län blev rannsakat p g a stöld i kronohäktet i Sundsvall. Men det var polismästaren i Ånge som meddelade om hans fall och han var häktat p g a det.

Källa: Polisunderrättelser nr 84, 23 juli 1881

Bild på Ärentuna kyrka

Ärentuna kyrka strax norr om Uppsala har anor från 1300-talet och kalkmålningar av den s k Ärentunamästaren.

 

Gästrike Hammarby

 Hammarby i Gästrikland ligger i landskapets sydvästra hörn inte så långt ifrån Storvik. Där var ursprungligen ett järnbruk och en hytta omtalades redan 1568. Efter detta var det två tyskhärdar som revs 1852 som installerades i slutet på 1600-talet och hela verksamheten för att framställa järn lades ner 1879 efter en konkurs, då hade bruket kämpat för att hålla igång allting sedan 1850-talet (järnbruket lades ner 1886). 

Efter man hade avvecklat järnet så började man satsa på sulfitproducering och i mars 1888 såldes anläggningen till det nybildade företaget Storviks Sulfit AB. En sulfitfabrik anlades under åren 1888-89 och tyvärr drabbades fabriken av en eldsvåda 1894, den återuppfördes snabbt efteråt och 1906 blev Storvik Sulfit AB dotterbolag till Kopparbergs, därefter 1937 till Kopparfors. I Gästrike Hammarby tillverkades cellulosafoder för Folkhushållningskommisionens räkning 1918-19 och under samma tid anlades även en sulfitspritfabrik. Fabriken upprustades kraftigt under åren 1955-61 och byggdes även ut mellan 1969-71, nedläggningen skedde i juni 1982 (de flesta byggnaderna revs därefter). 

En normalspårigt stickspår anlades från Toretorp längs med Norra Stambanan söder om Storvik 1889 och själva banlängden var tre kilometer. Den trafikerades av egna lok tills SJ tog över transporten 1963 och trafiken nedlades 1982, under året 1985 revs banan upp. Sulfitfabriken hade genom åren haft sju ånglok av olika fabrikat och det första loket som fabriken hade var ett Atlas-lok (Stockholm) som blev tillverkat 1889 med numret 20, skrotades 1934 och fick namnet Hammarby. Sedan var ett lok som tillverkades i Nyköping 1863 med tillverkningsnumret 8. Detta lok hade trafikerat på Söderhamns järnväg med namnet Rettig och deltog vid breddningen av denna bana i samband med övertagandet av SJ. Den byggdes om till normalspår 1892, loket avställdes 1910 och skrotades åtta år senare (hette Thoretorp i Hammarby. Ett lok som fick namnet Björn Starke hade blivit tillverkat av Atlas 1895 och var försett med en Lentzpanma, detta lok blev skrotat vid okänd tidpunkt (var skriven hos Ångpanneföreningen till 1936). Sedan var det två lok som hade blivit tillverkade av NOHAB i Trollhättan och ett av dem fick namnet Thor med tillverkning 1906 (skrotat 1956). Det andra loket tillverkades 1877 och hade tillhört SJ med litteran Kb 241 Brask och kom till Hammarby 1916 och fick namnet Thoretorp (skrotat 1961). Sedan kom två lok som hade tillverkats i Falun 1913, båda hade såväl trafikerat hos både Gävle-Dala Järnväg och SJ (K4) som kom till Hammarby 1958 o respektive 1964 (båda skrotades under 1960-talet). Det sista loket tillverkades av Peckett i den engelska Bristol 1897 och skrotat 1934.

Källor:

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar”, Stockholm, 1973

Freding Mats, @industrilok i Gästrikland & Hälsingland”, 1992

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Första Elitloppet

 Den sista söndagen i maj varje år brukar Elitloppet gå av stapeln på Solvalla och denna lilla artikel kommer enbart handla om den första upplagan av tävlingen. Den första upplagan gick dock inte under maj utan den 14 september och priset då var 30 000 kronor till vinnaren.

Loppet körde i två heat på 1600 meter och då var det inga kvalheat utan samtliga deltog i båda loppen. Det var den då sjuåriga fuxiga hingsten Permit som vann båda heaten och tog då hem segern, det första heatet kördes på 1.18,6 och det andra på 1.17,3. Tvåa i första loppet kom Magnifik med Tage Stridsberg i sulkyn medan i det andra heatet så kom detta ekipage på femteplats. Den svenska legendariska stoet Frances Bulwark som vann 80 av 130 lopp blev 4:a i det första heatet medan det andra slutade på en andraplats. Rollo som slutade 3:a i båda heaten slutade förstås på denna placering och Rollo som föddes i USA 1945 (blev tvåa i Hambletonian), blev avelshingst i Sverige med 418 avkommor. Frances Bulwark som kördes av Sören Nordin vann nästa års Elitlopp. I slutställningen blev Magnifik 4:a och Iran Scott 5:a.

Permit kördes under denna Elitloppet av tysken Walter Heitmann som levde mellan 1904-80 och Permit startade vid 124 tillfällen och vann 58 lopp. Han tävlade mellan 1948-54 och sprang in 460 000 D-Mark och under året efter vann han Prix D’Amerique samt blev trea i Elitloppet. Han blev far till 324 kända avkommor varav tio var svenskregistrerade och bland hans lilla svenska skara så lyckades Amit H bäst, som treåring vann han Kriteriet 1960, blev tvåa i Derbyt 1961 och vann 15 av 126 lopp. 

Källor:

blodbanken.nu

Wikipedia svenskspråkiga