Visar inlägg med etikett Byggnadshistoria. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Byggnadshistoria. Visa alla inlägg

söndag 12 april 2026

Uppländska kyrkor med utan torn

 I januari 2025 publicerades en artikel om ett urval kyrkor med torn i Uppland och i denna artikel handlar om kyrkor med utan torn. Det har möjligtvis de två mest omtalande kyrkorna i Uppland som är Gamla Uppsala och Skokloster. Vars kyrkor det har skrivits tjocka böcker om tidigare och i denna lilla artikel och eftersom den förra inte innehöll några bilder så kommer inte denna artikel inte heller att ha bilder.
I denna artikel är det kanske mindre omtalande kyrkorna med och man börjar med Länna strax söder om Norrtälje. Många kyrkor i synnerhet Roslagen är byggda i natursten och kyrkan uppfördes 1303 då långhuset samt sakristan blev färdiga medan vapenhuset tillkom under 1400-talet. Slottet Penningby ligger bara dryga halvmilen från kyrkan och detta slotts ägare har haft stor inverkan på kyrkan. Det hörs lite om att själva vägen till kyrkan brukades även under medeltiden. 
ligger inte långt ifrån Länna och ligger längs med gamla E3:an som senare blev E18. Denna kyrka är lite äldre än Länna och den började att byggas i slutet på 1200-talet. I väster finns klockstapeln som byggdes i nyklassicistisk stil på 1800-talet och det är igenom klockstapeln som man går in på kyrkogården. Denna kyrka är gjord av gråsten och har en dopfunt från det sekel som den byggdes. 
Strax utanför Uppsala ligger Uppsala-Näs som egentligen är en liten kyrka och i början var det en träkyrka på platsen, den medeltida sakristian ligger som ett monument på kyrkogården. Man vet inte när den den forna kyrkobyggnaden byggdes och man har föreslagit alltifrån mitten av 1200-talet till slutet på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes lite längre upp på kullen och blev klar under senmedeltiden eller närmare bestämt under 1400-talet. 
I nordöstra Uppland finns Hökhuvud som är gjord av gråsten och uppfördes i slutet på 1400-talet. Kyrkan har genomlevt många omdaningar sedan den stod färdigt och liksom många andra kyrkor har den också kalkmålningar. Kyrkan ligger i en del av Uppland som har de flesta kyrkor som är tornlösa förutom Börstil som finns med i artikeln om kyrkor med torn i landskapet. Kyrkan har också ett förnäm altarskåp som gjordes i belgiska Antwerpen i början av 1500-talet. På denna ort tillverkades på den tiden flera fina altarskåp.
Strax norr om Sigtuna ligger kyrkan i Haga som byggdes i början på 1300-talet och själva församlingen nämndes redan 1303 liksom många andra kyrkor när dessa visiterades av ärkebiskopen. Kyrkans byggnadshistoria tog fart efter en restaurering 1974 då all puts togs bort och man fick tillfälle i akt att närmare granska skarvar, fogar och påbyggnader (kyrkan kan också har tillkommit under 1200-talet). 
Runt halvmilen från Vattholma som ligger om norr om Uppsala ligger Tensta vars kor påminner om koret till Uppsala Domkyrka som också möjligen har bidragit till Tensta kyrka. Den tegelgjorda kyrkan byggdes under den senare delen av 1200-talet och är också relativt utsmyckat, man tror också att kyrkan har varit en s k patronatskyrka en gång i tiden eftersom den inte ligger så långt ifrån Salsta slott. 
Utanför Enköping och bara dryga kilometern ifrån riksväg 70 ligger kyrkan i Sparrsätra. Den har en klockstapel som påminner om andra tornlösa kyrkor i trakten och bl a i Fittja öster om Örsundsbro. Man tror att kyrkan hade nyligen uppfört när slaget i Sparrsätra var 1247 och åtminstone hade sakristian blivit uppfört då. Ojämnheter i sakristians murar tyder på att denna del hade blivit utvidgad åt norr och det hade även hänt med kyrkorna Hammarby samt Össeby-Garn i samma landskap.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
”Länna”, Norrtälje kommun, 2016
Kilström Bengt Ingmar;
Rö kyrka”, obekant tryckår
”Tensta kyrka”, Eskilstuna, 1994
Rosell Ingrid, ”Sparrsätra kyrka”, Strängnäs, 1972
Stenberg Ragnar, ”Hökhuvud kyrka”, Strängnäs, 1979
Strömsten Inger, ”Haga kyrka”, Eskilstuna, 1993
Stockholms länsmuseum hemsida

måndag 2 februari 2026

Telegrafstationen i Nora

Denna bild togs i lilla orten Nora under sommaren 2025 och där var telegrafstationen mellan 1880-1959, fast själva telegrafbolaget grundades redan 1871.

 

tisdag 9 december 2025

Historiska skyltar i Uppsala

Några historiska skyltar i Uppsala och i synnerhet Skolgatan och Övre Slottsgatan. Tyvärr var drt mörkt då och det går att läsa ändå.









 

söndag 27 juli 2025

Elsa Johanssons konditori i Norberg

Detta konditori ligger i en gästgivargård från 1700-talet som brann ner till grunden den 21 augusti 2015 för att sedan öppna igen den 7 maj 2017, återuppförd i äldre stil alltså. Den 14 december 2023 hade tidningen Land en sammanställning av sex klassiska caféer i Sverige och konditoriet i Norberg var ett av de utvalda. Elsa Johansson startade konditoriet 1916 som snabbt blev populärt bland folk som gärna besökte detta konditori som skribenten besökte med sina anhöriga tidigare i denna månad.





 


tisdag 15 juli 2025

Historiska skyltar i Nora

 Visserligen är skyltarna svarta, men det går att läsa om man zooma upp bilderna!!!

















söndag 6 juli 2025

Steninges slottlada

 Utanför Märsta finns denna lada och bara några hundra meter från själva slottet Steninge.




Historiska skyltar i Sigtuna

 













måndag 30 juni 2025

Fornborgen i Husby-Långhundra

 I Husby-Långhundra socken i Uppland finns förutom fornborgen Broborg även en annan fornborg om man åker in till byn Hönsgärde och svänger in mot det berömda gravfältet strax öster om byn. Man åker på en liten byväg och förbi ett par kraftledningar och efter lite tag så kommer man fram till ett skogsparti på höger sida. Fornborgen ligger på en höjd mellan 25-40 meter ovanför havsytan och är i storleken 220x70 meter, bestående av en stenmur som sträcker sig mer eller mindre runtom.


Källa: Fornlämningsregistret; Husby-Långhundra nr 193

Källnot: Se även denna notis:

fredag 20 juni 2025

Grand Hotell Hörnan i Uppsala

 Hotellet ligger längs med Fyrisån vid korsningen Östra Ågatan-Bangårdsgatan i Uppsala och själva byggnaden blev uppfört 1907. Det är ett anrikt hotell som inte ligger så långt ifrån järnvägsstationen och som nu har varit stängt i tre månader p g a renovering. Det var inte alls meningen att huset skulle renoveras utan bara installera en ny hiss.

Källor:
Hemsidan
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

lördag 5 april 2025

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

onsdag 26 mars 2025

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt


 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

måndag 3 mars 2025

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

måndag 10 februari 2025

Sofiero under 1960-talet

 Inne på slottet Sofiero utanför Helsingborg finns fyra dockskåpslikna rum som föreställer hur det såg ut på Sofiero på 1960-talet och zooma man in bilderna så kan man se vad dessa var ämnade för.