Ornunga gamla kyrka

 Ornunga ligger i Vårgårda kommun och det finns två kyrkor i denna församling, dels den medeltida kyrkan som upphörde att vara församlingskyrka 1905 och dels den nya kyrkan som uppfördes en bit ifrån den gamla kyrkan. Den medeltida kyrkan är uppförd någon gång mellan 1100-talet och 1300-talets första hälft, långhuset är den äldsta delen av kyrkan som fick ett tillskott när vapenhuset tillkom under en ombyggnad 1720. Sakristian tillkom först nittio år efter själva vapenhuset och det är en enskeppig salkyrka med en kallmur runt kyrkogården. 

Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
"Träd i odlingslandskapet", Jordbruksverket, 1994
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/03/hamling.html

(Tidigare publicerat)

Alvastra klosterruin

 Alvastra klosterruin ligger i Västra Tollstad socken strax norr om Ödeshög i Östergötland och inte så långt ifrån kyrkan. Ruinen är efter ett kloster som drogs in p g a reformationen på 1500-talet efter order från Gustav Vasa.

Järnvägsstationen i Knivsta

 Det har alltid varit en järnvägsstation i Knivsta söder om Uppsala medan godshanteringen drogs in i juni 1971. Efter denna indragning förekom bl a vagnshantering från sågverket som också är rivet sedan drygt femton tillbaka. Stationen är på tolv meters höjd ovanför havet. Alsike som ligger fyra kilometer norr om Knivsta var det en hållplats fram till 30 maj 1976.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Material till byggen

 I Graversfors strax norr om Åby i Östergötland har det funnits ett stenbrott där man bröt granit. Stenbrottet har bidragit med material till byggandet av universitetshuset i Uppsala under 1880-talet. Det var även såväl riksdagshuset som Riksbankshuset i Stockholm som material skickades till.

Källa: Åke Bruun m fl, ”Malmer, industriella bergarter och mineraler i Östergötlands län”, Uppsala, 1995

Ritade bl a teater

 Axel Anderberg levde mellan 1860-1937 och ritade bl a Operan 1898, Oscarsteatern 1906 och Naturhistoriska museet 1915, samtliga ligger f ö i Stockholm. Strax innan Oscarsteatern blev klar så blev även teatern i Karlstad färdigt och Anderberg blev då även Sveriges ledande teaterarkitekt. Han ritade även teatern i Linköping 1903, Kristianstad 1906 och Norrköping 1908.

Källor:

”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rosander Eva m fl, ”Hela kungariket är ditt”, Statens fastighetsverk, Falun, 2008

Singö kyrka

 

Singö kyrka ligger norr om Väddö vid Upplandskusten och kyrkobyggnaden är av trä och är målat med mörkröd färg  Enligt en ritning av grundplenen så ser kyrkan ut som ett kors (bild från kyrkobeskrivningen).

Innan Singö fick kyrkogård 1713 fick invånare frakta sina döda över vattnet för att jordfästa dem i Haverö kyrka. Fågelvägen mellan Söderby strax sydväst om kyrkan till Herräng på fastlandet är lite mer än fyra kilometer över Singöfjärden. Men själva bygden på Singö är gammalt och i ett pantbrev från 1334 finns ön omskriven och befolkningen på ön har dock inte varit så rika utan de hade fått klarat sig utifrån de resurser som fanns till buds. Enligt en gammalt muntligt tradition har tre kyrkor funnits på ön. Den nuvarande kyrkan byggdes av knuttimrat liggande timmer mellan 1750-53. År 1782 beslöts det på en sockenstämma att knutarna skulle beslås och 1895 genomgick en hård renovering. Under renoveringen på mitten av 1960-talet fick kyrkan mycket av det som var förr, m a o så återställdes kyrkan mycket av sin tidigare skick. År 1922 byttes taket av papp ut och man satte dit skivformat plåt istället. 

Sockengräsren till Väddö i söder går vid Örhålet som vägen åker över. Då är man på ön Fogdö-Kolskär och inga fornlämningar är kända på denna ö. Sedan kommer man till den större ön Fogdö och där finns det två fornlämningar i form av stenugn i söder och stensättning i norr. Sedan är man på själva ön Singö. Strax öster om Tranvik finns det en lämning efter en väderkvarn som sedan länge är borttagen och på platsen finns en kvarnsten med en järnring med fem järndubbar inhuggna i granitberget. Norr om samma ort finns det rester av en annan kvarn. Det finns dock fler fornlämningar och samtliga kan inte lämnas här i artikeln, dock är de inte heller så många.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sundin Lars T H, ”Singö kyrka”, Strängnäs, 1971

Arsenik i Biskopskulla prästgård

 I Uppsala Nya Tidning den 27 juni 1912.

I Biskopskullas prästgård har konstaterats förekomst af arsenik i oljefärg af omkring 20 gånger mera än lagen tillåter. Officiellt utlåtande föreligger hos handelskommistern d:r Zetterberg i Stockholm.

Såvitt vad jag vet ifrån en obekräftat källa så åtgärdades detta problem inom den närmaste framtiden.

(Tidigare publicerat)

Salagatan i Uppsala

 

Man får en känsla av gammalt när man står på Salagatan i Uppsala med ryggen mot såväl Vaksala torg som Vaksalaskolan. Bilden är klickbar och då blir den större. Det är äldre hus som ligger längs med denna gata och de flesta är från 1900-talets första hälft. Port Arthur som ligger lite längre fram på bilden byggde åt de anställda på järnvägen en gång i tiden, om jag inte minns fel så byggdes Port Arthur någon gång under 1910-talet.

Kampen om Australiens huvudstad

 När jag var i Australien under ett par veckor i samband med milleniumskiftet så gjordes även en avstickare till Canberra med tåg från Sydney. Innan Canberra blev huvudstad för landet så hade Sydney och Melbourne svårt att komma överens om vem som skulle bli gemensamma huvudstad. Det var framförallt efter ett beslut som fattades i brittiska parlamentet för att låta Australien får ett självstyre inom det brittiska samväldet. När det självstyrande parlamentet öppnade sina portar i Melbourne 1901(samma år som beslutet) så blev Sydneyborna lite väl sura. Sedan var kampen om huvudstaden i full gång och Sydney tyckte att dom blev lite oschyst behandlade, eftersom staden har approximativt samma befolkningshistoria som Melbourne. 

Från NE: 

Citat: 
Historia 
Australiska statsförbundet 

I maj 1900 antog det brittiska underhuset en lag varigenom Australiska statsförbundet (Commonwealth of Australia) proklamerades som självstyrande dominion i Brittiska imperiet från 1 januari 1901. Det första parlamentet öppnades i Melbourne samma år.  


När jag var i Canberra fick jag höra att Australien var nära ett inbördeskrig i början på 1900-talet och det var därför man började att se efter ett annat alternativ. 

Citat: 
Från NE: 
År 1911 avskildes området kring Canberra som en självständig förvaltningsenhet, och 1927 påbörjades flyttningen av centralförvaltningen dit.  


Innan 1900-talet var Canberra en obetydlig stad med ett par tusen invånare. 

Från NE: 

Citat: 
Canberra 
Det var då ett obetydligt samhälle, men 1909 utsågs C. att bli Australiens nya huvudstad.  


Först byggde folk både från Melbourne och Sydney varsin regeringsbyggnad som skulle inhysa förvaltningen i Canberra. Det var två likadana byggnader som ligger på varsin sida av en gata. För att undvika ytterligare trassel så beslöt man att genomgå en tävling bland olika arkitekter. 

Citat: 
Från NE: 
Byggandet påbörjades 1913 efter en internationell stadsplanetävling, som året innan vunnits av amerikanen Walter Burley Griffin. Arbetet låg nere under första världskriget, men 1927 påbörjades överförandet av huvudstadsfunktionerna från Melbourne.  


Det var historien kring nyskapande av en administrativt enhet för denna "stora" ö. 


Svaret från Hexmaster

Rekommenderad läsning är Bumerang-resan av Bengt Danielsson (samme som var med på Kon-Tiki). Han var på långresa i Australien för en 50 år sedan, nånting; bl.a. beskrivs hur de kör igenom landets huvudstad utan att märka det. Vid det tillfället gav uppdelningen mest upphov till irritation bland alla som fick pendla mellan tre orter. F.ö. tror jag att situationen är något liknande i Sydafrika: där är det Pretoria-Johannesburg-Kapstaden som utgör maktens centra.

Fängslande Örebro slott

 Örebro slott har en skiftande historia och var bl a fängelse under en lång tid. Slottet uppfördes troligen under 1300-talet och blev vid sekelskiftet 15/1600-talen renässansslott, det fick mera klassicistiskt utseende under 1700-talet (efter en lång väntan fick Carl Hårleman uppdraget). När Hårleman fick uppdraget så skulle han anpassa slottet till att inrymma en bostad åt landshövdingen. Långt in på 1800-talet var slottet även ett fängelse för ett stort antal kända fångar.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Bedoire Fredric, ”Svenska slott och herrgårdar”, 2017

Eriksson Leif & Martin Svensson, ”501 svenska platser som du måste se innan du dör”, 2015

Salneckebesök

 Salnecke slott i Uppland fick under den sena kvällen i december 1655 ett besök av den engelske ambassadören Bulstrode Whitelock som önskade sig nattkvarter och fick det också. Herrgårdens ägare som hette Georg Grigsbach hade tagit över gården efter sin far med samma namn som hade dött två år tidigare. Whitelock skrev senare i sin dagbok om Salnecke och jämförde det med den engelska byggnadstraditionen.

Källor:

Brander Jonsson Hedvig, ”Vasatiden”, i ”Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, 2007

Ulväng Göran, ”Herrgårdarnas historia”, 2008

Byn Ovanberga

 Denna by låg vid korsningen Thunbergsvägen-Dag Hjalmarskölds väg i Uppsala på samma sida som Engelska parken. Man vet inte när byn försvann eller med exakthet vad den låg någonstans och enligt äldre källor så låg den vid Uppsalas västra utkant vid åsen. Enligt en skriftlig källa så hade byn 14 landbor 1530-33 och mellan åren 1540-55 redovisade byn olika antal tomter som exempelvis 25 mellan 1540-47 och 17 mellan 1551-55.

Källor:

Fornlämningsregistret; Uppsala, RAÄ-nr 527

"Det medeltida Sverige", Tiundaland, 1:2, Stockholm, 1984

Bron vid Tensta

Från Fornminnesregistret:

Stenvalvbro, 54x5 m (NÖ-SV) och intill 5 m h, bestående av 3 valv slagna av tuktade stenar i mörkgrå granit i tunnvalvsteknik. Räcke av järn och trä på stolpar av grå granit. På den NV sidan är strömkoner.(Revideringsinventeringen 1978).

Enligt uppgift ligger den vid Brogården i Tensta socken och i området finns också en bytomt efter Långstensta samt en kvarn som enligt uppgift skulle ha legat på en liten som kallas för Kvarnholmen. I området pågår också en inventering efter möjligen flera fornlämningar.

Hotell Knaust

Hotell Knaust i Sundsvall är berömd för sin trappa och förekommer även i kulturhistoriska böcker samt i konstvetenskapliga handlingar. Staden råkade ut för en förödande brand 1888 och tre år senare stod hotellet färdigt. Om själva kan man söka efter på Runeberg eftersom Sundsvalls Tidning finns inlagt för detta år.

 

 

Två städer i Alaska

 När Ryssland sålde Alaska till USA eller om USA köpte Alaska av Ryssland är egentligen lite för komplicerad att utröna någonting om. Priset var iallafall 7,2 miljoner dollar 1867 och på den tiden hade Alaska bara två städer (Sitka 968 och St Paul 283), den förstnämnda var också en hamnstad). Amerikanen som var inblandat i denna affär var USA:S utrikesminister William Seward som dels har fått en stad uppkallat efter sig och dels fick en benämning efter sig, Sewards dumhet.

Källor:

Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rydén Daniel, ”101 historiska misstag”, Falun, 2017

Bild på utrikesministern Seward finns på nedanstående länk och han dog i början på 1870-talet.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_H._Seward

Kyrkstallarna vid Fläckebo kyrka

 Jag har tidigare skrivit om kyrkstallarna i Fläckebo utanför Sala och dessa kyrkstallar utgör en viktig funktion i bebyggelsehistoriskt perspektiv, det är även unik eftersom ett fåtal bevarande kyrkstallar som fortfarande finns kvar. När dessa byggdes finns ingen uppgift om och troligen byggdes de någon gång mellan 1680-1850. Förutom kyrkstallarna ingår även sockenmagasinet från 1758 och dessa var för de som bodde som längst bort från kyrkan samt de som kom ifrån Svanå bruk i Haraker socken. De som kom ifrån Svanå hade också det största stallet med fyra spiltor mot de övriga på två eller tre, allting är anslutande till kyrkan från 1400-talet.

Källor:

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/12/flckebo-vrt-ett-besk.html
Kilström Bengt Ingmar, "Fläckebo kyrka", Stockholm, 1999
Simonsson Harry, "Fläckebo kyrkomiljö-invid den vassrika sjön", Västerås, 1998
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik"; Stockholm, 1915

(Tidigare publicerat)

Dragontorpet

Detta dragontorp finns att beskåda i Bergsbrunna söder om Uppsala och förr fanns även ett uthus som brandhärjades med rivning som följd. En historisk idyll kan säga om detta torp med närliggande omgivning. Det finns en jordkällare som tidigare var skymt p g a uthuset. Själva branden ägde rum omkring 2010 och i uthuset påstås det att spöka, undrar också om själva torpet också spökar. På en gren finns det en antydan på en bortglömd fråga från en tipsrunda och en utflyktsmöbel finns också under en nedfallen buske, också bortglömd. På en gavel finns en historisk skylt och på platsen växer också fruktträd.

 

Ödehus i Ångermanland

 Ett av de ödehus som finns i Ångermanland!!

Historiska skyltar i Härnösand

 Här är några historiska skyltar i Härnösand!!!

Historiska skyltar i Öregrund

Historiska skyltar i Öregrund samt en bild på ortens medeltida kyrka och bilderna är zoombara.