Ängen försvann

 Ängsmarken var ungefär på 2 500 000 hektar i Sverige omkring 1870 och det var ett antal som skulle minska vart eftersom tiden gick. Syftet var i huvudsak att få mer åker att odla på och det så kallade för nyodlingen blev allt vanligare under 1800-talets andra hälft. Själva åkerarealen låg konstant på och om man sätter 3 500 000 hektar som index under tidsperioden 1870-1951 och då den totala åkerarealen såväl strax över som strax över detta värde. Medan åkerarealen låg ungefär på samma nivå så blev det mindre ängsmark i Sverige. Kring det förra sekelskiftet så var åkerarealen på 1 500 000 hektar och under 1930-talets början så kom den ner på 500 000 hektar i Sverige.

Storleken på en hektar i Sverige är om man räknar följande; den totala landytan är på 41 miljoner hektar i Sverige (en hektar motsvarar cirka 10 000 kvadratmeter).

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapshållning), spridda årgångar

Historisk statistik för Sverige”, del 2, 1955

Morell Mats, ”Jordbruket i industrisamhället”, i Sveriges jordbrukshistoria ”, band 4, 2001

Källnot: Samtliga finns som pdf-filer

Svärdsjö kyrka

 

Svärdsjö kyrka ligger några mil utanför Falun och bilden togs i juli i år och de äldsta delarna av kyrkan är ifrån 1200-talet, en dopfunt av kalksten är ifrån detta sekel. Kyrkan har också blivit omgjord sedan dess och det råder delade meningar om det har funnits en föregångare till den nuvarande kyrkan som anses vara byggt under 1600-talet (samma sekel då en restaurering utfördes på kyrkan). När skribenten besökte kyrkan så höll den på att stängas och ingen kyrkobeskrivning kunde hittas. Detta är samtidigt det 2000:e artikeln/notisen som publicerats på den historiska bloggen och ingen artikel skrivs om det. Bloggen fyller 20 år nästa år, det kanske blir en minnesartikel då istället.

Europacupfinalen 1960

 Real Madrid vann de fem första finalerna av Europacupen med start 1956 och finalen 1960 var den sista i ordningen, 1961 års final vann Benfica. Finalen 1960 som spelades den 18 maj inför hela 127 621 åskådare på Hampden Park i Glasgow och den totala publiksiffran för denna turnering var 2 780 000 på 52 matcher (gav ett publiksnitt på 50 545 per match). Europacupen var en turnering för klubbar som hade vunnit ligan och en föregångare till dagens Champoins League. I finalen mötte det spanska laget Eintracht Frankfurt och det blev en målrikt final, Real Madrid vann med 7-3. Ungraren Farenz Puskas gjorde fyra målen varav ett på straff och tre av dem kom i andra halvlek (inklusive målet på straffen). Alfredo Di Stefano gjorde tre mål på Frankfurts målvakt Egon Loy (avled i maj i år, 95 år gammal). Erwin Stein svarade för två av målen för Frankfurt medan den andra målskytten var Richard Kress som gjorde det första målet efter 18 minuter. I kvartsfinalen åkte Wolverhampton ut mot Barcelona medan IFK Göteborg åkte ur mot Sparta Rotterdam i den första omgången.

Källor:

Oliver Guy, ”The Guinness book of wolrd’s soccer”, Enfield, 1995

Soar Phil m fl, ”The Hamlyn in World Encyclopedia of Football”, London, 1984

Wikipedia engelskspråkiga 

Torpen Fjällen

 Om man åker på den mindre vägen ifrån Jumkil kyrka som man kan senare ta sig till grannsocknen Åkerby. Ca 1,2 km ifrån vägskälet vid Jumkil ligger idag ett betesmark och där låg tidigare ett antal torp som inte har ett spår efter idag. Platsen ligger vid sluttningen mellan vägen (ej 272) och Jumkilsån och torpen skall har tillkommit under senare tid, själva ortnamnet är Fjällen. Skribenten har själv varit på platsen när inga kor har funnits på platsen.

Källa: Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Lingonbacka Pappersbruk brann ner

 I mitten på juli 1879 rapporterade flera tidningar om branden som förstörde pappersbruket i Lingonbacka (Järlåsa socken, Uppland) som inträffade i slutet på juni. Branden var under natten mellan 27-28 juni och det tog ett tag innan rapporten kom fram till kronolänsmannen Agrell som bodde 3-4 mil ifrån pappersbruket, orsaken till detta var förändrade postrutter. Pappersbruket var sammanbyggt med sågen och mjölkvarnen brann ner till grunden medan övriga bebyggelsen klarade sig. Branden upptäcktes vid tvåtiden på natten och hur den hade uppkommit hade det inte gått att utreda då. Ägaren hade åkt in till Uppsala med sin familj på dagen och natten som kom var de inte hemma. Pappersbruket var iallafall försäkrat och än idag kan man se ruinen eller resterna av bruket.

Källa: Tidningen Upsala 17 juli 1879 (kb.se)

Laholms tegelbruk

Danskarna bedrev ett primitivt tegelbruk under 1500-talet då Halland var danskt. Den industriella verksamheten drogs igång 1885 och låg strax söder om stationen. Aktiebolaget bildades 1909 och bruket var igång fram tills nedläggningen 1951, man tillverkade murtegel för det mesta. Brukets järnvägshistoria är det inte mycket känt förutom att det två korta smalspårsbanor med längd av 200 meter vardera, inga lok är kända.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Halland, del 5, ÖSJ-Bladet, 3/2011

Bodde i en grotta

 Han kallades för ”Lasse i berget” och hette egentligen Lars Eriksson, han föddes 1828 och han bodde tillsammans med sin fru Inga tills sin död 1910. 

Från Fornlämningsregistret;

Sentida bebyggelselämning "Hus" 9x2 m. (Ö-V). Upp- murat avkalkstenshällar med stora kalkstensskivor till tak under ettklipput- språng "Huset" är 2,6 m h. har tre fönster- och ettdörrhål samt består av två små rum med en eldstad i varje. Denfjärde väggen i huset utgörs av klippan. I "huset" bodde "Lasse iberget" under slutet av 1800-talet och fram till 1910 -Skyltadoch restaurerad-.

Han var en beryktat man som levde på tjuvjakt och enligt uppgift var han också avskydd, han hade inga vänner alls under sitt liv. Hans grotta ligger Husaby socken vars kyrka är berömt för sitt mäktiga utförande och inte så långt ifrån kyrkan ligger antagligen dopplatsen för Olof Skötkonung. Hans grotta är fornminnesmärkt och ligger i socknens västra del, nära gränsen till grannsocknen Källby. Hans fru gick bort 1908 och han två år senare, efter hans död vandaliserade hans bostad till oigenlighet. Den grotta som finns nu är en rekonstruktion och idag kanske han ser med mer förmildrande omständigheter än det var under hans levnadstid. Han kallats också för Sveriges sista grottmänniska.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/lasse-i-bergets-grotta.html

https://sverigereportage.com/2022/07/16/__trashed/

Offren för Ådalshändelsen

 På kyrkogården till Gudmundtrå kyrka utanför Kramfors finns gravvården efter fyra av fem personer sköts ihjäl av militären i samband med skotten i Ådalen 1931. När man går till kyrkan ifrån parkeringen och genom stigporten så ser man gravvården rakt fram. Bilderna är tagna i juli 2022!

Ormar i ett torp

 Det är var gott om ormar i Sverige kring förra sekelskiftet och tidningarna rapporterade som sagt vad om riktiga ormkolonier. År 1895 var troligen ett riktigt ormår kan man påstå och enligt tidningsarkivet på Kungligs bibliotekets hemsida så var det 40 träffar på ordet ”ormbon” (det var runt 150 träffar totalt). Förutom under nästkommande år som var 29 träffar så var det ständigt en träff varje år.  Var det ett riktigt stort år för ormar eller vad det tidningarna som fick någon påflugen nyhet att skriva om. I slutet på oktober 1895 började ett antal medier att skriva om att man hade funnit ormar i ett torp i Yxnerums socken i södra Östergötland. De som bodde i torpet tyckte att det var hemskt och ormarna täckte i stort sett hela golvet. När folket i torpet lagade mat en gång så kom tre ormar ner ifrån skorstenen och hamnade i grytan, dessa slogs ihjäl (men det var kamp mot klockan eftersom fler ormar var på väg ner), de som bodde i torpet fick då fly. Folket i socknen beslöt att hjälpa till att försöka få bort denna koloni med ormar. Ens muren av torpet revs och då hittade man två ormbon, msn fick ta livet av runt 70 ormar.

Källnot: 

Själva händelsen är hämtar ur tidningen den 25 oktober på kb.se medan en liten artikel om själva ormproblemet var skriven 2016.

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Ormproblem&m=0

Loppet efter Oktan Sund

 Oktan Sund var en varmblodig travare som föddes 1974 och gick bort 1992, det var en mörkbrun hingst efter Pluvier III-Oktha-Fandango. Han har en fransk härstamning och var i Sverige eftersom fadern Pluvier III var avelshingst här. Oktan Sund gjorde 81 starter med segerraden 23-8-10, tjänade in 555 005 kronor och sprang på 1.16,5M. Han fick sedan 169 avkommor i Sverige och flera av dessa kom att starta.

Loppet efter honom kallades för Oktan Sunds lopp och gick på Solvalla, det var tjugo år som detta lopp var igång. Loppet var igång mellan 1994-2014 och är numera nedlagt eller eventuellt pausat. Det första ekipaget som vann loppet var Itaka Sund som vann med Fredrik B Larsson till vinnaroddset 2,31. Det senaste vanns av Olympia Tilly med Per Lennartsson i vagnen till oddset som är det näst högsta vinnaroddset i loppets historia på 15,56. Den största skrällen var 19,42 då Fredrik B Larsson vann loppet för andra gången med Staro Quattro 1999 och han blev även den första kusken att vinna loppet två gånger.

Oktan Sunds lopp vanns av favoriter och det var endast två vinnare som hade över tio i vinnarodds. Jupiter Hornline vann till 1,98 under 1996, 2000 Com Lear 1,13, 2001 Gigant Neo 1,31,  2008 Lord Copar 1,48, 2012 Indigious 1,97 och 2013 Rolex Bigi 1,21.

Källor:

https://qhurth.com/trav/lopp/oktan_sund.htm

travsport.se

Notiser

Flest mål i högsta portugisiska ligan

Peyroteo heter den spelare som har gjort flest mål i den högsta divisionen i Portugal med 329 mål mellan 1937-48 och han spelade för Sporting Lissabon. Tvåa är Fernando Gomes med 319 mellan 1974-90 (Porto 288 o Sporting Lissabon 31). Trea är den legendariska Eusobio med 318 mellan 1960-76 varav 315 för Benfica o tre för Beira Mar.

Källa: free-elements.com

Händiga personer

Enligt en rapport från 1858 om Skepptuna socken i Uppland så tillverkades redskapen av händiga personer i socknen. Dock anskaffades plogar och vältor från andra orter eller socknar.

Källa: Gustav Utterström, ”Jordbrukets arbetare”, Stockholm, 1957

Värvades från slummen

När musköternas användes på slagfältet så hämtade den brittiska armén oftast sina soldater från slummen eller avskummens land. Det var fattiga, jordslösa, våldsmän och äldre barn/ungdomar som hämtades till armén och de var mer eller mindre berusade när de tog emot utskrivningpenningen.

Källa: Roger Ford m fl, ”Den stora boken om vapen”, 2010

Kördes i samtrafik

Mellan 1910-16 körde Skövde-Axvalls järnväg i samtrafik med Lidköpings-Skara-Stenstorps järnväg mellan Skara-Skövde via Axvall. SAJ uppgick i LSSJ i juli 1935.

Källa: Järnvägsdata, 1999

Yxtaholm

Yxtaholm är en mindre herrgård utanför Flen som köptes av SAF 1948 medan själva byggnaden är från 1752.

Källa: Norstedts uppslagsbok, 2003

Byn Alby i Irsta socken

I byn Alby i Irsta socken (Västmanland) var det storskiftet 1787, laga skiftet ägde rum 1864-65 och år 1810 fanns det bara ett barn i byn som hade 49 invånare.

Källa: Kent Sivesand, ”Skifte och befolkning”, Uppsala, 1979

Obesegrade Shamrock Rovers

Shamrock Rovers var obesegrade i den irländska ligan 2020 med 15 vinster o tre oavgjorda på 18 matcher samt 44-7 i målfacit. Det var tredje gången som klubben var obesegrat (de två andra var under 1920-talet).

rsssf.com

I samma grav

I Uppsala begravdes en och hans hustru i samma grav den 8 januari 1899 och de hade dött med endast några dagar mellanrum.

Källa: Tidningen Upsala 9 januari 1899

Skytteligan för skotska ligans högsta division 1967-68

De spelare som var i toppen av den skotska ligans dåvarande högsta division säsongen 1967-68 var följande; Bobby Lennox (Celtic) 32, George Wallace (Raith Rovers) 27, George T McLean (Dundee) 23, Colin Stein (Hibernian) samt Willie Wallace (Celtic) 21 vardera.

Källor:

free-elements.com

historical-line-ups.com

Lurendrejeri

En person satte upp affischer i Ängelholm den 1 april 1859 om att det skulle vara fyrverkerier utanför staden. På kvällen gick ett antal personer dit och där stod de i några timmar innan de gick tillbaka igen utan att se något fyrverkeri.

Källa: Göteborgsposten 20 april 1859

Härnevi kvarn

Strax norr om Enköping ligger Härnevi och väster om kyrkbyn ligger Härnevi kvarn som var igång mellan 1864-1988, en kvarn var omtalat redan 1481.

Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Träffades av en blomkruka

 Från Stockholmstidningen 30 september 1890

En blomsterkruka nedföll härom dagen från ett fönster i tredje våningen af ett hus i Lund och knäckte hjessbenet på en 13-årig gosse som lekte på gården. Å lasarettet uttogos en del benbitar och gossen tros ej komma att lida men af olyckshändelsen.

Jag kan tänka mig att det var dramatiskt först och sedan när det stod klart hur pojken mådde så lugnades situationen ner sig betydligt. Vid det där laget när notisen publicerades var troligen kring hans omgivning lugnande.

(Tidigare publicerat)

Nottingham gjorde sju mål

 Nottingham-Bury 7-2

Gamla division 1 den 11 november 1933

OBS: Endast efternamnen

Nottingham: Dickinson 3, Barry, Race, Dent och Graham

Bury: Vernon och Chalmers

Johnny Dent föddes den 31 januari 1903 i Spennymoor(England) och spelade för Durham City, Huddersfield Town och Nottingham Forest fram till 1936. För Huddersfield blev 22 mål på 48 matcher och gick över till Forest 1930 där det blev 122 mål på 206 matcher.

Källor:

https://en.wikipedia.org/wiki/Johnny_Dent

The Times 13 november 1933

Falun spruthus

Här är två bilder på en f d brandstation i Falun och det som kallas för spruthuset.

Yxvikens sågverk

 Yxvikens sågverk i Östergötland var färdigt 1918 och samma år övertog Fiskeby AB samtliga fastigheter med skogar som ägdes av Finspångs styckebruk, därmed kom även Yxviken under Fiskeby. I anslutning till sågverket låg också hyvleri samt lådfabrik och dessa låg alltså inom samma område som själva sågverket. En brand utbröt i maj 1970 som förstörde sågverket och efter denna händelse sågade man bara upp lagrat timmer. En sidobana som betjänade Yxviken var en förlängning av industribanan Finspång-Lotorps järnväg och denna del förlängdes 1918. I början trafikerade även ”Lotorpsbanans lok Yxvikens sidospår och sedan anförskaffades ett motorlok av ASEA:s tillverkning. Spårvidden var på 891 mm och samma som den som användes på Lotorpsbanan. Motorloket tillverkades 1912, bensindriven och byggdes om till avkumulatordrift i samband med flytten till Yxviken 1956 och såldes sedan som skrot 1960.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland ”, 1987

Ageröd torvfabrik

Ageröd torvindustri (man använde maskinell torvupptagning och bröt både torv och bränntorv) var igång i Skåne norr om Lund och öster om Helsingborg, själva verksamheten drogs igång under åren 1898-99 medan själva bolaget AB Turba bildades 1897. Efter ett par ägarbyten så bildades Ageröds fabriker 1918 och som gick i konkurs 1922. Det fortsatte med ägarbyten, men Alfred Persson ägde anläggningen vid två tillfällen som 1916 överlät verksamheten till en annan person efter Persson hade köpt fabriken. Han tog över ännu en gång i början på 1930-talet utan att driva den vidare och fabriken revs 1957. År 1963 övertog området av AN Svensk Torvförädling efter Perssons dödsbo som hade ägt torvfabriken och man beslöt att lägga ner allting. En bana med spårvidden 600 mm anlades 1899 mellan fabriken och Sjöholmen station som var två kilometer långt samt linjer med tre linjer ut på mossen. Trafiken var nog redan nedlagt när Svensk Torvförädling tog över driften och den återstående delen av järnvägen revs 1971 medan linjen till Sjöholmen revs 1946. Ett ånglok som tillverkades av den tyska firman Krauss i München 1887 trafikerade på linjen till Sjöholmen medan sex motorlok användes för att köra in torv till fabriken. Ett motorlok av troligt Warrant-tillverkning köptes 1925 och som fanns kvar 1940, sedan ett känt Warrant-lok som tillverkades 1917 som såldes som efter 1939, två lok av okänd tillverkning och två lok av Selanders Mekaniska Verkstad i Bjärnum som senare såldes till torvfabriken i Köpingemyr.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska Industrmotorlok 1”, Eksjö, 1974

Priedits Janis, ”Industrilok i Skåne (Malmöhus län), 1905

Älvmötet

 

Älvmötet vid Djursås i Dalarna där Österdalälven till vänster och Västerdalälven till höger blir Dalälven rakt fram. Objektet är fornminnesmärkt och enligt Fornminnesregistret finns det inga kände fornminnen i närheten och själva namnet på udden där de båda älvarna möts kallats för Färjudden. Cirka 400 meter därifrån finns det rester efter ett färjeläge.

Ordet huligan, engelskan hooligan

 Enligt en artikel i en möjligen slängd nummer av den engelska fotbollstidningen Football Monthly under 1980-talet skulle det engelska ordet hooligan vara efter en bråkmakare som hette Hulligan på 1890-talet och den där mannen höll på Nottingham Forest.

På hemsidan http://www.etymonline.com/ kan man läsa följande om ordets innebörd.

1890s, of unknown origin, first found in British newspaper police-court reports in the summer of 1898, almost certainly from the surname Houlihan, supposedly from a lively family of that name in London (who figured in music hall songs of the decade). Internationalized 20c. in communist rhetoric as Rus. khuligan, opprobrium for "scofflaws, political dissenters, etc."

Det försvånar mig lite grann, om jag minns rätt så var han supporter till Nottingham Forest. I denna definition så verkar det som att han kom ifrån London. Eftersom huvudstaden inte hade så bra ligaklubbar då så var det nog uppenbart att han höll på Nottingham Forest, som då låg i ligans första division. Arsenal som då hette Woolwich Arsenal spelade de flesta av sina säsonger i ligans andra division under detta decennium.

Detta svenska ordet av hooligan är huligan, enligt NE myntades ordet första gången redan 1918.
Studera man vad det står om ordet i detta uppslagsverk så lyder den historiska förklaringen följande; sedan 1918; ökad anv. från 1970-talet; av eng. hooligan med samma bet.; ev. till P. Hooligan, namn på irländsk ligist vid slutet av 1800-talet. Ja, nu helt plötsligt så var det en irländsk ligist under slutet av 1800-talet som hette så.

Ja, forskningen kring detta dilemma går nog vidare.

(Tidigare publicerat)

Lite grann om Lerum innan järnvägen

 Min far var uppvuxen i Lerum och orten fick järnväg när Västra stambanan drogs förbi socknen på mitten av 1860-talet. Numera är Lerum en kommun med drygt 30000 invånare och cirka 19000 i tätorten.

1749 hade Lerum 749 invånare som var fördelade på 345 män och 372 kvinnor, varav 130 gifta par och antalet hushåll var på 112 stycken. Det fanns dessutom en gästgivargård och två krogar på landet. I socknen fanns det 113 jordbrukare, 13 torpare med utsäde medan 11 var utan utsäde. Tio gifta män var hantverkare i socknen. Samma år föddes 22 barn, femton personer dog varav elva var under tio år och fem under ett år. Under detta år gifte sig åtta par och det såg ut att vara ett bra år.



1760 hade folkmängen gått ner till 713 invånare som var fördelade på 126 hushåll, vilket det betyder att hushållsstorleken har gått ner under 1750-talet. Om man tittar på antalet födslar(utom äktenskapliga födda barn) och dödsfall under åren mellan 1749-60 så är det följande. Tittar man i tabellen så finner man ganska snart att det var födelseöverskott under samtliga år mellan 1749 och 1760 års folkräkningar. Under denna tid så duggade folkräkningarna tätt, men det var bara två som kom under luppen.

• 1750: 39 o 22 
• 1751: 25 o 22 
• 1752: 20 o 17 
• 1753: 33(1) o 6 
• 1754: 18 o 13 
• 1755: 22 o 12 
• 1756: 23 o 18 
• 1757: 20(2) o 10 
• 1758: 23 o 20 
• 1759: 23 o 20 
• 1760: 15 o 14

För att kunna se om det var någon folkminskning under dessa år så få man titta lite närmare på folkräkningarna; 1750 hade socknen 735 invånare, 1751 770, 1754 668 och 762 invånare. Det måste har varit någonlunda stark utflyttning under 1750-talet, det är lite svårt att veta det eftersom flyttningslängderna saknas för dessa år.
1770-talets början var det svåra tider i Sverige, om man börjar med 1771 så föddes det 25 barn(sexton flickor) medan 29 personer dog av olika dödsorsaker. Nitton barn under tio år dog under året vilket det inte var en ovanlighet under 1700-talet. Nästa år var det ett födelseöverskott med 27 födda barn gentemot 20 dödsfall och det var 1773 som det var en hög dödlighet i Sverige med drygt 53 promille(Historisk statistik för Sverige) och vissa socknar hade tresiffriga tal med promille. Under detta år föddes tio barn(sex pojkar och fyra flickor) medan 27 personer dog och tio barn(sju flickor) under tio år dog under året. Tittar man lite närmare på dödsorsakerna så dog 21 personer av "hetsig sjukdom" eller brännsjuka medan rödsot som många socknar drabbades av var det ingen som dog av denna sjukdom i Lerum socken. Det var alltså en lägre dödlighet än på vissa håll i Västergötland(Winberg 1975 och Gadd 1983). År 1775 hade socknen en folkmängd på 756 personer som var fördelade på 387 män och 369 kvinnor samt hade socknen 105 hushåll. En krog på landet har försvunnit sedan 1749 medan gästgivargården fortfarande fanns kvar. 
1785 var folkmängden på 884 individer som var fördelade på 434 män och 450 kvinnor, det fanns 128 hushåll i socknen och det betyder att hushållsstorleken var på 6,91 individer per hushåll. Då har det inte varit en folkräkning i socknen på tio år och på den tiden fanns det bl a 81 gifta bönder, 27 torpare och åtta sockenhantverkare.
1800-talets början så hade Lerum 986 invånare under året 1800 och fem år senare hade folkmängden stigit till 1 045 invånare. Antalet hushåll var under året 1805 till 172 i antalet, varav tio förmögna, 64 behållna, 89 fattiga och 9 urfattiga. En familj på över femton personer var urfattiga medan ett motsvarande förmögen hushåll bestod av lika många personer. Fr o m 1802 ändrade Tabellverket konstruktionen av formulären av rapporterna och då fick man veta lite mer av varje år. Det var relativt goda år under början av seklet, exempelvis 1802 så föddes det 29 barn(varav två flickor som föddes utanför äktenskapet) och en flicka i tonåren blev moder. Elva personer dog under detta år varav fem var under tio år. 
Svåra år runt 1810 och under det svåraste året som var 1809 gick Lerum socken ihop med andra socknar i mortalitetsrapporten till Tabellverket. Vilket man kan jämföra med andra socknar i den rapport som grannsocknen Stora Lundby skickade in under detta år. Men det verkar som att Lerum med dess grannsocknar lyckades på något sätt att motverka den höga dödlighet det var då. 

• Lerum 36 födda och 35 döda 
• Stora Lundby 28 födda o 25 döda 
• Skallsjö 35 födda o 30 döda 
• Angered 18 födda o 23 döda 
• Bergum 28 födda o 31 döda

Folkmängden i Lerum var då 1 119 invånare som var fördelade på 537 män och 582 kvinnor, fördelade på 177 hushåll(antalet förmögna hushåll hade då sjunkit till två). Under detta år hade socknen ingen präst utan en kyrkobetjänt, övriga yrkeskategorier var två högre tjänstemän, fem soldater eller båtsmän, 40 bönder på egna hemman, 48 bönder på andras hemman, 36 torpare, 12 arbetsföra backstugobor, 30 personer hade upphört med eget jordbruk, 135 bonddrängar och tre lärlingar inom måleri, skrädderi samt en smed(dock inga mästare). En fabrik som tillrädde bomull fanns på orten.
Folkmängden växte hela tiden under 1800-talets första hälft.

• 1820 1 315
• 1830 1 541
• 1840 1 767
• 1850 1 920
• 1855 1 900

Under året 1855 fanns det 919 män och 981 kvinnor, 279 gifta män och 281 gifta kvinnor, 28 änklingar, 74 änkor, 316 pojkar samt 334 flickor under 15 år, men endast 24 pojkar o 51 flickor under femton år gick i folkskolan. En kyrkobetjänt som också var skollärare, 312 hushåll. Det var just under detta år som man projekterade Västra stambanans första etapper igenom området.

(Tidigare publicerat)

Byn Bolka

 Byn Bolka som ligger lite grann avsides mellan Östhammar och Öregrund har ålderdomliga drag p g a att byn är oskiftat. Bolka tillhör Börstils socken vars kyrka ligger strax utanför Östhammar i Uppland.

Båda bilderna är tagna inne byn under en snabbvisit och enligt en källa hade byn fyra skattegårdar såväl 1544 som 1577, men själva byn nämndes den första kända gången i slutet på 1300-talet. Byn har också ett flertal byggnader som var före det laga skiftet som inleddes 1859 och då fanns det nio gårdar i byn varav tre gårdar flyttades ut från byn.

Källor:

”Bygd att vårda”, Uppsala län, Uppsala,1984

Det medeltida Sverige, Uppland, Norra Roden, Stockholm, 1972

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hogdal Jon, ”Liv och landskap i Uppsala län”, Uppsala, 1993

”Jord och järn”, kulturmiljöer för Östhammars kommun”, 1999

Pretoriakatastrofen

 Den 21 december 1910 inträffade den värsta katastrofen i den engelska gruvhistorien och en explosion skedde inne i en gruva som krävde 344 arbetares liv. Enligt den engelskspråkiga Wikipedia var det fyra arbetare som plockades upp levande. Totalt drabbades det tre gruvhål och en omkom i en fjärde gruvhål. Pretoriagruvan låg utanför Övre Hulton och Westhoughton i nordvästra delen av grevskapet Lancashire. Orsaken var att det skedde en explosion i gruvan nummer tre och det hände under jord och dagen innan hade taket rasat in i en del av gruvan, vilket gjorde att gas bildades som senare exploderade. Elfsborgs Läns Tidning som utkom den 3 januari nämnde att man hade dragit upp 250 kroppar ur gruvan och det under en tidsperiod då det hände några svåra gruvolyckor. Den 30 november 1909 skedde den svåraste gruvolyckan i USA med 259 omkomna i en brand i Cherry i Illinois. Den 20 maj 1911 omkom 40 arbetare i en explosion i en kolgruva i Ryssland.

Källor:

Elfsborgs läns Tidning 3/1-1911

Sydsvenska Dagbladet 7/1-1911 (kb.se)

Wikipedia engelskspråkiga 

Notiser

 Målvakten Coggins

Målvakten Billy Coggins stod i samtliga 42 ligamatcherna  när Bristol City vann division 3(Södra) säsongen 1926-27 och skulle senare vinna meriter för Everton.

Källa: Wikipedia engelskspråkiga 

Antalet intagna på Enköpings Hospital

De personer som var intagna på Enköpings hospital 1760 var arton kvinnor och sju män. Tio år senare var antalet 17/5 och 1780 var det 10/4.

Källa: Mats Morell, ”Studier i livsmedelkonsumptionens historia”, Uppsala, 1989 

Timglaset i Kungsåra kyrka

Timglaset som står på predikstolen i Kungsåra kyrka i Västmanland skänktes av en skeppare 1705.

Källa: Gunnar Redelius, ”Kungsåra kyrka”, Västerås, 1980

Allsvensk anknytning

När IFK Göteborg vann division 2 (Södra) 1976 efter sex säsonger i näst högsta divisionen så mötte de följande klubbar med allsvensk anknytning (både före o efter detta år); Helsingborg IF, Jönköping Södra, Norrby, GAIS, IFK Malmö, IS Halmia, Råå IF och Motala AIF.

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

49,9 sekunder på 400 meter

En ung man med efternamnet Engdahl sprang på 49,9 sekunder på 400 meter i samband med klubbmatchen Järva-Sundbyberg på Östermalms IP.

Källa: Idrottsbladet 43-44, 17 april 1925

Tornet till Skepptuna kyrka

När tornet till Skepptuna kyrka i Uppland tillkom under 1400-talet så hade man Uppsalas Domkyrkas dåvarande kyrkotorn som förebild, man antar att det inte var så billigt och tornet var påkostat.

Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

En av Närkes äldsta kyrkor

En av Närkes äldsta kyrkor i Glanshammars kyrka öster om Örebro och har sina äldsta delar från 1100-talet.

Källa: Broschyr om kyrkan

Tysk militärt hjullåspistol

Vapen med hjullås tillverkades i drygt hundra år fr o m 1500-talet och även senare kom det skjutvapen med hjullås. En tysk hjullåspistol tillverkades omkring 1640 med okänd kaliber, piplängd och totallängd som var till för armén.

Källa: Chris McNab, ”Skjutvapen”, 2011

IFK Uddevalla 

Denna klubb spelade sina två allsvenska säsongerna 1925-26 och 1926-27, klubben gjorde sin debut säsongen 1924-25 (enligt svenskafotbollsklubbar.se deltog klubben i seriespel även under 1910-talet) och har även spelat 16 säsonger i gamla division 2, 1 i den nya, div 2; 12 i gamla o 2 i nya, 34 i division 3, 35 i division 4 och en i division 5.  Under de senaste åren vann klubben Division 2 (Norra Götaland) 2013 och åkte ur division 1(södra ) sedan klubben hade slutat sist av 14 klubbar.

Källor:

Bolletinen 1/2026

fotbollsdata.se

svenskafotbollsklubbar.se

Nittsjö Keramiktillverkning

Utanför Rättvik ligger Nittsjö där det förekommer keramiktillverkning och tidigare har det varit ett tegelbruk. Allt startades av Carl Jakob Westergren 1843 och en större byggnad byggdes 1896. Året efter grundades ett bolag och tillverkning av keramik övertogs av Kullbergs Kalkförädling 1915, tegelbruket var då redan nedlagt. En bana med 500 mm spårvidd gick till ”lerberget” som totalt blev tre kilometer långt börjades att anläggas 1890 och 1896 fick en förbindelse med Åkernäs lastplats längs med järnvägslinjen till Mora. Banan till Åkernäs revs 1915 och utanför byggnaden finns det en spårstymp med två vagnar på. Bilderna togs av skribenten under resan till Dalarna i juli 2026 (Källan är Mats Freding bok ”Industrijärnvägar i Dalarna” från 2014)

Se även; https://okandahandelser.blogspot.com/2025/07/kullsberg.html?m=1

 

Två självmål i Liverpoolderbyt

 Den 4 mars 1972 tog Liverpool emot Everton inför 53 922 åskådare på Anfield Road och de två första målen gjordes av spelare i Everton till Liverpoolfansens stora glädje, det första kom efter 30 sekunder genom Tommy Wright (som gick bort tidigare i år). Det andra självmålet gjordes av John McLoughing i den 66:e matchminuten och åtta minuter gjorde Chris Lawler det tredje målet bakom Evertonkeepern Gordon West. Strax innan matchens slut gjorde Emlyn Hughes 4-0 och fastställde därmed slutresultatet.

Källa: lfchistory.net

På rymmen

 Ölänningen Sven August Andersson rymde ifrån kronoarbetskompaniet på Vaxholm där han som försvarslöst blivit dömt till allmän arbete. Han var född i september 1861 och rymde därifrån den 25 augusti 1884. Friheten varade bara i några dagar eftersom han greps den 30 augusti och införpassat till häktet.

Källa: Polisunderrättelser nr 99 och 102 1884

Zorns gravplats

 

Gravvården över den berömda konstnären Anders Zorn finns på kyrkogården till Mora kyrka. Anders Zorn levde mellan 1860-1920 och han både föddes samt dig i Mora.

Frötunas fem säsonger

 Frötuna IK utanför Norrtälje kom inte med i artikeln om kortlivade fotbollsklubbar i Uppland och denna förening bildades 1944, året efter blev det seriespel. Innan 1958 hade svenska seriesystemet vinteruppehåll och säsongen 1945-46 kom de med i Upplands södra skärgårdsserie, de blev då 7:a av elva klubbar. Säsongen 1946-47 vann de Division Upplands skärgårdsserie södra som blev klubbens hemvist i de återstående säsongerna. De vann före Hallbyn och Rimbo IF (denna klubb skulle spela ett par i tredjedivisionen under 1950-talet), men missade kvalet. Nästa säsong gick det inte så bra när de blev näst sist av nio klubbar. De avslutande säsongerna slutade de 3:a och 2:a (efter Finsta SK), lämnade sedan kanske för alltid seriespelet.

Källor:

https://okandahandelser.blogspot.com/2025/05/kortlivade-fotbollsklubbar-i-uppland.html?m=1

Klubbmarken.com

svenskafotbollsklubbar.se

Missvisande skylt

Denna skylt fanns där jag tog bilderna på Skyttgruvan som nyligen är publicerat på bloggen och skyltarna visar Borlänge i respektive Stängtjärn. Skylten är placerat ute i skogsterrängen och enligt Fornminnesregistret så finns det såväl väg som stenmurar o närheten förutom Skyttgruvan.

 

Historiska skyltar i Falun

 

Englands seger mot Frankrike 1969

England tog emot Frankrike i en vänskapsmatch på Wembley inför drygt 85 000 åskådare den 12 mars 1969 och enligt källan var det den 13:e segern i den 18:e matchen mellan dessa två nationer. England ställde upp med en debutant som var Terry Cooper från Leeds. Hans klubbkamrat Michael O’Grady som inledde målskyttet efter dryga kvarten. I den engelska laguppställningen var några spelare som deltog i VM-finalen mot Västtyskland tre år tidigare som var målvakten Gordon Banks från Stoke och West Ham-trion Bobby Moore, Martin Peters samt tremålsskytten Geoff Hurst. De engelska spelarna kom ifrån sex olika klubbar medan fransmännen kom ifrån åtta. Francis Lee från Manchester City nätade också i denna match i sin andra landskamp och hans klubbkamrat Colin Bell gjorde sin fjärde landskamp.

Källor:

https://eu-football.info/_match.php?id=14057

rsssf.com

Skyttgruvan

 

Kör man mot Leksand från Falun så åker man förbi Skyttgruvan som är fornminnesmärkt och även den nedersta bilden är riktat mot det indikerade gruvområdet som har måtten 330x200 meter från NNV-SSO . Där utvann man kopparmalm fr o m 1500-talets första kvartal till 1900-talets början (ett år som nämns är 1908). Gruvan bröts också några tillfällen (okänt exakt) under 1940-talet och lämnades sedan i öde.

Från banorna

 ERKEN

Ca en halvmil söder om Edsbro ligger Erkens gamla stationshus och därifrån utgick ett stickspår på runt 375 meter fram till hamnen vid sjön Erken. 

OXELÖSUND 

SSAB (tidigare Svensk stålindustri) har i dagsläget fyra lok och samtliga är blå/gula, tillverkade i Falun 1960.

LULEÅ

SSAB har i dagsläget elva lok varav de två äldsta blev tillverkade i Falun 1960 och ett av loken är också en f d malmvagn. De två äldsta loken tjänstgjorde tidigare på Domnarvet i Borlänge liksom ett lok som tillverkades 1961 på samma firma.

MALUNG

Det sidospår som gick under Malungs industrispår togs bort 1984 och blev driftplats 1964. Enligt uppgift från banvakt gick spåret till en industri.

UPPSALA 

Husbyborg strax utanför staden och längs med ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala och Sala. I mitten av 1930 blev det en driftplats med bl a ett stickspår till värmeverket (även en stor transformatorstation) och tidigare fanns även omformarstation vid järnvägen. Igenom det nuvarande koloniområdet kan man tydligt skönja var det har gått någonstans.

GLAN

Glans kalkspår mellan Finspång och Norrköping var i trafik mellan 1896-1927 och ca två kilometer därifrån gick spåret till Glans grusgrop.

EKSÅG

Det var ett redan nedlagt sågverk när en inventering gjordes av medlemmar i Småbaneföreningen i mitten av 1970-talet. Detta sågverk nedlades vid decennietskiftet 1960/70 och hade spår med spårvidden 600 mm. I samband med investeringen så observerades bl a räls med vikten 7 kg/m på träslipers, 4 inlagda växlar och 16 traillor.

Flasta mur

 Om Flasta var en socken under medeltiden råder det delade meningar om och en detalj är iallafall säker, det är rester efter en gårdskyrka som anlades under 1100-talet. Det är en gråstenskyrka som hade en kort tidsperiod som sockenkyrka. Skokloster kyrka var ursprungligen en klosterkyrka som övertog alltmer av Flasta under 1200-talet och kyrkan fick förfalla. När slottet började att byggas under 1600-talet besköt man kyrkobyggnaden med kanoner för att få byggnadsmaterial till slottet.

Upplänning blev benånad

 Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.

Skydd av fyrbåkar och sjömärken under 1760-talet

 I en artikel i Stockholms Dagblad den 7 januari 1886 finns det en notis eller beskrivande nyhet om hur man skyddade fyrbåkar och sjömärken under 1760-talet. En intressant artikel, men man behöver lite mer kunskap om detta antar jag. Här återger jag artikel i dess ordlydelse. 

Citat: 
På 1760-talet utkom derom en förordning af följande lydelse: "Vi - - göre veterligt: Alldenstund vi med missnöje måst inhemta, hurusom vanartige och illasinnade menniskor skola, å de i skärgårda
rne till sjöfarandes hjelp och rättelse upprättade fyr- och känningsbåkar, föröfva allehanda våldsamhet samt ej allenast bryta sönder ett och annat utan ock derjemte föröfva stöld; fördenskull och som allmänna lagen---stadgar, det hvar och en, som gör falska eldar eller sätter upp andra tecken eller visare att 
dermed förleda sjöfarande och gifva tillfälle till skeppsbrott skall plikta med 32 par spö, ändå att ingen skada sker och att samma lag skall vara om den, som af lika uppsåt bortrifver eller upptager vettar eller visare af sjögrund och strand----Ty och till framkommande af slik vanart hafva vi funnit i nåder godt att härigenom
 stadga och förordna, det hvar och en, eho han vara må, som på en fyr- eller känningsbåk uppsåtligen sönderbryter något eller stöld derå föröfvar och borttager något, det vare sig litet eller mycket, skall afstraffas med 32 par spö och sätta allt i sitt förra stånd; sker skada och skeppsbrott, varde halshuggen 
och steglad och skadan gäldas af "gods"(svårtydlig ord" hans och skall den, som på ett bevisligt sätt upptäcker, att banemannen varder dertill försvunnen, derföre undfå ett hundrade daler silfvermynta belöning; som vi ock bjude och befalle, det denna vår nådliga förordning bör tvenne gånger om året-----å åredikstolarne i kyrkan uppläsas". 

Förordningen är undertecknad av konung Adolf Fredrik och kontrasignerad af Sv Dahlgren 

Det var antagligen ett svårt brott att sabotera "kännetecken" inom 1760-talets sjöfart. Men frågan är 
ju ofta det förekom och om det kan sättas i paritet med annat sabotage. Denna artikel eller notis hittade jag på tidningsarkivet på Uppsalas universitetsbibliotek när jag sökte efter annat. Nu vet jag inte om det var någon eller några som straffades av påföljden och att 100 dl sm betalades ut till den som råkade vara vittnet. Det 
är ett stycke historia som vi antagligen inte vet nånting om idag som kanske kan bringa ljus någon gång i framtiden.

Donators åtta segrar på raken

 I mitten av 1990-talet började en segermaskin att husera på Sveriges nordligaste travbanor och kusken var Jan Norberg, iallafall körde han Donator ett flertal gånger. Donator var en brun valack som föddes 1992 efter Chauncey Lobell och Pershing-dottern Flying Away. Hans mor tillhör samma syskonskara som Ata Prince som föddes 1990 med Ata Star L som fader. Hans egen mor lämnade fem avkommor och samtliga kom till start, det var inga stjärnor direkt. Men det var Röbäckarn som tjänade in 319 450 kronor och han vann sju av 92 starter (efter Count’s Pride), enda stoet var Donera som vann 5 av 47 starter (far Sugarcane Hanover), hennes helbror var Donation som vann 4 av 28 starter och Norrland (efter Viking Kronos) som vann 7 av 52 lopp. 

Donator startade vid 71 tillfällen med segerraden 18-18-9 och tjänade in 922 950 kronor, med prissumman ligger han på fjärde plats bland faderns 141 startande svenskregistrerade avkommor. Han gjorde dock sin sista start den 3 oktober 2002 på Bergsåker och blev då femma, den sista segern togs den 31 juli 2001 på Umåker. Men det var under sviten på åtta segrar som denna artikel kommer att avslutas med. Den 26 juni 1996 diskades han p g a galopp på Solänget och därefter inleddes sviten. Den första segern kom den 4 juli på Boden och han vann på tiden 1.17,4 på 2140 meter, kom då före Floxi och Resurrection.

Övriga vinster)

Solänget 17/7; 1.19,0 på tung bana från sjunde spår

Dannero 25/7

Umåker 8/8 o 16/8

Solänget 29/8

Bergsåker 19/9

Skellefteå 14/10

Sviten avbröts i ett lopp inom rikstoton (V75) på Bergsåker den 30 november och startade då från spår 10 med bilstart. Han blev då tvåa bakom Bambino D’Hilly med Tommy Hanne i sulkyn. Efter detta lopp blev Donator borta ifrån travbanorna i drygt ett år. Lite kuriosa kan också meddelas, under V75 på Bergsåker fick en ensammen vinnare sexton miljoner kronor.

Källor:

blodbanken.nu

Svensk travsport

Egen anteckning

Källnot: Loppen finns med i denna film;

https://m.youtube.com/watch?v=lJImOb-2LyY&pp=ygUTVjc1IDE5OTYgQmVyZ3PDpWtlcg%3D%3D&ra=m

En betydande järnvägsman

 I april 1967 kom beskedet att Lars Ramstedt hade avlidit och han var en av de betydande i Svenska Järnvägsklubben, men han var också med inom järnvägen inom olika former. Han var baningenjör i såväl Borås som i Nässjö och hade olika befattningar inom järnvägsstyrelsen. Inom järnvägen inledde han på den 9:e bansektionen i Göteborg 1943 efter sin examen på KTH och han ansåg vara kunnigt. Enligt de två källorna som används i denna artikel så var han en betydande person där han vistades. Han var också styrelseledamot i Svenska Järnvägsklubben under 1960-talet och var väldigt intresserat av järnvägshistoriska frågor. Han blev inte gammal och var endast 48 år när han gick bort. Tyvärr var inte skribenten ens påtänkt när det tragiska beskedet kom och ändå har man har hört lite grann om honom samt läst om honom. Idag är väl inte så många som minns honom antar jag, men han var omtyckt av de som var samtida med honom och enligt en av källorna var han omtyckt. Han ligger begraven på Norra Begravningsplatsen i Stockholm och ligger i en familjegrav, gravrätten kommer att vara för all framtid. 

Källor:

Järnvägsteknik 4/1967

svenskagravar.se

Tåg 5/1967

Målexplosion i Stockholmsderbyt

 I ”Sportnotiser 8” som publicerades den 13 augusti 2013 finns en notis om att Djurgården bara gjorde 37 mål på 22 matcher  i Allsvenskan och trots detta vann de med 9-1 mot Hammarby och 7-1 mot Örgryte. Matchen mot Hammarby spelades inför 8 768 åskådare på Fotbollsstadion den 13 augusti 1990. Redan efter 38 sekunder gjorde Hammarbys Bo Larenius ett självmål och sedan rullade det på. Djurgården trummade alltså på och blev 5:a i Allsvenskan medan Hammarby slutade sist. Jens Fjällström, Thomas Martinsson gjorde två mål vardera för Djurgården och Hammarby kunde spräcka nollan när det stod 0-7 till Djurgården.

Källor: 

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll ”, 2011

https://www.hifhistoria.se/

Finnerrödja skogsjärnväg

Finnerrödja ligger nästan på gränsen mellan Västergötland och Närke, alltså den nordligaste delen av Västergötland. Syftet med järnvägen var att frakta virke mellan Skagersholms bruk till en brygga vid sjön Skagern och järnvägsstationen i Finnerrödja (Västra stambanan). Enligt uppgift fanns det ett sågverk i närheten av stationen i orten och även ett annat sågverk som numera är ombyggt till bostad. Själva järnvägen som hade spårvidden 600 mm anlades under åren 1899-1900 och huvudlinjen blev 5,7 km, det anlades ett par stickspår. Mellan 1899-1901 användes hästar och oxar för att dra vagnarna, trafiken bedrevs endast under somrarna. År 1901 inköptes ett begagnat ånglok ifrån agenturen Carl Ström i Stockholm och loket tillverkades av den tyska firman Märkische Lokomotivfabrik i Schlachensee och hade i början använts vid dubbelspårbygge i Tyskland. Tillverkningsåret var 1897 med tillverkningsnumret 200 och det vägde sex ton samt med axelföljden B (två drivhjul). Under tiden i Finnerrödja var loket också utlånat till Laxå-Röfors järnväg för bygget av bispåret mellan Röfors-Västra Laxsjön 1918. Finnerrödja skogsjärnväg nedlades 1921, den börjades att rivas två år senare och ändå tog det ända till 1934 då allt var klart. Loket skrotades på Laxå mekaniska verkstad i slutet på 1930-talet och det hade stått avställt där sedan 1924. Det mesta av frakten skedde i början av järnvägens drifttid för att sedan mattats av allteftersom. Under 1902 fraktades det 12 904 ton gods på banan, 1910 var det 4 429 och under 1921 (det sista året) 1 042 ton.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland ”, 1984

Ljungqvist Torbjörn, ”Finnerrödja-Skagerns järnväg”, i ”Skogen tar tåget”, 1992

Ramström Annica, ”Finnerrödja såg och kvarn”, 2018 (pdf)