När Nottingham Forest kom 2:a efter Leicester City i gamla division 2 säsongen 1956-57 så vann klubben två raka ligamatcher med 7-1. Den 2 februari vann de över Port Vale borta på Vale Park inför 18 185 åskådare när Jim Barrett gjorde tre mål samt två mål av Stewart Imlach. En vecka tog Forest emot Barnsley inför 25 994 åskådare på City Ground och då gjorde Tommy Wilson (som gjorde ett mål i förra matchen) fyra mål på bortakeepern Harry Hough varav tre kom under den första halvleken. Imlach gjorde också ett mål i denna match och detta mål kom i den 39:e matchminuten. Inför denna säsong kom Eddie Baily från just Port Vale och han vann ligan med Tottenham 1951. Han gjorde ett mål mot sina gamla lagkamrater och spelade även i matchen mot Barnsley. Den 16 februari spelade Nottingham på bortaplan mot just Barnsley i femte omgången av FA-cupen och vann med då med 2-1 inför 40 626 åskådare, åkte ur nästa mot Birmingham.
Källa: https://www.thecityground.com/season_details.php?season_id=1956-57
Den 15 augusti 1907 blev en man tågdödat mellan Sala och Broddbo stationer och han blev dödat av nattåget utan att tågpersonalen antagligen inte fick resa på det. Han påträffades tidigt på morgonen den 16 av banvaktspersonal. Enligt hans prästbetyg så var det en man som var född 1869 och hemmahörande i Nacka församling i Stockholm. Det var inte känt om han var resande på tåget eller om han råkade vara på banvallen när tåget kom.
Källa: Svenska Dagbladet 16 augusti 1907 (kb.se)
På Vaxholms fästning avled tre fångar inom kort tidsperiod inom några månader under 1878. Först avled den f d artilleriristen Claes Victor Theodor Sköld som föddes 1855 i Slaka socken i Östergötland och han gick bort den 21 januari. Drygt 1 1/2 månad senare avled gardisten Johan Peter Sjöstrand som föddes i Vislanda socken i Småland i mars 1842 och han gick bort den 6 mars och dryga månaden senare gick även den f d disciplinsoldaten Carl Edvard Rylander bort. Han föddes i oktober 1833 i Norrköping och han gick bort den 3 april. Samtliga var då hemmahörande i Stockholm och de efterlämnade fem-sju kronor vilket det var drygt 75-85 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Polisunderrättelser nr 31, 16 april 1878
En händelse som togs upp av Svenska Dagbladet den 20 augusti 1911 var en händelse som utspelades på gränsen mellan Schweiz och Tyskland. Det var en schweizisk man som var på genomresa och fick syn på ett körsbärsträd som till synes var vildväxande. Han frågade några lokala lantbrukare om han fick klättra upp i trädet för att äta körsbär. En tysk skogsvaktare dök då upp och befallde schweizaren att klättra ner och fick då välja mellan att pantsätta sin klocka eller betala 25 mark. Schweizaren fick följa med skogsvaktaren som på något sätt kände sig hotat och avlossade ett skott i luften medan det andra skottet träffade schweizaren i underlivet. Han fördes till den närmaste orten med läkare som låg i Schweiz utan till skogsvaktarens hemkommun, där beslutades att han skulle föras till Basel. Men schweizarens tillstånd blev allt sämre och dog efter ankomsten till sjukhuset i Basel. Den tyske skogsvaktaren försökte förklara att körsbärsträdet stod på schweizisk mark men att en del grenar gick in i Tyskland. Enligt Svenska Dagbladet hade det varit konflikter vid det nämnda körsbärsträdet.
Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.
I ett rättegångsärende som informerades av Dagens nyheter den 15 januari 1867 bestod tjuvgodset av förgyld kalk(vägande 44 1/3 lod) från 1665, kommunionkanna av silver som vägde 100 lod med adelssläkten Höpken inristat och en oblatask av silver som vägde 36 lod samt mycket annat, bl a 100 riksdaler i penningar.
Hennes titel för året 1900 var jägareänka och mycket möjligt att hon fortsatte med jakten efter hennes man hade dött. Hon föddes i Härnösands landsförsamling 1856 och hade sex barn som föddes mellan 1883-98.
På Gotland har det förekommit kalkbrytning och det var så även i File Hajdar i södra delen av ön. Kalkbrytningen inleddes i mindre skala 1947 och upphörde vid okänd tidpunkt. Samtidigt som brytningen påbörjades så anlades även en järnväg som var drygt 300 meter långt och hade spårvidden 600 mm. Loket tillverkades av Orenstein & Koppel i Tyskland och tyvärr är tillverkningsåret okänt, loket var dieseldriven med motor från samma firma. Det köptes 1947 från Valleviken som sin tur köpte loket 1933 och loket fanns 1952.
Källa: Industrilok på Öand och Gotland, 1983
Roo säteri ligger i närheten av Lidköping och i mars 1879 blev det en ladugårdsbrand på säteriet. Det var många djur som fick sätta livet i samband med branden. Det var 16 hästar, drygt 30 kor och många får, svin samt höns innebrändes också. Enligt notisen i källan hände det den 1 mars redan.
Källa: Sala Tidning 12 mars 1879 (kb.se)
En missionär som var född i Kina och som rapporterades från Shanghai att två engelska missionärer med namnen Bruce och Lewis hade blivit piskade ihjäl i provinsen Hunan.
Källa: Ölandsbladet 27 augusti 1902 (kb.se)
En fördräng med efternamnet Jansson som dessutom var bror till befallningsmannen på Bergsbrunna gård, råkade komma i klämd när han skulle hejda skenande hästar vid ingången till gården. Det var så att när han skulle köra hö när hästarna helt plötsligt blev skrämda för någonting och han försökte hejda dem. När hästarna passerade en grind så blev han klämd med huvudet mellan grindstolpen och kärran med följden att döden inträdde på ögonblicket.
(Tidigare publicerat )
Genom åren har det blivit 1 009 travare som har haft efternamnet Sund och som har blivit uppfödda på Eriksunds stuteri i Uppland. Det har varit en del duktiga travare därifrån, den första egentliga kullen föddes 1963 med början av bokstaven "E" med efternamnet Sund och det är värt att notera att även travare som var födda under nästföljande år fick namn som började på denna bokstav. Travare som har blivit uppföda där, menar jag meriterande travare och då kan det nämndas Bravo Sund, Kronprinsessan Sund, Ide Sund och Karolin Sund.
(Tidigare publicerat)
Enligt en liten notis i Upsala den 17 januari 1880
